Handbok fo r medborgardialoger

Transkript

1 Handbok fo r medborgardialoger 1

2 Inledning Bakgrund och syfte Regionerna Jelgava i Lettland, Recklinghausen i Tyskland, Wodzislaw i Polen och Landstinget Sörmland i Sverige genomförde tillsammans EU-projektet Diversity Unites under åren Ett av syftena med projektet var att främja en bättre förståelse bland medborgarna för det gemensamma ansvaret för EU. Ett annat var att studera och föreslå hur man kan förbättra möjligheterna till demokratiskt deltagande för medborgana och hur man kan anpassa beslutsprocessen på ett sådant sätt att medborgarna verkligen kommer att vilja delta. Som ett stöd i arbetet för att nå dessa mål har Handbok för medborgardialoger tagits fram gemensamt av de fyra projektparterna under hösten Varför medborgardialog? Medborgardialog är ett medel för att nå vissa mål. Ett första steg i arbetet med medborgardialoger är att ta fram principer för dialogerna. Några områden att särskilt beakta är hur man möter svaga respektive starka grupper, vilka som redan är aktiva, vilka som inte kommer till tals, vilka hinder som finns för dem att delta och vilka metoder som kan användas för att ge fler möjlighet att delta. Innan man genomför en medborgardialog är det viktigt att ha klart för sig vad det är man vill åstadkomma. Politiker vinner på att hitta så många arenor som möjligt för dialog med alla medborgare barn, ungdomar, vuxna och äldre. Nya arenor ger nya perspektiv och inför viktiga beslut blir medborgardialogen ett komplement till den representativa politiken. Ökad kunskap, delaktighet och förtroende Det är viktigt att skapa realistska förväntningar för vad man kan åstadkomma. En kunnig och välinformerad opinion är viktig för att föra en meningsfull och konstruktiv dialog och man kan inte räkna med medborgarnas stöd i svåra beslut om de inte är insatta i frågan. I den goda dialogen skapas bättre kunskap om den demokratiska processen och ökad tolerans för andras argument och åsikter. Medborgardialogen handlar inte om direktdemokrati men den ger möjlighet att delta och påverka genom goda argument. Närhet och tillit skapas genom personliga möten och dialoger där politiker eller andra företrädare och medborgare möts som medmänniskor med gemensamma intressen, behov och bekymmer. Vilka kan vi ha dialog med och varför Varför ska man ha medborgardialoger när vi valt politiker som ska besluta åt oss? Bland annat för att få ett bättre underlag att fatta beslutet på eftersom det spar tid och pengar att göra rätt från början. En annan anledning är ökad kunskap, delaktighet och förtroende hos medborgarna eller för att få möjlighet att samtala med de som deltar. Politiker har ett övergripande ansvar att se till helheten och att medborgarnas vilja och behov tillgodoses. Politiker ska företräda alla, även de som av olika skäl är tysta mellan valen. Därför är det viktigt att våga stå emot starka särintressen och släppa fram helhetsbilden av medborgarnas vilja. 2

3 Dialog - om vad Den som vill föra dialog med medborgana har stor konkurrens både vad gäller informationsflöde, tid och engagemang. De flesta har trots allt annat som de hellre ägnar sig åt. Att förlita sig på att det alltid finns något att prata om bara man bjuder in medborgarna eller sig själv ger inte ett engagerat intryck. Kanske man som politiker ser ett värde i att samtala med medborgarna men de flesta av dem ställer nog inte upp på en dialog för dialogens egen skull. Det finns alltså anledning att noga fundera över vad man vill och vad man förväntar sig att även medborgarna vill föra dialog om. Bjuder man in till ett möte om en fråga som redan är beslutat är det viktigt att ta ansvar för beslutet och dess följder, förklara bakgrund och orsaker, klargöra konsekvenser och att svara på frågor. Vill man att medborgarna verkligen ska kunna påverka innan ett beslut fattas så måste man nå ut tidigt, beskriva förutsättningarna och ha klart för sig hur förslag och synpunkter ska hanteras efter dialogen. Frågor att diskutera Hur ser vår styrprocess ut för att fatta beslut? Finns medborgardialog med som en del i underlaget inför beslut? Hur skulle vår styrprocess kunna se ut om medborgardialogen var en naturlig del? Kring vilka frågor vill vi ha medborgardialog? Dialogprocessen Information Den mest grundläggande formen av delaktighet och som skapar förutsättningarna för de andra formerna, en envägskommunikation som kan ske visuellt, muntligt eller skriftligt. Konsultation En form av delaktighet eftersom den ger möjlighet att tycka till i en fråga innan beslut fattas. Dialog Förutsätter ömsesidigt utbyte av tankar, idéer eller åsikter. En dialog kräver mer tid än konsultation och deltagarna bör få vara med att påverka dagordningen och initiera nya frågeställningar. Inflytande Delaktighet som innebär att deltagarna kan vara med att planera och genomföra aktiviteter. Medbeslutande Innebär att medborgarna i viss mening medverkar i beslutsfattandet. Det kan ske genom en omröstning som blir styrande för det beslut som ska fattas. Det kan också innebära att medborgarna/ brukarna får mandat att själva bestämma över hela eller delar av budgeten. Frågor att diskutera Hur ser vår organisation ut för att hantera medborgardialoger? Vilka resurser finns Vad behöver utvecklas Hur ser organisationen på nyttan av medborgardialoger 3

4 Val av metod Det är syftet med medborgardialogen, inte metoden, som är avgörande för om man lyckas eller inte. Om syftet t ex är att öka delaktigheten bland medborgarna eller öka förtroendet för politikern är det viktigt att välja metoder som fokuserar på dialogen d.v.s. dubbelriktad kommunikation, att bägge parter möts och är intresserade av att både tala med och lyssna på varandra, det kan t ex vara att Skapa mötesplatser för dialog med medborgarna Få medborgarnas synpunkter Få kunskap om levnadsförhållanden Få kunskap om attityder och värderingar Öka medborgarnas intresse att delta i den demokratiska processen Öka medborgarnas inflytande i den demokratiska processen Öka medborgarnas kunskap om det politiska systemet Öka legitimitet och förståelse bland medborgarna för politiska beslut Hur ska resultat användas Lika viktigt som att definiera syftet med dialogen är det att redan i planeringsstadiet ha klart för sig hur resultat ska användas, vilket inflytande och vikt medborgarnas synpunkter kommer att ha, om det är tänkt t ex som ett underlag för något särskilt arbete eller beslut eller som vägledning inför viktiga ställningstagande. Former, delaktighet och metoder Det finns många olika begrepp kring medborgardialoger men de flesta säger ingenting om hur de används, öppet hus t ex kan vara allt från föreläsning till diskussioner. Det som är intressant är vilka grupper som bjuds in, hur mötet planeras, vad det fylls med och hur det genomförs. Olika metoder är olika resurskrävande och val av metod måste göras utifrån vilka resurser som finns i form av tid, pengar, kunskap och kompetens. Innan medborgardialogen genomförs måste det vara klart hur resultatet ska användas, rutiner för dokumentation, återkoppling till deltagarna och utvärdering. Tänk på att alla ska ha möjlighet att delta, oavsett t ex. ålder eller funktionshinder 4

5 Mötesformer Öppna möten Medborgarkontor Politikercafé Politikerträff Politiker bjuder in sig själva Medborgarråd, Medborgarjury Rådgivande medborgarorgan rådslag Studiebesök Telefonväkteri E-demokrati Facebook Chatt Vilka når man De som väljer att komma, stort utrymme för särintressen. Öppna möten kan ordnads i forma av ting, rådslag, öppet hus och framtidsverkstad. Mötesplatsen säger ingenting om vilka metoder som används. Öppna möten ska ha ett fastställt tema med konkreta frågeställningar som deltagarna informeras om eller diskuterar. Deltagarna bjuds in via annons eller riktade inbjudningar Inget representativt urval, ofta representanter för särintressen eller brukare som kommer. Alla dessa former för medborgardialog går ut på att politiker i förväg annonserar sin närvaro på en visstid och plats alternativt befinner sig på en plats där många människor rör sig. Mötesplatsen som sådan gör det möjligt att använda lika metoder och uppfyller därför olika syften. Inget representativt urval, används för att få kunskap om hur en viss grupp tänker eller för att nå en grupp som normalt inte engagerar sig politiskt. Genom att bjuda in sig själv till föreningar, grupper, företag, skolor, arbetsplatser studiecirklar etc. kan politiker aktivt välja en grupp som man upplever saknas i den poolitiska debatten. Till skillnad från öppna möten är medborgaren här på hemmaplan. Mindre grupp, ambition om representativt urval. Medborgarjury kan betraktas som medborgarpanel i miniformat. Metoden går ut på att samla ett mindre, statistiskt utvalda personer och låta dem få ta ställning till en i förväg preciserad samhällsfråga. Under några dagar får juryn under en moderators ledning ta del av information, höra vittnen och experter, studera underlag och diskutera för att slutligen avge ett gemensamt yttrande. En variant är att låta gruppen träffas vid ett antal kortare tillfällen för att diskutera och sätta sig in i informationen som har skickats i förväg. En ytterligare variant är att formera en fast grupp som kan fungera som rådgivande under en bestämd period. Beroende av var besöket görs. Ett studiebesök kan innebära att man besöker arbetsplatser, skolor, organisationer eller andra platser där man behöver insikt verksamheten eller kontakt med de som rör sig i den miljön. De som väljer att ringa, stort utrymme för särintressen. Ett sätt att ge medborgarna möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor. Tiden för när samtalen besvaras, av vem eller vilka annonseras i dagspress och på hemsidor. Den som aktivt söker sig dit. Internet kan fungera som ett alternativ till fysiska mötesplatser, men alla har inte tillgång till dem. De tekniska lösningarna i sig medför varken demokrati eller dialog men kan fungera som stöd och verktyg i medborgaradialogen. Kompletterande mötesformer De metoder som redovisats förutsätter möte/samtal mellan medborgare och politiker eller andra företrädare där de senare i bägge fallen är initiativtagare till dialogen. Det finns metoder där politiker eller andra företrädare på olika sätt beställer information från medborgaren men egentligen inte själv deltar i dialogen. Dessa metoder kan vara en del eller komplement till medborgardialogen. 5

