Kvalitetsrapport Djuråsskolan 2014/2015

Transkript

1 Kvalitetsrapport Djuråsskolan 2014/2015 1

2 Verksamhetsredogörelse Djuråsskolans bärande principer är trygghet och studiero. Därmed är arbetet med den fysiska, sociala och psykologiska miljön hög prioritet på skolan. Trygghet och studiero är grundförutsättningar för att varje elev ska ha möjlighet att utvecklas så långt som möjligt både socialt och kunskapsmässigt. Elevernas första skolvecka planeras så att varje elev ska hinna skapa relation med mentorer, få den information de behöver och känna tillhörighet i klassen. Varje elev får en mentor som ska fungerar som den långsiktiga relationen till eleven. Mentor är den som säkerställer att arbetet runt eleven utgår från helhetsidén. Mentortid är inlagd varje vecka i elevens schema. Eleverna har tillsammans med mentorerna på klassråden arbetat med systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån det årshjuls om togs fram förra läsåret. För att vid varje tillfälle kunna skapa en bra lärmiljö för eleverna utgår vi från helheter dvs alla elever inom en årskurs när vi grupperar eleverna. Det ger en större helheter men med fler pedagoger runt eleverna och ett flexibelt system som är bättre anpassat för att möte elevernas behov. Rektors roll är att skapa förutsättningar för personalen att utföra sitt uppdrag. Att ha en fungerade arbets- och utvecklingsorganisation är viktiga organisatoriska grundförutsättningar. En organisation måste både ha en stabil arbetsorganisation, där struktur och stabilitet finns och en organisation där tid och möjlighet till utveckling finns genom kollegialt lärande. Struktur och förutsättningar för båda dessa organisationer är ett arbete som påbörjats under våren. Arbetslagen har träffats en gång i veckan. Diskussionsämnen har funnits på ett av rektor framtaget kalendarium. I f-6 har lärarna också träffats för samplanering med parallellklassen eller mentorskollegan och i 7-9 med ämneskollegor. På tisdagskonferenser har lärarna under våren en gång i månaden deltagit i ett utvecklingsarbete drivet av förstelärare. Utgångspunkt i projektet är undervisningsprocessen och skolans pedagogiska grundpelare. Fokus har legat på bedömning för lärande och dess 5 nyckelstrategier: klargöra, delge och skapa förståelse för lärande mål och kriterier för framsteg, att ta fram belägg för elevernas prestationer, att ge feedback som för lärandet framåt, aktivera eleverna som lärande resurser för varandra och aktivera elever till äga sitt eget lärande. Under våren har personalen jobbat med de två första strategierna. All personal på Djuråsskolan har dessutom haft egna mål för att närma sig skolans helhetsidé. Helhetsidén togs fram 2013 av rektor tillsammans med en projektgrupp ledd av extern konsult. Allt i helhetsidén är kopplat till forskning. Målet är att helhetsidén ska vara helt implementerad Helhetsidén innehåller skolans uppsatta mål och beskriver synen på värdeskapande processer, bärande principer, pedagogiska grundsyn, synen på medarbetare, och synen på ledning inom organisationen dvs hur vi ska vara och jobba för att ge eleverna de bästa förutsättningarna. Arbetet med den fysiska miljön har fortsatt. Bland annat har grupprum snyggats till och gardiner har kommit upp där de saknades. Skolan har fått skyltat både inne och ute vilket gör att besökare får ett trevligare mottagande. Hela f-3 längan har organiserats om för att bättre passa skola och fritids, det har inneburit många flyttar, målning och möbelinköp. Nytt 2

3 tak i hela högstadielängan och renovering av omklädningsrum i idrotten sker under sommaren. Djuråsskolan har genom ett projekt fått fler kopiatorer. Hämtning och lämning av elever kommer göras säkrare genom en ombyggnation av rondellen som kommer ske tidigt i höst. 1. Kunskap utveckling och lärande Resultat år 3 Kunskapskrav år 3 Ämne Icke godtagbara kunskaper Godtagbara kunskaper Pojkar Flickor Pojkar Flickor Sv 33% 33% 67% 67% Ma 17% 0% 83% 100% No 100% 100% So 100% 100% Nationella prov år 3 Ämne Godtagbara Icke godtagbara Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska 67% 67% 33% 33% Matematik 100% 83% 0% 17% Resultat år 6 Nationella prov år 6 Ämne Godtagbara Icke godtagbara Flickor Pojkar Flickor Pojkar Svenska 100% 67% 33% Matematik 100% 100% Engelska 100% 100% Meritvärde betyg år 6 År ,4 3

4 Meritvärde år 7-9 Meritvärden 7-8 År , , , ,4 194,9 219,9 218,8 223,9 Resultat år 9 År ,4 194,9 219,9 218,8 223,9 Flickor 216,4 200, ,2 232 Pojkar 188,6 190,4 194,3 210,8 221,3 Nationella prov år 9 Godtagbara Svenska 100% 0% Matematik 67% 33% Engelska 97% 3% So 96% 4% No 91% 9% Icke godtagbara Gymnasieval 2105 Behörighet: En elev har är ej behörig för att läsa på gymnasiet. Två elever har ej kommit in på sitt förstahandsval. 2. Normer och värden Lupp undersökningen elever 7-9 Nyckeltal/riktvärden Djuråsskolan C1: 7,3 8,6 Håller med ganska eller mycket om att det är bra stämning i skolan C1: 5,0 6,7 Håller med ganska eller mycket om att skolan agerar vid mobbning C1: 6,5 7,6 Håller med ganska eller mycket om att elever och lärare bemöter varandra med respekt C1: Håller med ganska eller mycket om att skolan agerar om lärare kränker elev 4,5 6,6 4

5 C2: Tycker ganska eller mycket bra om skolmiljön 5,9 5,7 SKL enkätfråga elever år Jag känner mig trygg i skolan: Stämmer inte Stämmer ganska Stämmer ganska Stämmer helt Totalt alls dåligt bra och hållet Egentillsyn F-9: Tryggheten, trivsel och studieron på skolan är mycket god visar egentillsynens intervjuer med vårdnadshavare, elever och personal på skolan. Skoltemp F-9 och fritids Diagrammen efter sammanställning i varje klass vårtermin och hösttermin visar att 90% av eleverna tycker att det stämmer helt eller stämmer att de trivs i skolan, klassen, att de haft någon att vara med och att det varit arbetsro. Resultaten visar en stor ökning när det gäller elevsvar stämmer helt och stämmer och en minskning av elevsvar stämmer mindre bra och 0% som tycker att det stämmer mindre bra i de frågor som nämnts ovan. 3. Elevers inflytande Lupp undersökningen elever 7-9 Nyckeltal/riktvärden Djuråsskolan C1: Håller med ganska eller mycket om att skolan uppmuntrar till aktiv medverkan i elevråd D4: Tror sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram egna åsikter till de som bestämmer SKL enkätfråga elever i år 4-9 4,0 4,5 2,6 2,8 1. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet Totalt Egentillsyn F-6 5

6 Eleverna: Får inte vara med och påverka planering/undervisning så mycket. Mentor och elev pratar om utvecklingsbehov. I vissa klasser har eleverna hållit i utvecklingssamtalen själva. Alla klasser har klassråd med tydlig struktur. Lärarna: Upplever att det kan vara svårt att göra eleverna delaktiga i planering och genomförande av undervisning i de yngre åldrarna. 7-9 Eleverna: Ingen delaktighet i planeringar/bedömningar av ämnesområden. Mer feedback önskas då det inte alltid vet hur de ligger till. Elevrådet behöver fungera bättre. Personal: Klassråd och elevråd behöver fungera bättre 4. Lärarbehörighet Hög behörighet på skolan. Plan finns för de lärare som ej är behöriga. Hemkunskap: Utbildning pågår klar med f-6. Höstens kurs 7-9 ställs in pga för få sökande. Inväntar ny kurs Bild: Läser genom val, klar VT 2016 Spanska: Studera HT 2016 för att bli behörig Ma/no: studerar So- väntar på svar från skolverket utökad behörighet Samverkan skola fritids All personal på fritids är inne del av sin arbetstid i olika klasser och samverkar med undervisande lärare för att skapa bra lärmiljö för eleverna. Viss tid i klass planeras helt av fritidspedagoger utifrån deras profession t ex utedag för elever i f-klass och år 1. Resurser i klasser och fröknar i förskoleklass arbetar del av sin tjänstgöring på fritids. Fritids har under läsåret ansvarat för ordnade rastaktiviteter en rast varje dag för elever i år f-3. Fritids och skolan har olika verksamheter och barn på olika tider och det är därför inte möjligt att få f-3 och hela fritids att vara ett arbetslag. Gemensamma heldagar finns i början av varje termin, möjlighet att delta vid a-lag om behov finns, och ett gemensamt arbete runt eleven med ett helhetstänk t ex vid EHT. Fritids och skola har under läsåret t ex arbetat tillsamman med läsårets cabaret t ex genom att eleverna gjort dekor och detaljer på fritidstid. Aktuella teman och annat som händer under skoltid diskuteras med eleverna på fritids. Speciallärare har berättat för alla personal om en läsande klass och beskrivit de olika figurerna och dess uppdrag för att personal på fritids ska kunna använda dem vid högläsning och därmed hjälpa till med elevernas utveckling av läsförståelsen. 6

