SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK"

Transkript

1 SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK Inspirations- och kunskapsdag om samverkan kring nyanländas hälsa Malmö högskola Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA

2 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering för att de ska kunna återgå i arbete är bristfälliga och splittrade. [ ] Det största problemet i sammanhanget är dock att samordningen mellan de olika aktörernas insatser är undermålig. Detta riskerar också att underminera den enskildes inflytande på sin egen rehabilitering. (Nationell psykiatrisamordning) Five common shortcomings of health-care delivery Fragmented and fragmenting care. The excessive specialization of healthcare providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to the individuals and the families they deal with and do not appreciate the need for continuity in care. (WHO, World Health Report)

3 Motkrafter Kunskapsområdet Helhetssyn Ett biopsykosocialt synsätt Administrativt/organisatoriskt Interprofessionell samverkan

4 Samverkan medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danermark) any situation in wich people are working across organizational boundaries towards some positive end (Huxham & Vangen) en process där någon eller några tillför sina specifika resurser kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att utföra (Boklund)

5 Integrering Olika aktörer eller aktiviteter förs samman till en större helhet Horisontell integrering - + Vertikal integrering + Samordning Samverkan - Kontraktsstyrning Samarbete (Axelsson & Bihari Axelsson)

6 Varför samverka? Tillgång till varandras resurser Riskspridning Effektivitet - ekonomi - koordination, sömlöshet Lärande Lagstiftning Moralisk plikt det finns inget annat sätt

7 Varför inte samverka? Resurskrävande - tid - pengar Osäkerhet - organisatoriskt - vad blir resultatet? Vem ska bestämma vad? - makt

8 Samverkan en process över tid Förutsättningar Samverkansprocessen Utfall Flera nivåer och intressenter Ledning Verksamhet Brukare.

9 Tre förhållanden av central betydelse för samverkansprocessen Regelverk - Det regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation - Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat - Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt - Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen

10 Regelverk Regelverk Delegation - gå igenom regelverket för att identifiera motstridiga och hindrande regler - förändra eller ge tydliga instruktioner - delegera så att beslut i samverkansprocessen underlättas (inom ramen för regelverket)

11 Organisation Målformulering Resurser Kommunikation - formulera övergripande och mätbara mål - förankra målen (verksamhets-, ledningsoch politisk nivå) - identifiera resursflödet (ekonomistyrningen) och de delar som kan verka hämmande på samverkan - avsätt resurser för kommunikation mellan aktörerna - skapa naturliga mötesplatser

12 Organisation Engagemang och motivation - planera för kontinuitet (långsiktighet) - utveckla relevanta belöningssystem Organisationsmodell Uppföljning - gå igenom olika organisationsmodellers styrkor och svagheter - välj en lämplig organisationsmodell - skapa mätbara kriterier - följ och dokumentera löpande

13 Synsätt (kunskap) Helhetssyn Samverkanskompetens Tillit - definiera grundläggande begrepp - tydliggör varje aktörs syn på samverkansobjektet - betrakta samverkan som ett specifikt kunskapsområde - förbered genom kompetensutveckling - uppdatera nytillkommen personal - skapa ett klimat som stödjer medarbetare i utvecklingen av nya arbetsformer

14 Toward an Instrument for Measuring the Performance of Collaboration across Organisational and Professional Boundaries Danermark, B., Germundsson,P. & Englund, E. Occasional Papers in Disability & Rehabilitation, 2013:1 [ Kontinuerligt mäta och bedöma samverkansprocessen Urskilja svaga delar i samverkan vad fungerar och vad fungerar inte? Identifiera skillnader mellan parterna gällande förutsättningar för samverkan Jämförelse med liknande samverkansprojekt

15

16 Spindeln med 7 generiska mekanismer Två kontextuella har lämnats öppna

17 Exempel 1 Skolverket (tidigare Myndigheten för skolutveckling) Förändring i samverkan Förankring 100 Kunskap Regelverk 40 Synsätt 20 0 Målformulering Baslinje Slutlinje Dokumentation Resurser Organisation Kommunikation

18 Exempel 2 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)

19 Exempel 3 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) uppföljande mätning

20 Exempel 4 Personalgrupp

21 Vad kan man få ut av en analys? Hur utvecklas samverkan För vilka mekanismer ser det bra resp. mindre bra ut Hur är samstämmigheten bland deltagarna Hur förhåller vi oss till andra samverkansprocesser

SAMVERKAN kan man mäta den?

