Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur"

Transkript

1 Lennart Lundquist Demokratins väktare Ämbetsmännen och värt offentliga etos Studentlitteratur

2 Innehäll Förord 9 1. Frägor kring ämbetsmannen Utgängspunkter för framställningen Nägra grundbegrepp Legitimitet Den offentliga tjänstens speciella villkor Förvaltnlngens position i välfärdsstaten Metodologiska överväganden Teorityper Teoriniväer Ontologi Statsvetenskapens frägeställningar Operativ teori Nyinstitutionalism Organiseringsvariablerna Designvariabler för ämbetsmannarollen Litteraturläget och dispositionen 49 DEL I NORMATIV TEORI Hur bör ämbetsmannen vara? 2. Värt offentliga etos Gründen för värt offentliga etos Frägan om övergripande samhällsvärden Historiska texter med värt offentliga etos Rekonstruktionen av värt offentliga etos Textunderlaget Innehaltet i värt offentliga etos Värden och tankeskolor i Politiken Värt offentliga etos, det rätta och det gemensamma goda Individualismstaten och gemenskapsstaten Vem bör ha ansvaret? Moraliskt ansvar Medborgare och ämbetsman Demokratins väktare och medborgama 73

3 3. Demokrativärdena Vad bör politisk demokrati vara? Gemensamma drag i demokratidoktriner Skiljelinjer i demokratidoktriner Demokratidoktrinen för svensk förvaltning Vad bör offentlig etik vara? Nägra grundläggande indelningar Allmänetiken Allmänetikens process Allmänetikens substans Ämbetsmannadygder Vad bör rättssäkerhet vara? Demokrativärdena i värt offentliga etos Ämbetsmannarollens position Ämbetsmannarollens centrala relationer Kan det rättfärdigas att ämbetsmannen vägrar lyda lagen eller är illojal mot överordnade? Lojalitet Protest Obstruktion Sorti Sammanfattning av reaktionsmöjligheterna Vilken bör relationen Uli samhällsmedlemmarna vara? Awägning mellan olika intressen Medkänsla eller neutralitet? Stilen i mötet mellan ämbetsman och samhällsmedlem Kan prioritering av professionell kunskap rättfärdigas? Viktningen av värdena 128 DEL II EMPIRISK TEORI Hur är ämbetsmannen? 5. Strukturella förhällanden - ideer Ekonomismen Vad är ekonomismen? Ekonomismen i svensk offentlig verksamhet Effekterna av ekonomismen Kritiken av ekonomismen Förekommer det demokratireformer i svensk förvaltning? Kommundelsnämnder Brukarmedverkan 150

4 5.3 Konkurrens mellan värt offentliga etos och andra värden Norm och faktiskt äberopade och tillämpade värden Strukturella förhällanden - beteenden och institutioner Gränsdragningsproblem Offentligt och privat Statstyper Nätverk Svensk förvaltning i EU Mängfalden av förvaltningsverksamma Personalkategorier Horisontell och vertikal differentiering Nägra förvaltningsprocessers karaktär De etiska beslutens karaktär Styrningens karaktär Personalplanet Begränsande eller befordrande strukturer? Ansvar, civilkurage och förvaltningsaffärer Komplikationer i ansvarsförhällanden Olikheter i legitimering Det poliüska ansvarets otydlighet Civilkurage Förutsättningar för att Visa civilkurage Har ämbetsmannen civilkurage och om inte, varför? Civilkuragets värde Vad sker med dem som visar civilkurage? "Affärer" i offentlig förvaltning Vilken typ av affärer är det frägan om? Vilka är de skyldiga? Vilka sanktioner drabbar den skyldige? Konfrontationen med andra poliüska kulturer Hur är den eüska Situationen i svensk förvaltning? 211 DEL III KONSTRUKTIV TEORI Hur kan ämbetsmannen vara? 8. Hur kan vi bringa verkligheten närmare värt offentliga etos? Vad kan samhällsvetenskapen erbjuda vid konstruktion? Kunskapens begränsning och mängfald Tvär-, fler- och disciplinvetenskap 218

5 8.1.3 Vilket är det teoretiska underlaget? Aristoteles kunskapsformer Vilka uppgifter mäste institutionsbyggaren lösa? Nägra problem i organiseringsprocessen Organisering och komplexitet Fern problemdimensioner Rationalism och realism Ämbetsmannainsütuüonen och ämbetsmannen Principer för utformning av ämbetsmannarollen Hur förmäs aktörerna att följa reglerna? Vilken kunskap är tillgänglig? Vilka ätgärder kan man vidta? Vilka ätgärder vidtar man? Att precisera styrningen Konstruktiv teori och poliüska ätgärder Förslag till institutioner och tül ätgärder Översikt över föreslagna ätgärder Markera tydligt skillnaden mellan offentligt och privat Precisera värt offentliga etos Förbättra ämbetsmännens förutsättningar att visa civilkurage Utbilda och främja en kontinuerlig diskussion Etikutbildningen Den kontinuerliga diskussionen Utforma ett Sanktionssystem för brott mot demokrativärdena Se till att kontrollorganen beaktar heia värt offentliga etos Ämbetsmännens ansvar för demokrativärdena Nägra avslutande reflexioner 265 Sumraary 275 Referenser 281 Sakregister 301

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Innehåll Förord 15 1. Företags retorik och företags ansvar 17 Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Analysens utgångspunkter 20 Disposition 23 2. Marknad och politik företags retorik om ansvar i en

Läs mer

Går det att bekämpa korruption med tillit?

Går det att bekämpa korruption med tillit? Går det att bekämpa korruption med tillit? Louise Bringselius Docent i organisation och ledning (företagsekonomi), Lunds universitet Forskningsledare i Tillitsdelegationens huvudutredning i välfärdssektorn

Läs mer

Läraren som demokratins väktare

Läraren som demokratins väktare Läraren som demokratins väktare Skolans lärare är dels pedagoger med uppgifter att förmedla kunskaper och insikter till eleverna, dels offentliga ämbetsmän med speciella relationer till lagen, överordnade

Läs mer

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin Det politiska spelet Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin BENGT JOHANSSON STAFFAN KUMLIN ELIN NAURIN LENA WÄNGNERUD UNIVERSITÄTS8IBLI0THEK KIEL - ZEMTRAL8IBLI0THEK - Studentlitteratur

Läs mer

Migrationsverkets etos

Migrationsverkets etos Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 VT10 Handledare: Maria Hedlund Migrationsverkets etos En studie av etik i policydokument Elin Johansson Lööw Katarina Kukavica Abstract Denna uppsats

Läs mer

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården

Arbetshäfte för. Etikarbete. i Kriminalvården Arbetshäfte för Etikarbete i Kriminalvården 2 Grunden för vårt handlande Under senare år har arbetet med Kriminalvårdens värdegrund intensifierats. Det är ett viktigt arbete. Det ger en ökad tydlighet,

Läs mer

Korruption, maktmissbruk och legitimitet

Korruption, maktmissbruk och legitimitet Staffan Andersson, Andreas Bergh, Gissur Ö. Erlingsson och Mats Sjölin (red.) Korruption, maktmissbruk och legitimitet NORSTEDTS INNEHÅLL Författarpresentationer II Kapitel i. Korruption, maktmissbruk

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Ledamot av insynsråd

Ledamot av insynsråd Ledamot av insynsråd Till Dig som är ledamot av ett insynsråd eller som erbjuds att bli det Insynsråden vid de statliga myndigheterna har en viktig uppgift. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och

Läs mer

Socionomen som ämbetsman demokratins väktare?

Socionomen som ämbetsman demokratins väktare? Socialhögskolan i Lund Socionomen som ämbetsman demokratins väktare? SOL 614 Socialt arbete med barn och unga HT 2006 Kandidatuppsats Handledare: Karin Kullberg Författare: Birgitta Hansson Ella-Kari Hellström

Läs mer

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik för socialt arbete Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Varför bör vi bedriva socialt arbete och hur bör det utformas? Frågan hur? är dels en kunskapsfråga,

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad

Läs mer

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden Niklas Bruun Boel Flodgren Marit Halvorsen LIBER Innehåll Förkortningar i! 14 I. Den nordiska modellen för facklig verksamhet

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet Framtidens styrning i staten Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se www.bringselius.se Twitter: @bringselius Nya förutsättningar: Digitalisering, big data, open source lärande

Läs mer

Ansvaret på era axlar

Ansvaret på era axlar Ansvaret på era axlar En fallstudie av lärarnas tjänstemannaroll i den offentliga förvaltningen Lovisa Röjd 930826 Emma Wikberger 921118 Abstract Den offentliga förvaltningen spelar en central roll för

Läs mer

450 miljoner ska sparas

450 miljoner ska sparas LUNDS UNIVERSITET STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN HT11 450 miljoner ska sparas En studie om en experts roll i offentlig förvaltning Max Glaumann & Oskar Sjöblom 1/24/2012 Examinator: Malena Rosén B-Uppsats

Läs mer

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten En feministisk analys Karin Lundström IUSTUS FORLAG Innehäll Inledning 15 Premisser 15 Syften 17 Metod 21 Detjuridiskamaterialet 23 Disposition 24 Del I. Teori

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Hur har ekonomismen påverkat den offentliga äldreomsorgen?

Hur har ekonomismen påverkat den offentliga äldreomsorgen? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT11 Handledare: Malena Rosén Sundström Hur har ekonomismen påverkat den offentliga äldreomsorgen? En fallstudie av äldreomsorgen i Lund och Malmö.

Läs mer

Förvaltningen och demokratin

Förvaltningen och demokratin Förvaltningen och demokratin Förvaltningspolitik 1.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Upplägg Hur rättfärdigas förvaltningen i ett demokratiperspektiv? Alternativa styrningsideal Problemen idag

Läs mer

Medborgaren och myndigheten

Medborgaren och myndigheten Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT2015 Handledare: Stina Melander Medborgaren och myndigheten En jämförande diskursanalys av makt och förtroende i det demokratiska mötet Emilia

Läs mer

Socialsekreteraren som demokratins väktare?

Socialsekreteraren som demokratins väktare? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT11 Handledare: Malena Rosén Sundström Socialsekreteraren som demokratins väktare? Etik och lojalitet i socialsekreterarens arbete Carolina Jonsson

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Att arbeta inom offentlig förvaltning

Att arbeta inom offentlig förvaltning Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 HT12 Handledare: Mikael Kylsäter Att arbeta inom offentlig förvaltning En studie i vilka svårigheter Försvarsmaktens tjänstemän möter när de ska

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

y ersonafansvaret HO m 60 f Trecfcfy tfä Bokförlaget BAS - Om chefers ansvarstagande för personal utifrån etiska perspektiv

y ersonafansvaret HO m 60 f Trecfcfy tfä Bokförlaget BAS - Om chefers ansvarstagande för personal utifrån etiska perspektiv y ersonafansvaret - Om chefers ansvarstagande för personal utifrån etiska perspektiv Trecfcfy tfä HO m 60 f Bokförlaget BAS INNEHÅLL FÖRORD V 1. DET VAR SÅ DET BÖRJADE 1 OM ARNES FÖRSTA ARBETSDAG (DEL

Läs mer

SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits

SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Nära, personlig och tillitsbaserad

Nära, personlig och tillitsbaserad Nära, personlig och tillitsbaserad Framtidens styrning av offentlig sektor 9 januari 2019 Styra och leda framtidens välfärd 2018 Louise Bringselius Forskningsledare i Tillitsdelegationen (Finansdepartementet)

Läs mer

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41 Innehåll innehåll 5 förord 11 1 inledning 13 1.1 Utgångspunkter 13 1.2 Vetenskapliga frågeställningar 15 1.3 Normstudiens teoriram och metod 18 1.3.1 Rättsvetenskaplig metod 18 1.3.2 Fördelningspolitik

Läs mer

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17 Nämndledamöters ansvar Oxelösund 2015-11-17 Dagens program - Nämndens ansvar - Beslutsfattande - Styrelsens särskilda uppdrag - Juridiskt ansvar - Intern kontroll - Ansvarsprövning - God ekonomisk hushållning

Läs mer

Dokumentation av Marie Fridolf

Dokumentation av Marie Fridolf Dokumentation av Marie Fridolf Hur fungerar det mellan olika aktörer då personer som varit borta från arbetsmarknaden under lång tid vill tillbaka till avlönat arbete - motverkar system varandra? Om Ideelle

Läs mer

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande

Läs mer

Den nordiska modellen - universalismens principer

Den nordiska modellen - universalismens principer Den nordiska modellen - universalismens principer Gysinge Akademin 7-8 november 2012 2012-11-16 Den nordiska modellen - universalismens principer /Kirsi-Marja Lehtelä 1 Universalismen En grundläggande

Läs mer

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig

Läs mer

Etik i omsorgsarbetet. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola

Etik i omsorgsarbetet. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola Etik i omsorgsarbetet Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) Ersta Sköndal högskola Värderingsförändringar och etik Några reflexioner och påståenden Om jag mötte mig själv

Läs mer

Innehåll. Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress

Innehåll. Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress Innehåll Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress ETISKA GRUNDBEGREPP ETIK MORAL MAKT ANSVAR Olika typer av makt Faktamakt Den professionelle har vetenskapliga eller andra

Läs mer

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (7) Ert datum Er referens 2015-04-30 Avdelningen för verksamhetsstöd Rättsenheten Anna Trulsson 010-240 53 81 anna.trulsson@msb.se Regeringskansliet Justitiedepartementet

Läs mer

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *) Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2010-11-24 Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Reviderad

Läs mer

I EN VÄRLD FULL AV VÄRDEN

I EN VÄRLD FULL AV VÄRDEN ! I EN VÄRLD FULL AV VÄRDEN En explorativ fallstudie av arbetet med offentligt etos på kommunal nivå Andreas Amdell Julia Falkenberg Program: Kurs: Nivå: Termin/år: Handledare: Examinator: Kandidatprogrammet

Läs mer

Berättelser om ungdomsgäng i förorten

Berättelser om ungdomsgäng i förorten Berättelser om ungdomsgäng i förorten Genus, makt, moral Susanne Liljeholm Hansson GOTEBORGS UNIVERSITET INST FÖR SOCIALT ARBETE INNEHÅLL DEL I: INTRODUKTION Kapitel 1: Ungdom, förort och kriminalitet

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Innehall. Forord 1 1 Om titeln 11 Tack 12. Retoriskt utrymme 17 Utrymme for ett samtal om etik, teologi och feministisk teori

Innehall. Forord 1 1 Om titeln 11 Tack 12. Retoriskt utrymme 17 Utrymme for ett samtal om etik, teologi och feministisk teori Innehall Forord 1 1 Om titeln 11 Tack 12 1. Retorisk rymd och utgangspunkter 17 1.1 MCinniskor i centrum - retoriskt utrymme 17 Retoriskt utrymme 17 Utrymme for ett samtal om etik, teologi och feministisk

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA 2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH20 Samhällskunskap 2 för gymnasielärare: Jämförande politik och ekonomi, 15 högskolepoäng Civics Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Utvärdering i teori och praktik. Göran Bostedt

Utvärdering i teori och praktik. Göran Bostedt Utvärdering i teori och praktik Göran Bostedt Samhället Politik Marknad Civilsamhälle Demokratins tre dimensioner Form (beslutfattandet) Innehåll (politik) Genomförande (förvaltning) Snabb samhällsförändring

Läs mer

Hur välfärd organiseras Spelar det någon roll? En explorativ studie om organisering och etik i offentlig

Hur välfärd organiseras Spelar det någon roll? En explorativ studie om organisering och etik i offentlig Hur välfärd organiseras Spelar det någon roll? 19 Hur välfärd organiseras Spelar det någon roll? En explorativ studie om organisering och etik i offentlig service Lena Agevall Inledning Rubriken kan verka

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN. Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2015-12-16 Dnr SU FV-3.2.5-3499-15 Lokal examensbeskrivning Politices masterexamen Huvudområde: Statsvetenskap Political Science Statsvetenskap är det vetenskapliga studiet av politik. Inom

Läs mer

Ansvarsprövning mm. Skyrevs årsstämma

Ansvarsprövning mm. Skyrevs årsstämma Ansvarsprövning mm Skyrevs årsstämma 2016 09 20 Lotta Ricklander Karin Tengdelius Vi tar upp Ansvarsprövningen i teori och praktik Aktuella frågor - Grundläggande granskning - Fullmäktige och revisorerna

Läs mer

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Innehåll. Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress

Innehåll. Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress Innehåll Introduktion Olika typer av makt Solidarisk paternalism Moralisk stress ETISKA GRUNDBEGREPP MAKT ANSVAR ETISKA GRUNDBEGREPP ETIK MAKT ANSVAR ETISKA GRUNDBEGREPP ETIK MORAL MAKT ANSVAR ETISKA GRUNDBEGREPP

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Privat beteende i offentligt uppdrag.

Privat beteende i offentligt uppdrag. Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK02 HT17 Handledare: Ylva Stubbergaard Privat beteende i offentligt uppdrag. En studie av privata aktörers förhållande till ekonomiska och demokratiska

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)

A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law) Dnr U 2016/161 1 A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law) Omfattning:120 högskolepoäng Nivå: Avancerad nivå Programkod: SASOL Undervisningsspråket

Läs mer

Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser

Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser Politikermöte 24 februari 2015, Infoteket Med dr Barbro Lewin,

Läs mer

Marknadisering i svensk äldreomsorg

Marknadisering i svensk äldreomsorg Marknadisering i svensk äldreomsorg Linda Moberg Doktorand Statsvetenskapliga institutionen linda.moberg@statsvet.uu.se Den svenska välfärdsstaten Omfattande och universellt offentligt system för sociala

Läs mer

Den offentliga förvaltningens normativa sida. Karlsson kap 6

Den offentliga förvaltningens normativa sida. Karlsson kap 6 Den offentliga förvaltningens normativa sida Karlsson kap 6 Förvaltningens Janus-ansikte Förvaltningen ska betjäna den/de styrande enheten/-na Oavsett vilka de är! Även Hitler hade en förvaltning! Förvaltningen

Läs mer

Hänsynstagandets paradoxer

Hänsynstagandets paradoxer Hänsynstagandets paradoxer Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende Fil. Dr. Maria Söderberg F.d. doktorand: CASE /Socialhögskolan Centrala forskningsfrågor i avhandlingen:

Läs mer

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson report Leading Health Care nr 2 2012 &Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller Försöken

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Helena Stensöta, docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 15 maj 2013 Översikt Intro: Varför behöver en generell

Läs mer

SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SOPA21, Samhällsvetenskap och socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Science and Social Work, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är en historisk,

Läs mer

HORISONTELLA POLITIKOMRÅDENstrateger, perspektivträngsel och förvaltningskrockar. Petra Svensson, post doc

HORISONTELLA POLITIKOMRÅDENstrateger, perspektivträngsel och förvaltningskrockar. Petra Svensson, post doc HORISONTELLA POLITIKOMRÅDENstrateger, perspektivträngsel och förvaltningskrockar Petra Svensson, post doc Jo vi försöker verkligen arbeta med att skapa medvetenhet kring barnkonventionen, miljöperspektivet,

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten KOMC26, Strategisk kommunikation: Strategisk kommunikation och public relations i digitala medier, 15 högskolepoäng Strategic Communication: Strategic Communication and

Läs mer

Värdegrundsarbete i skolan

Värdegrundsarbete i skolan Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT13 Handledare: Niklas Altermark Värdegrundsarbete i skolan En studie av gräsrotsbyråkraters utmaningar Elin Elmquist Hanna Nylund Abstract Vi

Läs mer

Att reformera i NPM-anda

Att reformera i NPM-anda Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 VT14 Handledare: Sofie Gustafsson Att reformera i NPM-anda En studie om demokrativärdenas beaktande vid implementerandet av lean i svensk sjukvård

Läs mer

Samhällskunskap II Demokrati som idé och praktik - 15 hp - Kursplan

Samhällskunskap II Demokrati som idé och praktik - 15 hp - Kursplan Sida 1 av 5 Samhällskunskap II Demokrati som idé och praktik - 15 hp - Kursplan Ladokkod: ALS200 Nivå: Grundnivå Ämnesgrupp: Samhällskunskap (SH1) Ämne/områdeskod: Samhällskunskap (SHA) Utbildningsområde:

Läs mer

Mutor och jäv. Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

Mutor och jäv. Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Mutor och jäv Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-18 Innehåll Inledning... 2 Tagande av muta och givande av muta... 3 Tillbörlig

Läs mer

Den demokratiska skolan

Den demokratiska skolan Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT11 Handledare: Malena Rosén Sundström Den demokratiska skolan Demokratisk diskussion och lärande Viktor Risén Mårten Johansson Lunds universitet

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Utvärdering i litik och förvaltning

Utvärdering i litik och förvaltning Evert yedung A 340441 Utvärdering i litik och förvaltning Andra upplagan (ä Studentlitteratur Innehåll Förord till andra, omarbetade upplagan 11 Förord till första upplagan 15 1 Den mångtydiga utvärderingen

Läs mer

Perspektiv på funktionshinder och handikapp

Perspektiv på funktionshinder och handikapp Magnus Tideman (red.) Perspektiv på funktionshinder och handikapp

Läs mer

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA ORSI HUSZ Drömmars värde Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA Innehåll Förord 9 Del I Inledning 1. INLEDNING 15 Övergripande frågor 16 Det empiriska materialet:

Läs mer

Riktlinje. Våga vilja växa! Riktlinje för kommunövergripande styrdokument. Dokumentet gäller för samtliga förvaltningar DIARIENUMMER: KS 28/

Riktlinje. Våga vilja växa! Riktlinje för kommunövergripande styrdokument. Dokumentet gäller för samtliga förvaltningar DIARIENUMMER: KS 28/ DIARIENUMMER: KS 28/2017 109 FASTSTÄLLD: KS 24/2013 VERSION: 2 SENAS T REVIDERAD: 2017-02-20 GILTIG TILL: 2021-04-01 DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för kommunövergripande styrdokument Dokumentet

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

VILL DU VETA MER?

VILL DU VETA MER? Vår gemensamma värdegrund är en viktig ledstjärna i det dagliga arbetet. Det är dessa värden som Älmhults kommun ska stå för och som ska genomsyra hela vår verksamhet varje dag. VILL DU VETA MER? www.intranat.almhult.se/vardegrund

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer