SANDSTRÖM. Miljö & Säkerhetskonsult

Transkript

1 av nedlagd bensinstation Bellona 5, S Långgatan 23, Solna Kommun SPIMFAB Arbetsnr: sandström.se Projektnummer: Uppdragsgivare: SPI Miljösaneringsfond AB Upprättad av: Josef Bjuhr Granskad av: Jenny Rönnegård Sandström AB, Exportgatan 38 C, Hisings Backa, Telefon , Fax , Org nr

2 Sammanfattning Sandström AB har på uppdrag av SPI Miljösaneringsfond AB, SPIMFAB genomfört en miljöteknisk markundersökning av en nedlagd bensinstation inom fastigheten Bellona 5 i Solna kommun. Drivmedelsverksamheten är nedlagd sedan Tidigare oljebolag var Nynäs Petroleum. Fastigheten är detaljplanerad för handel enligt en detaljplan från Markanvändningen bedöms i dagsläget som mindre känslig mark. En inledande geofysisk undersökning utfördes av Josef Bjuhr, Sandström AB. Fältarbetena genomfördes av Josef Bjuhr och Lars Carlsson, Sandström AB. Jordprovtagning utfördes i sammanlagt fem stycken borrpunkter. Porgasmätningarna i fält påvisade inga halter av flyktiga kolväten i någon av provtagningspunkterna. Sammanlagt insamlades fem stycken jordprov varav tre utvalda sändes till ackrediterat laboratorium för analys avseende petroleumprodukter. Laboratorieanalyserna påvisade inte någon förekomst av petroleumföroreningar som översteg riktvärdet för MKM. Metalldetektorn gav inget utslag som indikerar en cistern inom undersökt område. Eftersom koncentrationen av petroleumföroreningar enligt laboratorieresultaten inte översteg riktvärdet för MKM bedöms fastigheten ej utgöra någon risk för miljö eller hälsa till följd av den försäljning av drivmedel som förekommit. Ingen vidare åtgärd rekommenderas för fastigheten. 2(11)

3 Sammanfattning 2 1 Inledning och syfte 4 2 Bakgrundsinformation Generell områdesbeskrivning Detaljplan och ägarförhållanden Beskrivning av undersökningsområdet och nuvarande verksamhet Branschspecifika föroreningar 6 3 Fältarbete Geofysisk undersökning Lokalisering av provtagningspunkter Jordprovtagning och fältanalys Grundvattenprovtagning 8 4 Riktvärden 8 5 Resultat Geofysisk undersökning Resultat av fältanalyser Analysresultat jordprover 9 6 Samlad riskbedömning Föroreningssituation Spridningsförhållanden Riskbedömning 10 7 Åtgärds- och undersökningsbehov 10 Referenser 11 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Planskiss med lokalisering av provtagningspunkter samt undersökningsområde för den geofysiska undersökningen Provtagningsprotokoll Analysrapporter 3(11)

4 1 Inledning och syfte Sandström AB har på uppdrag av SPI Miljösaneringsfond AB, SPIMFAB genomfört en miljöteknisk markundersökning av en nedlagd bensinstation inom fastigheten Bellona 5 i Solna kommun. Lagfaren ägare är Nisses hus nr 1 handelsbolag och drivmedelsverksamheten är nedlagd sedan Tidigare oljebolag var Nynäs Petroleum. Syftet med den miljötekniska markundersökningen var att: Identifiera potentiella föroreningskällor till följd av den distribution av drivmedel som bedrivits inom fastigheten, transportmekanismer och riskobjekt på eller i närheten av industriområdet. Identifiera och avgränsa områden förorenade av petroleumkolväten i mark och grundvatten. Bedöma om en eventuell petroleumförorening utgör en risk för människors hälsa och för miljön. Ta fram åtgärdsförslag för eventuellt kvarvarande installationer Ta fram åtgärdsförslag för eventuella petroleumföroreningar i marken och grundvattnet. 2 Bakgrundsinformation Uppgifterna som sammanställts är hämtade från Solna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret samt bygglov/arkiv, SPIMFABs anmälningsformulär, jordartskartan, Lantmäteriet, Eniro samt intervjuer med berörda personer. Uppgifter kommer även från iakttagelser som gjorts vid platsbesök och fältarbetet som utfördes i samband med den miljötekniska markundersökningen. 2.1 Generell områdesbeskrivning Den undersökta fastigheten, Bellona 5, är belägen på södra Långgatan 23 i Solna kommun. Fastigheten ligger inom tätbebyggt område, Figur 1. Topografin på det undersökta området är relativt plan och det är svårt att avgöra den naturliga grundvattenriktnigen på grund av dränerande ledningsgravar och dagvattenbrunnar. Fastigheterna i området är anslutna till kommunalt vatten. Enligt jordartskartan domineras de naturliga jordarterna i området av morän och lera (SGU 2007). Inom fastigheten påträffades ett grusigt sandigt fyllnadsmaterial. 4(11)

5 Figur 1 Lokalisering av den nedlagda bensinstationens tidigare läge. Undersökningsområdet är inringat med rött (Eniro 2007). 2.2 Detaljplan och ägarförhållanden Fastigheten är detaljplanerad för handel enligt en detaljplan från 1958 (Solna kommun, 2007). Lagfaren ägare är Nisses hus nr1 Handelsbolag. 2.3 Beskrivning av undersökningsområdet och nuvarande verksamhet Den nedlagda bensinstationen var enligt ett utdrag av leveransställen från Nynäs Petroleum belägen på Södra Långgatan 23 (Figur 1). Läget bekräftades även av en person som bott på området i 50 år. Det är svårt att avgöra exakt läge för de dåtida drivmedelsinstallationerna. Ett flygfoto från 1965 beställdes men det går inte att se några pumpar eller andra installationer (Figur 2). Eventuellt var pumparna under tak i byggnaden. Ett parkeringsgarage är beläget under fastigheten och borrstopp erhölls mot betong mellan 0,7 och 3 meters djup inom undersökt område. 5(11)

6 Figur 2 Flygfoto från 1965 över fastigheten Bellona 5. Aktuellt område är markerat med rött. (lantmäteriet flygfoto, 2007) Figur 3 Vy över Södra Långgatan 23 Figur 4 Borrprovtagningspunkterna sattes mellan byggnadens fasad och underjordiska ledningar som gick längs trottoaren. 2.4 Branschspecifika föroreningar De föroreningar som kan förekomma på områden där drivmedelshantering skett är petroleumkolväten som kan indelas i två huvudgrupper: alifatiska kolväten och aromatiska kolväten. Alifatiska kolväten består av alkaner, alkener och alicykliska kolväten (mättade ringstrukturer av kolatomer). Aromatiska kolväten är omättade cykliska kolväten som bygger på en eller flera bensenmolekyler. Exempel på varianter med en bensenring är förutom bensen, toluen, xylen och etylbensen, dessa ämnen betecknas ofta BTEX. Flera sammansatta bensenringar kallas polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Petroleumkolväten kännetecknas av en minskande flyktighet och vattenlöslighet med stigande antal kolatomer. Förmågan att bindas till organiskt material ökar med antalet kolatomer. Generellt har aromatiska 6(11)

7 kolväten högre vattenlöslighet och sämre förmåga att bindas till organiskt material än alifatiska kolväten. De är därför mer mobila (Naturvårdsverket 1998). Bensin består till största delen av alifater och monoaromater. Bly tillsattes till bensinen fram till 1993/94 som ett smörjmedel till motorerna. Bensin med metyltertiärbutyleter, MTBE, infördes på den svenska marknaden MTBE är helt eller delvis vattenlöslig och drar därigenom med sig kolväten över i vattenfasen (Naturvårdsverket 1998). Diesel och lätt eldningsolja består till största delen av alifater, (Naturvårdsverket 1998). Övriga ämnen som kan påträffas på bensinstationer är till exempel smörjmedel, rostskyddsmedel och avfettningsmedel, (Naturvårdsverket 1998). 3 Fältarbete Som förberedelser inför fältarbetet underrättades miljö- och hälsoskyddskontoret på Solna kommun samt fastighetsägare. Innan provtagningstillfället gjordes en anmälan för utsättning av el-, tele- och VAledningar. En inledande geofysisk undersökning utfördes av Josef Bjuhr, Sandström AB. Fältarbetena genomfördes av Josef Bjuhr och Lars Carlsson, Sandström AB. Samtliga fält- och provtagningsarbeten är utförda i enlighet med de rekommendationer och riktlinjer som SGF utarbetat (SGF 2004). Provtagningspunkterna borras med skruvborr med hjälp av borrvagn Geotech Geofysisk undersökning För att fastställa förekomst av cisterner i marken undersöktes läget för den nedlagda bensinstationen med en metalldetektor. Vid undersökningen användes Gemini-3 (Fisher) som är känslig för stora metallföremål ner till 6 meters djup. 3.2 Lokalisering av provtagningspunkter Utifrån information från arkivstudier, intervjuer, platsbesök samt den geofysiska undersökningen upprättades en provtagningsplan. Provtagningen riktades i första hand mot de misstänkta källorna. Om fältanalyserna påvisade förhöjda halter av petroleumkolväten bestämdes att provtagningen skulle utökas i syfte att klarlägga föroreningssituationen. 3.3 Jordprovtagning och fältanalys Jordprovtagning utfördes i sammanlagt fem stycken provtagningspunkter. Betongfundament påträffades i borrpunkt 3-5 på ett djup mellan 0,70 och 7(11)

8 0,85 meter under markytan. Detta hindrade en borrprovtagning till större djup. Underjordiska ledningar i trottoaren och vägbanan på den smala gatan begränsade möjligheten att flytta borrpunkterna mer an någon enstaka meter. Provtagningspunkternas lokalisering redovisas på plankarta i bilaga 1. En okulär jordartsbestämning och kontinuerlig mätning av porgas (flyktiga kolväten) med PID-instrument (Photovac 2020 Pro) gjordes i varje provtagningspunkt. Lagerföljder för varje provtagningspunkt och övrig borrhålsinformation redovisas i bilaga 2. Jordprov togs ovan eventuellt tätare jordlager eller vid lämpligt djup med avseende på tidigare drivmedelsinstallationer. Sammanlagt insamlades fem stycken jordprov varav tre utvalda sändes till ackrediterat laboratorium (Lantmännen AnalyCen AB) för analys avseende petroleumprodukter. Alla jordprover förpackades i glasburkar med diffusionstäta lock samt förvarades kallt och mörkt i fält, under transporter och på laboratorium. 3.4 Grundvattenprovtagning Inget grundvatten påträffades vid undersökningstillfället. 4 Riktvärden Naturvårdsverket har utarbetat generella riktvärden för bedömning av förorenad mark (Naturvårdsverket 1997). I samarbete med Svenska Petroleum Institutet har Naturvårdsverket även utarbetat riktvärden för mark och grundvatten på förorenade bensinstationer, så kallade branschspecifika riktvärden (Naturvårdsverket 1998). De generella riktvärden har utarbetats för tre olika typer av markanvändning, där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De tre markanvändningarna är känslig markanvändning (KM), mindre känslig markanvändning med grundvattenuttag (MKM GV) och mindre känslig markanvändning (MKM). För markanvändningarna beaktas olika exponeringsvägar för människa såsom intag av jord, hudkontakt, inandning av ångor och damm, intag av grönsaker från området, intag av fisk från intilliggande sjöar, samt dricksvatten som tagits ur grundvattnet. För miljön gäller att markens funktioner skall upprätthållas och alla former av liv i ytvatten skall skyddas. För de branschspecifika riktvärdena har två markanvändningar lagts till som är aktuella för nedlagda bensinstationer Parkmark (Park) och mark med litet utnyttjande (MLU). Byggnaden på det aktuella området är ett flerbostadshus och handelsverksamhet bedrivs i dagsläget på bottenplan. Fastigheten är detaljplanerad för handel enligt en detaljplan från Undersökt markområde används till väg och trottoar. Markanvändningen bedöms i dagsläget som MKM. 8(11)

