POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

Transkript

1 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv (se till exempel Beliefs in Government-projektet, Kaase och Newton 1995). Debatten om det sociala kapitalets betydelse kom under 1990-talet att återspegla en forskningstradition som tidigare var stark under 1960-talet, under beteckningen The Civic Culture (Almond och Verba 1963, Verba, Nye och Kim 1978). Mitt forskningsintresse för dessa frågor väcktes då flera politiska skandaler briserade i svensk politik under nittonhundranittiotalets mitt, och medierna återkommande refererade till en sjunkande politisk legitimitet och minskat politiskt förtroende på både nationell och kommunal nivå. Avhandlingsarbetet inleddes med sikte på att överföra insikter om det politiska förtroendet för den nationella nivån, till att även förstå hur det politiska förtroendet varierar och bestäms i de kommunala sammanhangen. I ett länderjämförande perspektiv kan man lätt dra slutsatsen att det politiska förtroendet är beroende av att de institutionella systemen ser olika ut från land till land. Om man däremot konstanthåller för ett och samma politiska system, i detta fall Sverige, och ändå finner en variation mellan kommuner, så borde det gå att hitta mer konkreta förklaringar till vad som påverkar det politiska förtroendet i de lokala sammanhangen. Den internationella forskningen hänvisade i hög grad till makronivå och institutionella teorier, men även till individegenskaper som hade att göra med politiskt beteende och individens bedömning av det politiska systemets prestation (Mishler och Rose 2001, Norris 1999). Centrala frågor som ställdes i avhandlingsarbetet var huruvida föreningsaktiva medborgare hyste högre politiskt förtroende än de icke-aktiva? Eller handlade politiskt förtroende mer om utbildning, ålder och koppling till arbetsmarknaden? Kanske kunde olika kontextuella förhållanden i kommunerna, till exempel tidningsläsning, föreningsengagemang eller medborgaranda förklara varför det politiska förtroendet varierar mellan kommuner? Flera olika teorier konkurrerade som förklaringar till politiskt förtroende, och huvudmålet var att närmare pröva vilka teorier som bäst kunde bidra med förklaring i svenska kommunsammanhang.

2 FORSKNINGSRESULTAT Med avstamp i Mishler och Roses indelning i makro-teorier och kulturteorier, korsades dessa med data på struktur- respektive individnivå. Resultaten på individnivå i de Västsvenska kommunerna visade att det knappast fanns något samband mellan politiskt förtroende och ålder, utbildning, att vara arbetslös eller politiskt intresse. Om man lade till olika förklaringar utifrån Putnams teori om socialt kapital, ökade förklaringsmodellens värde ganska svagt. Ett intressant resultat i detta sammanhang var att föreningsaktivitet eller inte, visade sig vara betydelselöst som förklaring till varför människor hyser ett högre eller lägre politiskt förtroende. Tillit till andra människor och medborgaranda var de komponenter i teorin som visade sig vara betydelsefulla, det vill säga man tror gott om personerna i sin nära omgivning. En alternativ teori som prövades, var Tom Tylers teori som säger att det är betydelsefullt huruvida medborgarna uppfattar rättsstaten som rättvis det vill säga att man tror att alla står lika inför lagen, givet samma slags brott (Tyler 1990). Förtroende för rättsstatens procedurer visade sig öka det politiska förtroendet med 13 procentenheter, och förtroendet för rättsstatens aktörer (domare, jurister, poliser) ökade det politiska förtroendet med 17 procentenheter. Ytterligare ett resultat var att de som uppfattade det möjligt att vara med och påverka politiska beslut i den egna kommunen, hade 24 procent högre politiskt förtroende jämfört med de som inte trodde detta. FIGUR 1. FAKTORER SOM FÖRKLARAR KOMMUNALT POLITISKT FÖRTROENDE (ÅR 2000). Medelvärde= Att kunna påverka politiska beslut i kommunen (+24) Förtroende för rättsväsendets aktörer (+17) Förtroende för rättsstatens procedurer (+13) Tillit till andra människor (+11) Medborgaranda (+6) Politiskt intresse (+6) Ålder (+4) Sympati med kommunat hemmalag (+4) Utbildning (-2) Att vara arbetslös (-6) Informellt politisk deltagande (-11) Politiskt förtroende i kommunen (KPF)

3 Huvudresultatet var att insatser för ökad rättssäkerhet, att medborgarna hyser tilltro till de rättsliga processerna och hanteringen av normöverträdelser, samt att medborgarna uppfattar att de kan påverka kommunala beslut är bland de mest centrala insatser som kan göras för att stärka det politiska förtroendet i en kommun. Även tillit till andra människor är en betydelsefull faktor för det politiska förtroendet i kommunen. Vad gäller föreningslivet och dess koppling till politiskt förtroende, stödjer denna forskning inte antagandet att ökat föreningsdeltagande skulle leda till ökat politiskt förtroende. Däremot är det sannolikt att politisk misstro kan mobilisera både föreningsdeltagande och politiskt deltagande, men här krävs fortsatt forskning. PERSPEKTIV PÅ FORSKNINGSFÄLTET Detta forskningsarbete inleddes under en tidsperiod då många politiska skandaler uppdagade i Sverige (se t ex Zapata 2004). Bland de mest kända var Motalaaffären och Stenungsunds kommun där kontokortsaffärer och tveksamma resor uppdagades. År 2000 skrev jag om hur förtroendet för kommunstyrelsen faktiskt återhämtar sig efter en sådan affär (Norén Bretzer 2000). En annan fråga som har varit aktuell på senare år efter att Ansvarsutredningen presenterade sitt slutbetänkande år 2007, är huruvida kommunstorlek påverkar det politiska förtroendet. I en antologi från samma år analyserade jag det kommunala politiska förtroendet i kommuner av olika storlek, och fann att om de minsta kommunerna slås samman finns det inget som stödjer att det kommunala förtroendet skulle minska, snarare tvärt om (Norén Bretzer 2007), åtminstone om kommunens befolkningssammansättning inte ändras i alltför hög grad. En sådan sammanslagning kan till och med öka möjligheten till rättssäker service och att medborgarnas grundläggande behov kan tillgodoses i högre grad. I figur 2 visas en uppdatering av det kommunala politiska förtroendet så som det redovisades i nämnda publikation, och som även låg till grund för det ovan diskuterade avhandlingsarbetet. 5

4 FIGUR 2. KOMMUNALT POLITISKT FÖRTROENDE I VÄSTSVERIGE (KPF), (0>medelvärde>100) (1) (KPF) (2) (3) Nöjd med demokratins funktion i den kommun där Du bor? (1) Hur tycker Du att kommunstyrelsen sköter sin uppgift? (2) Förtroende för hur kommunens politiker sköter sitt arbete? (3) KPF = (1+2+3)/3 Figur 2 visar att under det senaste årtiondet har det kommunala politiska förtroendet successivt ökat, särskilt valår. Den heldragna svarta linjen, som sammantaget mäter det kommunala politiska förtroendet (KPF) visar att det politiska förtroendet i de västsvenska kommunerna successivt har stärkts under 2000-talet. Under 2010 upprepades frågorna om tilltro till rättsväsendet som ställdes tio år tidigare i den regionala Väst-SOM-undersökningen. Olika regeringar hade under denna period genomfört olika satsningar utifrån målsättningen att öka tilltron till rättsväsendet, därför var det nu intressant att undersöka huruvida denna tilltro hade ökat. Resultatet visade sig stå robust i både Riks- och Väst- SOM, men sammantaget befann det sig på exakt samma nivå som år 2000 (Norén Bretzer 2011). En rimlig tolkning är att debatten kring FRA-frågan och integritetsfrågorna kommit att förta effekterna av satsningarna på exempelvis en mer rättssäker ärendehantering inom domstolarna. Den fortsatta forsk- 58

5 ningen på området kommer att vidareutveckla relationerna mellan politiskt förtroende och tilltron till rättsväsendet på både nationell och kommunal nivå. PUBLIKATIONER I URVAL Norén Bretzer, Ylva, 2005, Politiskt förtroende betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. Doktorsavhandling. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Norén Bretzer, Ylva, 2007, Vad betyder kommunstorlek för det politiska förtroendet? I Johansson, Folke, David Karlsson, Bengt Johansson och Ylva Norén Bretzer (red) Kommunstorlek och demokrati. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting. Norén Bretzer, Ylva, 2011, Svenskarnas tilltro till domstolarna. I Holmberg, Sören, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö. SOM-rapport 52. Göteborg: Göteborgs universitet. Norén, Ylva, 1998, Hur sköter kommunstyrelsen sin uppgift? I Nilsson, Lennart (red) Mångfald bilder av en storstadsregion. SOM-rapport 21. Göteborg: Göteborgs universitet. Norén, Ylva, 2000, Vinden har vänt kommunalt förtroende på ny kurs. I Nilsson, Lennart (red) Den nya regionen. SOM-rapport 25. Göteborg: Göteborgs universitet. 59