Förvaltningen och demokratin

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Förvaltningen och demokratin"

Helena Olofsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Förvaltningen och demokratin Förvaltningspolitik Svenska social- och kommunalhögskolan

2 Upplägg Hur rättfärdigas förvaltningen i ett demokratiperspektiv? Alternativa styrningsideal Problemen idag ur ett finländskt (nordiskt) perspektiv?

3 Hur har förhållandet mellan demokrati och förvaltning utvecklats i ett historiskt perspekiv?

4 Förvaltning (byråkrati) och demokrati En spänningsfylld och oavslutad historia (Premfors 2003) Styrningsideal och styrformer: Offentlig Privat Demokrati Marknad Byråkrati Civilsamhälle

5 Förvaltning (byråkrati) och demokrati En kamp mellan olika styrningsideal Den praktiska utvecklingen: låter byråkratin sig styras? Det normativa problemet: hur rättfärdiga (legitimera) förvaltningens roll?

6 Byråkrati och modern demokrati Ursprunget: Kriget som demokratins barnmorska Handelsstäderna i Europa Nya och annorlunda uppgifter Ämbetsmännen mäktiga politiska aktörer Kontinental tradition Anglosaxisk tradition

7 Byråkratins roll demokratiseringen Byråkatin en konserverande kraft, men; Dess roll mycket varierande Byråkratin inte en motkraft till liberal demokrati i de stater som demokratiserades tidigt

8 På vilka sätt kan vi rättfärdiga (legitimera) Förvaltningens handlande inom ramen för ett demokratiskt system?

9 Vad bör relationen mellan förvaltning och demokrati vara? Historiskt ointresse i demokratidoktrinerna Stor motsägelsefullhet paradoxalt: Övervägande del av offentlig verksamhet i förvaltning Skärpta konflikter mellan effektivitet och demokrati Många statsroller i demokratin

10 Olika relationsbegrepp (Lennart Lundquist): Politisk-demokratisk förvaltning: procedurerna i enlighet med demokratiska idéer Demokratisk förvaltning: substansen överensstämmer med demokratiska idéer Förvaltningsdemokrati: internt demokratisk Demokratiska förvaltningsdrag: Vissa egenskaper anges som demokratiska

11 Legitimering via procedur: politiskdemokratisk legitimering Direkt och indirekt legitimering Allmänna val Politiska fri- och rättigheter Medborgarinflytande Öppenhet Ämbetsverksförvaltning/Självförvaltning

12 Legitimering via substans: demokratisk förvaltning Responsivity, accountability Beaktar utifrån kommande krav Kravmodeller: 1. Lagens krav 2. Politikernas vilja 3. Folkets val och vilja Procedur överordnat substans: 1. Rättsäkerhetsmodellen 2. Intressentmodellen 3. Politisk modell

13 Förvaltningsdemokrati Bas: facklig organisering Partsrepresentanter Gäller ej alla verksamheter Mekanism: förhandling, ej majoritetsbeslut Grund: avtal, ej lag Vid konflikt med andra demokratislag måste förvaltningsdemokrati vika

14 Vilka är alternativen?

15 Procedur överordnad substans varför? Utgångspunkt: Politikernas sak att bestämma målen och riktlinjerna för offentlig verksamhet Legitimering via den parlamentariska styrningskedjan Svårt att utforma generella substansregler Problemet idag: Att förvaltningen arbetar på tre rationalitetsnivåer 1. Regeltillämpning (Webers idealtyp) 2. Problemlösning (välja medel oavsett vad reglerna säger) 3. Konsensusskapande (söka stöd för politiska lösningar)

16 Marknad Kärnan: prismekanismen Marknaderna individualistiska Decentraliserat system Enkelt system Ideal: jämviktsrelation mellan säljare och köpare under perfekt konkurrens Leder till: 1. Individuell frihet 2. Decentralisering 3. Ekonomisk tillväxt

17 Civilsamhället Kompletterar byråkrati och marknad Gemenskap snarare än egennytta Ökad tillit mellan människor Innebörd i Norden: De frivilliga organisationerna (frivilligsektorn)

18 Tre reformideologier (Rune Premfors (2000): Den starka demokratin. Atlas, Stockholm. Förvaltningen Föreningen Företaget Styrningsideal Byråkrati Civilsamhälle Marknad Demokratisyn Social Radikal Liberal Problem Bristande effektivitet i representativa organs politiska styrning För mycket central styrning och hierarki, för lite medinflytande För stor offentlig sektor, för många monopol, för lite valfrihet Lösningar Öka politikers övergripande styrförmåga; decentralisering, mål- och resultatstyrning Decentralisera inom systemet; inför direkt deltagande, kooperativ och självförvaltning Minska den offentliga sektorn genom privatisering. Konkurrens i offentlig sektor

19 Vilka är utmaningarna i den finländska / nordiska modellen?

20 Varje utvecklingsperiod har medfört nya problem ur demokratisk synvinkel: Förvaltningsstaten ( ca 1950) Byråkratisk förvaltning, allmän förvaltning,ordning och säkerhet Välfärdsstatens organisering (ca ) Utbildning, social- och hälsovård Expansion, expertstyre Förnyelse (rationalisering) av förvaltningen Förvaltningsstat expertstat managementstat (Rättsstat professionalism mångfald)

21 Den nordiska välfärdsmodellens kännetecken Enhetsstat Stark statlig organisering och styrning Men också: stark kommunal självstyrelse Hög skattenivå Universalism i stället för behovsprövning Strävan till konsensusbeslutsfattande Kollektivistisk demokratisyn

22 De nordiska ländernas problem Att samtidigt: Säkra politisk auktoritet för lösningar av gemensamma problem genom kollektiv handling; och Säkra individuell autonomi; rum för personliga val Har skapat en mix av organiseringsformer Relationen till den demokratiska processen oklar

23 Varierande organisering leder till olika sätt att definiera problem: Problem definieras: Form av policy ( policy style ) Funktionellt Socialt Enligt mål Statsledd; redistribuerande Styrning Omfördelning Intervention Decentraliserad ner Mobilisering Diversifiering Deltagande Decentrali- Marknads- Entreprenör- Effektivitet serad ut mässighet skap

24 Megatrend i industriländernas utveckling: Övergången från government (traditionell styrning) Till governance (samverkansstyrning) Övergången innehåller element från flera olika reformideologier (byråkratin, civilsamhället och marknaden) Kan man få ut det bästa av olika organiseringsformer?

25 Government (traditionell styrning) Statens formella institutioner Nationalstatens parlament, regering, förvaltningsmyndigheter Processerna i dessa institutioner grunden för kollektivt handlande Institutionernas monopol på lagstiftningsmakt och legitimt fysisk våld Fördel: lätt att upprätthålla en klar ansvarsfördelning mellan institutioner

26 Governance (samverkansstyrning) Autonoma subsystem på tvärs över sektorgränser Koordinering mellan likställda parter Autonoma nätverksrelationer som inte primärt baseras på statens auktoritet Aktörerna (offentliga och privata) beroende av varandra för att lösa samhällsproblem Fördel: flexibilitet och situationsanpassning Nackdel: oklart ansvar, oklar rollfördelning

27 Statsstyrningen roll ur ett governanceperspektiv Kopplingen mellan stat och samhälle hanteras genom en allt mera komplicerad mix av organisationsformer: Traditionell auktoritet Nätverksstyrning Många slag av styrinstrument (reglering, ekonomi, information) Institutionaliserade beteendemönster Den invävda och invävande staten

28 Konsekvens Inte längre lika självklart att den offentliga verksamheten kan legitimeras endast vi procedurkrav Den politiska styrning riktas allt mera på förutsättningar (strukturen) och innehållet (resultaten) Mekanismer: ansvarsutkrävning, utvärdering, resultatstyrning etc. Svårt att utforma mekanismerna på ett effektivt sätt

Relevanta dokument

Förvaltningspolitik - sammanfattning

Förvaltningspolitik - sammanfattning Förvaltningspolitik 12.12.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Traditionella förvaltningsmyndigheter Ministerstyre, en av de mera hierarkiska organisationerna