9 5 Resultat 5.1 Geofysisk undersökning Metalldetektorn gav inget utslag som indikerar en cistern inom undersökt område. Däremot finns det många underjordiska ledningar som ger utslag på metalldetektorn. 5.2 Resultat av fältanalyser Porgasmätningarna i fält påvisade inga halter av flyktiga kolväten i någon av provtagningspunkterna, bilaga Analysresultat jordprover I Tabell 1 visas resultatet av analyserade petroleumämnen i jord tillsammans med Naturvårdsverkets föreslag till riktvärden för MKM. Analysprotokoll med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i bilaga 3. Tabell 1 Analysresultat av jordprov. Torrsubstanshalten TS anges i %, övriga analyser anges i mg/kg TS. Halter som överstiger riktvärdena för MKM är markerade med gul färg. Beteckning: Riktvärde MKM BH1 BH1 BH2 Djup (m): <0,7 0,7-2 >2 1,8-2,0 2,8-3,0 0,8-1,0 Alifater > C5-C8 200 <5 <5 <5 >C8-C10 normaltäta 350 täta 500 genomsläppliga 35 <5 <5 <5 >C10-C12 normaltäta, täta 500 genomsläppliga 120 <5 <5 <5 >C12-C <5 <5 <5 Summa >C5-C Ej påvisad Ej påvisad Ej påvisad >C16-C <10 <10 Aromater Bensen normaltäta 0,4 3 täta 1,2 20 genomsläppliga 0,04 0,04 <0,01 <0,01 <0,01 Summa normaltäta, täta 60 toluen, etylbensen, genomsläppliga 30 <0,1 <0,1 <0,1 xylen >C8-C10 normaltäta, täta 200 genomsläppliga 30 <5 <5 <5 >C10-C35 40 <10 <10 <10 Summa cancerogena PAH 8 40 <0,3 <0,3 <0,3 Summa övriga PAH 40 <0,3 <0,3 <0,3 Övriga MTBE normaltäta, täta 120 genomsläppliga " Bly (oorganiskt) 300 5,0 5,2 7,2 Torrsubstanshalt (%) 96,6 95,5 95,4 9(11)

10 6 Samlad riskbedömning 6.1 Föroreningssituation Några petroleumföroreningar som översteg riktvärdet för MKM påträffades inte under den miljötekniska markundersökningen. I borrhål 1 (1,8-2,0 m) var koncentrationen >C16-C35 16 mg/kg TS. Riktvärdet för >C16-C35 vid MKM är 1000 mg/kg TS. 6.2 Spridningsförhållanden Enligt genomförda skruvborrprovtagningar utgörs jordlagren av grusigt sandigt fyllnadsmaterial som är ett genomsläppligt material. Fyllningen ligger på betong som begränsar en eventuell infiltration med djupet. Det är svårt att avgöra hur en eventuell förorening skulle transporteras i marken eftersom det finns många dränerande ledningsgravar i området. Markytan är asfalterad och grundvattenytan påträffades inte inom undersökt djup. 6.3 Riskbedömning Eftersom koncentrationen av petroleumföroreningar enligt laboratorieresultaten inte översteg riktvärdet för MKM bedöms fastigheten ej utgöra någon risk för miljö eller hälsa till följd av den försäljning av drivmedel som förekommit. 7 Åtgärds- och undersökningsbehov Ingen åtgärd rekommenderas i dagsläget för fastigheten Sandström AB Granskad av: Josef Bjuhr Jenny Rönnegård 10(11)

11 Referenser Solna Kommun, 2007: muntl. Platsbesök Miljö- och hälsoskyddkontoret. Anna Johansson, ( ) Solna Kommun, 2007: muntl. Platsbesök Bygglov/arkiv ( ) Solna Kommun, 2007: muntl. Tel. samtal Plankontoret, Anneli Melin, ( ) Eniro, ( ) Lantmäteriet, 2007: FastighetSök. ( ) Lantmäteriet, 2007: Flygfoto. ( ) Naturvårdsverket 1997, Generella riktvärden för förorenad mark beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning, Naturvårdsverket, SNV rapport 4638 Naturvårdsverket, 1998: Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet. SNV rapport 4889 Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Metodik för inventering av förorenade områden, Naturvårdsverket, SNV rapport 4918 SGU, 2007: SGU:s jordartskarta. ( ) 11(11)

12

13 Bilaga 2 Provtagningsprotokoll Datum: Väderlek : moln Temperatur: 16ºC Provtagare: J Bjuhr 2 asfalt 0-0,05 0,05-2,0 grsaf 0,05-1,0 <5 0,8-1,0 1,0-2,0 <5 1,8-2,0 3 asfalt 0-0,05 0,05-0,7 grsaf 0,05-0,7 <5 4 asfalt 0-0,05 0,05-0,7 grsaf 0,05-0,7 <5 5 asfalt 0-0,05 0,05-0,85 grsaf 0,05-0,85 <5 Beteckning m.u.my benämning m.u.my m.u.my (ppm) prov Avser Geoteknisk GW-yta Prov PID Jord- Markyta 1 asfalt 0-0,05 0,05-3,1 grsaf 0,05-1,0 <5 0,8-1,0 1,0-2,0 <5 1,8-2,0 2,0-3,0 <5 2,8-3,0 Vattenprov Anmärkning De analyserade halterna i jordprovet överskrider inte Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden för MKM De analyserade halterna i jordprovet överskrider Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden för MKM Beteckningar enl. SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

14 Bilaga 2:1 Teckenförklaring SGF/BGS Beteckningssystem för geotekniska utredningar, bilaga 1 förkortningar (SGF/BGS Beteckningssystem, version 2001:2) Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B Bl Br berg blockjord rösberg bl Blockig Dy Cs F Gy Gy/Le Gr J Le Mn BlMn StMn GrNn SaMn SiMn LeMn Mu Sa Si Sk Skgr Sksa St Su SuLe SuSi T Tl Tm Th Vx dy misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält fyllning gyttja kontakt, gyttja överst, lera underst grus jord lera morän block- och stenmorän stenmorän grusmorän sandmorän siltmorän lermorän (moränlera) mulljord (mylla, matjord) sand silt skaljord skalgrus skalsand stenjord sulfidjord sulfidlera sulfidsilt torv lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) mellantorv högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) växtdelar (trärester) dy cs dyig lokalt förekommande föroreningar gy gyttjig ( ) något, t ex(sa)=något sandig gr grusig le mu sa si sk st su vx lerig mullhaltig sandig siltig med skal stenig sulfidjordshaltig med växtdelar dy cs dyskikt föroreningar finns som tunnare skikt gy gyttjeskikt ( ) tunnare skikt gr le mu sa si sk st su t grusskikt lerskikt mullskikt sandskikt siltskikt skalskikt stenskikt sulfidjordsskikt torvskikt t (efterhuvudord) torrskorpa, Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle=varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 vx växtdelskikt

15 Bilaga 3 Analysrapporter Lantmännen Analycen AB

16

17

18

19

20

21