SAMVERKAN kan man mäta den? SAMVERKAN kan man mäta den? Milsa spridningskonferens Malmö högskola 2015-05-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Samverkan kring nyanländas hälsa Nyanländas etablering är beroende av att myndigheter och

Läs mer

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Samverkan förutsättningar och fallgropar Samverkan förutsättningar och fallgropar Tidiga och samordnade insatser för barn och unga Skolverket och Socialstyrelsen Per Germundsson Stockholm 2018-12-05 Ur inbjudan: Heldagskonferens på temat samverkan

Läs mer

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03 Samverkan Fallgropar och möjligheter Per Germundsson Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering

Läs mer

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan kring barn som far illa Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Samverkan ur ett ledningsperspektiv Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en

Läs mer

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Berth.Danermark@oru.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Samverkan: huvudbudskap

Läs mer

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Skövde 2014-09-05 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande

Läs mer

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet 27. 28. august 2015 Scandic Fornebu Samarbeid på tvers Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse Berth Danermark, Örebro universitet Vad är problemet? Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet ulrika.englund@oru.se ÖKAD FRAGMENTERING AV RESURSER INDIVIDENS BEHOV AVGÖR NÄR SAMVERKAN

Läs mer

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan Resultat Workshop Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se Telefon: 072-885 4700 Program 09.00 Inledning BOSS-teamet

Läs mer

Nya vägar till arbetsmarknaden

Nya vägar till arbetsmarknaden Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl

Läs mer

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1 Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar

Läs mer

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg Säkerhetskultur Kort introduktion Teori, metoder och verktyg 1 Innehåll: 1. Sambandet mellan människa, teknik och organisation 2. Introduktion till begreppet säkerhetkultur 3. Grundläggande förutsättningar

Läs mer

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Supported employment -från en doktorands perspektiv Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,

Läs mer

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Datum: 2015-04-13 Sida: 2 av 16 Innehåll Inledning... 3 Syftet med samverkan... 3 Vad är samverkan?... 3 Samverkan

Läs mer

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015 Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och

Läs mer

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008 Vilka olika typer

Läs mer

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.

Läs mer

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund Ulrika Englund Gruppen för studier av samverkan Institutionen för hälsovetenskap och medicin,

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård

Läs mer

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd Uppsala 23 november 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Referens'ps

Läs mer

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering 1 Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Malmö högskolas övergripande mål är att vara en öppen och inkluderande högskola där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av lärosätets utbildningar.

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod

Läs mer

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk Nätverk för Lärande i glesbygd Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk Nätverk Lärande i glesbygd Passet består av dels egen erfarenhet samt delar av den studie som finns i Nätverk som redskap

Läs mer

Från Eva Annerås OH-bilder:

Från Eva Annerås OH-bilder: Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Sjukgymnastprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod nummer

Läs mer

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel

Sköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel Collaborative challenges in integrated careuntangling the preconditions for collaboration and frail older people s participation Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40, Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som

Läs mer

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

S A M B A P R O J E K T E T

S A M B A P R O J E K T E T S A M B A P R O J E K T E T Samverkansledning för Barns och Ungas bästa En utvärdering av samverkansprocessen Per Germundsson Ulrika Englund Berth Danermark Örebro universitet Hälsoakademin 2009-06-01

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2015 Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation

Läs mer

Utvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK

Utvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK Utvärdering av genomförandeorganisationerna i ESI Presentation för och workshop med ESF:s ÖK 2016-10-04 Syfte Återföra erfarenheter från utvärderingsarbetet så här långt Bidra till engagemang Få inspel

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande

Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande Utbildningsförvaltningen Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-4344/2018 Sida 1 (6) 2018-07-27 Handläggare Malin Boman Telefon: 076-123 34 89 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun

Läs mer

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare http://www.vardsamverkan.se/samla Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

