Samverkan och gränser

Transkript

1 Samverkan och gränser Organisera Governance - nätverksstyrning Varför samverkan? Vad är samverkan? Olika gränser mikael.lofstrom@hb.se

2 Ett antal studier på temat samverkan/gränser/projekt 1997/ Flerpartssamverkan inom missbruksvården - Uppdrag från Socialstyrelsen Projekt som strategi för lärande och förändring - Uppdrag från Socialstyrelsen 1999/ Effekter av myndighetssamverkan, DELTA 2000/ Studie av flerpartssamverkan inom missbruksvården - Uppdrag från Socialstyrelsen 2003/ Den projektifierade välfärden - FAS 2002/ Om uthållig IT utveckling i skola och kommuner KK-stiftelsen Studie av Modellkommunprojekten uppdrag - Mobilisering mot narkotika Studie av kommunal samverkan Kfi 2007/ En studie av familjecentraler i Västra Götalandsregionen Uppdrag Västra Götalandsregionen 2011/ En studie av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Uppdrag FoU Sjuhärad Välfärd mikael.lofstrom@hb.se

3 Organisering och organisation Alla organisationer förutsätter organisering men all organisering leder inte till organisationsbildande Det finns inget oberoende kriterium med vilket vi kan bestämma exakt när en lös form av organisering övergår i en fast organisation Det finns heller ingen oberoende organisation som bestämmer exakt när en lös form av organisering övergår i en fast organisation Organisation är ingen juridisk term mikael.lofstrom@hb.se

4 Varför bilda organisationer? Det ekonomiska argumentet: Det tekniska argumentet: Det juridiska argumentet: Besparing av tid och energi Behov av kontroll och förutsägbarhet Krav på ansvarstagande och riskfördelning

5 Arbetsdelning Innebär specialisering, som leder till högre effektivitet/ produktivitet än om var och en försöker göra allt själva Samordning Vad innebär organisering? Krävs för att koppla ihop de olika momenten/specialiteterna för att uppnå syftet(målet) (Mintzberg, 1983)

6 Governance (samverkansstyrning) Styrningsstrategi förknippad med det postmoderna samfundet Globalisering, informationsteknologi, social och kulturell fragmentering Autonoma subsystem på tvärs över sektorsgränser Koordinering mellan likställda parter Autonoma nätverksrelationer som inte primärt baseras på statens auktoritet Aktörerna (offentliga och privata) beroende av varandra för att lösa samhällsproblem

7 En lång rad utmaningar för förståelsen av utvecklingen: Utmanar den parlamentariska styrningskedjan Ingen organisationsform effektiv i alla situationer: vad förklarar variationen? Traditionella ( rena ) organiseringsformer utmanas (t.ex. Stat, marknad och civilsamhälle) Tiden: ett allt större inslag av tillfälliga och föränderliga organisationsformer

8 Samverkan en möjlig bakgrund 1980-talet kom de välfärdsproducerande organisationerna att betraktas som hierarkiska, byråkratiska och brukarfientliga Decentralisering maktfördelningen mellan stat och kommun graden av statlig reglering offentliga sektorns finansiering ökat kommunalt självstyre förskjutning av beslut och resursfördelning neråt Marknadisering beställar-utförarmodellen konkurrerande enheter gränsen mellan offentliga och privata aktörer Projektifieringen satsningar temporära former utrymme för förändring och dynamik anpassningsbar engångsorganisationer

9 Varför samverkan? Utvecklingslogiken kostnadseffektivitet, behovstillfredsställelse och brukarinflytande Samverkansförkunnelsen Alla, inte minst de statliga utredningar, stämmer upp i kören. Organiseringsklådan Nya organisationsmodeller Ökande organiseringsgrad Reformer orsakar reformer Organisatorisk likformighet mikael.lofstrom@hb.se

10 Samverkan ett etymologisk perspektiv SAM- FÖRLED, som inbegriper mer än en part vanl. två; betr. olika typer av verksamheter Samverka - handla eller fungera gemensamt för ett visst syfte Samordna - organisera (olika verksamheter) för ett gemensamt syfte Samarbeta - arbeta tillsammans (med andra) för ett gemensamt mål Koordinera - organisera till enhetlig verkan Kollaborera - samarbeta (med fiende) (Nationalencyklopedin/SAOB) Cooperate - to act or work with another or others Collaborate - to work jointly with others or together Coordinate - to bring into a common action, movement, or condition (Merriam-Webster's Collegiate Dictionary) mikael.lofstrom@hb.se

11 Vad är samverkan? En organiserad verksamhet som är gemensam för två eller flera organisationer/myndigheter Ett möte mellan Regelverk Ledningssystem Samverkan Ordinarie verksamhet Utmaningen är integration Policy Administrativa system Professioner Kunskaper Föreställningar Normer Verksamheter Metoder Rutiner Vanor

12 Konstruera organisatoriska gränser (Brunsson & Sahlin-Andersson, 2000) Identitet Namn Definiera uppdrag/uppgift Klargöra arbetsplats och hemvist Rekrytera medarbetare Definiera resurser Etablera organisationskultur och gruppdynamik Hierarki Tillsätta ledning (legitimera) Lednings- och styrningspraxis utformas (samordning/kontroll) Rationalitet Formulera mål Planera Dokumentation, uppföljning, rapportering och utvärdering

13 Interorganisatoriska gränser - Contingencyteori Gränserna i interorganisatoriska teorier uttrycker skiljelinjer mellan de resurser och aktiviteter som organisationen har för sin egen verksamhet och de resurser och aktiviteter som finns utanför densamma. Anpassa sig till omständigheterna Gränserna gör att dess uppdrag och ansvarsområde begränsas samtidigt som gränsen anger verksamheten Gränser utvecklas i form av strukturer och processer som möjliggör för aktörerna att fördela och kontrollera resurser inom organisationerna en strävan att vara oberoende av andra organisationer

14 Institutionella gränser Förklaringar till aktörernas handlande ligger i överindividuella fenomen Institutionella fält präglas av att de förses med en relativt klar etikett som till exempel sjukhus, skola, bank Det som driver på tillhörigheten till ett fält är behovet av att legitimera sin verksamhet Tvingande isomorfism - formella eller informella anpassningskrav, som härrör från en i sammanhanget dominerande organisation Imiterande isomorfism - framträder där verksamheten är präglad av osäkerhet, för att hantera osäkerheten härmar organisationerna framgångsrika exempel Normativ isomorfism - härrör från den tilltagande professionaliseringen. Genom formell utbildning och organiserade intresseföreningar för professionella nätverk driva man organisationen mot en likriktning

15 Verksamhetsgränser ett exempel Sjukvården Socialtjänsten Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Verksamhets gränser Identifikation Klient socialt problem Försäkrad administrativ åtgärd Patient medicinsk behandling Arbetssökande Arbetsmark nadsåtgärd Förhållningssätt Förstå och motiver den enskilde klienten Klargöra och administrera rättvis fördelning Bedöma och behandla funktionsför måga Bedöma och klargöra jobbstatus

16 Projektets gränser Strukturella gränser Konceptuella gränser Etablering Projektorganisation avskiljs Uppgift klargörs Genomförande Förhållandet projekt och omgivning (ordinarie verksamhet) regleras Handlingsutrymmet för projektledning och medarbetare regleras Avslut Avgör om projektet bibehålls Avgör om uppgiften finns kvar

17 Resultat från samverkansförsök Konsekvenser för brukarna Bättre planering och resultat En tydligare uppmärksamhet på resultat (sysselsättning, självförsörjning, förtidspension etcetera.) Ökat fokus på brukarna/medborgarna/målgruppen Effekter på styrsystemen Svaga, det finns exempel på att? Behovet av att säkerställa finansiella förutsättningar Personalens lärande Bredare kunskap i mötet med andra professioner Fördjupad kunskap kring sina egen profession Organiseringens kvalitet Nätverk organisering kring målgruppens behov Svårigheten att finna en bra relation mellan samverkansverksamheten och den ordinarie verksamheten

18 Mattessich, Murray-Close & Monsey (2001) Faktorer som inverkar på resultatet av samverkan Omgivningen En historia/bakgrund av samverkan (medel) Samverkansgruppen/organisationen har legitimitet (svag) Positivt klimat såväl politiskt som i allmänhet (svag) Medlemskapets karaktär Ömsesidig respekt för varandra i samverkansgruppen/organisationen (stark) Representativitet i gruppen från de verksamheter som påverkas (stark) Medlemmar ser fördelar för egen del med samverkan (stark) Kompromissvilja (svag) Process och struktur Klara roller och ansvarsfördelning mellan medlemmarna (stark) Varje nivå i varje organisation är representerade i samverkan (stark) Varje medlem har i sin ägo både genomförande och resultat (medel) Flexibilitet och omställning vid behov (medel) Samverkansgruppen/organisationen klarar av att hantera förändrade villkor (medel)

19 Mattessich, Murray-Close & Monsey (2001) Faktorer som inverkar på resultatet av samverkan Kommunikation Ha ett öppet och kontinuerligt informationsutbyte både i samverkansgruppen och utåt till omgivningen (stark) Tydliga informella och formella kommunikationskanaler (medel) Samverkansgruppen/organisationen klarar av att hantera förändrade villkor (medel) Syfte, mål, avsikt Delade visioner (stark) Konkreta mål som är realistiska och förståliga för alla parter (medel) Specifika mål som skiljer samverkansgruppen/organisationen åt från ordinarie verksamhet (svag) Resurser En jämn och konsekvent finansiell bas tillsammans med den personal som krävs för verksamheten (stark) Kompetent ledarskap (medel)

20 Flexibla eller stabila gränser Å ena sidan har stabila gränser borgat för en viss klarhet i vilken begränsningar som föreligger i organisationens uppdrag och kompetens. försvårat uppdragets genomförande då medborgarnas behov inte visar sig vara lika avgränsade som förvaltningarnas uppdrag. Å andra sidan har mer flexibla gränser givit en möjlighet att skapa allianser för att utveckla en mer sammansatt kompetens och lösa förvaltningarnas delvis överlappande uppdrag. tenderat till att skapa en större oklarhet om var gränsen går för uppdraget, vilket leder till osäkerhet i genomförande och oklarhet i styrningen

21 Studier av samverkan/projektifiering Jensen, C., och Löfström, M. (2012). The rise and fall of success. A case study of projectified collaboration between a nonprofit organization and a public organization. Voluntas: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations. (forthcoming). Jensen, C., Johansson, S. och Löfström, M. (2012). The project organization as a policy tool in implementing welfare reforms in the public sector The International Journal of Health Planning and Management (Early view DOI: /hpm.2120). Andersson, J., Löfström, M. Bihari Axelsson, S. and Axelsson, R. (2012) ). Actor or arena: Contrasting translations of a law on interorganizational integration. Journal of Health Organization and Management vol 26, Iss: 6, No pp xx-xx. Löfström, M. (2010). Samverkan och gränser. Studier av samverkansprojekt i offentlig sektor. (Doktorsavhandling). Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan. Löfström, M. (2010). Inter-organizational collaboration projects in public sector a balance between integration and demarcation. The International Journal of Health Planning and Management, vol. 25/2 pp Johansson S, Löfström, M. and Ohlsson, Ö. (2007). Separation or Integration - A Dilemma when Organizing Development Projects. International Journal of Project Management, vol. 25/5 pp Jensen C, Johansson S och Löfström M, (2007). Projektledning i offentlig miljö. Malmö: Liber. Jensen, C., Johansson, S. och Löfström, M. (2006). Project relationships A model for analyzing interactional uncertainty. International Journal of Project Management, vol. 24/1 pp Löfström, M. (2001). Samverkan mellan offentliga organisationer att konstruera gränser. Kommunal ekonomi och politik, vol. 5/2 s Johansson, S, Löfström, M och Ohlsson, Ö (2000). Projekt som förändringsstrategi analys av utvecklingsprojekt inom socialtjänsten. Stockholm: SNS Förlag. mikael.lofstrom@hb.se