7 6 Analys Djuråsskolan har en helhetsidé som beskriver de mål vi arbetar mot. Målen beskriver vår syn på värdeskapande, vår syn på medarbetare, vår syn på ledning samt våra pedagogiska grundpelare och bärande principer. Vårt mål är att alla på skolans ska utgå från helhetsidén och jobba utifrån framtagna processer i alla situationer år Att alltid utgå från helhetsidén är vårt sätta att kvalitetssäkra verksamheten. Vi vet att när vi t ex utgår från vår pedagogiska grundsyn så jobbar vi utifrån forskning. Forskning som vi utgått ifrån är gjord av Matti Bergström, Araron Antonovsky, Lev Vygotskij, John Hattie, Dylan Williams och Christer Lundhal b la. För att mäta om vi är på rätt väg, mäter vi om glappet minskat mellan verklighet och helhetsidén som beskriver skolans mål. Glappet mäter vi genom att se vad av det som vi bestämt att vi ska göra som vi måste utveckla och göra bättre. Lärarna har fått utvärdera sin egen undervisning, gemensamt utvärderat varje ämne, mentorsprocessen, mottagningsprocessen, arbetslagsarbetet, elevinflytande, och synen på medarbetarskap. Gemensamt har vi utvärderat skolans likabehandlings arbete, trygghet arbetsro, normer och värderingar. Analysen på skolnivå beskrivs i detta dokument. Dokumentation som gjorts genom utvärderingar och enkäter finns samlade i pärmen systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Kunskaper/utveckling och lärande 70 % av de eleverna som svarat på SKL fråga(se resultatdelen) tycker att det stämmer eller stämmer bra att skolarbetet gör den nyfikna så de vill lära mer. Intervjuer med elever på egentillsynen bekräftar att många elever på skolan är nöjda med sin utbildning. Lupp visar ett nyckeltal när det gäller elevernas nöjdhet av utbildningen på 7,7 av 10 möjliga. Skolan ska ge varje elev stöd och stimulans och resultaten visar höjda värden men att det fortfarande finns ett glapp mellan verkligt läge och önskat läge. Vid analys av betyg använder jag skolbladet 2015 (skolverket) och statistik hämtad från schoolsoft. Meritkurvan i år 9 har sedan 2013 varit stabil och inte hackig som den var tidigare. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor ligger fortfarande högre än för pojkar. Både pojkars och flickors meritvärde har ökat sedan Med undantag för våren 2015 då flickornas meritvärde sjönk i förhållande till året innan. Flickors meritvärde ligger under riket medan pojkars ligger över riket. 80% av pojkarna och 80% av flickorna når målen i samtliga ämnen, vilket är över riket samtidigt som det är en sänkning från föregående läsår. Tittar man på siffrorna övertid när det gäller elever som når målen i samtliga ämnen blir kurvan ganska hackig. Nyckeltalet i Lupp 7-9 för extrahjälp och stöd ligger på 6,6, vilket påvisar att det är ett utvecklingsområde trots en tydlig förbättring från siffror föregående år. Elevhälsan har funnits med i arbetslagen vid flera tillfällen per läsår, vid scanning en gång per termin. Speciallärare och specialpedagog har funnits med vid ämnesplanering och därmed kunnat konsultera vid planering av undervisningen. Nya allmänna råd för extra anpassningar och särskilt stöd har implementerats och de tillhörande stödmaterialet. Fler lärare i varje klass vid vissa tillfällen tror vi också är en bidragande orsak till förbättrade resultat. Detta eftersom detta bidrar till ökade pedagogiska diskussioner kring lärande utifrån vår pedagogiska grund. Även den höga kompetens som finns på skolan med 3 speciallärare, 1 7

8 specialpedagog, 1 kurator och 1 skolsköterska bidrar. Elevhälsans egen analys tillsammans med utvärderingen från psykolog påvisar att elevhälsan behöver fokusera mer på främjande och förebyggande insatser och ta fram en tydlig struktur för de hjälper läraren med huret i klassrummet. Vi ser behov av att prata matvanor, sömn och studieteknik med eleverna då det är områden som ofta kommer på hälsosamtalen som brister. Skolsköterskan kommer därför prata vikten av sömn på föräldramötet. En hälsovecka kommer genomföras i början av terminen där sömn och mat har fokus men även inslag av verktyg för avslappning kommer ingå. Under mottagningsveckan kommer elever få kurs i studieteknik b la genom programserien orka plugga som finns på UR. De förebyggande och främjade insatser som gett god effekt fortsätter vi med t ex att finnas med i trygghetsteamet, tobaksgrupp och planering av värdegrundsdagar. Lärarna önskar att få mer kunskap när det gäller förhållningsätt, bemötande och hanterbarhet. Skolpsykologen kommer därför tillsammans med elevhälsan planera en heldag på höstlovet och en halvdag i januari. Speciallärare och specialpedagog kommer kontinuerligt finnas med i arbetslag, ämneslag och egen planering för att stötta och handleda kring extra anpassningar. Extra anpassningarna i den ordinarie undervisningen är av stor betydelse för att möjliggöra och underlätta elevens lärandemiljö. Speciallärare och specialpedagog har tillsammans med rektor tagit fram en tydlig och effektiv arbetsfördelning och struktur till läsåret 2015/2016 genom det sätt att organisera sig som beskrivs ovan. Under läsåret har elevhälsan en gång per termin efter utvecklingssamtalen scannat alla klasser. Under scanningen har elevhälsan fått information om hur varje elev ligger till i förhållande till kunskapskraven och om oro finns för eleven kring mående. Efter scanningen har resurser setts över och omfördelats och beslut tagits kring olika frågor för att förbättra förutsättningarna för varje elev. Detta har varit bra och gett bättre förutsättningar för eleverna och är ett arbete som därför kommer att fortsätta. Fjolårets analys gjord av lärarna när det gällde skillnader i betyg och meritvärden mellan pojkar och flickor visade att det var svårt att finna några tydliga mönster och det var svårt att hitta stöd och hjälp i forskning. Läsförståelse torde kunna vara en möjlig orsak som lärarna kom fram till. En lärare som kommit långt i arbetet med bedömning för lärande visade på resultat där skillnader mellan pojkars och flickors resultat inte längre var så stora. Att meritkurvorna sedan projektets start inte längre är hackiga utan visar en stabil kurva över tid med tendens att öka ger en tydlig signal på att vi är på rätt väg och att de åtgärder vi satt in för att nå målen ger önskad effekt. Även att pojkarnas resultat höjts sedan implementering av helhetsidén/målen påbörjats bekräftar att våra åtgärder ger effekt även att utjämna skillnader mellan könen. Genom att arbeta som beskrivs i helhetsidén skapar vi bättre förutsättningar för eleven i sitt lärande oberoende av kön om eleven behöver stöd, extra anpassningar eller särskilt stöd. Vid analys av betygsgenomsnitt för varje ämne i jämförelse med riket ges ett lägre betygsgenomsnitt både i år 6 och 9 i det flesta ämnen. Endast musik och hem och konsumentkunskap ligger högre än riket i år 6 och lika i matematik. I år 9 ligger betygsgenomsnittet högre i geografi, hem och konsumentkunskap, matematik, musik och slöjd än riket. Ämnens i år 6 där skillnaden är störst är engelska, idrott, biologi, kemi, fysik geografi, svenska och samhällskunskap. Skillnaderna i betygsgenomsnittet mellan skolan och riket jämnas ut i år 9 störst avvikelse är i idrott, svenska och teknik. Djursskolan har fått en 8

9 jämnare kurva över tid, skillnaderna mellan pojkar och flickors meritpoäng minskar vilket är bra. Åt andra hållet sticker musik och hem och konsumentkunskap ut där vi ligger långt över riket. Musiken har sedan några år lagt om sin undervisning och börjat tidigare med vissa moment. I hem och konsumentkunskapen arbetar eleverna hela tiden med utvärderingar för att förbättra undervisningen och bedömnings för lärandes 5 nyckelstrategier. Färre elever har fått betyg i alla ämnen och skolans betygsgenomsnitt per ämne ligger under rikets i de flesta ämnen. Varför har vi färre elever som når de högre betygen? Skapar vi inte en undervisning som ger möjlighet att nå de högre kunskapskraven? Får inte eleverna den stimulans de har rätt till? Under hela kommande läsår kommer lärarna fortsätta att utveckla och lära sig mer om bedömning för lärande och de 5 nyckelstrategierna för att skapa de bästa lärmiljöerna för eleverna där eleverna så att det får utvecklas så långt som möjligt. Utvecklingsarbetet som drivs av skolans förstelärare är upplagt med diskussioner, workshops, gemensam bok( Bedömning för lärande av Christian Lundalh), filmer och klassrumsbesök hos varandra. Lärarna i år f-6 och 7-9 ska under nästa läsår även diskutera ämnesdidaktik tillsammans med undervisningens upplägg utifrån skolans pedagogiska grundpelare. Vi behöver utmana elever och höja undervisningens kvalitet så att flera elever har möjlighet att nå de högre kunskapskraven. Vi måste höja betygsgenomsnittet för alla ämnen. Vi har en helhetstanke kring eleverna på Djuråsskolan. Fritidshemmet, skolans och förskoleklassens verksamhet ska komplettera varandra det görs idag på olika sätt men vi måste hitta fler vägar och möjligheter. Ett första steg i detta arbete att rektorer och fritidspersonal från hela kommunen fortsätter att träffas med just utgångspunkt i hur samverkan skulle kunna se ut. Övergång och samverkan Gagnefs kommun har en plan för stadieövergångar men det har funnits brister t ex att alla lärare inte fått information och att vårdandshavre inte fått information om planen för övergången. Övergångar har förbättrats med hjälp av stödmaterial från skolverket (övergångar inom och mellan skolor och skolformer 2014) te x genom att rektor informerat vårdandshavre i mars om skolans plan för övergången för eleven. Speciallärare och specialpedagog har lagt till moment i planen så att lärarna får information om de elever som kommer till Djurås från andra skolor och har slöjd, moderna språk och hem och konsumentkunskap. Kommande läsår kommer elevhälsan tillsammans med rektor förtydliga kommunens plan som stöd kommer skolverkets stödmaterial användas. Djuråsskolan har i sin helhetsidé beskrivit vårdnadshavare som vår viktigaste samarbetspartner. De flesta vårdnadshavare är nöjda med den information som finns på schoolsoft om elevens utveckling, prov och läxor och den information som ges på utvecklingssamtal och föräldramöten. Vi behöver arbeta för att en samsyn när det gäller föräldrakontakten och därför kommer vi ha detta som en punkt för diskussion i a-lagen som stöd kommer vi använda stödmaterialet skolan och hemmet (skolverket 2014) På föräldrarådet och elevrådet kommer vi att prata om förväntningar på skolan och föräldrar. Målet är att vi ska ta fram förväntansdokuments för elev och vårdnadshavare. Alla på skolan 9

10 kommer att få utbildning av skolans psykolog när det gäller förhållningssätt och bemötande vid två tillfällen. Normer och värden Trivsel och tryggheten på skolan och fritids har utvecklats och förbättrats till en mycket trevlig stämning som tydligt märks för dem som besöker skolan och som eleverna bekräftas med nyckeltalet 8,6 från Lupp 7-9, svar egentillsyn i f-6 och SKL`s frågor. Trivsel och trygghet är prioriterade områden för skolan och finns med i helhetsidén som en bärande princip. Resultaten bekräftar att genomförandet av mentorsprocessen och mottagningsprocessen ger effekt, eleverna får genom detta en trygg miljö och en relation till sin mentor som fungera som den långsiktiga relationen till eleven. Naturligtvis har varje lärare kommit olika långt i detta men genom sin utvärdering och i medarbetarsamtalet sätts mål upp utifrån varje lärares behov av utveckling i förhållande till skolan mål dvs helhetsidén. En viktig del är arbetet med resultaten på skoltempen på klassnivå, ett årshjul för systematiska arbetsmiljöarbete har bidragit till att både tryggheten och studieron blivit riktigt bra på skolan. Detta arbete kommer fortsätta under kommande läsår då vi ser att det ger effekt. Som rektor kommer jag att följa upp de mål som eleverna satt upp som förbättringsområden på elevråd en gång i månaden under punkten arbetsro som vi redan har idag på elevrådets dagordning. Traditioner är något som har börjats skapas på skolan t ex inför Halloween, jul och påsk. Traditioner binder samman skolan och skapar en vi- känsla. Planen för misstanke om kränkning följs och de ärende som kommer upp tas genast tag i. Trygghetsteamets arbete med att planera och genomföra främjande- och förebyggandeåtgärder är av stor betydelse för skolans trivsel och trygghet. Brister är att alla inte alltid agerar genom att utreda. Det har visat sig att inte alla vuxna dokumenterat och utrett om det handlat om en kränkning men även det motsatta dvs att flera ärenden som sett som en kränkning visat sig inte vara det. Arbetsgången kommer därför att förtydligas till kommande läsår och en genomgång och tillfälle till att öva utifrån olika case kommer finnas, dessa tillfällen planeras och hålls av rektor och trygghetsteamet. Ytterligare identifierade område kommande läsår är diskrimineringsgrunderna ur ett normkritiskt perspektiv i första hand för vuxna på skolan. Vi behöver alla en ökad medvetenhet kring dessa frågor. Även våra pedagogiska grundpelare kommer lyftas in i det främjande och förebyggande åtgärderna i likabehandlingsplanen. Detta för att det är mycket viktigt att vi har arbetssätt som främjar relationsskapande och där elevers olikheter tas till vara och ses som en tillgång vilket det gör i framför allt bedömning för lärandes nyckelstrategier. Elevinflytande Resultaten visar att elevinflytande är ett område som behöver utvecklas. Det är mycket positivt att eleverna vill ha större inflytande och vara delaktiga i sitt eget lärande och sin skolmiljö. Genom att utgå från enkätsvar i förhållande till skolans helhetsidé kan vi identifiera var glappet ligger och det handlar precis som under rubriken kunskaper/utveckling och lärande att eleverna inte i tillräckligt hög utsträckning känner till målen och behöver få mer freedback i sitt eget lärande. Eleverna har därmed inte haft möjlighet att vara aktiva i sitt eget lärande. Då inte skolarbetet är begripligt kan det inte heller vara hanterbart och meningsfull för eleven. Arbetet med de fem nyckelstrategierna kommer automatiskt utifrån sin struktur öka elevinflytandet dels genom att målen blir tydliga för eleven och de har möjlighet att vara delaktiga. Men även genom att varje elev används som en resurser i lärandet och för att arbetssättet aktiverar eleverna att äga sitt eget lärande kommer 10

11 inflytandet öka. Genom den gemensamma utbildningen, lärarens egna mål för utveckling på medarbetarsamtalen kommer varje lärare utvecklas mot skolans mål/helhetsidé och vara framme år Arbetet med elevråd och klassråd måste förbättras därför ska fokus ligga på enkätsvar på trygghetstempen och utveckling och lärande. Eleverna måste få information om vilka forum de kan vara med att påverka och vad de kan påverka. Samverkan fritids skola Den personal från fritids som är med i en klass tycker sig ha en bra insyn och därmed möjlighet att komplettera på fritids. Genom att organisera sig så att fritids går in i skolan, resurser och förskolelärare jobbar del på fritids skapas mötesytor och där med förutsättningar för samverkan och fritids kompletterande uppdrag. Fritids har under läsåret ansvarat för ordnade rastaktiviteter en rast varje dag för elever i år f-3. Detta är en mycket viktigt del i samverkan kring elevens helhet. Det är viktigt att eleven får bra undervisningsmiljö, meningsfull tid mellan lektioner och efter skoldagen. Fritids önskar att få mer tid att diskutera planeringar med lärarna för att kunna komplettera med skapande och utforskande aktiviteter på fritids. Fritids och skola har under våren tillsammans planerat de gemensamma lokalerna. Grupprum och klassrum har organiserats för att passa hela elevens dag. Minst tre gemensamma områden kommer skola och fritids arbeta med under kommande läsår 11