A" leda förändringar i sjukvården - Utmaningar i förändringsprocesser. Niklas Källberg

A leda förändringar i sjukvården - Utmaningar i förändringsprocesser. Niklas Källberg A" leda förändringar i sjukvården - Utmaningar i förändringsprocesser Niklas Källberg Förändringar och förändringsprocesser Olika världar och perspekcv exemplet sjukvården Personer och reakconer i förändring

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden Upplägg Sammanhangsmarkering, dagens utmaningar Hur hänger det ihop? Vad säger forskning och styrdokument? Vinsterna med samverkan skola

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Innovation i offentliga organisationer

Innovation i offentliga organisationer Innovation i offentliga organisationer om SCB:s deltagande i projektet Measuring Public Innovation in the Nordic Countries: Toward a common statistical approach Per Annerstedt, 2011-05-24 Kort om projektet

Läs mer

Att leda osäkra och komplexa projekt

Att leda osäkra och komplexa projekt Att leda osäkra och komplexa projekt Vad är problemet? Ett ledarskap som fokuserar på tydlig standardisering samt hård styrning och kontroll resulterar ofta i ineffektivitet, bristande ansvarstagande hos

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

KS 2008/10 Hidnr

KS 2008/10 Hidnr KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning

Läs mer

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete

Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete 1(3) 2013-11-25 LiÖ 2012-3713 Landstingsstyrelsen Återrapportering från beredningen för regional utveckling rörande förslag till riktlinjer och handlingsplan för landstingets internationella arbete Arbetssätt

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Linköping 6 september 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Vår bok Samverkan

Läs mer

Särskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi

Särskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi Särskilt utsatta områden i Göteborg Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi Presentation och upplägg Bakgrund Uppdraget Gemensam analysrapport Reflektioner och erfarenheter från processen (Fortsättningen på

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser www.fou.sormland.se Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser Liv Mannberg Utvecklingsledare FoU i Sörmland Vad ville vi? Vi ska öka vår kunskap om hur vi säkerställer att brukaren

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016-2018 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning Tillit och förtroende 290 kommuner 21 landsting/regioner 2016-11-24 Avdelningen för vård

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

Rektorsprogrammets syfte

Rektorsprogrammets syfte Rektorsprogrammets måldokument 2014-03-19 1 (8) Dnr 214:00342 Rektorsprogrammets syfte Rektorsprogrammet är en statligt reglerad befattningsutbildning för rektorer, förskolechefer och andra personer med

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad Verksamhetsplan för Önneröd Sands gruppbostad 2012 Önneröd Sand är ett boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Katja Dijkstra Anne Forsell

Katja Dijkstra Anne Forsell Katja Dijkstra Anne Forsell -- KOMPETENSLÄGE OCH KOMPETENSBEHOV INOM DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMS- VÅRDEN I GR KOMMUNER En sammanställning av kommuners svar på Socialstyrelsens inventering: Ale, Alingsås,

Läs mer

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning 1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens

Läs mer

Ledare för kollegialt lärande

Ledare för kollegialt lärande Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Tips på kunskapsunderlag för stöd i planeringen av insatser Allmänt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Förordning

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

METOD OCH TEORETISK REFERENSRAM... 6 Tillvägagångssätt och analys... 6 Samverkan som teori och begrepp... 7

METOD OCH TEORETISK REFERENSRAM... 6 Tillvägagångssätt och analys... 6 Samverkan som teori och begrepp... 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH BAKGRUND... 2 Utvägens utmaningar en uppdatering... 2 Förutsättningar för samverkan... 3 Syftet med rapporten... 3 Salutogenes i praktiken... 4 METOD OCH TEORETISK REFERENSRAM...

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07 Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning

Läs mer

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Parvin Pooremamali Universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Samverka för barns bästa. en vägledning om barns behov

Samverka för barns bästa. en vägledning om barns behov Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Handlingsplan för interprofessionellt lärande

Handlingsplan för interprofessionellt lärande Handlingsplan för interprofessionellt lärande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2018-2022 Dnr: 3-4732/2017 Beslutad av Styrelsen för utbildning: 2018-06-20 1 Inledning Interprofessionell

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer