ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FÖR LOGISTIK- ETABLERING SAMT NY VÄG

Transkript

1 Uppdragsnr: (3) ÖDESHÖG Backasand ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING FÖR LOGISTIK- ETABLERING SAMT NY VÄG Uppdrag På uppdrag av Ödeshögs kommun har WSP utfört översiktlig geoteknisk utredning inom Backasand i östra delen av Ödeshög. Syftet har varit att kontrollera förutsättningarna för planering, grundläggning och byggande inom området. Undersökningarna har omfattats av vikt-/slagsondering, störd jordprovtagning, skjuvhållfasthetsmätning med vingborr samt grundvattennivåmätning. Samtliga punkter är lägesbestämda och ansluter till SWEREF i plan och RH2000 i nivå. Resultat av undersökningarna framgår av denna rapport och bilagda ritningar. Området Området ligger öster om RV50, norr om E4, söder om Mjölbyvägen. Marken består till stora delar av åkermark med skogsmark framförallt i den centrala delen. Området är i stort flackt men lutar svagt från nordväst ner mot sydost. Ett höjdparti finns i de centrala delarna. Markytan i undersökningspunkterna ligger på nivåer mellan +133 och +140 men marken stiger upp mot fastmarkspartierna i de centrala delarna. Genom området rinner i den norra och centrala delen ett öppet dike. Öster om detta dike ligger två mindre dammar. Detta är de större vattendrag som finns inom området. L:\5465\ _Backasand Ödeshög\3_Dokument\38_Rapport\Geoteknisk utredning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Geotekniska förhållanden Geotekniska förhållanden inom området varierar. Jordlagren hos den uppodlade marken är mycket skiktad och varierar i jordlagerföljd men består mestadels av lera och/eller silt på sand och därunder av morän på berg. Mot fastmarkspartierna minskar jordmäktigheten och där övergår leran, silten och sanden till morän. Inom moränmarken syns berg i dagen. Bergytan, bedömd med ledning av stopp med slagsond, ligger i undersökta punkter som mest 15 m under befintlig markyta. De största jordmäktigheterna har påträffats i områdets nordvästra och östra del. WSP Samhällsbyggnad Norrköping Besök: Södra Grytsgatan 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (3) Berg Berget består i huvudsak av granit. De synliga bergpartierna går i huvudsak i NNO- SSV riktning. Enligt berggrundskartan går det en spröd deformationszon (förkastning, spricka, sprickzon) genom områdets centrala del i SSV-NNO riktning. Jordlager Inom de låglänta delarna av området är jordlagren mycket skiktade. Mestadels består jorden av lera och/eller silt på sand och därunder av morän på berg. Mot fastmarkspartierna består jorden av morän på berg. De största jordmäktigheterna finns i områdets nordvästra och östra del. Leran är genomgående fast lagrad med en lägsta uppmätt skjuvhållfasthet på 50 kpa (oreducerad). Upp mot fastmarkspartierna grundar leran upp och blir fastare. Sandens och siltens relativa fasthet varierar kraftigt från mycket låg till hög. Den underliggande moränen har hög relativ fasthet. Grundvatten Grundvattenytan inom området ligger generellt högt. Inom området installerades 2 grundvattenrör med filterspets. I det installerade grundvattenröret i den östra delen av området ligger grundvattenytan på nivån ca +133,8 dvs. ungefär i nivå med markytan. I installerat rör i den centrala delen ligger grundvattenytan på nivån ca +135 dvs. ca 2 m under markytan. Övriga observationer i provtagningshål visar att fritt vatten finns mellan 0,3 och 2,3 m under markytan. L:\5465\ _Backasand Ödeshög\3_Dokument\38_Rapport\Geoteknisk utredning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Grundläggning Nedan lämnas allmänna förutsättningar för planering och byggande hos mark med olika geotekniska förhållanden. Berg Berg utgör stadig grund och grundläggning sker direkt på berg eller på packad fyllning av bergkross på packad sprängbotten. Dimensionerande grundpåkänning på berg uppgår preliminärt till mer än 1 MPa och på packad sprängbotten till 0,5 MPa. Byggnader inom bergområden kan kräva sprängning som ökar kostnaderna. Morän Morän utgör stadig mark och grundläggning kan ske med sulor på mark. Dimensionerande grundtryck är normalt högre än 300 kpa. Moränjorden kan vara flytbenägen och i kombination med högt grundvatten inträffar flytjordsproblem i djupa schakter. I dessa fall krävs grundvattensänkning. Fast grund lera Marken utgör stadig grund för små och medelstora byggnader. Dimensionerande grundtryck uppgår preliminärt till 150 kpa. Tunga byggnadskonstruktioner och koncentrerade laster grundläggs med plintar/pålar på berg alt på packad fyllning efter urgrävning. Golv utförs på mark.

3 Uppdragsnr: (3) Vägen Vägen planeras att gå från befintlig korsning vid Lievägen i väster och i stort sett i rak ostlig riktning ca 950 m. Vägen kommer på denna sträcka gå åkermark och över fastmarksparti bestående av berg i dagen. De naturliga jordlagren består huvudsakligen av lera och/eller silt på sand och morän på berg. Upp mot fastmarkspartierna grundar jordlagren upp och består av morän på berg. Vid 0/360, 0/500 och 0/570 räknat från korsningen Lievägen i väster ses berg i dagen. Det erfordras inte några grundförstärkningsåtgärder utefter sträckan. Där terrassmaterialet består av lera eller silt läggs en geotextil ut mellan terrass och förstärkningslager. Bergschakt kan komma att krävas längs delar av sträckan. Viss risk finns för problem med flytjord vid schakter i siltiga jordar under grundvattenytan. Övrigt Utredningen är översiktlig och förutsättningarna som lämnas är allmänna. Resultaten baseras på ett fåtal undersökningspunkter och dessa har framförallt fokuserat på lerområdena i de centrala delarna av området. I samband med mer detaljerad planläggning och projektering krävs kompletterande undersökningar. WSP Samhällsbyggnad Östergötland WSP Samhällsbyggnad Östergötland Magnus Widfeldt Lars Malmros L:\5465\ _Backasand Ödeshög\3_Dokument\38_Rapport\Geoteknisk utredning.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Ritningar 101G G G G G1194 Resultat från laboratorieundersökningar SGF:s beteckningssystem Plan Sektion A-A, B-B, C-C, D-D, E-E Sektion F-F, G-G, H-H, I-I Sektion K-K, L-L, M-M Sektion N-N, O-O, P-P

4

5

6

7 Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem 1

8 Redovisning i sektion Viktsondering Grundsymbol i plan: (kod HM=01) Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kn utan eller med samtidig vridning. Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kn för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halvvarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "sl" anger att sonden drivits ned med slag. Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln. N4335 Vim +2.0 RÖTTER Vim använd metod +2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kn 63 exempel på de fall då antalet halvvarv ej ryms inom angiven skala hv/0.20m 63 sl Plansymbol i exemplet: +2.0 N4335 SGF/BGS Beteckningssystem 18

9 Redovisning i sektion Slagsondering med registrering Grundsymbol i plan: (kod HM=10) Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram. Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln. Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala. 80/5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits). Maskintyp och stångdiameter bör anges. Plansymbol i exemplet: +5.1 N6220 Slagsondering utan registrering Grundsymbol i plan: (kod HM=11) 23 Slb +7.5 SGF/BGS Beteckningssystem 22

10 Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28, 29, 30) Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τ k ) och sensitivitet (S tk ), vattenkvoter (naturlig w N, flytgräns w L ) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck (σ' c ) och kompressionsmodul M L, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(StI) K Let Le CRS Le f 0 kpa (oreducerad) Vattenkvot w % Förkonsolidering ( c) CRS Le CRS sile Sa XX Sensitivitet S t Skrymdensitet t/m 3 Skjuvhållfasthet ( ) enligt: f Vattenkvot (w) och densitet ( ) M L (kpa) Konförsök Sensitivitet (S ) enligt: t Konförsök Naturlig vattenkvot Konflytgräns Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 28

11 Redovisning i sektion Vingförsök Grundsymbol i plan: (kod HM=13) Vid vingförsök bestäms, på olika nivåer i jorden, dels det okorrigerade skjuvhållfasthetsvärdet τ v i ostört tillstånd, dels skjuvhållfasthetsvärdet τ Rv efter omrörning. Kvoten mellan skjuvhållfasthetsvärdet i ostört respektive stört tillstånd definieras som sensitiviteten S t. Värdena på τ v och S t redovisas i diagram, ofta tillsammans med resultaten från rutinundersökning av ostörda jordprover tagna med provtagare. v kpa (okorrigerad) Vb Beteckningar S tv Sensitivitet τ v Skjuvhållfasthetsvärde i ostört tillstånd ( ) Värdet är osäkert Sensitivitet S t 60 ( ) 80 Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 32

12 Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges. Ovanför observationsröret anges observationsperiod. Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåerna redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grundvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges torrt, alternativt < nivå 18GW Pp +9.3 W W SGF/BGS Beteckningssystem 36

13 Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Hf Jb-1, Jb-2, Jb-3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb Provtagare Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HfA) jord-bergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning dilatometerförsök kärnborrning pressometerförsök portryckmätning vingförsök Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) Sl - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kärnprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Plp porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Beteckningssystem 57

14 Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rösberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält cs lokalt förkommande föroreningar cs föroreningar finns som tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera ( ) något, t ex(sa)= något ( ) tunnare skikt underst sandig Gr grus gr grusig gr grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 59