Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur"

Transkript

1 Lennart Lundquist Demokratins väktare Ämbetsmännen och värt offentliga etos Studentlitteratur

2 Innehäll Förord 9 1. Frägor kring ämbetsmannen Utgängspunkter för framställningen Nägra grundbegrepp Legitimitet Den offentliga tjänstens speciella villkor Förvaltnlngens position i välfärdsstaten Metodologiska överväganden Teorityper Teoriniväer Ontologi Statsvetenskapens frägeställningar Operativ teori Nyinstitutionalism Organiseringsvariablerna Designvariabler för ämbetsmannarollen Litteraturläget och dispositionen 49 DEL I NORMATIV TEORI Hur bör ämbetsmannen vara? 2. Värt offentliga etos Gründen för värt offentliga etos Frägan om övergripande samhällsvärden Historiska texter med värt offentliga etos Rekonstruktionen av värt offentliga etos Textunderlaget Innehaltet i värt offentliga etos Värden och tankeskolor i Politiken Värt offentliga etos, det rätta och det gemensamma goda Individualismstaten och gemenskapsstaten Vem bör ha ansvaret? Moraliskt ansvar Medborgare och ämbetsman Demokratins väktare och medborgama 73

3 3. Demokrativärdena Vad bör politisk demokrati vara? Gemensamma drag i demokratidoktriner Skiljelinjer i demokratidoktriner Demokratidoktrinen för svensk förvaltning Vad bör offentlig etik vara? Nägra grundläggande indelningar Allmänetiken Allmänetikens process Allmänetikens substans Ämbetsmannadygder Vad bör rättssäkerhet vara? Demokrativärdena i värt offentliga etos Ämbetsmannarollens position Ämbetsmannarollens centrala relationer Kan det rättfärdigas att ämbetsmannen vägrar lyda lagen eller är illojal mot överordnade? Lojalitet Protest Obstruktion Sorti Sammanfattning av reaktionsmöjligheterna Vilken bör relationen Uli samhällsmedlemmarna vara? Awägning mellan olika intressen Medkänsla eller neutralitet? Stilen i mötet mellan ämbetsman och samhällsmedlem Kan prioritering av professionell kunskap rättfärdigas? Viktningen av värdena 128 DEL II EMPIRISK TEORI Hur är ämbetsmannen? 5. Strukturella förhällanden - ideer Ekonomismen Vad är ekonomismen? Ekonomismen i svensk offentlig verksamhet Effekterna av ekonomismen Kritiken av ekonomismen Förekommer det demokratireformer i svensk förvaltning? Kommundelsnämnder Brukarmedverkan 150

4 5.3 Konkurrens mellan värt offentliga etos och andra värden Norm och faktiskt äberopade och tillämpade värden Strukturella förhällanden - beteenden och institutioner Gränsdragningsproblem Offentligt och privat Statstyper Nätverk Svensk förvaltning i EU Mängfalden av förvaltningsverksamma Personalkategorier Horisontell och vertikal differentiering Nägra förvaltningsprocessers karaktär De etiska beslutens karaktär Styrningens karaktär Personalplanet Begränsande eller befordrande strukturer? Ansvar, civilkurage och förvaltningsaffärer Komplikationer i ansvarsförhällanden Olikheter i legitimering Det poliüska ansvarets otydlighet Civilkurage Förutsättningar för att Visa civilkurage Har ämbetsmannen civilkurage och om inte, varför? Civilkuragets värde Vad sker med dem som visar civilkurage? "Affärer" i offentlig förvaltning Vilken typ av affärer är det frägan om? Vilka är de skyldiga? Vilka sanktioner drabbar den skyldige? Konfrontationen med andra poliüska kulturer Hur är den eüska Situationen i svensk förvaltning? 211 DEL III KONSTRUKTIV TEORI Hur kan ämbetsmannen vara? 8. Hur kan vi bringa verkligheten närmare värt offentliga etos? Vad kan samhällsvetenskapen erbjuda vid konstruktion? Kunskapens begränsning och mängfald Tvär-, fler- och disciplinvetenskap 218

