DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012

Transkript

1 DANSKE TORPARE Notat Köpenhamn i juni 2012 Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar Det finns cirka danskar registrerade som ägare till fritidshus i Sverige. I delar av södra Sverige utgör gruppen danska fritidshusägare en betydande del av lokalsamhällena, där de bidrar till att bevara de äldre husen och tar del av orternas aktiviteter. Som intresseorganisation för danskar med fritidshus i Sverige är ett av Danske Torpares främsta huvudsyften att göra tillträdet till det svenska samhället så smidigt som möjligt. Vårt arbete omfattar alla de språkliga, kulturella och praktiska utmaningar man som utländsk konsument och ägare av fast egendom i Sverige kan stöta på. Som dansk fritidshusägare blir man generellt bemött med stor välvilja och få hinder när man etablerar och uppehåller sig i Sverige. Det finns dock fortfarande några återkommande svårigheter, som samtliga kan hänvisas till att man saknar ett svenskt personnummer. Det största gränshindret är avsaknaden av ett godkänt personnummer Det mest förekommande problemet med att vara utländsk fritidshusägare i Sverige är avsaknaden av ett personligt och allmänt godkänt id-nummer. Bristen på möjligheten att entydigt kunna legitimera sig fysiskt såväl som elektroniskt innebär att en lång rad aktiviteter, som är helt ordinära för en fastighetsägare och konsument, försvåras eller blir omöjliga att utföra. Det finns tre kategorier av begränsningar som blir följden av att inte ha ett svenskt personnummer:

2 2 1. Privata företag, som till exempel internet-, tele- och kabelteveoperatörer, nekar att teckna abonnemangsavtal med fritidshusägare utan svenskt personnummer. 2. Det är inte möjligt att beställa, lämna upplysningar eller söka information via offentliga och privata webbplatser som kräver e-legitimation. 3. Det är en nödvändighet att ha flera olika id-nummer hos myndigheter, bank, försäkringsbolag och andra verksamheter. Vi visar i avsnittet Cases, se nedan, några konkreta exempel på de svårigheter som våra medlemmar möter. En utländsk fritidshusägare tilldelas endast ett organisationsnummer (GDnummer) Som utländsk fritidshusägare får man ett organisationsnummer, ett så kallat GDnummer, av Skatteverket. Numret kan användas vid kontakt med Skatteverket, men är inte ett egentligt personidentifikationsnummer och kan inte heller användas i andra offentliga sammanhang eller i kontakter med privata företag. Det så kallade samordningsnumret, som av vissa myndigheter tilldelas fysiska personer som inte är folkbokförda i Sverige, ges vanligtvis inte till en dansk fritidshusägare. Samordningsnumret delas endast ut i speciella situationer, till exempel om fritidshusägaren vill registrera en bil eller ansöker om bidrag till skogsdrift. Den optimala lösningen är id-nummer som kan jämställas med personnumret Ett fullständigt avlägsnande av de hinder som fritidshusägarna stöter på kommer förmodligen att kräva ett personligt id-nummer, som erkänns och likställs med ett ordinarie svenskt personnummer och som ger tillgång till e-legitimation. Det är den lösning som Danske Torpare rekommenderar. Tilldelandet av ett samordningsnummer skulle vara ett steg i rätt riktning Det går också att visa på förbättringar för fritidshusägarna som även om de inte kommer att avlägsna alla hindren kan ses som positiva steg i rätt riktning. De kan fungera som en övergångslösning, som är snabb och enkel att genomföra. Det som Danske Torpare föreslår är att alla fritidshusägare tilldelas ett samordningsnummer. Det skulle göra det möjligt att använda samma personidentifikationsnummer i flera av de situationer där fritidshusägarna möts av krav på legitimation och registrering i Sverige. Även om ett samordningsnummer inte ger samma möjligheter som ett personnummer och kännedomen om ett sådant nummer inte skulle vara lika stor som till per-

3 3 sonnumret i Sverige, finns det många exempel på att myndigheter och större privata företag accepterar samordningsnumret. Legitimering och tecknande av avtal skulle därför i flera sammanhang bli enklare för den enskilde fritidshusägaren. Tilläggas kan att Danske Torpare skulle få ett bättre utgångsläge när det gäller att få svenska verksamheter att teckna löpande avtal med danska fritidshusägare, om vi kan hänvisa till att alla fritidhusägare har ett samordningsnummer. Vi menar att en starkare position, via tilldelning av ett samordningsnummer, är en bra startpunkt för en dialog med svenska verksamheter om deras fördelar med att acceptera fritidshusägare som jämställda användare. Danske Torpare ser det som en av sina självklara uppgifter att delta i denna dialog å danska fritidshusägares vägnar. Förbättrad offentlig information om samordningsnumret som id-nummer skulle också kunna bidra till att avlägsna några av de förbehåll som finns kring samordningsnumret. Lösning på gemensam nordisk nivå Det är inte enbart danska fritidshusägare i Sverige som upplever ett behov av förbättrade möjligheter när det gäller att kunna identifiera sig entydigt i ett annat nordiskt land. Också andra persongrupper, som rör sig över gränsen mellan de nordiska länderna, upplever liknande svårigheter. Danske Torpare anser därför att problematiken kring ett godkänt personnummer också borde vara en prioriterad uppgift i nordisk regi och att det här bör arbetas på att uppnå bättre möjligheter för att använda eget personnummer i alla nordiska länder. Danske Torpare bidrar gärna till detta arbete. Bakgrundsinformation Danske Torpare Danske Torpare är en intresseorganisation för danskar med fritidshus. Föreningen grundades 1980 och har i dagsläget omkring medlemmar. Danske Torpare representerar därmed majoriteten av danskar med fritidshus i Sverige. Föreningen har som ett av sina syften att tillvarata medlemmarnas intressen gentemot offentliga myndigheter och privata företag och organisationer i Danmark och Sverige. Därutöver erbjuder föreningen kurser och kulturella arrangemang, står till tjänst med rådgivning för medlemmarna och publicerar information inom relevanta områden, både elektroniskt och i pappersformat.

4 4 Cases Danske Torpare kontaktas fortlöpande av danska fritidhusägare, som upplever svårigheter på grund av att de saknar svenskt personnummer och e-legitimation. Några kommentarer har allmän karaktär och berör irritationen över att tilldelas olika fiktiva ersättningsnummer hos offentliga myndigheter och hos privata företag. Andra kommentarer berör begränsningar av möjligheten att skriva avtal och använda de tjänster som många webbplatser erbjuder Följande är vanliga exempel på kommentarer: Teleoperatörer Avvisad som kund på grund av avsaknad av svenskt personnummer Betalning med SMS Ej möjligt att använda SMS vid betalning för offentlig transport och parkering, eftersom teleoperatören kräver svenskt personnummer i samband med tecknandet av abonnemang och att det samtidigt i detta sammanhang inte är möjligt att använda kontantkort Kabeltevebolag Nekad att bli kund på grund av avsaknad av svenskt personnummer Skatteverket Inte möjligt att fastighetsdeklarera på nätet utan e-legitimation Skånetrafiken Kan inte använda Skånetrafikens webbtjänst Mina sidor utan e-legitimation och har därför inte möjlighet att bland annat registrera resekort och få förlustgaranti i samband med förlorat kort. Nyckeltal SCB, Statistiska centralbyrån, har under år 2011 räknat antalet danskägda fritidshus till I summan ingår endast de fritidshus som ägs av fysiska personer. Danskarna är därmed den största gruppen av utländska fritidshusägare. Därefter kommer tyskarna med fastigheter och norrmännen med Totalt finns det utländskt ägda fritidshus i Sverige. Danske Torpare har under år 2012, i samarbete med analysinstitutet Resurs för Resor och Turism i Norden AB, undersökt vilken ekonomisk betydelse det har att det finns utländskt ägda fritidshus. Undersökningen genomfördes bland Danske Torpares medlemmar och omfattar fritidshusägarnas konsumtion i Sverige år 2011.

5 5 Undersökningen visade att de danska fritidshusägarna under år 2011 bidrog med en omsättning på 970 miljoner svenska kronor, vilket motsvarar nästan 430 heltidstjänster. De största posterna är dagligvaror, inköp till huset och bränsle. Det samhällsekonomiska bidraget från fritidshusägarna utgörs utöver den årliga konsumtionen också av till exempel betalning av fastighetsskatter och eventuell finansiering av den fasta egendomen. Dessa bidrag ingick inte i undersökningen. I genomsnitt besöker de danska fritidshusägarna sina hus mer än 15 gånger om året och de vistas totalt 43 dygn i huset i Sverige varje år. De danska fritidshusägarna utgör därmed mer än hälften av alla danska gästnätter i Sverige. Till detta kan läggas ett stort antal övernattningar, som släktingar och vänner som kommer på besök gör. /Lars Arent