2. DEN DEMOKRATISKA STYRNINGSKEDJAN
|
|
- Henrik Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2. DEN DEMOKRATISKA STYRNINGSKEDJAN ANDREAS IVARSSON OCH DAVID KARLSSON Kommuner är politiska system. Ett politiskt system är uppbyggt av processer och institutioner där behov och önskemål som uppstår i ett samhälle fångas upp och omvandlas till politiska beslut och serviceverksamheter i offentlig regi. I demokratiska politiska system utgör medborgarnas inflytande i dessa processer ett avgörande element. Den första länken i den demokratiska styrningskedjan handlar om att önskemål från medborgarna ska fångas upp av det politiska systemet. Vilka förslag som leder vidare till beslut avgörs av demokratiska processer. Att medborgarna har möjlighet att i kommunvalen rösta på partier som representerar deras intressen är en självklar grund för detta, liksom att det politiska systemet har legitimitet hos medborgarna. De politiska ledarna utgör nästa länk i denna demokratiska styrningskedja. De utgör en länk mellan medborgarna och verksamheten, dels genom sin roll att fånga upp medborgarnas önskemål och dels genom att se till att dessa också implementeras av den lokala förvaltningen. Vad de tycker, hur de utövar sin ledning och bygger sina koalitioner är därmed av yttersta vikt för det kommunala politiska systemets legitimitet och förmåga att fungera. Det räcker emellertid inte med val och skickliga politiska ledare. Nästa länk i den politiska styrningskedjan utgörs av den kommunala förvaltningen. Traditionellt sett har förvaltningen och dess ledning uppgiften att neutralt genomföra vad politiker har beslutat. Men i själva verket finns tjänstemän med i den politiska processens alla led. De för dialog med medborgare, bereder politiska förslag och fattar avgörande beslut inom en rad områden. Tjänstemän tolkar politikernas beslut och, framförallt, bidrar till att förvaltningen genomför de politiska besluten. Hur tjänstemännen agerar och vilka administrativa styrsystem och modeller som reglerar deras verksamhet avgör hur den politiska processen slutligen faller ut. Hur förvaltningens chefer utövar sitt ledarskap har således stor betydelse både för den demokratiska legitimiteten liksom för att beslut realiseras och kommunala tjänster produceras. Genom hela den demokratiska styrningskedjan har ekonomiska faktorer avgörande betydelse. Resursfördelning mellan intressen i samhället är den kanske mest centrala politiska uppgiften. Resursfrågorna avgör också vad som kan och inte kan genomföras. Hur ekonomin hanteras och redovisas inom den lokala förvaltningen styr verksamhetens inriktning. Förutsättningen för det kommunala politiska systemets funktionssätt och legitimitet ligger i de eko- 7
2 nomiska grundvillkoren, samtidigt som dessa villkor också kan påverkas genom det kommunala politiska systemets beslut. I denna den första delen av forskningsöversikten presenteras forskningsprojekt som fokuserar på just den demokratiska styrningskedjan i kommunerna. Vi inleder med att lyfta fram forskning inriktad på demokratin och dess processer, därefter följer forskning om lokala politiska ledare och forskning om ledande tjänstemän och deras ledarskap. Forskningsöversiktens första del avslutas med presentationer om ekonomisk politik och ekonomistyrning. DEN KOMMUNALA DEMOKRATINS LEGITIMITET OCH KVALITET Det kommunala politiska systemets legitimitet grundas på dess förmåga att både fånga upp medborgarnas önskemål och att faktiskt få dessa önskemål genomförda i form av politiska beslut och kommunal serviceproduktion. Men vad är egentligen viktigast av detta för medborgarna? Vad är kommunen i medborgarnas ögon i första hand en demokratisk arena eller en tjänsteleverantör? Lawrence E. Rose (2.1.1) tar sig an denna fråga och menar att kommunen som tjänsteleverantör blir allt viktigare. Om nu mycket av kommunens legitimitet vilar på förmågan att leverera tjänster till kommuninvånarna så kan man ju fråga sig hur det står till med den kommunala demokratin? Ett sätt att besvara den frågan är att som Harald Baldersheim (2.1.2) bedriva forskning som syftar till att mäta kvaliteten på den lokala demokratin. Genom att utveckla dimensioner, indikatorer och samla in data så har ett grundarbete gjorts för att jämföra kvaliteten på demokratin i olika kommuner. Men demokratin är komplex och olika kommuner kan ha olika styrkor och svagheter. Vissa kanske är bättre på att fånga upp medborgarnas önskemål, medan andra är bättre på att se till att önskemålen faktiskt blir realiserade i form av kommunala tjänster. Anders Lidström och Katarina Roos (2.1.3) tar tag i denna problematik och de finner att det finns flera olika legitimitetsformer och att dessa kan variera mellan kommunerna. Beinta í Jákupsstovu (2.1.4) skriver mer specifikt om hur medborgarnas önskemål fångas upp och transformeras till politik genom politisk representation. Det har här betydelse hur politiker rekryteras och vem eller vad de kommunala politikerna företräder. Här hamnar fokus på partierna. Studien belyser rekryteringsprocesserna på Färöarna över en längre tidsperiod och konstaterar att andelen kvinnor som nomineras och får politiska uppdrag har ökat. Jessica Wide (2.1.5) tar också upp frågan om könsrepresentation. Kvinnors närvaro i politiken har betydelse för den politik som utformas i kommunerna, men könsrepresentativiteten varierar mellan kommunerna. Hur kan det förklaras? 8
3 Wides forskning visar att något händer på 1990-talet som gör de traditionella förklaringsmodellerna problematiska. Att den sociala tillhörigheten hos lokala politiska aktörer har betydelse för den kommunala politiken är ett viktigt tema inom kommunforskningen. Ett exempel på detta är David Feltenius (2.1.6) som har studerat äldres organisering i pensionärsorganisationer och dessa organisationers deltagande och inflytande på central respektive lokal nivå. Förutom att kommunpolitikers kön och etniska bakgrund har betydelse för hur den kommunala politiken utformas redogör David Karlsson (2.1.7) för studier som tar fasta på tjänstemännens sociala bakgrund ( representativ byråkrati ). Många beslut som påverkar kommuninvånarna fattas inte primärt av politiker utan av kommunala tjänstemän. Förvaltningen utgör därför en viktig arena för bland andra invandrare att realisera det som definieras som gruppens intressen. Inte minst genom närvaron av sådana grupper i förvaltningen. En annan viktig faktor för hur medborgarna upplever kommunernas och kommunpolitikernas legitimitet är de lokala medierna. Dessa har ett uppdrag att granska och informera medborgarna. Bengt Johansson (2.1.8, 2.1.9) visar att de lokala medierna genomför detta uppdrag allt mer oberoende i förhållande till kommunerna, och att informationen som förmedlas om kommunala val i Sverige är ganska omfattande om än inte särskilt spännande. Något som i allra högsta grad intresserar media, och som i allra högsta grad kan påverka de politiska organisationernas legitimitet, är när allt har gått snett och det kommunala politiska systemets legitimitet faller fritt. Det handlar om skandaler. Patrik Zapata (2.1.10) menar att en skandal kan beskrivas som en process där ett brott mot normer kopplas till en individ och görs publikt. Han konstaterar också att trots att skandaler är vanliga, uppmärksammade och underhållande så finns det en brist på skandalforskning. I avsnittet presenteras Zapatas egen skandalforskning. Ylva Norén-Bretzer (2.1.11) konstaterar att politiskt förtroende är ett ofta diskuterat tema inom statsvetenskapen, men komparativa studier kring dessa frågor har för det mesta fokuserat på den nationella nivån. Det är därför särskilt intressant att studera hur förtroende varierar och bestäms i kommunala sammanhang. I avsnittet presenteras nya siffror kring det politiska förtroendet i svenska kommuner. 9
4 DET POLITISKA LEDARSKAPET Det politiska ledarskapet är en viktig länk mellan medborgarna och den kommunala verksamheten. Men hur blir detta ledarskap till? Jens Blom Hansen, Asbjørn Skjæveland och Søren Serritzlew (2.2.1) forskar om vad som händer när valet är över och ett nytt styre i de danska kommunerna ska bildas. De prövar en klassisk teori som ger vid handen att koalitioner bildas med så få partier som möjligt en minimalt vinnande koalition. Deras resultat gör att vi har anledning att ompröva gamla antaganden på detta område. David Karlsson (2.2.2) beskriver ett projekt som fokuserar kommunala politiska ledare och hur institutionella faktorer påverkar förutsättningarna för sådana ledare att utföra sina uppdrag. Projektet kombinerar statsvetenskaplig demokratiforskning och företagsekonomisk ledarskapsforskning för att skapa nya teorier om hur den politiska styrningen formas i olika kontexter. Hur är det egentligen korrumperar makt? Svaret finns i presentationen. Skiljer sig kommun- och landstingspolitiker från riksdagsledamöter i synen på demokrati och politik? David Karlsson (2.2.3) beskriver ett projekt grundat på en enkät till samtliga kommun- och regionfullmäktigeledamöter i Sverige Ofta tas det för givet att lokalpolitiker i Sverige är mindre ideologiskt polariserade och inte lika partipolitiska som riksdagsledamöterna. Resultat som ifrågasätter dessa uppfattningar presenteras i avsnittet. Omfattande enkätundersökningar riktade till kommunpolitiker har också genomförts i Finland. Siv Sandberg (2.2.4) beskriver dessa undersökningar och resultat som belyser kommunstyrelsens egentliga maktposition i Finland. Ibland blir den nordiska kommunpolitiken tydligare genom att studeras ur ett europeiskt perspektiv. David Karlsson (2.2.5) redogör för den svenska delen av två europeiska kommunforskningsprojekt. Syftet med dessa studier har varit att jämföra hur villkoren för den lokala demokratin ter sig i en rad Europeiska länder ur de förtroendevaldas ögon. KOMMUNALA TOPPCHEFER Oavsett hur skickliga politiker vi har i de nordiska kommunerna så påverkas det kommunala politiska systemets legitimitet och funktionssätt i hög grad av de kommunala toppcheferna i förvaltningen. Anna Cregård och Rolf Solli (2.3.1) svarar på frågan vad dessa chefer egentligen gör. De visar också med hjälp av ett omfattande datamaterial på den komplexitet som ett chefs- och ledarskap i kommunal verksamhet innebär. Här betonas bland annat den svåra konsten att både vara synlig och osynlig. Ann-Sofie Lennqvist Lindén (2.3.2) diskuterar de kommunala chefernas professionalisering. Hon beskriver en professionaliseringsprocess där bland annat chefskapets specifika och ex- 10
5 pertmässiga kunskap betonas av professionen och att politikerna bör hålla sig utanför denna domän. En fråga som därmed väcks är om denna utveckling kan beskrivas som ett hot mot demokratin? Förutsättningarna för professionella ledare har förändrats över tid. Från en tidigare strikt reglerad verklighet har kommunerna fått en stor frihet att själva utforma sin ledningsorganisation. Leif Jonsson (2.3.3, 2.3.4) tar fasta på denna utveckling och beskriver forskning som handlar om de motiv och intentioner som ligger bakom kommunernas organisering samt hur kontextuella förhållanden inverkar på hur man tänker om organiseringen. Samma form av frihet finns också att utforma kommundirektörsfunktionen. I ett projekt studeras bland annat en kommun som valt att inrätta så kallat roterande kommunchefskap. DEN KOMMUNALA EKONOMISTYRNINGEN Genom hela den demokratiska styrningskedjan har ekonomiska faktorer stor betydelse. Kurt Houlberg (2.4.1) menar att det grundläggande problemet i de danska kommunerna under 2000-talet har varit att få balans i budgeten. Det handlar om att utgifterna ständigt tenderar att bli större än vad som har budgeterats. Houlberg konstaterar också att den kommunala ekonomin visserligen påverkas av de kommunala grundvillkoren, men att det faktiskt finns mycket utrymme för styrning den kommunala ekonomin är på så sätt inte given. Mot bakgrund av dessa resultat kan man fråga sig hur denna styrning går till eller, för den delen, hur den bör gå till. Ulf Ramberg (2.4.2) menar att en god hushållning med kommunernas resurser kräver en stärkt väktarroll och, framförallt, att samspelet mellan väktare och förkämpar fungerar. Det är också viktigt att det finns en gemensam syn på hushållningens utmaningar och att det finns en röd tråd mellan strategiska och operativa beslut. Jonas Fjertorp (2.4.3) konstaterar att kommunerna varje år gör omfattande investeringar och undersöker hur förutsättningarna för investeringsverksamheten ser ut i svenska kommuner. Här konstateras att den mest betydande förutsättningen för investeringsverksamheten är kommunens befolkningstillväxt. Visserligen ses befolkningstillväxt som något eftersträvansvärt, men samtidigt ställer den krav på investeringar och utgör en utmaning. Flera av författarna som behandlar den kommunala ekonomistyrningen betonar just möjligheten att styra ekonomin. Ibland får man intrycket att ekonomiska faktorer tillmäts större betydelse än de demokratiska. Men Tore Hansen (2.4.4) avslutar denna avdelning i forskningsöversikten med att konstatera att det är demokratin som styr de kommunala finanserna och inte omvänt. 11
3. KOMMUNERNA OCH FLERNIVÅPERSPEKTIVET KOMMUNREFORMER DAVID KARLSSON
3. KOMMUNERNA OCH FLERNIVÅPERSPEKTIVET DAVID KARLSSON I forskningsöversiktens första del presenterades kommunforskning som ser kommunerna som politiska system. I dessa studier ligger fokus på kommunernas
Läs merPOLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA
2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv
Läs merPolitiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg
Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs mer2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN
2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN ANN-SOFIE LENNQVIST LINDÉN Alltsedan Woodrow Wilson i en artikel (1887) drog en skiljelinje mellan politik och förvaltning har idén om att det är både önskvärt
Läs merKulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016
Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den
Läs merUNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM
UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog
riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer
Läs mer2.3 KOMMUNALA TOPPCHEFER
2.3 KOMMUNALA TOPPCHEFER 2.3.1 KOMMUNALT CHEFSKAP PÅ TOPPEN ANNA CREGÅRD OCH ROLF SOLLI Sedan mitten på 1990-talet har vi studerat vad höga, kommunala chefer gör, hur de styr och vilka förutsättningar
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs mer2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS
2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS FULLMÄKTIGELEDAMÖTER DAVID KARLSSON Att göra internationella komparativa studier på ämnet lokal demokrati och politik är en utmaning eftersom olika länder
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs mer2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I
2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I SVENSKA KOMMUNER JESSIKA WIDE BETYDELSEN AV KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION Politikers olika sociala tillhörighet leder ofta till olika erfarenheter och därmed
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merAtt skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker.
Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker. Lena.lindgren@skl.se Två uppdrag för politiker Demokratiaktör 1. Lärande 2. Legitimitet 3. Förståelse för prioriteringar 4. Transparens Serviceaktör
Läs merEtt trendlöst hot mot demokratin
Ett trendlöst hot mot demokratin En undersökning av politiska avhopp i Kalmar kommun 2016-2017, samt diskussion och jämförelse med andra svenska kommuner. Varför bör man undersöka förtida avhopp bland
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merLedare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser
Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merFÖRFATTARPRENSENTATIONER
FÖRFATTARPRENSENTATIONER Alla författare presenteras i bokstavsordning utifrån förnamn. Numret inom parentes avser bilderna i det efterföljande bildavsnittet. ANDERS LIDSTRÖM (1) Professor i statsvetenskap
Läs mer(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merVälkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket
1 Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket I samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting - SKL bjuder vi in till höstens möte med Nationella Healthy
Läs merstyrdokument i botkyrka kommun
styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merE-dialog. www.tidaholm.se
E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati
Läs merKursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merBilder av Kommundirektörer. Kommundirektören då och nu en diskussion om kommundirektörsrollens förändring i modern tid.
Bilder av Kommundirektörer Kommundirektören då och nu en diskussion om kommundirektörsrollens förändring i modern tid Rolf Solli Lite om er Arbetet Arbetstillfredsställelse Inspiration Stil Politiker Avveckling
Läs merDemokratibarometern. för en levande lokal demokrati!
Demokratibarometern för en levande lokal demokrati! Demokratibarometern ett verktyg för att utveckla den lokala demokratin och uppdraget som förtroendevald Vissa pratar med folk på Stortorget. Andra söker
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merMEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel
JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte
Läs mer2.1.3 LOKALPOLITIKENS LEGITIMITET
2.1.3 LOKALPOLITIKENS LEGITIMITET ANDERS LIDSTRÖM OCH KATARINA ROOS Trots att legitimitetsbegreppet är ett av statsvetenskapens allra mest centrala begrepp har studier av politiska systems legitimitet
Läs merLeif Jonsson 12 november 2015
Leif Jonsson 12 november 2015 Nytt ledningssystem i Motala fr.o.m. 2011 Bakgrund Svårt att realisera ny politik efter valet 2006 Lokal politik, statlig politik och EU-politik behövde integreras bättre
Läs merKommundirektörsföreningen
Kommundirektörsföreningen 11 november Stockholm Rolf Solli Styrningens form och ansikte Med flera 1 Modell (Till att börja med) Kontext Utveckling Forskning Praxis Kommundirektörer Utbildning En resumé
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merÖverenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting
Kulturutskottets betänkande 2009/10:KrU2 Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanfattning I betänkandet behandlas
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merStyrmodell i Nyköping - Beställar/utförarmodellen
Styrmodell i Nyköping - Beställar/utförarmodellen Kort bakgrund -översikt Beställar-utförarstyrmodellen infördes 1992 Ger en tydligare rolldelning mellan politiker och tjänstemän, stärker det demokratiska
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merKommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning
Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merStrategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:
Yttrande över remiss SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Svenska Ångestsyndromsällskapet ÅSS är ett partipolitiskt och religiöst neutralt förbund, som verkar för dem som är eller har varit drabbade av
Läs merPersonalpolitiskt program
1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun
Läs merKonsten att mäta det omätbara
Konsten att mäta det omätbara Linda Portnoff, Handelshögskolan i Stockholm Starten på forskningsprojektet q Kulturförvaltningschefer initierade projektet eftersom man sa att konstnärlig kvalitet inte
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merSTRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018
STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka
Läs mer25 maj val till Europaparlamentet
25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merDet svenska politiska systemet: Introduktion
Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv
Läs merDet politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin
Det politiska spelet Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin BENGT JOHANSSON STAFFAN KUMLIN ELIN NAURIN LENA WÄNGNERUD UNIVERSITÄTS8IBLI0THEK KIEL - ZEMTRAL8IBLI0THEK - Studentlitteratur
Läs merMedborgardialog i Västerviks kommun principer
Kanslichef Elisabet Olsson 0490-25 40 69 elisabet.olsson@vastervik.se Kommunstyrelsen Medborgardialog i Västerviks kommun principer Sammanfattning Demokratiberedningen tog 2014 fram ett förslag till ett
Läs merORDNING & REDA. Ger utrymme för kaos och kreativitet
ORDNING & REDA Ger utrymme för kaos och kreativitet FRÅN FATTIG TILL RIK eller hur man gasar och bromsar samtidigt Från missnöjda medborgare till stolta medborgare Från missnöjda medborgare till stolta
Läs merHur fungerar styrning för effektiva resultat på ett rättssäkert och demokratiskt sätt?
Hur fungerar styrning för effektiva resultat på ett rättssäkert och demokratiskt sätt? Fredrik Svärdsten och Eva Wittbom Akademin för ekonomistyrning i staten (AES) Företagsekonomiska institutionen/ Stockholm
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merSöderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10
Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning
Läs merNovus rapport: Politisk förväntan och framtidstro
Novus rapport: Politisk förväntan och framtidstro Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel med 1000 intervjuer på
Läs merDemokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till
Läs merDokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Läs merSammanfattning SOU 2015:22
Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merKommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Instruktion för kommundirektören KS-2017/545. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2017-11-27 188 Instruktion för kommundirektören KS-2017/545 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag på instruktion för kommundirektören.
Läs merMedborgarbudget. Lena Langlet, SKL 24 oktober 2018
Medborgarbudget Lena Langlet, SKL 24 oktober 2018 SKL:s kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog och medskapande som en del i styrning och verksamhetsutveckling
Läs merTEMA: VÄGLEDNING, GENOMSTRÖMNING OCH RETENTION
TEMA: VÄGLEDNING, GENOMSTRÖMNING OCH RETENTION NÄTVERKSTRÄFF FÖR STUDIEVÄGLEDARE 11 DECEMBER 2015 KATARINA BORNE ANALYS & UTVÄRDERING, FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET Upplägg Några europeiska trender
Läs merAdministrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola
Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola Ett samhällsfenomen - vi administrerar våra liv Kalendrar, planering, budgetar facebook Valfrihetens dilemma bank, el, telefon, försäkring,
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merRoller och tillit: Relationen mellan. politiker och tjänstepersoner
Roller och tillit: Relationen mellan politiker och tjänstepersoner Vad tänker du på när du hör ordet TILLIT? Fungerar lika bra framlänges som baklänges Tillit är att lita på någon fullt ut. Tillit är en
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merAntagen av kommunfullmäktige
Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Blekinge län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merMedborgarbudget. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra en medborgarbudget under 2016/2017 som ett pilotprojekt.
Sida 1 (5) Revision 1 2016-08-01 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 0850803354 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Medborgarbudget Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra
Läs merMötesanteckningar Sammanträdesdatum Sida 1 (8)
Sida 1 (8) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen, kl. 16:30-18:30 ande Elisabeth Mattsson (L) Ordförande Thomas Alpner (M) Vice ordförande Pia Gillerstedt (S) Carl Adiels (MP) Rolf Vadström (SD) Camilla
Läs merSOU 2016:5; Låt fler forma framtiden Yttrande till regeringen
2016-05-18 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/178 Kommunstyrelsen SOU 2016:5; Låt fler forma framtiden Yttrande till regeringen Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget yttrande över SOU 2016:5;
Läs merSkellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre
Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog Som en del av ett proaktivt styre 1 Varför medborgardialog? Demokratin utmaningar politiken Ojämnt valdeltagande 1 % aktiva i politiska partier Lågt förtroende
Läs merPolitisk Målsättning 3 (8)
2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merBasutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning
Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,
Läs merKursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course
Kursplan Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course Kurskod: 1LL029 Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd: Denna kursplan är fastställd
Läs merSvar på remiss: Låt flera forma framtiden (SOU 2016:5)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2016.175 Datum:2016-06-03 Utvecklings- och förvaltningssekreterare Cecilia Stedt E-post: cecilia.stedt@ale.se Kommunstyrelsen Svar på remiss:
Läs mer