6 Metoder Fokusgrupper Medborgapanel, Stående medborgarpanel Opinionsundersökningar Vilka når man Representativt urval är möjligt om flera fokusgrupper får samma frågeställning. Fokusgrupper är en metod för gruppintervjuer där 5-10 personer diskuterar ett givet ämne under ledning av den som intervjuar. Syftet är att dra nytta av olika personers erfarenhet kring en viss fråga. Om flera fokusgrupper genomförs med samma frågeställning och deltagarna väljs ut på ett representativt sätt kan resultaten också betraktas som representativa. Fokusgrupper är inte i första hand ett deltagardemokratiskt instrument, men kan användas i sådana sammanhang. Möjlighet till representativt urval beroende på antal deltagare. Ett stort antal medborgare, oftast behövs flera hundra för att skapa representativitet, väljs ut statistiskt och får ta ställning till en konkret och avgränsad fråga. Gruppen kan bjudas in till 2-3 dagar med diskussioner, föredrag, möjlighet att konsultera experter inom området osv. Därefter får gruppen göra ett nytt ställningstagande. Svaret betraktas som representativt för vilket beslut medborgarna i stort skulle fatta i en upplyst situation. Metoden är resurskrävande och kräver en mycket tydlig frågeställning. Upplägget måste anpassas för att involvera förtroendevalda i jämbördig dialog med panelen. Stående medborgapanel är en metod där en stor grupp medborgare väljs ut på statistiska grunder för att fungera som en referensgrupp. Gruppen konsulteras löpande som individer i olika frågor. Det förekommer ingen dialog mellan deltagarna i gruppen. Representativt urval Opinionsundersökningar kan göras genom frågeformulär som distribueras till ett representativt urval av befolkningen. Genomförande Det är viktigt att deltagarna har klart för sig i vilket sammanhang dialogen ingår, om den ska leda fram till ett beslut och hur tidplanen ser ut. För att dialogen ska bli lyckad måste frågorna vara kända, väckas i god tid så att deltagarna ges tid att diskutera och känna att de har möjlighet att påverka innan det är dags att fatta beslut och att de har kunskap om beslutsprocessen. Möbleringen signalerar vilken typ av möte man vill ha. Anpassa den efter antalet deltagare, akustik och typ av möte och välj en lokal som är tillgänglig för funktionshindrade. Biosittning och panel passar bra vid information, cafémöblering eller ett runt bord om man vill bjuda in till dialog. Vill man både informera och ha dialog så rekommenderas en möblering för grupparbete. 6

7 Checklista förberedelser Vilka deltar Vilket är målet med dialogen Vilka ska bjudas in Kommer alla som är berörda av frågan att bjudas in Finns det grupper som särskilt behöver sökas upp Hur ska inbjudan ske Vem väljer frågorna Vem har tagit initiativet till dialogen Hur ser frågorna ut Vem bestämmer dagordningen Hur ser dagordningen ut I vilket sammanhang ska dialogen ingå Vad ska dialogen leda till Beslut Fånga upp idéer Ta reda på opinionsläget Hur ser tidplanen fram till ett beslut ut Känner deltagarna till frågan Checklista återkoppling och utvärdering Hur ska mötet dokumenteras Vem sköter dokumentationen Hur sker återkopplingen till deltagarna Blev målet med dialogen uppfyllt Kom rätt deltagare Har deltagaran informerats om vad som händer efter dialogen Hur tas resultatet av dialogen om hand Var i processen kommer resultatet av dialogen att komma med Vad fungerade bra Vad fungerade dåligt Vilka slutsatser kan vi dra av dialogen Detta dokument är baserat på goda exempel från följande organisationer och kommuneri Sveriges Kommuner och Landsting, Botkyrka, Båstad, Borås, Gislaved, Haninge, Kungsbacka Uddevalla med flera. Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande) ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas. 7

8 8