Projektmaterial. Ljungskile folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial YFKS EGEN HEMSIDA Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 YFKs egen hemsida Ett ITiS-projekt vid Ljungskile folkhögskola höstterminen 2002 Ann-Kristin Falkeby Wille Holgers Bertil Jonshamre Pelle Tärnström Handledare: Christian Persson

3 Innehållsföreteckning Inledning.. sidan 1 Syfte och metod.. sidan 1 Genomförande. sidan 2 Intervjuer. sidan 5 Diskussion. sidan 8

4 Inledning Ljungskile folkhögskola anordnar sedan tio år tillbaka en kurs för elever med lätta intellektuella funktionshinder. Kursen heter Yrkesinriktad folkhögskolekurs (YFK) och eleverna har tidigare antingen gått i särskola eller i vanlig skola med extra mycket stöd. Den grupp som deltagit i projektet består av tio elever vara fyra går sitt andra år på kursen. Alla elever bor på skolan och deltar i fritidsaktiviteter och skolgemensamma aktiviteter tillsammans med elever i andra kurser. Sammanlagt sju lärare arbetar med kursen varav fyra deltagit i projektet. Syfte och metod Huvudsyftet med vårt projekt var att göra en egen hemsida tillsammans med eleverna på YFK. Sedan tidigare fanns en hemsida med kortfattade fakta om kursen, kopplad till skolans hemsida. Vår idé var att göra en mer levande hemsida som eleverna själva skulle formge och uppdatera en gång i veckan. Ett annat syfte var att titta på några andra hemsidor, dels för att få idéer till utformningen och dels för att bredda kunskaperna om hur man kan leta och vad man kan hitta på Internet. För att få reda på elevernas kunskaper om och inställning till Internet förändrats genom projektet har vi ställt några frågor till dem individuellt före och efter genomförandet. Vi har till stor del genomfört arbetet i halvklass medan den andra halvan av klassen varit på praktik. Sedan alla elever individuellt eller två och två gjort ett förslag till hemsida har vi tillsammans diskuterat oss fram till ett preliminärt slutgiltigt utseende. Vi har använt sammanlagt cirka 30 undervisningstimmar (fyra heldagar) per halvklass och därefter cirka 15 undervisningstimmar (tre halvdagar) gemensamt för den slutgiltiga utformningen. De individuella intervjuerna har tagit cirka 10 minuter per elev vid två tillfällen. Vi projektets slut har vi har vi preliminärt utformat hemsidan och delvis fyllt den med innehåll men ännu inte lagt ut den på nätet. Vi planerar att göra detta så snart som möjligt. 1

5 Tillfälle 1 halvklass 7 undervisningstimmar Genomförande Presenterat ITiS-projektet Skolor i hela landet är med. Målet är att bli bättre på att använda datorer. Presenterat vårt projekt Bli bättre på att hitta information på Internet. Göra en egen hemsida som veckoansvarig skall för nya varje vecka. Fråga: Vilka kan vara intresserade av att titta på YFKs hemsida? Anhöriga Lärare på gamla skolan. Blivande elever. Andra lärare och elever på folkhögskolan. Gamla YFK-elever. Vi kommer att vara den första klassen på skolan som har en egen hemsida! Fråga: Vad vill man läsa om? Vem som är veckoansvarig. Veckans tema och tidigare veckor. Bilder Veckans viktigaste händelser och tidigare veckor. Schemat Fritiden och boendet på skolan. Har någon något emot att ha sitt namn och foto på hemsidan? Praktiskt gått igenom de enklaste verktygen för att börja forma en sida. Eleverna jobbat en och en eller i par. Tillfälle 2 halvklass 7 undervisningstimmar Att söka på Internet Gå in på skolans hemsida och titta vad som står där. Gå in på Ädelfors folkhögskola, en skola som några av oss skall besöka, och se vad som står där. Alla får i uppgift att föreställa sig att man skall göra en resa till en ort. Man får arbeta ensam eller i par. Välj mellan Uppsala, Ystad, Kiruna, Mora och Karlstad. Tag reda på Tågtider Bilväg 2

6 Ett vandrarhem och ett hotell Sevärdheter Ett spännande matställe. En naturupplevelse Sidor man kan leta på Semester i Sverige SJ Gula sidorna Respektive kommun Lantmäteriet Smhi Tillfälle 3 halvklass 7 undervisningstimmar Skriv förslag till innehåll på sidan. Händelser från en av terminens veckor. Presentation av dig själv: Namn, ålder, hemort, intressen, favoriträtt, favoritdjur, favoritmusik. Titta på Internet, på sidan och ta reda på Hur många har samma förnamn som du? Titta på några andra namn som du är nyfiken på. Vilka är de vanligaste pojk- och flicknamnen? Vilka är de vanligaste pojk- och flicknamnen bland födda de senaste åren? Titta på Internet på och leta upp dig själv, några kompisar och släktingar karta och vägbeskrivning till dig själv, några kompisar och släktingar. Tillfälle 4 halvklass 7 undervisningstimmar Gått igenom hur man arbetar med bilder beskära göra ljusare/mörkare, skärpa sortera, kasta, namnge skicka bild som bifogad fil. flytta bild till hemsidan. Eleverna arbetat själva en och en eller i par. Tillfälle 5 helklass 5 undervisningstimmar Skrivit ut, tittat på och diskuterat alla förslag (sex stycken). Särskilt tittat på Hur snabbt man ser vad det står i överskriften Hur lätt det är att läsa texten i rutorna. Hur roligt det är att titta på sidan. 3

7 Kommit fram till följande regler Bakgrunden på sidan måste vara ljus. Bakgrunden i rutorna kan vara lite mörkare men ganska ljus. Den text man skall läsa mycket av skall vara svart. Det får inte vara för många rutor på sidan. Det får inte vara för många olika former på rutorna. Bestämt att det skall vara tre stora rutor med följande innehåll Veckonummer och tema på alla veckor som gått (klicka för att komma till tidigare texter) Presentation av veckoansvarig.(klicka för att komma till presentation av tidigare veckoansvariga) Händelser från den gångna veckan. Bestämt att det skall vara två små rutor med följande innehåll Ordet SCHEMA (klicka för att komma till ett veckoschema) Ordet BILDER (klicka för att komma till bildsida) Tillfälle 6 helklass 5 undervisningstimmar Arbetat enskilt eller i par med att göra nya förslag med utgångspunkt från diskussioner och beslut. Tillfälle 7 helklass 3 undervisningstimmar Skrivit ut, titta på och diskuterat de nya förslagen. Kombinerat ett par förslag och bestämt preliminärt utseende på sidan. 4

8 Intervjuer före och efter ITIS projektet Vi startade projektet med en intervju av eleverna för att modifiera våra förväntningar och förutfattade meningar och ringa in ett utgångsläge för elevernas kunskaper intresse och tidigare erfarenheter av IT. Med liknande intentioner avslutade vi också projektet med en intervju för att kunna precisera förändring och nya erfarenheter och få direkta svar från målgruppen. Materialet är alldeles för litet för att kunna dra vidare och mer vittgående statistiska konsekvenser av. Varje slutsats och svar får stå för sig själv och hänvisa till enbart dessa exklusiva individers åsikter och ställningstaganden. Intervju före ITIS projektet. Den första frågan lyder: Hur ofta är du inne på nätet? Fyra svarsalternativ ges. Varje dag, varje vecka, sällan och ofta. Svaren visar att 3 av 10 använder IT varje dag, 6 av 10 varje vecka och en sällan. Detta indikerar således att de flesta är vana att använda IT och gör det ofta och regelbundet. I den andra frågan söker vi kunskapskällan till inträdet i IT. Frågan lyder: Vem har lärt dig att använda Internet? 7 av 10 uppger skolan som läromästare. 2 har sina syskon som lärare och en har lärt sig själv, förmodligen genom att iakttaga, fråga och härma de som redan kan och sitter i öppna rum och arbetar. Att skolan är så dominerande kan ge oss en tankeställare om hur snabbt den här tekniken har slagit igenom i skolor där dessa elever gått. De som lärt sig av syskon har säkerligen datorer i hemmen och har förmodligen lärt sig hantera dem före skolans introduktion i ämnet. Tredje frågan: Vad tycker du är intressant att titta på? A) Område B) Speciella sidor. Här går svaren isär efter intressen och kunskaper. Som områden har 5st uppgivit. Nyheter på olika sätt ( hemsidor på Aftonbladet, SVT, TV4, Expressen, GP o.likn.) Kanske finns det någon skoluppgift i bakgrunden som styrt intresset åt detta håll? 3 st har mailen som första område. Då det gäller speciella sidor (fråga B) vidgas intressena ytterligare, från samhällsnyheter till ungdomstidningar, serier, fotboll, bilar, musik, gamla skolan och att handla på nätet. Det personliga intresset driver nyfikenheten åt individuella mål. Har du bara lärt dig tekniken att klicka dig fram blir spridningen mycket subjektiv. På fjärde frågan: Har du lärt dig något av Internet? Svarar 5st med inriktning på användandet av tekniken. Det de lärt sig är att kunna använda tekniken i IT, d.v.s. att kunna söka och finna information, att finna adresser och ha användning av det i skolarbetet. 5

9 2 st talar om effekter av användandet, d.v.s. de har lärt sig mer engelska. En talar om innehållet: på Internet skriver man mer om samma sak än i tidningar. 2 st tycker inte de har lärt sig något speciellt. Att kunna behärska en färdighet är naturligtvis en viktig erfarenhet och kanske av vida större betydelse i den här gruppen än andra. Det är kanske orsaken till att fokusera så starkt på att kunna använda tekniken. De två som inte säger sig ha lärt något kanske också vill förmedla samma budskap, fast i omvända ordalag. Fråga 5 handlar om källkritik. Frågan lyder: Tror du att det som står på Internet är sant? 7 st uttrycker en skepsis mot det som skrivs i Internet. Svaren varierar från Nej till tror inte det. Många är nyanserade och påpekar att de som skriver i Internet kanske skriver i egen sak eller framhåller något för att sälja en vara eller är ute för att sprida rykten. En person tror att det är sant, som står i IT. 2 personer har inte reflekterat över frågan. Sammanfattningsvis kan man säga att en utbredd misstänksamhet existerar gentemot informationen i Internet. Att en tror på sanningshalten och två inte reflekterat över frågan är ändå relativt få. Intervju efter genomfört projekt.. En av deltagarna i projektet var sjuk vid tillfället för intervjun. Antal intervjuade var således 9 personer. Fråga 1.: Har du lärt dig något nytt under detta projekt? En övergripande fråga som samtliga besvarade jakande. En av de svarande kunde inte komma på något direkt som han lärt sig, men på följdfrågorna 2 och 3 säger han ändå att han funnit nya sidor på nätet och lärt sig använda Worldprogrammet lite bättre. De mer preciserande svaren handlar i stort sett om projektets innehåll d.v.s. man har lärt sig mer om att söka på nätet, finna nya hemsidor, arbeta med bilder och konstruera egen hemsida med Worldprogrammet. På fördjupningsfråga 2: Har du hittat några nya sidor på nätet? Återkommer projektinnehållet mer preciserat. Man nämner olika kommuners hemsidor, gula sidorna, SCB, andra folkhögskolors och gamla skolans hemsida. Fördjupningsfråga 3 : Har du lärt dig något nytt när du jobbade med worldprogrammet? 3 st svarade nekande och 6 st jakande på frågan. Den senare gruppens svar handlar om: bildbehandling, komposition av hemsida, kvaliteten på hemsidan, tekniken (hur man klickar sig fram) och att få tid till att lära sig ordentligt. Intresseväckande är svaren runt kvalitet och tid att lära sig ordentligt. Man kan ställa det i relation till resultatet. Projektet omfattade att konstruera en hemsida för klassen. Det är viktigt att resultatet blir lyckat. Hade programmet inte tillhandahållit vackra färger, enkla kompositionsfigurer, möjlighet till behandling av egna bilder etc. som på ett enkelt sätt får det att se professionellt ut så skulle mycket av stimulansen och nyfikenheten gå förlorad. Det finns en självaktiverande stimulans i att det blir så bra. 6

10 Fjärde frågan vidgar vyerna om IT. Har du kommit på om det är något nytt du vill lära dig om IT efter detta projekt? En besvarar frågan med nej, en är tveksam och resten uttrycker en stor vilja att lära sig mer. Den som svarade nej på denna fråga, svarar dock ja på de två följande frågorna. Han kommer således att använda sig mer av datorn i framtiden och på nya sätt. De som vill lära sig mer tar som exempel upp, bildbehandling, utformande av hemsida, söka efter nya saker, finna nya arkiv, lära sig mer om IT och lära sig hur man programmerar. Det är inte helt oväntade svar, men visar ändå på att intresset stimulerats och tankeverksamheten ökat. En person uttrycker att han vill bli duktigare. Man skulle kunna hänföra det svaret till viktigheten av att behärska en färdighet, som jag nämnde tidigare. 5.-Kommer du att använda dig av datorn på andra sätt än tidigare på din fritid.- 2 st svarar nekande. Båda tillhör den gruppen som använder datorn varje dag och har specificerade intresseområden. De är förmodligen vana att hantera datorn och fyller förmodligen sin datortid med invanda intressen. De andra 7 som kan tänka dig nya användningssätt talar om att göra en egen hemsida, göra sina skrivarbeten på datorn och kunna katalogisera dem samt hämta hem spel och installera dem. 6. Kan du tänka dig att använda datorn på fler sätt i skolan.- En person kan inte komma på något nu. Resten av intervjugruppen ger förslag på att söka nyhetsinformation, göra fler skrivarbeten, söka information i temaarbeten, göra läxor,använda datorn som uppslagsbok och kolla e-post. Sammanfattningsvis har projektet varit nyttigt och givande eftersom deltagarna uttrycker att de vill fortsätta och fördjupa sig i de områden som projektet omfattat, t.ex. gå vidare med att göra en egen personlig hemsida, söka på andra kommuners hemsidor och hitta nya kanaler för information. De har dessutom föreslagit en mängd nya användningsområden i skolarbetet. De negativa konsekvenserna har inte efterfrågats i dessa enkäter. De avhandlas bättre i loggboken för lektionerna. En spontan kommentar uttrycktes dock under intervjun: Det tar väldigt lång tid att starta upp datorerna. Teknikmedvetandet är högt. Det allra senaste på datormarknaden snappas upp fort, och det är lätt att framstå som kunnig om man kan terminologin och nyheterna.den här gruppen har ett stort behov av att framstå duktiga på något område Är datorn och IT ett sådant?- 7

11 Diskussion Det var med spänning vi gav oss in i detta projekt. Genom den tydlighet och de intentioner som ITiS-projektet hade i sitt sköte var det lätt att komma vidare i tänkandet och vi fann ganska snart ett arbetsprojekt som vi ville jobba med. Vi handledare på YFK hade en längre tid funderat på att skapa någon form av hemsida för att bredda informationen kring vår utbildning och nu var rätt tillfälle att starta produktionen av YFKs hemsida. Kunskaperna bland oss handledare inom datavärlden är begränsade och vi är inga IT-freaks. Vi fick kavla upp ärmarna och ta fram det lilla vi kunde och det har varit en utmaning i sig. Det som slagit oss är att eleverna kunde mer än vad vi hade trott. De hade också större kreativitetsförmåga än vad vi kunde föreställa oss. Några av eleverna var riktigt duktiga på handhavandet av datorer så vi har fått lära oss av dem också. En sak i sammanhanget kan noteras och det gäller att om någon av eleverna i ett pararbete haft större IT-kunskaper fanns tendenser till att den svagare kunde bli passiv på grund av att den starke ville vara hjälpsam och inte gav tid för den svagare att lära sig. Situationen är inte specifik, men kan bli än mer tydlig i denna typ av grupp. Nyfikenhet och inspiration har genomsyrat vårt projekt. Genom att vi haft ett så konkret arbetsprojekt har vi varje dag kastat oss in dagens arbete med stor arbetsglädje i fabriceringen av hemsidan. Projektet har visat på datorns möjligheter i undervisningen. Parallellt med projektet har vi också jobbat med att vidga vyerna och se möjligheterna att konkret jobba med digitala bilder och datorn. I detta sammanhang har YFK köpt in en digitalkamera för att kunna förstärka hemsidan med egna bilder. Att göra en hemsida, vilket varit vår metod för att lära mer om datorns möjligheter, i integration mellan elever och arbetskamrater har passat oss bra. Genom att projektet nu är slutfört är detta till ända, men ingalunda slutar arbetet med datoranvändning i undervisningen. Vi känner oss inspirerade att gå vidare och det känns inte som om något begränsar oss i vårt fortsatta arbete mot nya äventyr. 8