Samverkan och samverkansprojekt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan och samverkansprojekt"

Gerd Berg
för 5 år sedan
Visningar:

1 Samverkan och samverkansprojekt Förutsättningar, hinder och möjligheter Västervik, September 2018 Tore Svendsen

2 Att arbeta med människor i utsatta positioner nivåer, organisationer och ansvarsområden Det svenska samhället har ett stort ansvar för människors välfärd och har skapat olika organisationer för att ge människor mer jämlika levnadsvillkor. Sedan många år har Sverige har Sveriges styrelseskick byggt på uppdelningen mellan stat, landsting och kommuner, var och en med olika ansvars- och myndighetsområden

Olika ansvarsområden inom det sociala fältet Ansvarsområde Stat Landsting Kommuner Ideella organisationer Rättskipning, Somatisk och Socialtjänst, Opererar brottslighet, psykiatrisk vård barn- och

3 Olika ansvarsområden inom det sociala fältet Ansvarsområde Stat Landsting Kommuner Ideella organisationer Rättskipning, Somatisk och Socialtjänst, Opererar brottslighet, psykiatrisk vård barn- och bredvid och i kriminalvård, (exempelvis barn- familj, mellanrummen dömande och missbruk mellan de olika myndigheter ungdomspsykiatrin) organisationerna (exempelvis kvinnojourerna) Offentlig finansiering Den bärande principen är att alla ansvarar för de ekonomiska anslag de har Ett problem: Organisationerna har olika uppfattningar om vad som orsakar vad vi kan kalla de svårigheter som människor själva inte riktigt kan hantera De samma strukturerna är närvarande också inom de olika organisationerna

4 Men: är människors psyken uppdelat på samma sätt? Om en människa har allvarliga problem är det då inte ett utslag av många olika faktorer? Att ha ett narkotikamissbruk innebär också med stor sannolikhet kriminalitet och sannolikt också sociala, psykiska, ekonomiska och relationella problem. Vem av huvudmännen har då ansvaret? Hur ska socialtjänst, kriminalvård och psykiatri samverka?

5 Sociala problem handlar om komplexa samband mellan olika samverkande faktorer Vad bör/borde/ska socialt arbete bygga på? Några invändningar mot följande påståenden? Socialt arbete bör: arbeta med hela människan att utgå från individens behov sträva efter kontinuitet i vård och omsorg ha kunskap om vad som fungerar och kunna använda detta

6 Stuprör inom människovårdande yrken: Brist på samarbete/samverkan både mellan och inom organisationerna stuprörseffekter Budget står i fokus för verksamheterna snarare än människors behov eller?

7 Den som behöver hjälp då? Socialtjänsten eller psykvården eller arbetsförmedlingen eller. vad gör jag? Vårdcentralen? Försäkringskassan kanske kan hjälpa? Kyrkan? Det finns ju olika föreningar också. Eller är det kanske ännu fler som vill ta hand om dig? Eller kanske ingen? Eller alla?

8 Ska det verkligen se ut så här? När ska man träffa alla? (Nilsson och Wadeskog, 2008)

9 Hur påverkar organisationsstrukturerna arbetet? Några centrala begrepp: Samverkan Organisatoriska fält Institutionella logiker och domänkonflikter Organisatoriska mellanrum

10 Att samverka Att samverka innebär att olika aktörer interagerar för att överskrida gränser för olika discipliner, professioner eller organisationer (Grape 2015) Graden av integration handlar om hur aktörerna samverkar. Det finns ett komplext samspel av faktorer som hindrar eller gynnar samverkan (Grape, 2006) Förutsättningar för lyckad samverkan: Styrning Struktur Samsyn

11 Nyinstitutionell organisationsteori Ett organisatoriskt fält kan ses som ett avgränsat utrymme där olika aktörer ägnar sig åt liknande verksamheter: exempelvis social barnavård eller LSShandläggning (di Maggio & Powell 1991) Inom olika organisatoriska fält existerar verksamhetsdomäner och alla verksamheter har olika anspråk vad gäller vad de ska göra, på vilka sätt och med vilken budget.

12 Institutionella logiker och domänkonflikter Domänanspråk är kopplade till institutionella logiker (kulturella, materiella och symboliska) och styr hur verksamheter är organiserade och agerar. När olika aktörer gör anspråk på samma verksamhetsdomän uppstår domänkonflikter. Domänkonflikter uppstår dessutom när ingen aktör gör anspråk på en verksamhetsdomän. Hög domänkonsensus innebär en hög grad av samverkan, men den springande frågan är hur man uppnår domänkonsensus.

13 Organisatoriska mellanrum Ett organisatoriskt mellanrum uppstår när en persons, grupps eller organisations ansvar, befogenheter, ambitioner, kompetens, information, etcetera tar slut, utan att någon annan person, grupp eller organisation tar vid. Det uppstår ett glapp, ett mellanrum i väven av hur saker och ting har organiserats. I ett sådant mellanrum kan människor, frågor och problem hamna. Ingen kanske ens ser dem, eller om de gör det vet de inte riktigt om det tillhör ens ansvar att agera eller hur. (Tyrstrup)

15 Är projektvägen den rätta vägen att gå?

16 Vilka faktorer är centrala? De faktorer som har störst betydning för ett projekts resultatmål är tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning. När det gäller resultat på lång sikt (effektmål) är det istället ett aktivt ägarskap från mottagarorganisationerna som var är viktigaste faktorn. Konflikter och motstånd mellan olika yrkesgrupper och konflikter rörande regler, organisering och styrformer påverkar förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. (Fritt efter Åhlfelt, 2017)

fältet representerar själva projektet Skapandet av fungerande

17 En grundskiss: fungerande samverkan? De blå pilarna representerar möjligt samverkande organisationer Det gröna fältet representerar själva projektet Skapandet av fungerande samverkansstrukturer, nya handlingsmönster, metodutveckling och nytänkande = projektets huvudsyfte R E S U L T A T M Å L E F F E K T M Å L

18 Hur gör organisationerna ställda inför projekt eller samvarkansöverenskommelser? Ligger lågt och hoppas att det snart går över, så vi kan jobba som vanligt igen? Anser att metodutveckling och nytänkande är fula ord? Låtsas delta, men aktiviteterna är få och är ofta något organisationerna hade genomfört i vilket fall inom ordinarie verksamhet? Inser att det finns vinster vid samverkan och deltar aktivt i projektet/överenskommelserna?

19 Goda intentioner: men sen då?

20 Hur har ni det i era organisationer?

21 Hur har ni det i era organisationer? Hur villiga är ni att ändra arbetssätt inom organisationerna och mellan organisationerna? Är det enklare att samverka i en mindre kommun än exempelvis i Linköping eller i Stockholm? Har ni en projektberedvillighet eller är det bäst att allt blir vid det vanliga?

22 Några möjliga slutsatser (eller påståenden) Det är ingen brist på personal inom en rad människovårdande organisationer, det är snarare stora brister i hur vi organiserar arbetet! Vi är definitivt inte kostnadseffektiva! Vi är dåliga på att samverka och samarbeta till följd av en rad faktorer: Domänanspråk/domänkonflikter Olika personalgrupper förstår inte varandra Budget står i centrum (fast samverkan spar pengar) Organisationer är sig själva nog, vilket också gäller exempelvis inom samma organisation

23 Tack för att ni tålmodigt (?) lyssnat!

Relevanta dokument

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha