Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Transkript

1 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare

2 .Grundidé: Få till stånd ett möte mellan normativ demokratiteori och empirisk samhällsforskning

3 Fråga: Vad är det som är bra med demokrati? Kan besvaras på två olika sätt: - genom att ange ett eller flera värden, målet med demokrati - genom att peka ut de faktorer eller institutioner (mekanismer) som är verksamma för att förverkliga målen

4 Tre demokratiideal: Valdemokrati Samtalsdemokrati Deltagardemokrati I faktiskt existerande demokratier blandas idealen på olika sätt.

5 Tre grundläggande mekanismer Val: Medborgarna väljer och väljer bort sina representanter. Deltagande: Medborgarna kan kontinuerligt påverka besluten deras valda representanter fattar och så långt det är praktiskt möjligt själva fattar beslut i gemensamma angelägenheter. Samtal: Besluten fattas efter omfattande diskussion och debatt där goda och dåliga argument tillåts komma fram och bemötas

6 Grundläggande värden (mål) Folksuveränitet folket bestämmer, inte kungen, inte Gud. Politisk jämlikhet i beslutsprocessen väger alla medborgare lika tungt Folkviljans förverkligande majoritetens uppfattning vinner åtminstone i det långa loppet

7 Ett annat sätt att förstå problemet: Den befintliga representativa demokratin består av en blandning. Det hålls allmänna val, medborgare deltar i politiken vid sidan av valen och det pågår politiska samtal på olika nivåer och i olika sammanhang. Frågan är vad i denna blandning som bidrar till demokratins legitimitet. Skulle det vara en fördel med en renodling där vi i huvudsak förlitade oss på valets mekanismer? Eller är det så att den representativa demokratin främjas av pluralism? Och vilken betydelse har i så fall deltagande (vid sidan av valen) respektive samtal?

8 Allmän insikt Förväntade positiva effekter visar sig endast under vissa betingelser t.ex. är både den samtalande gruppens sammansättning och samtalets institutionella betingelser avgörande för vilka slags effekter som samtalet ger.

9 Valdemokratins tre grundläggande mekanismer mandatgivande ansvarsutkrävande social representativitet

10 Resultat: valets mekanismer Valdemokratin är elitistisk Politikerna håller sina löften (i en bestämd mening). men... Väljarna förväntar sig konkreta resultat i den egna vardagen. Ansvarsutkrävande bland missnöjda medborgare tenderar att riktas mot annat än ansvariga politiker. och... Förutsättningarna för riktat ansvarsutkrävande är som bäst när makten är centraliserad.

11 Forts. Resultat: valets mekanismer Social representation har ingen nämnvärd betydelse för graden av åsiktsrepresentativitet. men... Det säger inget om andra skäl för att stärka den sociala representativiteten. Medborgarnas politiska kunskaper påverkar röstningen men kunskaperna är klart begränsade.

12 Deltagandets två grundläggande mekanismer Direkt deltagande - att själv vara med och fatta beslut Indirekt deltagande - att påverka beslutsfattare

13 Resultat: Deltagandets mekanismer Demokratiskt organiserade arbetsplatser tycks inte generera de positiva effekter på individen som Patemans teori antar. Men deltagande tenderar att göra att även förlorarna blir lojala mot demokratiskt fattade beslut. Politiskt deltagande tenderar också att främja åsiktsrepresentativiteten (som dock inte har något entydigt samband med den sociala representativiteten. Dock försöken att uppifrån organisera fram deltagardemokrati på kommunal nivå har i allt väsentligt varit misslyckade.

14 Tre typer av samtal Vertikala samtal mellan medborgare Vertikala samtal mellan beslutsfattare Horisontella samtal mellan medborgare och beslutsfattare

15 Resultat: samtalets mekanismer Samtal (och förhandlingar) mellan politiska eliter kan under vissa betingelser bidra till det politiska samförståndet. Samtalsdemokrati i skolan, men inte deltagardemokrati, främjar individens utveckling (kunskap) Samtal mellan medborgare och beslutsfattare kompliceras av nolltolerans mot politiker

16 Medborgarnas lott Demokratin ställer stora krav på förlorarna i gemensamma angelägenheter.

17 Den som vill kan alltid hitta ett principiellt argument för att inte acceptera en förlust Förluster i vardagssituationer och nej från myndigheter tär på lojaliteten mot staten. Enklare acceptera förluster i politiska val. Förlorareffekten mildras av upplevda rättvisa i procedurerna och av personligt engagemang.

18 Medborgarna måste vara beredda till uppoffringar! Inte bara väljarna har ändrat sig utan nu finns också tecken på att en ny politikertyp växer fram. Det är svårt administrera fram bättre fungerande demokrati

19 Slutsats: Medborgarna måste vara beredda att engagera sig och att skaffa sig kunskaper om demokratins förutsättningar och begränsningar

20 Projektets medarbetare Peter Esaiasson, statsvetenskap, Göteborg Mikael Gilljam, statsvetenskap, Göteborg Jörgen Hermansson, statsvetenskap, Uppsala Henry Montgomery, psykologi, Stockholm Anders Westholm, statsvetenskap, Uppsala Ellen Almgren, statsvetenskap, Uppsala Hanna Bäck, statsvetenskap, Uppsala Ola Jodal, statsvetenskap, Göteborg Christer Karlsson, statsvetenskap, Uppsala Staffan Kumlin, statsvetenskap, Göteborg Elin Naurin, statsvetenskap, Göteborg Henrik Oscarsson, statsvetenskap, Göteborg Anna Blom Pho (fd Kemdal), psykologi, Lund Jan Teorell, statsvetenskap, Lund (Uppsala och Göteborg) Daniel Wohlgemuth, statsvetenskap, Uppsala Lena Wängnerud, statsvetenskap, Göteborg

21 Rapporter Demokratins mekanismer, Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson, red. (Liber, 2003) Deltagandets mekanismer, Peter Esaiasson & Anders Westholm, red. (Liber 2006) Valets mekanismer, Hanna Bäck & Mikael Gilljam, red. (Liber 2006) Samtalets mekanismer, Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery, red. (Liber, kommande) Lärdomar om demokrati, Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Jörgen Hermansson, Henry Montgomery & Anders Westholm, red. (Liber, kommande) Därtill enskild rapportering på svenska och engelska