NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Transkript

1 NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap

2 New Public Management 1 Vad och varför NPM? 2 3 Innehållet i NPM Vad kommer efter NPM?

3 1. VAD New Public Management, NPM Samlingsbegrepp för olika fenomen som avser den allmänna förskjutningen av ledarskap inom offentlig sektor till mera företagsliknande former. Begreppet är främst skapat av forskarvärlden och används vanligen inte av personer verksamma inom offentlig sektor. Ett antal olika reformer som främst berör tre områden: ledning - styrning organisering

4 Överföring av idéer Privat sektor Idé Offentlig sektor marknad byråkrati

5 1. Varför Återkommande kritik mot offentlig sektor Brister i effektivitet Bristande förtroende för politiker och tjänstemän Korruption i en del länder

6 Nya krav på offentlig sektor historisk utveckling i Sverige Små kommunerna saknade ekonomisk bärkraft. Kommunsammanslagningar från 2500 till 275. Anpassning till befolkningens och näringslivets koncentration. Reformerna frivilliga men därefter tvingande. (Almqvist, SOU 1945:8, SOU1961:9)

7 Nya krav på offentlig sektor historisk utveckling i Sverige 1970-talet För lite demokrati och för svag styrning. Demokrativärden fick större utrymme. Kommunal demokrati : Betonade medborgarnas engagemang och möjlighet att påverka beslut. Kommundelsnämnder och distriktsnämnder infördes. (Montin 2007,:11, Almqvist 2006, SOU 1975:45)

8 Nya krav på offentlig sektor historisk utveckling i Sverige 1980-talet För mycket politik och offentlig sektor. Decentralisering av ansvar och befogenheter Formulera mätbara mål som ska följas upp. Företagiseringsidéer började införas. Kvalitetsledningssystem börjar införas. (Montin 2007:12, Almqvist 2006, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin 2009)

9 Nya krav på offentlig sektor historisk utveckling i Sverige 1990-talet Realiseras 1980-talets ideér. Målstyrningen genomförs. Nya organisationsformer tar form Konkurrensutsättning Kvalitetssäkring På medborgarnas villkor: statlig utredning hur medborgarna kan vitalisera den demokratiska utvecklingen (Almqvist 2006, Montin 2007, SOU 1996:162)

10 Nya krav på offentlig sektor historisk utveckling i Sverige 2000-talet Hur man ska klara det framtida välfärdsuppdraget. Samhällsorganisation med utvecklingskraft. Ekonomiska bärkraften. Kommunicera med medborgarna för att de ska förstå beslut och prioriteringar. Likvärdighet och respekt för människornas olikheter. Kvalitetsarbetet förändras jämförelseprojekt. (SOU 2007:10, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin 2009))

11 2. Innehåll New Public Management Paraplybegrepp som innehåller sju områden (Hood 1995)

12 Gemensamma drag Aktivt ledarskap med beslutsmakt och styrning Nya principer för personalledning Mål och standards för service och tjänster Konkurrensutsättning - Kontrakt Decentralisering Resultatfokus Kostnadsmedvetenhet (Hood 1995)

13 Tydligare ledarskap Aktivare ledarskap i förvaltningen Ökad beslutsmakt till chefer på olika nivåer Större formell handlingsfrihet Ansvarsutkrävande Exempel från praktiken: -Ansvar och befogenheter -Uppdragshandlingar -Skilja på Vad och Hur -Delegations- och beslutsordningar -Brister i ansvarstagandet ledde till sanktioner

14 Principer för personalledning Tillämpning av privata sidans ledningsmetoder Förändrad personal- och lönepolitik Modeller och metoder för styrning av verksamheten Exempel från praktiken: -Styrning mot processer -Utvecklingen av nya lönesystem -Utveckling av personalpolitik t.ex. karriärvägar kompetensutveckling, ansvarstagande -Kvalitetsledning, TQM, SIQ, interna modeller -Ekonomistyrningsmodeller för att styra

15 Mål och standars för service och tjänster Utforma mätbara mål för vad som ska uppnås Utveckla standars för tjänster och service Effektiviteten kopplas explicit till de mätbara målen Exempel från praktiken: -Införandet av långtidsplaner, årliga verksamhetsplaner -Utveckling av standards för målen, jämförelseprojekt -Tjänstegarantier börjar införas för att tydliggöra tjänstekvaliteten

16 Konkurrensutsättning Kontraktsstyrning Konkurrensutsättning inom offentlig verksamhet Konkurrensutsättning mellan offentlig och privat verksamhet Ökad kontraktstyrning Exempel från praktiken: -Inrättande av beställar- och utförarmodeller -Intraprenader -Upphandling av driften av olika verksamheter, ÄO, teknisk verksamhet, -Kontrakt uppdrag, åtaganden etc.

17 Decentralisering Stora organisatoriska enheter upplöses Mindre resultatenheter Ansvaret för ekonomin förtydligas Decentralisering av beslut Affärsmässig styrning - kostnadsansvar Exempel från praktiken: -Basenhetsorganisationer växer fram -Resultatenheter växer fram -Ofta indelningar i tjänster/funktioner -Regler för hantering av över och underskott börjar utarbetas

18 Fokus på kunder och resultat Fokus på vad kunderna tycker Resultat som leder till nöjdare kunder Resultaten fokuseras inte hur man har gått tillväga Exempel från praktiken: -Nya former för dialog med kunderna -Kvalitetssystem för kundnöjdhet -Mätningar av kundnöjdhet -Tjänstegarantier och synpunktshanteringssystem -Kundval

19 Kostnadsmedvetenhet Resursanvändningen ska vara effektiv. Alternativa sätt att utveckla tjänster på Producera mera för samma eller mindre kostnad Traditionella och statiska volymer lämnas Rationaliseringar genomförs Exempel från praktiken: Produktivitet Effektivitets-begreppet börjar diskuteras Göra rätt saker på rätt sätt - styrningen Volymer diskuterades och verksamheter omprövades Stabiliteten i småskalighet storskalighet Stabilitet i beslut över tid Krav på jämförelser

20 TJÄNSTEGARANTIN VERKTYG ELLER SYMBOL? PIA RENMAN 2013 (S.23-35) DIVA-PORTALEN PORTAL.ORG/SMASH/RESULTLIST.JSF?DSWID=6696&LANGUAGE=SV&SEARCHTYPE=SIMPLE&QUERY=TJ%C3%A4NSTEGARANTIN+VE RKTYG+ELLER+SYMBOL&AF=%5B%5D&AQ=%5B%5B%5D%5D&AQ2=%5B%5B%5D%5D&AQE=%5B%5D&NOOFROWS=50& SORTORDER=AUTHOR_SORT_ASC&ONLYFULLTEXT=FALSE&SF=ALL&JFWID=6696

21 3. EFTER INTERAKTIV SAMHÄLLSSTYRNING Hedlund & Montin 2009

22 Från centralstyrning till interaktiv samhällsstyrning Uttrycket handlar om en utveckling mot nya former av samspel mellan politiker och olika samhällsaktörer i syfte att öka den offentliga politikens förmåga att uppnå resultat. Interaktiv står för aktiviteter från olika håll Boken berör förändring av den statliga styrningen inom ett antal politikområden, där nya styrningsformer har skapats.

23 Bakgrunden till förändringen mot en mer interaktiv styrning Globaliseringen Globaliseringen har inneburit att en stor del av politiken har förhandlats bort och besluten tas av andra församlingar som FN, EU, internationella Valutafonden med flera. Lokal och regional självstyrelse Ökad regional och lokal självstyrelse genom att stärka marknadsliknande och nätverksliknande organisering av hur politiken initieras, beslutas och genomförs.

24 Bakgrunden till den interaktiva styrningen Statliga styrningen Statens sätt att styra hur resurser mobiliseras, fördelas och konsumeras förändras i takt med att politiken genomförs i och mellan styrande nätverk och mellan privata och offentliga aktörer. Förändringen mot NPM Förändringen av offentlig sektor mot mera marknadsliknande former enligt NPM har medfört att den politiska styrningen har minskat och att formellt politiskt ansvara tenderar att förlora sin roll som både representant och beslutsfattare.

25 Bakgrunden till den interaktiva styrningen Nya demokratiideal Den representativa demokratins funktionssätt tunnas ut och ersätts med andra demokratiideal där olika former av deltagande för medborgare och brukare skapas.

26 Statens monopolställning i styrning har förändrats Tre olika utvecklingsstadier Hedlund & Montin tar upp första, andra och tredje generationens politikområden Förändringarna har sitt ursprung i de Angloamerikanska länder och Hedlund & Montin hävdar att de även gör sig gällande i Sverige.

27 Första generationens politikområde Rättsstaten konsolideras Politiska rättigheter som allmän rösträtt, lika rösträtt (1919), politisk valbarhet, möjlighet att påverka politiskt beslutsfattande Civila rättigheter som allas likhet inför lagen exempelvis arbete i statlig tjänst, och myndighet, yttrandefrihet, tros-frihet, föreningsfrihet och rätt till kroppslig integritet Andra kännetecken är; - dualismen, där centrala ämbetsverk fristående gentemot regering och departement -öppenheten

28 Andra generationens politikområde Välfärdsstatens utveckling Reformering som kännetecknas av en samverkan mellan staten och viktiga samhällsaktörer som näringslivet och fackföreningsrörelsen. Huvudsaklig sammanhållen offentlig sektor Kvinnors arbete skulle organiseras och styras men kvinnoorganisationerna började själva påverka rådande könsideologier. Andra generationens politikområden är; - socialpolitik - utbildningspolitik - arbetsmarknadspolitik - regionalpolitik - kulturpolitik - jämställdhetspolitik - miljöpolitik

29 Tredje generationens politikområde Interaktiv samhällsstyrning Hållbar utveckling det mest framträdande området mellan andra och tredje genarationens politik. Genomsyra all politik och genomsyras av samarbete, kommunikativt meningsskapande och lärande. Nya etablerade politikområden - hållbarhetspolitik - skydd till våldsutsatta kvinnor - regional utvecklingspolitik - storstadspolitik - folkhälsopolitik - klimatpolitik - demokratipolitik Tredje generationens kännetecken är; - samordning leder till bättre resultat - olika aktörer agerar självständigt - frikopplad från den parlamentariska styrningskedjan - projektpolitik, medel till riktade insatser

30 Interaktiva samhällsstyrningen Sammanfattning av trender - Nya politikområden har etablerats - Generationsväxling av gamla politikområden - Politiken formas och genomförs i nätverk - EU en central aktör i utvecklingen - Nationella välfärdsstatens och kvinnoorganisationers intressen luckrats upp - Fler privata entreprenörer - Större individuellt ansvar vid åldrande och sjukdom - Kontrakts- och prestationsstyrning av frivilligorganisationer