Marknadisering i svensk äldreomsorg

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Marknadisering i svensk äldreomsorg"

Maj Öberg
för 6 år sedan
Visningar:

1 Marknadisering i svensk äldreomsorg Linda Moberg Doktorand Statsvetenskapliga institutionen linda.moberg@statsvet.uu.se

2 Den svenska välfärdsstaten Omfattande och universellt offentligt system för sociala service tjänster Tjänsterna skulle inkludera hela befolkningen Öka legitimiteten och viljan att betala skatt Krävde hög servicekvalitet Staten genomförde tjänsterna med tilltro till personalens förmåga att säkerställa kvalitén Privata alternativ kom i det närmaste att försvinna

3 Kommunal styrning och produktion Äldreomsorgen Organisatoriska särdrag innan 1990 Utförde tjänsterna själva, direkt genom sin egen organisation Ansvarade för finansiering och fördelningen av resurser Skulle på så vis kunna säkerställa kvalitén Regeringen och dess myndigheter styrde genom rekommendationer Personalens arbete granskades inte stort handlingsutrymme att anpassa tjänsterna efter brukarnas behov

4 Kritiken mot systemet Kritiken tilltog under slutet av 1980-talet, både från vänster och höger 1. Bristande brukarinflytande 2. Byråkratiskt och ineffektivt när staten tillhandahåller service 3. Personalen hade för mycket makt att bestämma över människors vardag Finns det inget bättre sätt att organisera produktionen av offentligt finansierade tjänster?

5 NPM och ökad marknadisering Lanserades som en lösning på de problem kritikerna tillskrev den svenska välfärdsstaten Marknaden bättre lämpad att producera varor och tjänster än staten eftersom den utsätts för konkurrens.

6 Marknadisering i svensk äldreomsorg En ny organisatorisk logik? Möjlighet att lägga ut tjänster på entreprenad, 1992 Offentlig upphandling Anbud med bäst kvalitet eller pris vinner upphandling Tar över verksamheten och driver den i privat regi Lagen om valfrihetssystem, 2009 Fri etableringsrätt Resurserna följer brukarnas val Konkurrens om brukarna Ökad fokus på uppföljning och tillsyn, inte minst på nationell nivå.

7 De tre styrlogikerna Olika sätt att säkerställa kvalitet The bureaucratic logic Political objectives and detailed regulation. The market logic Consumer preferences and demands. The professional logic Professional knowledge and discretion. Freidson 2001, Professionalism the third logic

8 Syfte och frågeställning Studera vilka implikationer marknadiseringen har haft för den Svenska äldreomsorgens organisation och styrning. Hur har marknadiseringsreformer så som privatiserad produktion, ökad konkurrens och valfrihet påverkat relationen mellan brukarna, personalen och staten?

9 Medborgarens nya roll Viktigt att skilja på offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem. Lagen om valfrihetssystem: Rätt att välja utförare Allokera resurser Styra utbudet av utförare Förbättra den övergripande kvalitén genom aktiva val Mer ansvar att säkerställa och styra kvalitén

10 Statens nya roll och ansvar I(II) Kommunerna Styra och säkerställa kvalitet genom upphandling och kontrakt Offentliga utförare bör styras på samma premisser som de privata Sämre förutsättningar att styra utbudet Hjälpa brukarna att säkerställa kvalité genom att tillhandahålla information Begränsade i sina förutsättningar att säkerställa kvalitet

11 Statens nya roll och ansvar I(II) Nationell nivå Mer begränsade kommuner, men staten är mer aktiv på nationell nivå Ny tillsynsmyndighet 2013, IVO Ökad uppföljning från Socialstyrelsen Öppna jämförelser Brukarenkäten Självskattning Kommun- och enhetsundersökningen

12 Tidigare forskning Kan personalen styra tjänsternas kvalitet? I(II) Uppföljning och granskning underminerar välfärdsprofessionerna Utmanar deras autonomi och handlingsutrymme genom att ta fokus från kärnuppgifterna Har nationella myndigheters ökade fokus på uppföljning underminerat äldreomsorgspersonalen?

13 Nationella föreskrifter Kan personalen styra tjänsternas kvalitet? II(II) Personalens roll i kvalitetsarbetet är osynliggjord Styr genom att kräva att det ska finnas rutiner och processer för olika aktiviteter Inspektioner Följer personalen rutinerna? Kvalitetsmåtten Använder främst brukarnöjdhet för att bedöma kvalitet.

14 Slutsatser och sammanfattning En förändrad organisation där kommunerna har mer begränsade förutsättning att säkerställa kvalitén Brukaren blir på så vis mer individuellt ansvarig, både för kvalitén på sin egen tjänst och i systemet i sort I ett sätt att säkerställa god och jämlik kvalité har den nationella nivån blivit mer aktiv i sin granskning av äldreomsorgen Detta har dock inneburit försämrade förutsättningar för äldreomsorgens personal att styra tjänsternas kvalitét

15 Tack för visat intresse!

Relevanta dokument

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte