NORRKÖPING. Södra Vrinnevi ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING. Uppdrag. Området. Geotekniska förhållanden

Transkript

1 Uppdragsnr: (4) NORRKÖPING Södra Vrinnevi ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Uppdrag På uppdrag av Fastighets AB L E Lundberg har WSP utfört översiktlig geoteknisk utredning inom Södra Vrinnev i Norrköping. Syftet har varit att kontrollera förutsättningarna för planering, grundläggning och byggande inom området. Undersökningarna har omfattats av vikt-/slagsondering, störd jordprovtagning, skjuvhållfasthetsmätning med vingborr, ostörd jordprovtagning med kolvprovtagare, grundvattennivåmätning samt radonundersökning. Samtliga punkter är lägesbestämda och ansluter till RT90 2,5 g V i plan och RH00 i nivå. Resultat av undersökningarna framgår av denna rapport och bilagda ritningar. L:\5465\ _Södra Vrinnevi\3_Dokument\38_Rapport\Geoteknisk utredning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Området Området ligger ca 3 km söder om Norrköpings centrum. Området begränsas i väster av Gamla Övägen och i norr av Vrinnevisjukhuset i Norrköping och i söder av bebyggelse utmed Öbonäsvägen. Marken består till största delen av åkermark med ett område bestående av skogsmark i väster. Området är i stort flackt mellan långsträckta bergpartier som går i sydöstlig-nordvästlig riktning. Markytan i undersökningspunkterna ligger på nivåer mellan +38 och +40,5 men marken stiger upp mot fastmarkspartierna i väster och öster. Genom området rinner i den låglänta åkermarken ett öppet dike som mestadels går i nordvästlig-sydöstlig riktning. Detta är det större vattendrag som finns inom området. Geotekniska förhållanden Geotekniska förhållanden inom området varierar. Jordlagren hos den uppodlade marken består i huvudsak av lera som grundar upp mot skogsmarken och där övergår till morän. Inom moränmarken syns berg i dagen. Berg Berget består i huvudsak av granit. De synliga bergpartierna går i huvudsak i nordvästlig-sydöstlig riktning. WSP Samhällsbyggnad Box SE Norrköping Besök: Sprängstensgatan 2 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (4) Jordlager Inom de låglänta delarna av området består jordlagren överst av upp till 11 m lera som vilar på silt, sand och grövre material på berg. Mot höjdpartierna minskar lermäktigheten och här består jordlagren genomgående av morän. Bergytan ligger som mest mer än 25 m under befintlig markyta. Lerans övre 1 á 1,5 m är fast (torrskorpelera) men är därunder lös med en lägsta uppmätt skjuvhållfasthet på 15 kpa (oreducerad). Upp mot fastmarksområdena grundar leran upp och blir fastare. Den lösa leran är svagt överkonsoliderad motsvarande ca 25 kpa vilket innebär att belastningar över det medför stora sättningar. Kompressionsmodulen hos leran har uppmätts till 190 kpa på 3 m djup och 715 kpa på 6 m djup. Grundvatten Grundvattenytan inom området ligger generellt högt. I det installerade grundvattenröret i de centrala delarna av området ligger grundvattenytan på nivån ca +38,3 dvs ungefär 0,2 m under markytan. Inströmning sker i den genomsläppliga moränmarken medan utströmningsområdet är Ensjön i sydost. Grundläggning Nedan lämnas allmänna förutsättningar för planering och byggande hos mark med olika geotekniska förhållanden. Berg Berg utgör stadig grund och grundläggning sker direkt på berg eller på packad fyllning av bergkross på packad sprängbotten. Dimensionerande grundpåkänning på berg uppgår preliminärt till mer än 1 MPa och på packad sprängbotten till 0,5 MPa. Byggnader inom bergområden kan kräva sprängning som ökar kostnaderna. L:\5465\ _Södra Vrinnevi\3_Dokument\38_Rapport\Geoteknisk utredning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Morän Morän utgör stadig mark och grundläggning kan ske med sulor på mark. Dimensionerande grundtryck är normalt högre än 300 kpa. Moränjorden kan vara flytbenägen och i kombination med högt grundvatten inträffar flytjordsproblem i djupa schakter. I dessa fall krävs grundvattensänkning. Fast grund lera Marken utgör stadig grund för små och medelstora byggnader. Dimensionerande grundtryck uppgår preliminärt till 150 kpa. Tunga byggnadskonstruktioner och koncentrerade laster grundläggs med plintar/pålar på berg alt på packad fyllning efter urgrävning. Golv utförs på mark. Lös svagt överkonsoliderad lera Marken utgör svag grund och kräver sannolikt grundläggningsåtgärder.

3 Uppdragsnr: (4) Lättare byggnader kan eventuellt grundläggas på utbredda sulor eller hel bottenplatta, i vissa fall efter lastkompensering. Tyngre konstruktioner grundläggs på pålar. Med tanke på risken för sättningar bör uppfyllningar om möjligt begränsas till 0,5 m. Schakter ned till 3 m under markytan kan utföras med slänter. Djupare schakter än 3 m kräver förstärkningsåtgärder. Lastökning som uppkommer från grundvattensänkningar kommer att innebära sättningar i området. För att undvika detta skall åtgärder vidtas för att undvika utdränering från området. Åtgärder kan t.ex. vara strömningsavskiljande fyllning i djupa ledningsschakter. Sättningar Som beskrivs ovan är leran svagt överkonsoliderad i området. Om man antar att grundvattenytan ligger ca 1,0 m under befintlig markyta är leran överkonsoliderad motsvarande ca 25 kpa. För att undvika framtida krypsättningar bör inte mer än ca 75 % av överkonsolideringen nyttjas pga osäkerheter i metod, grundvattenytans läge, jordens densitet, antal provpunkter mm. Beräkningsmässigt kan man således utgå ifrån att leran är överkonsoliderad ca 17 kpa. En belastning på marken motsvarande 10 kpa (ca 0,5 m uppfyllnad) medför en sättning på i storleksordningen 4 cm. En belastning på marken på motsvarande 15 kpa medför en sättning på i storleksordningen 6 cm. Dessa sättningar är elastiska och uppkommer relativt omgående. Om däremot belastningen ökas till 20 kpa medför det en sättning på i storleksordningen ca 16 cm varav knappt hälften uppkommer relativt omgående och den resterande delen under lång tid, sannolikt mer än 100 år. En belastning på marken motsvarande 30 kpa medför en sättning på i storleksordningen 50 cm varav ca 40 cm uppkommer under lång tid, sannolikt mer än 100 år. L:\5465\ _Södra Vrinnevi\3_Dokument\38_Rapport\Geoteknisk utredning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Radon I samband med översiktlig geoteknisk utredning har en radonundersökning utförts. Syftet har varit att översiktligt undersöka markradon i området. Radonmätning i jordluft har utförts med den så kallade ROAC-metoden. En mätburk med aktivt kol sätts ner i marken (ca 0,7 m under markytan) och radonet absorberas på det aktiva kolet. Mätningen pågår ca 5 dygn. Mätning utfördes i 3 st punkter (se planritning) och radonhalten i marken varierade mellan 3 och 5 kbq/m 3. Alla mätburkar var pacerade i lera. Resultaten av radonundersökningen visar följande: Mätpunkt Mätpunkt enligt ritning Radonhalt [kbq/m 3 ] 3 5 5

4 Uppdragsnr: (4) Riktvärden vid klassificering vid mark av lera är följande: <60 kbq/m 3 lågradonmark kbq/m 3 normalradonmark >100 kbq/m 3 högradonmark Med dessa resultat klassificeras marken inom området som lågradonmark och enligt Statens Planverks rapport 59:1982 krävs inget radonskydd vid nybyggande. Övrigt Utredningen är översiktlig och förutsättningarna som lämnas är allmänna. Resultaten baseras på ett fåtal undersökningspunkter och dessa har framförallt fokuserat på lerområdena i de centrala delarna av området. I samband med mer detaljerad planläggning och projektering krävs kompletterande undersökningar. WSP Samhällsbyggnad Östergötland WSP Samhällsbyggnad Östergötland Magnus Göransson Lars Malmros L:\5465\ _Södra Vrinnevi\3_Dokument\38_Rapport\Geoteknisk utredning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Bilagor Bilaga 1 Resultat från laboratorieundersökningar Bilaga 2 Resultat från radonundersökning Bilaga 3 SGF:s beteckningssystem Ritningar G1 Plan G2 Sektion A-A G3 Sektion B-B G4 Sektion C-C G5 Sektion D-D

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Södra Vrinnevi, , Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem 1 Version 2001:2

16 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Södra Vrinnevi, , Redovisning i sektion Viktsondering Grundsymbol i plan: (kod HM=01) Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kn utan eller med samtidig vridning. Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kn för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halvvarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "sl" anger att sonden drivits ned med slag. Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln. N4335 Vim +2.0 RÖTTER Vim använd metod +2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kn 63 exempel på de fall då antalet halvvarv ej ryms inom angiven skala hv/0.20m sl Plansymbol i exemplet: +2.0 N4335 SGF/BGS Beteckningssystem 18 Version 2001:2

17 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Södra Vrinnevi, , Redovisning i sektion Slagsondering med registrering Grundsymbol i plan: (kod HM=10) Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram. Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln. Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala. 80/5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits). Maskintyp och stångdiameter bör anges. Plansymbol i exemplet: +5.1 N6220 Slagsondering utan registrering Grundsymbol i plan: (kod HM=11) 23 Slb +7.5 SGF/BGS Beteckningssystem 22 Version 2001:2

18 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Södra Vrinnevi, , Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28, 29, 30) Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τ k ) och sensitivitet (S tk ), vattenkvoter (naturlig w N, flytgräns w L ) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck (σ' c ) och kompressionsmodul M L, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(StI) K Let Le CRS Le f 0 kpa (oreducerad) Vattenkvot w % Förkonsolidering ( c) CRS Le CRS sile Sa XX Sensitivitet S t Skrymdensitet t/m 3 Skjuvhållfasthet ( ) enligt: f Vattenkvot (w) och densitet ( ) M L (kpa) Konförsök Sensitivitet (S ) enligt: t Konförsök Naturlig vattenkvot Konflytgräns Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 28 Version 2001:2

19 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Södra Vrinnevi, , Redovisning i sektion Vingförsök Grundsymbol i plan: (kod HM=13) Vid vingförsök bestäms, på olika nivåer i jorden, dels det okorrigerade skjuvhållfasthetsvärdet τ v i ostört tillstånd, dels skjuvhållfasthetsvärdet τ Rv efter omrörning. Kvoten mellan skjuvhållfasthetsvärdet i ostört respektive stört tillstånd definieras som sensitiviteten S t. Värdena på τ v och S t redovisas i diagram, ofta tillsammans med resultaten från rutinundersökning av ostörda jordprover tagna med provtagare. v kpa (okorrigerad) Vb Beteckningar S tv Sensitivitet τ v Skjuvhållfasthetsvärde i ostört tillstånd ( ) Värdet är osäkert Sensitivitet S t 60 ( ) 80 Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 32 Version 2001:2

20 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Södra Vrinnevi, , Redovisning i sektion Miljötekniska markundersökningar Plansymboler: Allmänt Miljötekniska markundersökningar anges med en likbent triangel på provnivån, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys, kompletterad med en förklarande förkortning. Mätvärden anges i intilliggande diagram eller i bilagda protokoll. Miljötekniskt undersökta/analyserade medier/prover anges med bokstavsförkortning under symbolen enligt följande: G L S Gas Vätska (vanligen vatten) Fast fas (vanligen jord) Tilläggsbeteckning för analyserat ämne/ämnesgrupp anges ovan symbolen, t ex: Rn Radon Erhållna analysresultat kan redovisas i anslutning till redovisning av provtagning. Analysresultat redovisas med valfri symbol, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys. Olika skalor kan användas inom samma diagram. Analysmetod för redovisad analysparameter anges. Även analysmetoder för övriga, ej redovisade, analysresultat kan anges. 2 Skr Sti +9.3 F Sa S S S S Jord (S) Pb Övriga analyser : IR mg/kg TS Beteckningar: Jord (S) mg/kg TS TS torrsubstans, Altern. Vv våtvikt Porluft (G) ppm (B q /m 3 ) Vatten (L) µg/l (mg/l) Pb Bly XRF röntgenfluorecensdetektor IR infraröd spektrofotometri Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 38 Version 2001:2

21 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Södra Vrinnevi, , Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rösberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält cs lokalt förkommande föroreningar cs föroreningar finns som tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera ( ) något, t ex(sa)= något ( ) tunnare skikt underst sandig Gr grus gr grusig gr grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 59 Version 2001:2