civilsamhället i välfärden
|
|
- Nils Larsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LERUM NOVEMBER 2013 civilsamhället i välfärden ANDREAS LINDERYD Handelshögskolan, Åbo Akademi Institutet för organisations- och arbetslivsetik, Ersta Sköndal högskola
2 IDEELLA ENGAGEMANGET Svenska folket tillhör världens mest engagerade bara USA, Norge och Holland kan mäta sig med Sverige när det gäller obetalda insatser i det civila samhället. 48 procent av svenskarna gör en insats i en förening. I snitt läggs 16 ideella timmar varje månad (Svedberg, Jegermalm & von Essen, 2010).
3 IDEALTYPER AV SAMHÄLLETS SFÄRER OCH SEKTORER " Civilsamhället " Familjen " Näringslivet " Staten Ideella sektorn Hushållssektorn Företagssektorn Offentliga sektorn Wijkström & Lundström 2002 Wijkström 2012
4 Civilsamhällets roller enligt rapport till Framtidskommissionen Civilsamhället som röstbärare Civilsamhället som serviceproducent. Civilsamhällets som gemenskap. Civilsamhället som demokratiskola. Civilsamhället som motvikt. Tobias Harding 2012
5 HYBRIDERNA, SPRÅKET, FORMERNA Det civila samhället är brokigt och inte bara gulligt. Många är i dag både företag och förening. Många nya nätverk. Partnerskap mellan offentliga sektorn, näringslivet, ideella sektorn hur ser de ut och hur kan de formas? Medlemmar blir volontärer och kunder och föreningar blir varumärken. På vilket sätt föredrar ideella organisationer att kommunicera, att berätta om sig själva? Vilka är idéburna? Vad ger förtroende och vilka spänningar märks mellan medierna och medlemmarna?
6 ETT NYTT LANDSKAP Expanderande välfärdsmarknader där näringslivets företag genom uppköp och upphandlingar växer kraftigt. Uppköpen görs i huvudsak av globala koncerner. Politisk enighet om avregleringen av välfärdsmarknaderna, men vill vi att offentligt monopol ersätts av privata oligopol? Vad betyder det för mångfalden och valfriheten? Vad motiverar ideella aktörer att agera och producera tjänster på en marknad? Hur ska kluvenheten inför expansion och stordrift förstås?
7 REGERINGSFÖRKLARINGEN 2006 Grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor, samfund och ideella organisationer. Solidariteten i de offentliga välfärdssystemen är ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Ett starkt civilt samhälle är också grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla vårt samhälle. Statsminister Fredrik Reinfeldt
8 VAD SA REGERINGEN? Att offentliga sektorn är ett komplement till det civila samhället? Att ideella aktörer förväntas ta ett helhetsansvar för produktionen av välfärdstjänster? Att det offentliga är komplement till medborgarnas egna sociala insatser?
9 NÅGRA RESULTAT Flera nationella, regionala och lokala överenskommelser mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och civilsamhällets aktörer. Ny politik för det civila samhället. Nya idéer och positioner i civilsamhällets bransch- och paraplyorganisationer.
10 VAD ÄR ÖVERENSKOMMELSEN? En symboliskt handslag, ett slags erkännande av varandras roller? Ett avtal? Ett styrdokument? Ett förhållningssätt? En ny syn på ideella organisationers roller och en ny förståelse av vad som utmärker civilsamhället i Sverige? Ett sätt att legitimera ideella aktörer som utförare av välfärdstjänster och möjliggöra att de konkurrerar på likvärdiga villkor? Ett steg mot en ökad mångfald av aktörer i välfärden? (jmf Marta Reuter 2012)
11 POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET Politiken för det civila samhället antogs 2009 och ersatte den tidigare folkrörelsepolitiken. Den innehåller följande beskrivning av politikens målsättning: Villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ske ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att
12 POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort
13 POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald av verksamheter
14 POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället
15 POLITIK FÖR DET CIVILA SAMHÄLLET I propositionen identifieras civila samhällets särart och möjlighet att utgöra ett självständigt alternativ som centralt: Den särart och det särskilda värde som organisationerna inom det civila samhället har ligger ofta i att de står för ett självständigt alternativ till offentlig sektor. Om organisationerna närmar sig offentlig sektor allt för mycket, riskerar de också i någon mån sin självständighet och särart. Proposition 2009/10:55, s51.
16 REGERINGSFÖRKLARINGEN 2010 Samhällsbyggandet utförs varje dag av de människor som deltar i och utgör det civila samhället, med dess breda spektra av frivilliga och ideella föreningar och verksamheter. Vi vill fortsätta uppmuntra de ideella krafterna genom att förenkla för engagemang och låta det civila samhällets gemenskaper utvecklas i enlighet med sin särart. Vi vill samarbeta med och komplettera den ideella sektorn, inte styra över och konkurrera. Statsminister Fredrik Reinfeldt
17 Välfärd bortom staten och kapitalet Andreas Linderyd Anna Ardin Johanna Rickne
18 UPPDRAGET att synliggöra civila samhällets organisationer i skola, vård och omsorg; att diskutera vad dessa aktörer kan tillföra välfärden; att klargöra eventuella hinder för start och drift av välfärdsverksamhet.
19 STATISTIKEN Civila samhällets organisationer växer på välfärdsmarknaderna, men inte lika snabbt som näringslivets företag. Drygt av anställda i skolan (cirka 9 procent), se sidan 29. Av i äldreomsorgen arbetar cirka personer för en organisation i det civila samhället (cirka 3 procent), se sidan 31. Av medarbetare i hälso- och sjukvården finns knappt i civilsamhällets regi (cirka 1 procent), se sidan 33. Kommunerna och landstingen köper tjänster av ideella organisationer för cirka 14 miljarder kronor och för 68 miljarder av näringslivets företag. Inkluderar ersättning för offentliga uppdrag.
20 VAD TILLFÖR CIVILSAMHÄLLET? en mångfald av aktörer och välfärdstjänster andra drivkrafter än vinstutdelning frivilliga som stärker de tjänster som utförs samhällskritik och närvaro i utsatta livssituationer sociala innovationer (ex första barnhospice i Sverige) ett etiskt förhållningssätt
21 HINDER Brist på startkapital och kapital för långsiktiga investeringar En ryckig bidragspolitik och villkorade projektanslag Snäva upphandlingar Egna viljan
22 POLITISKA MÖJLIGHETER En utvecklad avdragsrätt och tillgång till startkapital Mer flexibla upphandlingar Värna civila samhällets oberoende Utred ny bolagsordning för välfärdsaktörer utan vinstsyfte Breda kvalitetsmått som bejakar mångfalden
23 FÖR MER LÄSNING Lars Svedberg Det civila samhället och välfärden ideologiska önskedrömmar och sociala realiteter. I Erik Amnå (red). Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlunds förlag, Stockholm. Andreas Linderyd Frihet utan oberoende. Civila samhället och relationen till stat och kommun. Sektor3, Stockholm. Filip Wijkström (red) Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel Marta Reuter Överenskommelsen som spegel och arena. Betraktelser över ett avtal i tiden. I Filip Wijkström (red). Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel.
24 FÖR MER LÄSNING Tommy Lundström och Filip Wijkström Från röst till service: vad hände sedan? I Filip Wijkström (red). Civilsamhället i samhällskontraktet. En antologi om vad som står på spel. Tobias Harding Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport nr 3 till Framtidskommissionen. Statsrådsberedningen, Stockholm. Forum Idéburna organisationer med social inriktning Ett civilsamhälle i världsklass Samhället är större än staten och marknaden. Stockholm.
25 FÖR MER LÄSNING Lars Trägårdh, Per Selle, Lars Skov Henriksen och Hanna Hallin (red) Civilsamhället klämt mellan stat och kapital. Välfärd, mångfald, framtid. SNS förlag, Stockholm. Ola Segnestam Larsson och Johan von Essen Civilsamhällets pluralism och toleransens gränser. Kurage idétidskrift för det civila samhället. Lars Trägårdh Statsindividualismen och civilsamhället. I Civilsamhället klämt mellan stat och kapital. Välfärd, mångfald, framtid. SNS förlag, Stockholm. Karl Henrik Sivesind Ideella välfärdstjänster: en lösning på den nordiska modellens framtida utmaningar?. I Civilsamhället klämt mellan stat och kapital. Välfärd, mångfald, framtid. SNS förlag, Stockholm.
26 VÄLFÄRDENS FÖRNYELSE Trägårdh, Selle, Henriksen, Hallin (2013): Kommer den nordiska välfärdsstaten allt mer att likna den kontinentala och anglosaxiska? Kan vi förmå oss att uppfatta det nordiska civilsamhällets omvandling inte bara som en dyster berättelse om förlust, utan även som ett uttryck för innovation och utveckling i samklang med nya krav på individuell egenmakt, pluralism och mångfald? Hur ställer vi oss till den o(jäm)likhet och segregation som frihet och pluralism med stor säkerhet leder till? Hur säkerställer vi att individer inte kramas sönder av familj och gemenskap? (Trägårdh 2013)
27 LOKALA & REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER Botkyrka Göteborg Stockholm Tomelilla Värmdö Uppsala Region Skåne Örebro läns landsting Västernorrland Örebro Norrköping Linköping Trelleborg
28 VAD HÄNDER I LERUM? Foto från Lerums kommuns hemsida
29 VAD HÄNDER I LERUM? Vilka berättelser dominerar om förhållandet mellan kommunen och aktörerna i civilsamhället? Vilka möjligheter finns till ett ökat samarbete och vad skulle detta kunna åstadkomma och förbättra? Vad är nuvarande svårigheter och potentiella dilemman i ett samarbete?
30 VAD HÄNDER I LERUM? Är det möjligt att både öppna för fler aktörer och mer varierade välfärdstjänster? Är det möjligt att skapa mer jämförbara kvalitetsmått utan att äventyra mångfalden i välfärden? Behöver civilsamhället fler särskilda villkor för att kunna tillhandahålla fler och större välfärdstjänster? Behövs nya avtal för en ökad samverkan och vad är i så fall möjligheterna och riskerna med det?
31 Stort tack för i dag! ANDREAS LINDERYD andreas.linderyd@esh.se twitter.com/linderyd andreaslinderyd.se
TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merNu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!
Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies
Läs merIdéburen sektor och Region Skåne i samverkan
Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merLättläst version av Överenskommelsen
Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla
Läs merÖverenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap
1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merCivila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen
Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och
Läs merIdéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne
Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Föreningen verkar genom kunskapsutveckling,
Läs merVälfärd bortom staten och kapitalet. Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden. Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne
Välfärd bortom staten och kapitalet Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne Den här skriften ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila
Läs mer201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"
.i;1;;_,> 4:: :>[
Läs merSamverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring
Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merSAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
Läs merÖverenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari
Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är
Läs merSAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
Läs merRegional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merÖverenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas
Läs merVälfärd bortom staten och kapitalet. Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden. Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne
Välfärd bortom staten och kapitalet Civila samhällets närvaro och förutsättningar i välfärden Andreas Linderyd, Anna Ardin och Johanna Rickne Den här skriften ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila
Läs merKommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014
Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt
Läs merRegion Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.
Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merVälfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem
Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och
Läs merGemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merFörslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor
1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen
Läs merLokal överenskommelse för ökad samverkan med idéburna organisationer och föreningar i Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för ökad samverkan med idéburna organisationer och föreningar i Värmdö kommun Besöksadress: Skogsbovägen 9 11, 134 81 Gustavsberg Postadress: Värmdö kommun, 134 81 Gustavsberg Växel
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merSEÖN 11 december 2015
SEÖN 11 december 2015 1 SAMHÄLLSUTVECKLING Ett samhälle utvecklas bäst när alla aktörer som finns på orten samverkar! (Har en roll lokalt Gör något lokalt Samverkar) Samhället är större än staten och marknaden
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.
Läs merÖverenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö
Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna
Läs meroch civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur
och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Dialog med samråd ålder 14 september 2016 Bakgrund samt fakta vad gäller social ekonomi Var är vi idag i arbetet med Överenskommelsen?
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!
Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social
Läs merall; Dnr2015/793.-i'1 120 Lokal överenskommelse wviljeinriktning
_ " _ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SA LEDNINGSUTSKOTFET 15(19) KOMMUN Sammanträdesdatum 2017-05-02 120 Lokal överenskommelse wviljeinriktning Dnr2015/793.-i'1 INLEDNING Kommunfullmäktige i Sala har beslutat bifalla
Läs merVilken roll spelade det civila samhället i flyktingmottagandet 2015?
Vilken roll spelade det civila samhället i flyktingmottagandet 2015? Mats Wagndal, SCB Julia Grosse, MUCF facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #ideellt #svpol
Läs merSamhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)
Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar. Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande
Läs merPrincipbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal
Tjänsteutlåtande Kommunjurist 2015-10-23 Solveig Jusélius 08-590 972 38 Dnr: Solveig.Juselius@upplandsvasby.se KS/2015:431 2.064.2 Kommunstyrelsen Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap
Läs merSocial ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad
Social ekonomi 2015-09-24 oj Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad Genomförandeperiod 2014-2016 Social ekonomi med stöd från
Läs merGöteborgs stad. Social ekonomi = sant
Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som
Läs merFRIVILLIGARBETE. Varför arbeta frivilligt?
FRIVILLIGARBETE Varför arbeta frivilligt? Sammanfattning Det frivilliga arbetet, t.ex. inom föreningsverksamhet, är stort och berör många människor på sätt eller annat. Varför jobbar folk frivilligt och
Läs merGöteborgs stads samverkan med social ekonomi
Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter
Läs mer- överenskommelse om samverkan mellan landstinget och den idéburna sektorn i Västernorrland
Länsöverenskommelsen Västernorrland - överenskommelse om samverkan mellan landstinget och den idéburna sektorn i Västernorrland 1 S ida Innehåll Innehåll... 0 1. Inledning... 2 2. Syfte... 2 3. Vision...
Läs merIdéburet Offentligt Partnerskap
Idéburet Offentligt Partnerskap Idéburna aktörer i välfärden Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2017-01-17 29 Giltighetstid: tills vidare Linköpings kommun linkoping.se
Läs merUNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE
UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merVälkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan
Välkomna till dagens mini-seminarium om social ekonomi, civilsamhället, samverkan Dialog med Regional utveckling 7 november Några begrepp och fakta Västra Götalandsregionens samverkan med och stöd till
Läs merDatum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Läs merDETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR
DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT 2017 ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR ETT ANTAL REMISS-MÖTEN SOM SKER I JANUARI OCH FEBRUARI. SLUTLIGEN KOMMER DET ATT ANTAS I MÅNGA
Läs merFramtidens välfärd och civilsamhällets roll
Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas
Läs mer- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun
- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena
Läs merÖverenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skåneveckan för psykisk hälsa
Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Skåneveckan för psykisk hälsa 2019-2021 Idéburet offentligt partnerskap (IOP) Skåneveckan för psykisk hälsa Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap/iop
Läs merProgram ikväll Välkomna Bakgrund Grupp Expo Initiativ, fortsättning Slut
Välkommna! Program ikväll 19.00 Välkomna 19.10 Bakgrund 19.30 Grupp Expo 21.45 Initiativ, fortsättning 22.00 Slut Regionens beslut Det viktigaste målet att stärka de idéburna nas självständiga och oberoende
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merUtdrag till De organisationer som har omfattats av dialogen, se bilaga 2 Sveriges Kommuner och Landsting
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Utdrag Protokoll 1 vid regeringssammanträde 2008-10-23 IJ2008/2110/UF (delvis) Bemyndigande att underteckna en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer
Läs merÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun
ÖK Idé Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun VILL DU VARA MED OCH GÖRA UDDEVALLA TILL EN PLATS FÖR ALLA? Samverkan med idéburna sektorn mycket viktig för både anställda
Läs merInbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen
Läs merSvenska kyrkans roll och uppgift i den svenska välfärden en plattform
Svenska kyrkans roll och uppgift i den svenska välfärden en plattform Inledning Denna plattform tecknar generella grundläggande principer för Svenska kyrkan som aktör i välfärden. Den behandlar inte Svenska
Läs merVälkomna! Martin Ärnlöv, ordförande för Famna och generalsekreterare för Röda Korset
Välkomna! Martin Ärnlöv, ordförande för Famna och generalsekreterare för Röda Korset Ulrika Stuart Hamilton Generalsekreterare för Famna VAD SÄGER POLITIKERNA OM DEN IDÉBURNA VÄLFÄRDEN? Undersökning av
Läs merIdéburna sektorn i Skåne spelar roll!
Idéburna sektorn i Skåne spelar roll! 21 000 idéburna organisationer - varav 14 000 ideella föreningar 5 000 har anställda Lönesumma 4,1 miljarder kr/år = 10 000 heltidsårsarbeten 90 miljoner ideella timmar
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merSamverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
Läs merAtt färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius
Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Reflektioner Svenska kyrkan och diakoni (anstalter) Gunnar Edqvists artikel i SKT
Läs merEtablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området.
2010-11-22 Näringsdepartementet Att. 103 33 Stockholm Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området. 1. Ansökan. På uppdrag av Samordningsgruppen för idéburna organisationer
Läs merWinn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling
Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra
Läs merVinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte
mna mna Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte Vinsten till välfärden Varje dag, året runt producerar stiftelser, ideella föreningar, kooperativa företag
Läs merÖverenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting
Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Efter dialog med cirka 90 organisationer presenterades en första version av Överenskommelsen
Läs merÖverenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 2012 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar
Läs merEkonomiskt stöd till det civila samhället
Beslutad av: Regionfullmäktige 2018-10-09, 168 Diarienummer: RS 2016 03906 Giltighet: från 2018-11-08 till 2023-11-08 2018-12-18 Policy Ekonomiskt stöd till det civila samhället Policyn gäller för: Västra
Läs merBåda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merIdépolitisk plattform. Grundläggande värderingar
Idépolitisk plattform Grundläggande värderingar 2/12 Innehåll Inledning 3 1. Idéburen organisering 5 2. Demokratisk samhällsutveckling 7 3. Välfärdens utveckling 10 3/12 Inledning Vad är Forums Idépolitiska
Läs merVÄRMLAND 2015-10-23 1
VÄRMLAND 2015-10-23 1 SAMHÄLLSUTVECKLING Ett samhälle utvecklas bäst när alla aktörer som finns på orten samverkar! (Har en roll lokalt Gör något lokalt Samverkar) Penta Helix Akademi Offentlig sektor
Läs merIOP Idéburet Offentligt Partnerskap
IOP Idéburet Offentligt Partnerskap och andra lokala partnerskapslösningar Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning SKL:s Kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog
Läs merMer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.
Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan
Läs merriksrevisionen granskar: etablering och integration Staten och det civila samhället i integrationsarbetet rir 2014:3
riksrevisionen granskar: etablering och integration Staten och det civila samhället i integrationsarbetet rir 2014:3 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet
Läs merSamverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse Mellan idéburen sektor och Södertälje kommun ÖVERENSKOMMELSEN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap
Läs merSvar på motion om lokal överenskommelse (LÖK:en) mellan Sala kommun och det civila samhället
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN ~F: s r:a\'~)t 1s(21J... r:-;c Sammanträdesdatum 2016-03-31 45 Dnr 2015/793 Svar på motion om lokal överenskommelse (LÖK:en) mellan Sala kommun och det civila samhället
Läs merDen avskalade LOK:en
Umeå Universitet Statsvetenskapliga institutionen Den avskalade LOK:en lokala överenskommelser mellan civilsamhället och offentlig sektor Uppsats för C-seminariet i statsvetenskap Umeå Universitet Vårterminen
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs mer