Innehåll I NORMSTUDIEN fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41"

Transkript

1 Innehåll innehåll 5 förord 11 1 inledning Utgångspunkter Vetenskapliga frågeställningar Normstudiens teoriram och metod Rättsvetenskaplig metod Fördelningspolitik och styrpolitik Legitimitet Bevisning Intervjustudiens teoriram och metod Ärendestudiens teoriram och metod Disposition 36 I NORMSTUDIEN 39 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41 3 rättslig organisation ur ett styrningsperspektiv Statens styrning av Försäkringskassan Försäkringskassans organisation Försäkringskassans offentliga förvaltning Styrningseffekterna och deras inverkan på legitimiteten 65 5

2 4 principerna försäkringsmässighet och arbetslinjen i ett styrningsperspektiv Lag i stället för avtal Socialförsäkringens begrepp i rättslig mening Försäkringsmässighet idag Riskövertagande och riskselektering Försäkrad i befintligt skick Frihet och obligatorium Arbetslinjen idag Utgångspunkter Arbetslinjen som kontroll, uppfostran och rättighet Styrningseffekterna och deras inverkan på legitimiteten 91 5 ärendeslagens rättsliga grundvillkor i ett styrningsperspektiv Sjukdomsbegreppet Förarbetena Medicinska sjukdomsbegrepp Vanligt språkbruk Rättstillämpningen Ett förtydligande av sjukdomsbegreppet? Styrningseffekterna och deras inverkan på legitimiteten och bevisningen Arbets(o)förmåga Förarbetena Det renodlade arbetsoförmågebegreppet Arbetsoförmåga vid långa sjukfall och vid rehabilitering Styrningseffekterna och deras inverkan på legitimiteten och bevisningen de rättsliga aktörerna i ett styrningsperspektiv Försäkringskassehandläggaren Vem är försäkringskassehandläggaren? Yrkesklassificeringar Handläggarens utbildning 125 6

3 Information till nyanställda handläggare Anställningsform och ekonomisk ersättning Handläggarens utredningsskyldighet Allmänt Utredning i sjukpenning- (och rehabiliterings) ärenden Utredning i sjukersättningsärenden Utredning i arbetsskadeärenden Handläggarens bevisprövning Handläggarens beslutsfattande Handläggarens styrningsmöjligheter Försäkringsläkaren (försäkringsmedicinska rådgivare) Vem är försäkringsläkaren? Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsläkarens plats i det försäkringsrättsliga systemet Försäkringsläkarens utbildning Anställningsform och ekonomisk ersättning Försäkringsläkarens uppgifter Arbetsgången Försäkringsläkarens styrningsmöjligheter Den sjukskrivande läkaren Allmänt om hälso- och sjukvården Utbildning och behörighet Läkarens intygsskrivande Läkarintygets syfte och konstruktion Läkarintyget som bevishandling Styrningen av intygsskrivandet Föreskrifter och allmänna råd Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Uppföljning av en ny sjukskrivningsprocess Den sjukskrivande läkarens styrnings möjligheter 179 7

4 7 analys av inom- och utomrättslig styrning i sjukförsäkringen och dess betydelse för bevisning och legitimitet 181 II INTERVJUSTUDIEN utvärdering av intervjumaterialet Syfte och tillvägagångssätt Profession, modernitet, progressivt och konservativt tänkande Genomförandet av undersökningen Utfallet av undersökningen Läkarintygets roll och förändringar i denna Förändringar i sjukdomsbegreppet Professioner och arbets(o)förmåga p.g.a. sjukdom Läkarintyg och sjuktal Stat och politik Arbetsmarknad och ansvar Individ och rätt Symptom och biologi Diskussion och slutsatser 234 III ÄRENDESTUDIEN utvärdering av ärendematerialet Syfte och tillvägagångssätt Presentation av materialet Handläggarens roll Sjukpenningärendena Sjukersättningsärendena Arbetsskadeärendena Försäkringsläkarens roll Sjukpenningärendena Sjukersättningsärendena Arbetsskadeärendena 283 8

5 9.5 Den sjukskrivande läkarens roll Sjukpenningärendena Sjukersättningsärendena Arbetsskadeärendena Sammanfattning av ärendestudien avslutande diskussion och slutsatser 301 litteratur 307 Statens offentliga utredningar 307 Propositioner 308 Annan offentlig litteratur 309 Annan litteratur 310 9

6

7 1 Inledning 1.1 Utgångspunkter Moderniteten i västvärlden med dess industrialisering och teknologiska utveckling har inneburit framväxten av sociala välfärdssystem. Dessa system har undantagslöst en legal konstruktion, vilken kommit att utgöra den objektiva grund som sociala myndigheter baserat och baserar sina beslut på. Besluten har inte enbart rört omständigheter som är av generell betydelse för samhället, utan sådant som även har direkt betydelse för individen, såsom frågan om när en person är att betrakta som sjuk och arbetsoförmögen, en situation då rätt till ersättning från det sociala trygghetssystemet aktualiseras. Sådana ersättningar till personer, som med ett läkarintyg som grund betraktas som sjuka, har utgivits enligt en juridisk konstruktion, som har till syfte att garantera samhällets individer rättvisa. Den juridiska konstruktionen innebär att den enskilde inte ensam ska bära de ekonomiska nackdelarna av sjukdom och arbetsoförmåga. Systemet bygger på ett samspel mellan statens maktutövning genom försäkringskassehandläggaren, dvs. den rättsliga hanteringen av försäkringsärendena, den medicinska professionens läkarexpertis och den enskilda individen. Sett ur ett ersättningsrättsligt perspektiv finns redan från början inbyggt en konflikt mellan de rättsliga/administrativa och medicinska professionerna, vilkas kunskapsanspråk inte alltid helt överensstämmer sinsemellan. Dessa överensstämmer inte heller med de utomrättsliga krav som myndigheterna har, ibland på enhetlig objektiv kunskap, ibland på politisk flexibilitet. Det komplexa samspelet mellan olika sociala intressen, mellan staten, professioner och enskilda individer, för att nå konsensus om vad som är sjukdom har fört med sig också en förändring av det kulturella mönstret 13

8 14 1 Inledning för vad som betraktas som friskt och sjukt. Bruket av läkarintyget för att bekräfta olika tillstånd som sjukdom har inneburit en legitimering av vad man i västvärlden ofta tidigare såg som psykisk ohälsa eller personlig svaghet. Med införandet av läkarintyget som grund för vad som ska betraktas som sjukt och friskt har normsystemet förtydligats i flera avseenden. De aspekter som ligger till grund för hur vi avgör vad som är sjukt och friskt i det moderna samhället och dess försäkringsrättsliga konsekvenser är centrala för att förstå de fördelnings- och styrpolitiska konsekvenserna. De höga sjuktalen torde delvis ha sin bakgrund i de filosofiska alieneringsbegreppen och frågan om organisering och ägande överhuvudtaget i det moderna samhället. De som arbetar i stora företag har såväl internationellt som i Sverige ganska litet utrymme att påverka den egna arbetssituationen. Den allmänna utvecklingen av ekonomin ges ofta skulden för stora omorganiseringar eller direkta avsked, och den enskilda individens sårbarhet och maktlöshet inför förändringarna har förmodligen stor betydelse för upplevd ohälsa i hela västvärlden. Socialförsäkringssystemets förlitan på läkarintyget som en objektiv grund för ersättning vid arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom och avgöranden i försäkringsfrågor har kommit att ifrågasättas. Orsaken är främst de höga sjuktalen. Det framgår av statsmakternas förändrade förhållningssätt till den medicinska professionen, att man är fast besluten, att den s.k. försäkringsrättsliga renodlingen ska fortsätta. Från att i decennier ha ridit på det goda anseende och den legitimitet som den medicinska vetenskapen har spillt över dels på sjukförsäkringen och andra försäkringar, dels på en rad andra rättsliga fenomen som krävt läkarutlåtanden och medicinsk sakkunskap för rimliga och goda rättsliga beslut, beskyller man nu läkarna för att bidra till de höga ohälsotalen. Staten vill inte ha en yrkeskår som intar en självständig hållning i förhållande till statsmakten och inte effektuerar den politiska majoritetens beslut. Kåren ska därför utbildas i intygsskrivande, dvs. i försäkringsmedicin. Endast vissa läkare ska få syssla med intygsskrivande. Försäkringskassans egna läkare, försäkringsläkarna (försäkringsmedicinska rådgivare), som inte tillhör kategorin hälso- och sjukvårdspersonal, har fått ett ökat inflytande. Av detta framgår att staten vill skapa en speciell kategori av lojala medicinskt sakkunniga, som tolkar sjukdoms- och arbetsoförmågebegreppen i enlighet med den politiska meningen. Staten har inte längre behov av läkarkårens legitimitet. Denna har snarare framstått som ett

9 1 Inledning 15 hinder för den politiska maktutövningen under senare år. Nu ska delar av läkarkåren användas som gate-keepers för att klara finansieringen av försäkringarna. 1 Med denna samhällsuppfattning som bakgrund ska läkarintyget undersökas ur tre olika synvinklar. Den första rör de rättsliga styrningseffekter som läkarintyget är tänkt att ha inom ramen för det rättsliga systembyggandet och hur dessa kan kollidera med utomrättslig styrning i form av kvasirättsliga normer, av ekonomiska överväganden, av professionsstrukturer, av organisationstekniska och/eller rent politiska uttalanden. Den andra rör frågan huruvida systemet med läkarintyg i sjukförsäkringsprocessen är legitimitetsskapande, dvs. huruvida det har sådan utformning och hanteras på sådant sätt att man kan förvänta sig rättssäkra beslut. Den tredje rör läkarintygets funktion som bevismedel. Hur fungerar läkarintyget som underlag för försäkringskassehandläggarens beslutsfattande? Läkarintygets rättsliga kontext är hämtad från det svenska socialförsäkringssystemet, närmare bestämt från sjukpenning-, sjukersättnings- och arbetsskadeförsäkringssystemen. 1.2 Vetenskapliga frågeställningar Läkarintyget i sjukförsäkringsprocessen ska således undersökas ur styrnings-, legitimitets- och bevissynvinkel. Detta kräver en god bild av den kontext som omger läkarintyget, såsom sjukförsäkringens organisation, dess natur, dess rättsliga förutsättningar och dess rättsliga aktörer. Nedan görs en mycket kortfattad bestämning av vad vi menar ligger i begreppen styrning, legitimitet och bevisning. De beskrivs utförligare i 1.3, där teori och metod diskuteras. Regleringarna rörande socialförsäkringssystemet tillhör de viktigare offentligrättsliga normeringarna ur styrningssynvinkel. Vi delar upp styrningen i fördelningspolitik och styrpolitik. Den offentliga försäkringen utgör ett centralt fördelningsinstrument. Att genom försäkringar som fördelningspolitiskt verktyg skydda sig mot olika risker i livet är det socialpolitiska system som vunnit allmän acceptans både i Sverige och i 1 Söderberg, E och Alexanderson, K Gatekeepers in sickness insurance: a systematic review of the literature on practices of social insurance officers, s

10 16 1 Inledning övriga världen. Den risk 2 som en offentlig sjukförsäkring avser att täcka är arbetsoförmåga p.g.a. sjukdom. Fördelningens syfte är att skapa rättvisa mellan friska och sjuka. Fördelningspolitik används i detta arbete såsom liktydigt med rättvis fördelning. Styrpolitiska ageranden när det gäller socialförsäkringar brukar innefatta en önskan att uppnå andra politiska syften än de som utgör huvudsyftet med lagregleringen i stort, i detta fall att åstadkomma en rättvis fördelning av social trygghet. Så har sjukförsäkringen använts i syfte att snäva in kretsen av ersättningsberättigade genom att tillämpa lagstiftningen på ett annorlunda sätt än tidigare, ofta med det föregivna syftet att spara pengar 3, vidare att föra över den sjukförsäkrade till andra försäkrings och/eller bidragsformer 4, att använda den idag mycket starka fuskdebatten till att minska inträdet i försäkringen 5, m.m. De styrpolitiska syftena kommer som regel på kollisionskurs med de fördelningspolitiska eller medför förändringar/inskränkningar i dessa. 6 Regler eller beslut som har tagits i viss stipulerad ordning med en majoritet av landets invånare bakom sig uppfattas som legitima. 7 Man kan här tala om formell legitimitet. Men legitimiteten är också beroende av medborgarnas sociala medvetenhet, värdeskalor och värderingar. Peczenik framhåller att legitimiteten är etisk till sin natur. Om normeringen inte motsvarar medborgarnas sociala medvetenhet, värdeskalor och värderingar, dvs. medborgarnas ideologi, uppkommer ett krav på förändring. 8 Normeringen saknar materiell legitimitet. Ett krav för att fastlägga rättsordningens och rättstillämpningens materiella legitimitet är att öppenhet och insyn samt en klar och utförlig argumentation är för handen, så att kontroll möjliggörs. 9 2 Ewald, F, Die Versicherungsgesellschaft, s. 385 ff. Se även Vahlne Westerhäll, L, Den starka statens fall?, s. 204 ff. och Touri, K, Välfärdsstaten, risksamhället och den sociala rätten, s Vahlne Westerhäll, L, Den starka statens fall?, s. 326 ff. och 348 f. 4 A.a. s Larsson, T, Den galopperande sjukfrånvaron, Arbetshälsa, s Se även SOU 2006:48 Bidragsbrott och SOU 2006:86 Mera försäkring och mera arbete. 6 Den s.k. grindvaktsfunktionen i de norska, danska, finska, holländska, engelska, tyska och franska sjukförsäkringssystemen är ungefär densamma. Läkarna förefaller göra ungefär likartade bedömningar av när sjukskrivningsbehov anses föreligga, hur lång sjukskrivningen ska vara och när sjukpenningen ska övergå till en varaktig ersättning, såsom sjukersättning, se Ds 2003:63, s Strömholm, S, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, s Peczenik, A, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, s A.a. s. 49.

11 1 Inledning 17 Inom förvaltningsrätten gäller principen om fri bevisföring. Detta innebär att den som är part i ärendet fritt får framföra olika slag av bevis. Myndigheten får sedan i sin tur fritt bedöma värdet av dessa, enligt den s.k. principen om fri bevisvärdering. Myndigheten får härvid ta hänsyn till alla de faktorer som påverkar bevisningen, såsom den allmänna trovärdigheten hos parten och dennes sakkunskap. Inom förvaltningsrätten gäller officialprincipen, vilket innebär att ansvaret för utredningen huvudsakligen ligger på myndigheten. Denna gäller även vid brister i bevisningen men räcker här olika långt. Den enskilde själv har beträffande gynnande beslut som huvudregel bevisbördan för att hon/han har rätt till den förmån som sökts. De frågor som ska ställas i detta arbete är följande: 1) Den rättsliga normeringen av läkarintyget är central för detta arbete. Hur gestaltar sig styrningen i det regelkomplex som rör utformningen och hanteringen av läkarintyget och i ändamålsbestämningar rörande detsamma? Hur ser styrningen ut i lagtext och lagförarbeten rörande de för de tre förmånsslagen gemensamma rättsliga villkoren, nämligen sjukdoms- och arbetsoförmågevillkoren? Finns extern styrning från kvasirättsligt material (Försäkringskassans inte bindande normgivning, se nedan) av de båda begreppen? Hur ser styrningen ut i lagtext och förarbeten vad gäller de rättsliga aktörerna inom undersökningsområdet, nämligen Försäkringskassan som övergripande myndighet, försäkringskassehandläggaren som fattar beslut i sjukpenning-, sjukersättnings- och arbetsskadeärenden, försäkringsläkare som bistår handläggaren i dennes beslutsfattande och slutligen den sjukskrivande läkaren? Hur ser den kvasirättsliga styrningen ut? Dessa frågor ska söka besvaras med rättsvetenskaplig metod utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (se nedan). Denna metod används i det vi kallar normstudien eller den rättsliga studien. Den traditionella rättsvetenskapliga metod som kallas rättsdogmatik används inte här, då syftet inte är att fastställa vad som är gällande rätt. Det empiriska materialet i det vi kallar intervjustudien (se nedan) belyser styrning som en upplevelse hos de rättsliga aktörerna på området, nämligen försäkringskassehandläggarna, försäkringsläkarna och sjukskrivande läkare. Samtliga aktörer finns omnämnda i den rättsliga regleringen.

12 18 1 Inledning 2) För att ersättningsfördelningen ska upplevas som rimlig och riktig har läkarintygets legitimerande funktioner stor betydelse. Hur påverkas det rättsliga systemets legitimitet av olika rättsliga och kvasirättsliga styrmekanismer, som måhända kan komma på kollisionskurs med varandra, dvs. vilka slutsatser kan man dra med rättssäkerhetskriterierna som verktyg om läkarintyget såsom legitimitetshandling? Vilka rättsligt normativa slutsatser kan man dra om läkarintygets möjligheter att bidra till att rättssäkra beslut kan fattas? Frågorna ska i första hand besvaras med den rättsvetenskapliga metoden som utgångspunkt, men slutsatser om legitimiteten ska också försöka dras utifrån det empiriska materialet i nämnda intervjustudie och i det vi kallar ärendestudien, en studie bestående av försäkringskasseärenden rörande sjukpenning-, sjukersättnings- och arbetsskadeersättningsärenden. 3) Fungerar läkarintyget som bevismedel för rättvis fördelning? Vilken plats har läkarintyget i beslutsunderlaget i jämförelse med andra faktorer som kan ingå i detta? Vilken inverkan på läkarintygets beviseffekt har de försäkringsmedicinska utlåtandena? Vilken beviseffekt har försäkringsläkarnas bedömning? Har det skett förändringar i beviskraven och bevisvärderingarna över tid? Frågorna ska söka besvaras dels inomrättsligt, dvs. inom ramen för det rättsliga normsystemet, dels inom ramen för det utomrättsliga normsystem, som vi valt att kalla kvasirättsligt (se nedan), dels med empiriskt material i form av de nämnda ärende- och intervjustudierna.

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin

Läs mer

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1 (10) Rättslig styrning INSTRUKTION 2010-03-11 RCI 03/2010 Rättschefens rättsliga ställningstagande angående kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1. Bakgrund Migrationsöverdomstolen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 2013-11-22 Till regeringen Justitiedepartementet SOU 2013:35 En ny lag om personnamn (Ju2013/4023/L2) Patentbesvärsrätten (PBR), som har anmodats att yttra sig

Läs mer

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29 Insatser mot långtidssjukskrivning Konferens 2011-11-29 Presentation Vem gör vad i sjukskrivningsprocessen? Vilken är Försäkringskassans roll? Profilering och tidigt agerande Vilka är förutsättningarna?

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Var står vi och vart går vi?

Var står vi och vart går vi? Var står vi och vart går vi? Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson 35 Sjukfall år 1973-29 6 Förtidspensioner 196-21 Antal förtidspensioner (196-22), Sjuk- och aktivitetsersättningar 23-21 3 5 25 4

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87 Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande

Läs mer

Fokusgrupper för förbättrat samarbetsklimat mellan landstingets politiker och tjänstemän

Fokusgrupper för förbättrat samarbetsklimat mellan landstingets politiker och tjänstemän Fokusgrupper för förbättrat samarbetsklimat mellan landstingets politiker och tjänstemän Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens läns landsting Carina Lundmark, docent i statsvetenskap Lisa Dahlén,

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100) Yttrande 2016-05-11 Dnr 10.1-4922/2016 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Jonas Widell jonas.widell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

OH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL

OH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL OH bilder Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt Margareta Liljeqvist, SKL Samverkan i gemensam nämnd Landstingets uppgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Smittskyddslagen

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FÖRSLAG PÅ REGELFÖRENKLINGAR LÄMNADE AV FÖRSÄKRINGSKASSAN

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att

Läs mer

Kommittédirektiv. Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands. Dir. 2007:45

Kommittédirektiv. Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands. Dir. 2007:45 Kommittédirektiv Statens ansvar för att bistå svenskar vid kris- och katastrofsituationer utomlands Dir. 2007:45 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2007 Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Advokatsamfundet tillstyrker förslaget i huvudsak, men anser att det måste kompletteras i flera avseenden.

Advokatsamfundet tillstyrker förslaget i huvudsak, men anser att det måste kompletteras i flera avseenden. R-2007/0975 Stockholm den 27 september 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6426/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 juli 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Civilrättsliga

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Datum 2015-10-07 Diarienummer 150319 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:156

Regeringens proposition 2011/12:156 Regeringens proposition 2011/12:156 Resningsförfarandet i brottmål återupptagande av förundersökning och rätt till biträde Prop. 2011/12:156 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Revisionsrapport Lärarnas arbetstider Stadsrevisionen Örebro kommun 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning 1 Uppdraget...1 2 Bakgrund och revisionsfråga...1 3 Metod och genomförande...1

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer

Villkor för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES. Sveriges läkarförbund

Villkor för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES. Sveriges läkarförbund 2011 Villkor för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES Sveriges läkarförbund Genom Sveriges medlemskap i EU har läkare från övriga EU/EES tillgång till den svenska

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

En kommuns beslut om att parkeringsavgift inte ska tas ut för miljöbilar har ansetts strida mot lag.

En kommuns beslut om att parkeringsavgift inte ska tas ut för miljöbilar har ansetts strida mot lag. HFD 2014 ref 57 En kommuns beslut om att parkeringsavgift inte ska tas ut för miljöbilar har ansetts strida mot lag. Lagrum: 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser

Läs mer

Ökad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning

Ökad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning Projektbeskrivning Ökad hälsa för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg, 2006 Gunnie Axelsson, folkhälsoplanerare i Tibro Lena Johansson, folkhälsoplanerare i

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott Enligt

Läs mer

Lagrådsremiss. Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Läkarintyg för första sjukfrånvarodagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 april 2007 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Kommittédirektiv Språklag Dir. 2007:17 Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utarbeta ett förslag till språklag, där svenska språkets

Läs mer

ETIK. i medicinsk utvärdering

ETIK. i medicinsk utvärdering ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) 2014-05-27 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) Inbjudna att lämna synpunkter, får vi härmed

Läs mer

Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning

Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning Rätt i sjukförsäkringen 20110824 Medicinska underlag vid rättslig prövning Bengt Järvholm Berndt Karlsson Ruth Mannelqvist Sidfot Målsättning Datum Del 1: Studie av domar Beskriva hur domstolen i domen

Läs mer

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Information 2009-03-19 sid 1 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Bakgrund och historik Försäkringskassans mål och syfte Regelverket,

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129 Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. TIDIGARE AVGÖRANDE Svea hovrätts, Miljööverdomstolen, dom 2009-10-09 i mål M 350-09 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

HÖGSTA DOMSTOLENS. TIDIGARE AVGÖRANDE Svea hovrätts, Miljööverdomstolen, dom 2009-10-09 i mål M 350-09 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2011 Ö 517-11 SÖKANDE OCH KLAGANDE Föreningen Bevara Ojnareskogen c/o OS MOTPART Nordkalk AB, 556073-4054 Box 901 731 29

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Tillämplig lag - Tyskland

Tillämplig lag - Tyskland Tillämplig lag - Tyskland Ansvarsfriskrivning Nedanstående upplysningar lämnas utan garantier för att innehållet är korrekt. De kan inte och får inte ersätta juridisk rådgivning i enskilda fall. Syftet

Läs mer

Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012

Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012 1 Rättslig styrning 2012-07-05 RCI 19/2012 Rättsligt ställningstagande angående åldersbedömning 1 Bakgrund och sammanfattning Detta rättsliga ställningstagande ger riktlinjer för ärenden där en åldersbedömning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer