Communities ur ett användarperspektiv. av Sara Mårtensson

Transkript

1 Communities ur ett användarperspektiv av

2 DDB302, Digitala distributionsformer Essä Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Problemområde och frågeställning... s. 3 Teorier, fakta och forskning... s. 4 Diskussion... s. 6 Slusats... s.7 Referensförteckning... s. 8 2

3 Essä Inledning En community är ett socialt nätverk, gemenskap och/eller mötesplats på nätet (internet). Huvudsyftet med de allra flesta communities är att komma i kontakt med likasinnade. Det finns många olika slags communityn stora och små, internationella och lokala, öppna för allmänheten eller slutna (Wikipedia (SV), 2010). Diskussioner, nya idéer och innehåll som ständigt förändras skiljer en community från en webbsida. Människor är det som skapar en community, utan användare är det ingen community (Preece 2000, s.82). Communities används av flera olika sociala och professionella grupper som interagerar via internet. Olika communities har olika grad av interaktion och deltagande mellan dess användare varierar. Det är ofta så att användarna inte känner varandra, utan de är främmande för varandra även utanför communityn (Wikipedia (EN), 2010). Wilson & Peterson (2002, s. 455) skriver att människor ofta tillhör många olika communities, i olika grad och på olika sätt. Individer i en community är s.a.s. också en del i andra communities, samhällen eller kulturer. Detta är intressant för att se hur användare väljer vilka communities de använder och varför, samt hur användarna bygger upp communityn genom att ha olika roller och om de påverkar hur den använder mediet. Och detta kan intressera den som kommer i kontakt med en virtuell communitiy på internet. Och idag ingår ju miljontals människor i åtminstone en, och ibland flera communities på internet. Problemområde och frågeställning Jag utgår från användaren som procument, d.v.s. både konsument och producent. Problemområdet behandlar de olika faktorerna som avgör användningen i communities. Och vilka olika roller användaren kan ha i communities samt om de påverkar användningen. Frågeställningen är sammanfattningsvis följande: Vilka faktorer avgör hur användaren använder communities, vilka roller kan användaren ha i communities och påverkar de användningen? 3

4 Essä Teorier, fakta och forskning Författaren Amy Jo Kim (2000 se Wikipedia(EN), 2010) beskriver community användarens interaktion och användande i en community, med hjälp av fem steg i en s.k. livscykel; 1. Lurker (Visitor): Användaren besöker communityn och tar del av innehållet fast deltar inte och bidrar inte till innehåll eller diskussion. 2. Novice: Användaren börjar delta i och bidra till communityn som nybörjare/nykomling. 3. Regular: Användaren har deltagit i och bidragit till communityn regelbundet under en kortare/längre tid. 4. Leader: Användaren har deltagit i och bidragit till communityn under en längre tid, och har en ledarroll. 5. Elder: Användaren har deltagit och bidragit i communityn under en ännu längre tid, nästa steg för användaren är att eventuellt lämna communityn. Jenny Preece (2000, s.83) beskriver de roller som förekommer i communities; Moderatorer och medlare som guidar diskussioner och medlar vid dispyter o.s.v. Professionella kommentatorer som ger åsikter och guidar diskussioner. Provokatörer som provocerar. Generella deltagare som bidrar till diskussioner. Lurker 1 som tyst observerar. Olika roller kan ha stark positiv eller negativ påverkan i en community. En communitys syfte är en av flera faktorer som påverkar användarnas interaktion i communityn, såväl som dess karaktär (Wallace, 1999, s.9 se Preece 2000, s.81). 1 Det engelska ordet lurker används endast I brist på en bättre översättning till svenska. 4

5 Essä Storleken på en community kan påverka dess användning. För lite medlemmar kommer antagligen att resultera i för lite kommunikation, vilket gör den oattraktiv för nya besökare. För mycket medlemmar skapar en känsla av överväldigande för användaren, av att inte känna någon i comunityn. Begreppet Critical mass, innebär det antalet medlemmar som behövs för att communityn skall vara användbar för användarna, vilket är ett antal som varierar från community till community (Markus, 1987, 1990; Morris & Ogan, 1996; Rice, 1994 se Preece 2000, s.91). Metcalfe s law är en teori som säger att användarens motivation att bidra till en community oftast står i proportion till storleken på communityn. När antalet potentiella användare blir allt fler så ökar samtidigt attraktionen att bidra till communityn. Det vill säga; ökningen i deltagande kommer att leda till ännu mer deltagande (Wikipedia (EN), 2010). Policys i communities är nödvändiga för att vägleda uppförande online. Närmare bestämt används de bl.a. för att synliggöra krav som finns för att bli medlem i communityn, hur kommunikation sker mellan medlemmarna, accepterat uppförande och följder om man inte följer policyn. Beroende på hur policyn är utformad och hur den presenteras, kan den starkt påverka communityns karaktär och avgöra vem som blir medlem i den (Preece 2000, s.94 95). I professionella communities kan det förekomma diskussioner och meningsskiljaktigheter om idéer och det är integrerat i dess kultur och vad man kan förvänta sig. I Sociala communities är det däremot negativt om liknande uppförande förekommer (Preece 2000, s.81). I communities och andra sociala interaktionsformer på internet kan användaren skapa flera olika identiteter, vilket i vanliga fall inte är möjligt utanför communityn (offline) (Turkle 1984, 1995 se Wilson & Peterson 2002, s.457). Något som exemplifierar detta är en karikatyr av en hund som sitter vid en dator och pratar med en annan hund, med tillhörande citat av Peter Steiners i tidskriften New Yorker (Wilson & Peterson 2002, s ): On the Internet, nobody knows you re a dog Men Agre (1999, s.4 se Wilson & Peterson 2002, s.457) påpekar att detta fenomen främst existerar på en begränsad del av internet där användaren skapar olika identiteter i exempelvis rollspel e.l. som avsiktligt skiljs från deras riktiga identitet. Istället är de sociala och professionella identiteter i en community i allmänhet för det mesta desamma över 5

6 Essä mediernas gränser och användaren offline. utvecklar de och tar med sig dem över gränserna, även Diskussion Kims teori om en livscykel för användarens interaktion och användande i en community visar på, tycker jag, att användaren utvecklas i en community. I communities sker kommunikation som en tvåvägskommunikation, användarna samarbetar, och inte bara tar men också ger till andra. I kontrast till detta finns nog en hel del användare som inte kommer förbi det första stadiet, de besöker communityn och tar del av innehåll och diskussioner men bidrar inte själva. Men detta är nog vanligast om innehållet och diskussioner är öppna att läsa även för användare som inte är medlemmar samt beroende på deras personlighet. Förutom att användaren får tillgång till olika innehåll/information och diskussioner som intresserar honom/henne, så utvecklas användaren med tiden till att bli en viktigare del av communityn, kanske som en moderator med ett ansvar av något slag eller en medlem med hög status inom communityn. Preece beskriver ju flera faktorer som avgör användandet av en community. En faktor är storleken på comunityn, d.v.s. antalet användare i communityn, som också beskrivs i teorin Metcalfe s law. Jag tror att generellt sett är nog deltagandet större om communityn är tillräckligt stor, med ett visst antal medlemmar, som bidrar med innehåll och diskussioner. Critial mass är en annan teori som stödjer detta, den säger att antalet medlemmar skall vara lagom för användbarhetens skull, men även att ett lagom antal användare varierar mellan olika communities. En annan faktor som avgör användandet är; vad syftet med communityn och dess karaktär är och om dessa är klart förmedlade för användaren. Preece ger ett exempel på detta är att användningen och interaktionen skiljer sig mellan, till exempel, en social community och en professionell community beroende på deras olika syfte och karaktär. Ännu en faktor som Preece nämner är policys, och de påverkar communityns karaktär och det i sin tur kan avgöra om användaren accepterar policyn och då blir medlem. Jag undrar dock hur många som egentligen läser en communitys policy innan de väljer att bli medlem? Inte många skulle jag tro i alla fall... En anledning till detta är kanske att de flesta policys i grund och botten liknar varandra. 6

7 Essä De olika roller som finns i en community kan, som nämnts tidigare påverka en community positivt eller negativt, och jag tror att det i de allra flesta communities finns dessa roller och att det är, som i vanliga grupper, viktigt med någon sorts balans. Men som Preece ger exempel på så är det också skillnad mellan olika communities, t.ex. sociala vs professionella communities. Andra aspekter som rör roller i en community är ju fenomenet när användare skapar en identitet (eller flera) som skiljer sig från den egna identiteten. Det kan vara t.ex. användaren skapar en påhittad identitet i samband med ett rollspel eller onlinespel, som ju är ganska harmlöst. Men även i samband med mer brottsliga aktiviteter, som t.ex. att pedofiler utger sig för att vara någon annan för att komma i kontakt med barn/ungdomar via sociala nätverk. Men jag tror i alla fall att det allra vanligaste är att använda communitys och liknande sociala nätverk som en förlängning av sin egen identitet, alltså att den är densamma på internet såväl som utanför det. Slutsats Min slutsats är att det finns tre huvudfaktorer som kan avgöra hur eller om en användare använder en community: (1) storleken på communityn eller antalet användare, (2) communityns syfte och karaktär och (3) communityns policy. Jag tror att dessa är de mest betydelsefulla faktorerna som avgör hur användaren använder communities. För det första är det mer attraktivt att använda en community som har många aktiva användare att interagera med och mycket innehåll och diskussioner att ta del av. För det andra är det lättare att använda en community om man vet vad dess syfte och karaktär är, för att som användare kunna använda den på bästa sätt. För det tredje så vägleder policyn till stor del hur användaren faktiskt använder en community p.g.a. lagar och regler som ska följas för att man ska få ingå i communityn. Användaren kan ha följande roller i communities: (1) moderator och medlare, (2) professionell kommentator, (3) provokatör, (4) generell deltagare och (5) lurker". Jag anser att olika roller faktiskt påverkar användningen i communities. För det första kan användaren utvecklas i communities genom en livscykel, så användningen ändras dels över tid beroende på hur användaren utvecklas. För det andra kan de olika rollerna som nämnts tidigare ha både positiv och negativ inverkan på communityn som en helhet. 7

8 Essä Referensförteckning Agre P. (1999). Life after cyberspace. EASST (Eur. Assoc. Study Sci. Technol.) Rev. 18:3 5 Kim, A.J. (2000). Community Building On The Web: Secret Strategies For Successful Online Communities. Peachpit Press. Markus, M.L. (1987). Toward a critical mass theory of interactive media: Universal access, interdependence, and diffusion. Communication research, 14, Markus, M.L. (1990). Toward a critical mass theory of interactive media: Universal access, interdependence, and diffusion. J. Funke & C. Steinfield (Eds), Organizations and Communication Technology. Newbury Park, CA: Sage. Morris, M. & Ogan, C. (1996). The Internet as mass medium. Journal of Communication, 46(1). Preece, Jenny (2000). Online Communities: Designing Usability and Supporting Sociability. John Wiley & Sons. Rice, R. (1994). Network analysis and computer mediated communication systems. S. W.J. Galaskiewks (Ed.), Advances in Social Network Analysis. Newbury Park, CA: Sage. Turkle, S. (1984). The Second Self: Computers and the Human Spirit. New York: Simon & Schuster. Turkle, S. (1995). Life on the Screen: Identity in the Age of the Internet. New York: Simon & Schuster. Wallace, P. (1999). The Psychology of the Internet. Cambridge: Cambridge University Press. Wikipedia (EN) (2010). Community (senast uppdaterad ). [Elektronisk]. Tillgänglig: < [ ]. Wikipedia (SV) (2010). Community (senast uppdaterad ). [Elektronisk]. Tillgänglig: < [ ]. Wilson, Samuel M. & Peterson, Leighton C. (2002). The Anthropology Of Online Communities. [Elektronisk]. Annu. Rev. Anthropol., vol. 31, p Tillgänglig: < [ ]. 8