Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Transkript

1 Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård Socialtjänst Socialförsäkring (Melke 2010, Mental Health Policy and the Welfare State ) En stor framgångssaga men samtidigt: Fragmentisering Sektorisering (stuprör) Brist på övergripande, holistiskt perspektiv (Johansson 2013, i Axelsson & Bihari Axelsson Om samverkan för utveckling av hälsa o välfärd) 1

2 New Public Management (NPM) och fragmentisering Beställar-utförarmodell uppdelat ansvar Resultatenheters eget budgetansvar ökat egenintresse Konkurrensutsättning och privatisering ännu fler aktörer Ökad fragmentisering/sämre helhetssyn? Samverkan som lösning Individens perspektiv ex. komplexa behov (dubbla diagnoser) Varje del av livet, bl.a. Hälsa (psykiatri, beroendevård, primärvård m.m. landsting) Personlig ekonomi socialtjänst (kommun) Försäkringskassa (stat) Arbete (kommun och stat) Boende (kommun) Sysselsättning (kommun) Sociala aktiviteter och fritid (kommun) 2

3 Statlig styrning för samverkan (1) lagstiftning och ekon. stimulanser Obligatoriska lokala samverkans ök (2009) Samordnad individuell plan (SIP) när det behövs (2009) Statlig stimulans genom PRIO med bl.a. lokal samverkans ök som grundkrav ( ) Nationella riktlinjer (missbruk 2008, 2015, schizofreni mm 2011) framhåller behovet av samverkan, samverkansmodeller Projektet komplexa behov Målgrupp vuxna med missbruk/beroende och samtidigt psykisk ohälsa Vad är det som är komplext egentligen? Individens behov eller hur vården och det sociala stödet är organiserat eller bådadera. 3

4 Vad vill vi undersöka? Syftet är att undersöka om och hur samverkan fungerar som ett redskap att möta denna grupps behov Vi undersöker: Hur motiveras och förklaras samverkan för målgruppen i politiska och administrativa dokument? Vad dokumenteras i personakter? Vad är framgångsrik samverkan enligt klienter/brukare och de som ansvarar för vård och service? Genomförande - Dokumentstudie Politiska dokument på nationell nivå (t ex SOU, propositioner, riktlinjer mm.) Dokument om samverkan för gruppen på regional nivå (t ex samverkan psykiatri och socialtjänst i Stockholms län) Beslutsdokument på lokal nivå (sociala nämnder, policydokument etc.) 4

5 Genomförande i samarbete mellan FoU Nordväst och FoU Nordost Aktstudie i ett urval av kommuner i Stockholms län Vuxna med komplexa problem (missbruk och psyk.) Pilotstudie hösten 2015 (6 kommuner, totalt 12 akter) Aktstudie (10-12 kommuner, ca 120 akter) Vi valde personakter där SIP, samordnad individuell plan, hade upprättats under det senaste året Preliminära resultat och tankar om fortsättningen- dokumentstudien Vad händer med idén om samverkan i resan från politiskt beslut till insatser för individen? A B Nya organisationsformer påverkar Omvärldshändelser påverkar Händelser i individernas liv påverkar Familj och anhöriga påverkar 5

6 Preliminära resultat personakter vilka behov av insatser har individerna? Missbruk/beroende alkohol och/eller narkotika Psykiska problem psykossjukdomar, bipolära, neuropsykiatriska m.m. Fysisk hälsa Arbete/sysselsättning Försörjning Boende sällan ordinarie eget boende Andra sociala problem t.ex. kriminalitet, prostitution Sociala relationer/fritid Preliminära resultat och tankar om fortsättningen - personakterna Hur och vad dokumenteras om samverkan i personakter? Är det SIP som är samverkan, eller något annat? Parallella världar formella dokument de professionellas kontakter med klienten 6

7 Preliminära resultat och tankar om fortsättningen- personakterna Hur kan brukarens ställning och aktiva medverkan förstås? Är insatserna individuellt utformade utifrån en helhetssyn? SIP -S som i samordning: Många aktörer saknas i SIP -I som i individuell: Klientens aktiva medverkan är sparsamt dokumenterad -P som i plan: Vi har hittills inte hittat en långsiktig plan som involverar klientens hela livssituation. Samverkan - Om vad? Klientens/patientens/brukarens mål på lång sikt och på kort sikt (stegvis) Behöver alla aktörer vara synliga i samverkan? Behövs en samordnare som stöder klienten att styra samverkan mot egna mål och val? 7

8 Referenser Axelsson, R. & Bihari-Axelsson, S. (2007). Samverkan och folkhälsa begrepp, teorier och praktisk tillämpning. I Axelsson, R. & Bihari-Axelsson, S. (red) Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällsaktörer. Lund: Studentlitteratur. Fleetwood, C. & Matscheck, D. (2007). BUS-avtalet en fråga om samverkanskompetens. I Axelsson, R. & Bihari-Axelsson, S. (red) Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällsaktörer. Lund: Studentlitteratur. Grape, O. (2015). Samverkan inom och mellan människobehandlande organisationer. I Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red) Människobehandlande organisationer. Stockholm: Natur & Kultur. Johansson, S. (2013). Organisatorisk samverkan kring människor med sammansatta behov. I Axelsson, R. & Bihari-Axelsson, S. (red) Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällsaktörer. Lund: Studentlitteratur. Matscheck, D. & Axelsson, R. (2012). Arenas for Contact A Study of Local Collaboration in Mental Health. Scandinavian Journal of Public Administration, 16: Matscheck, D. & Fleetwood, C. (2013). Samverkan kring missbruk och beroende. I Axelsson, R. & Bihari-Axelsson, S. (red) Om samverkan för utveckling av hälsa och välfärd. Lund: Studentlitteratur. Melke, Anna (2010). Mental health policy and the welfare state. Diss. School of Public Administration. University of Gothenburg (Göteborgsuniversitet). Tack för att ni tog er tid! 8