5 8.1.3 Vilket är det teoretiska underlaget? Aristoteles kunskapsformer Vilka uppgifter mäste institutionsbyggaren lösa? Nägra problem i organiseringsprocessen Organisering och komplexitet Fern problemdimensioner Rationalism och realism Ämbetsmannainsütuüonen och ämbetsmannen Principer för utformning av ämbetsmannarollen Hur förmäs aktörerna att följa reglerna? Vilken kunskap är tillgänglig? Vilka ätgärder kan man vidta? Vilka ätgärder vidtar man? Att precisera styrningen Konstruktiv teori och poliüska ätgärder Förslag till institutioner och tül ätgärder Översikt över föreslagna ätgärder Markera tydligt skillnaden mellan offentligt och privat Precisera värt offentliga etos Förbättra ämbetsmännens förutsättningar att visa civilkurage Utbilda och främja en kontinuerlig diskussion Etikutbildningen Den kontinuerliga diskussionen Utforma ett Sanktionssystem för brott mot demokrativärdena Se till att kontrollorganen beaktar heia värt offentliga etos Ämbetsmännens ansvar för demokrativärdena Nägra avslutande reflexioner 265 Sumraary 275 Referenser 281 Sakregister 301

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Läraren som demokratins väktare

Läraren som demokratins väktare Läraren som demokratins väktare Skolans lärare är dels pedagoger med uppgifter att förmedla kunskaper och insikter till eleverna, dels offentliga ämbetsmän med speciella relationer till lagen, överordnade

Läs mer

Migrationsverkets etos

Migrationsverkets etos Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 VT10 Handledare: Maria Hedlund Migrationsverkets etos En studie av etik i policydokument Elin Johansson Lööw Katarina Kukavica Abstract Denna uppsats

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Ledamot av insynsråd

Ledamot av insynsråd Ledamot av insynsråd Till Dig som är ledamot av ett insynsråd eller som erbjuds att bli det Insynsråden vid de statliga myndigheterna har en viktig uppgift. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik för socialt arbete Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Varför bör vi bedriva socialt arbete och hur bör det utformas? Frågan hur? är dels en kunskapsfråga,

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården Arbetshäfte för Etikarbete i Kriminalvården 2 Grunden för vårt handlande Under senare år har arbetet med Kriminalvårdens värdegrund intensifierats. Det är ett viktigt arbete. Det ger en ökad tydlighet,

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

450 miljoner ska sparas

450 miljoner ska sparas LUNDS UNIVERSITET STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN HT11 450 miljoner ska sparas En studie om en experts roll i offentlig förvaltning Max Glaumann & Oskar Sjöblom 1/24/2012 Examinator: Malena Rosén B-Uppsats

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Förvaltningen och demokratin

Förvaltningen och demokratin Förvaltningen och demokratin Förvaltningspolitik 1.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Upplägg Hur rättfärdigas förvaltningen i ett demokratiperspektiv? Alternativa styrningsideal Problemen idag

Läs mer

Utvärdering i teori och praktik. Göran Bostedt

Utvärdering i teori och praktik. Göran Bostedt Utvärdering i teori och praktik Göran Bostedt Samhället Politik Marknad Civilsamhälle Demokratins tre dimensioner Form (beslutfattandet) Innehåll (politik) Genomförande (förvaltning) Snabb samhällsförändring

Läs mer

Socialsekreteraren som demokratins väktare?

Socialsekreteraren som demokratins väktare? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT11 Handledare: Malena Rosén Sundström Socialsekreteraren som demokratins väktare? Etik och lojalitet i socialsekreterarens arbete Carolina Jonsson

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41 Innehåll innehåll 5 förord 11 1 inledning 13 1.1 Utgångspunkter 13 1.2 Vetenskapliga frågeställningar 15 1.3 Normstudiens teoriram och metod 18 1.3.1 Rättsvetenskaplig metod 18 1.3.2 Fördelningspolitik

Läs mer

Att arbeta inom offentlig förvaltning

Att arbeta inom offentlig förvaltning Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 HT12 Handledare: Mikael Kylsäter Att arbeta inom offentlig förvaltning En studie i vilka svårigheter Försvarsmaktens tjänstemän möter när de ska

Läs mer

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten En feministisk analys Karin Lundström IUSTUS FORLAG Innehäll Inledning 15 Premisser 15 Syften 17 Metod 21 Detjuridiskamaterialet 23 Disposition 24 Del I. Teori

Läs mer

Hur har ekonomismen påverkat den offentliga äldreomsorgen?

Hur har ekonomismen påverkat den offentliga äldreomsorgen? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT11 Handledare: Malena Rosén Sundström Hur har ekonomismen påverkat den offentliga äldreomsorgen? En fallstudie av äldreomsorgen i Lund och Malmö.

Läs mer

Medborgaren och myndigheten

Medborgaren och myndigheten Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT2015 Handledare: Stina Melander Medborgaren och myndigheten En jämförande diskursanalys av makt och förtroende i det demokratiska mötet Emilia

Läs mer

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Helena Stensöta, docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 15 maj 2013 Översikt Intro: Varför behöver en generell

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA 2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Den offentliga förvaltningens normativa sida. Karlsson kap 6

Den offentliga förvaltningens normativa sida. Karlsson kap 6 Den offentliga förvaltningens normativa sida Karlsson kap 6 Förvaltningens Janus-ansikte Förvaltningen ska betjäna den/de styrande enheten/-na Oavsett vilka de är! Även Hitler hade en förvaltning! Förvaltningen

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Den nordiska modellen - universalismens principer

Den nordiska modellen - universalismens principer Den nordiska modellen - universalismens principer Gysinge Akademin 7-8 november 2012 2012-11-16 Den nordiska modellen - universalismens principer /Kirsi-Marja Lehtelä 1 Universalismen En grundläggande

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

Etik i omsorgsarbetet. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola

Etik i omsorgsarbetet. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola Etik i omsorgsarbetet Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola Värderingsförändringar och etik Några reflexioner och påståenden Om jag mötte mig själv

Läs mer

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig

Läs mer

Dokumentation av Marie Fridolf

Dokumentation av Marie Fridolf Dokumentation av Marie Fridolf Hur fungerar det mellan olika aktörer då personer som varit borta från arbetsmarknaden under lång tid vill tillbaka till avlönat arbete - motverkar system varandra? Om Ideelle

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Berättelser om ungdomsgäng i förorten

Berättelser om ungdomsgäng i förorten Berättelser om ungdomsgäng i förorten Genus, makt, moral Susanne Liljeholm Hansson GOTEBORGS UNIVERSITET INST FÖR SOCIALT ARBETE INNEHÅLL DEL I: INTRODUKTION Kapitel 1: Ungdom, förort och kriminalitet

Läs mer

Innehåll. Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress

Innehåll. Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress Innehåll Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress ETISKA GRUNDBEGREPP ETIK MORAL MAKT ANSVAR Olika typer av makt Faktamakt Den professionelle har vetenskapliga eller andra

Läs mer

Sammanställning - handlingsplan

Sammanställning - handlingsplan Sammanställning - handlingsplan På seminariet om hälsosamt åldrande fick alla ni deltagare i uppdrag att skriva ett brev till er själva. Här kommer en sammanställning av det budskap ni tog med er från

Läs mer

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion

Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Policyprocesser och implementering av policy Inledning till en tvärvetenskaplig diskussion Åsa Boholm Forskarworkshop i Pathways Tema: Policyprocesser, regelverk, lokalisering, markanvändning etc. Tisdagen

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser

Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser Politikermöte 24 februari 2015, Infoteket Med dr Barbro Lewin,

Läs mer

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2: Sida 1(7) Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Värdegrundsarbete i skolan

Värdegrundsarbete i skolan Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT13 Handledare: Niklas Altermark Värdegrundsarbete i skolan En studie av gräsrotsbyråkraters utmaningar Elin Elmquist Hanna Nylund Abstract Vi

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Att reformera i NPM-anda

Att reformera i NPM-anda Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT14 Handledare: Sofie Gustafsson Att reformera i NPM-anda En studie om demokrativärdenas beaktande vid implementerandet av lean i svensk sjukvård

Läs mer

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Håkan Edström Institutionen för statsvetenskap Umeå universitet Innehåll Förord 10 DEL I Introduktion KAPITEL 1 Problem,

Läs mer

y ersonafansvaret HO m 60 f Trecfcfy tfä Bokförlaget BAS - Om chefers ansvarstagande för personal utifrån etiska perspektiv

y ersonafansvaret HO m 60 f Trecfcfy tfä Bokförlaget BAS - Om chefers ansvarstagande för personal utifrån etiska perspektiv y ersonafansvaret - Om chefers ansvarstagande för personal utifrån etiska perspektiv Trecfcfy tfä HO m 60 f Bokförlaget BAS INNEHÅLL FÖRORD V 1. DET VAR SÅ DET BÖRJADE 1 OM ARNES FÖRSTA ARBETSDAG (DEL

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

C-UPPSATS. En studie av Beställar-utförarmodellen

C-UPPSATS. En studie av Beställar-utförarmodellen C-UPPSATS 2009:221 En studie av Beställar-utförarmodellen Mimoza Rama Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Hur välfärd organiseras Spelar det någon roll? En explorativ studie om organisering och etik i offentlig

Hur välfärd organiseras Spelar det någon roll? En explorativ studie om organisering och etik i offentlig Hur välfärd organiseras Spelar det någon roll? 19 Hur välfärd organiseras Spelar det någon roll? En explorativ studie om organisering och etik i offentlig service Lena Agevall Inledning Rubriken kan verka

Läs mer

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson report Leading Health Care nr 2 2012 &Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar

Läs mer

Hej och välkomna till Europakunskap!

Hej och välkomna till Europakunskap! Hej och välkomna till Europakunskap! Kursen Europakunskap är en statsvetenskapskurs. Statsvetenskapliga perspektiv dominerar kursen, men även vi använder oss även av historiska, ekonomiska, geografiska

Läs mer

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (7) Ert datum Er referens 2015-04-30 Avdelningen för verksamhetsstöd Rättsenheten Anna Trulsson 010-240 53 81 anna.trulsson@msb.se Regeringskansliet Justitiedepartementet

Läs mer

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17 Nämndledamöters ansvar Oxelösund 2015-11-17 Dagens program - Nämndens ansvar - Beslutsfattande - Styrelsens särskilda uppdrag - Juridiskt ansvar - Intern kontroll - Ansvarsprövning - God ekonomisk hushållning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Anders Gustavsson (red.) Delaktighetens språk. (^Studentlitteratur

Anders Gustavsson (red.) Delaktighetens språk. (^Studentlitteratur Anders Gustavsson (red.) Delaktighetens språk (^Studentlitteratur Innehåll Författarpresentation 7 Huvudredaktörernas förord 11 1 Inledning 15 Anders Gustavsson Kort delaktighetspolitisk handikapphistoria

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer

Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer 1 (5) HSN 1110-1191 Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer Riktlinjerna beslutades av Hälso- och sjukvårdsdirektör Catarina Andersson Forsman 30 september 2013. Hälso-

Läs mer

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling? Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Perspektiv på funktionshinder och handikapp

Perspektiv på funktionshinder och handikapp Magnus Tideman (red.) Perspektiv på funktionshinder och handikapp

Läs mer

Styrningsproblemet och de nya styrformerna

Styrningsproblemet och de nya styrformerna Styrningsproblemet och de nya styrformerna Förvaltningspolitik 7.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan De förändrade styrsystemen, vad innebär förnyelsen? Styrningstänkandets förändring 1960-70:

Läs mer

Värdegrundsforum 2013

Värdegrundsforum 2013 Värdegrundsforum 2013 presentationer Rosenbads konferenscenter 2 december 2013 Socialdepartementet Lena Marcusson, ordförande i Värdegrundsdelegationen Socialdepartementet Värdegrundsdelegationen Lena

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA ORSI HUSZ Drömmars värde Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA Innehåll Förord 9 Del I Inledning 1. INLEDNING 15 Övergripande frågor 16 Det empiriska materialet:

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Förvaltningspolitisk dag 2015

Förvaltningspolitisk dag 2015 Förvaltningspolitisk dag 2015 Förändringar i svensk statsförvaltning och framtida utmaningar, 150422 Att leda statlig verksamhet förutsättningar, möjligheter och utmaningar Lars Haikola Ledarskap alltid

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU Skogen och gruvorna: två fundament i det svenska samhällsbygget Ekonomiskt viktiga sektorer med lång historia

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Statsvetenskap GR (A), 30 hp

Statsvetenskap GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

LEDNING & STYRNING PÅ GEMENSAM VÄRDEGRUND. Bengt-Åke Gustafsson Växjö universitet

LEDNING & STYRNING PÅ GEMENSAM VÄRDEGRUND. Bengt-Åke Gustafsson Växjö universitet LEDNING & STYRNING PÅ GEMENSAM VÄRDEGRUND Bengt-Åke Gustafsson Växjö universitet FÖRELÄSNING I NIO PUNKTER Nyckelbegrepp föreläsningens budskap Värdegrundsfrågan allt oftare betonad Värdegrund i SKL-studien

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer