Laholms Kommun Tekniska kontoret

Transkript

1 1 (10) Laholms kommun Tekniska kontoret Humlegången Laholm Laholms Kommun Tekniska kontoret Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. PM1 L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen Halmstad Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Förstudie 2 (10) Uppdragsnr Upprättad: Uppdragsnummer Datum Rev. datum Upprättad av Granskad av Godkänd av Mattias Svensson Claes Olausson Claes Olausson SIGN. SIGN. UNDERSKRIFT L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. PM1 Utskrivet:

3 Förstudie 3 (10) Uppdragsnr Upprättad: PM1 Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. Innehållsförteckning 1 UPPDRAG Uppdragsgivare Dokumentets bakgrund och syfte 4 2 TIDIGARE UTFÖRDA UTREDNINGAR 4 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Översiktlig områdesbeskrivning Djupförhållanden Vindar Vattennivåer Strömmar Våghöjd Isförhållanden 8 4 GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Undersökningar Jordarter Fast botten 8 5 ANALYS - SLUTSATSER 9 6 FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE AV BRYGGA 9 7 REFERENSER 10 L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Översiktskarta Bottenprofil Principskiss brygga Geoteknik - Borrhål profil Geoteknik - Fältprotokoll Geoteknik - Siktanalys Geoteknik - Cpt SGF beteckningssystem Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. PM1 Utskrivet:

4 Förstudie 4 (10) Uppdragsnr Upprättad: PM1 Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. 1 Uppdrag 1.1 Uppdragsgivare WSP Samhällsbyggnad, Anläggningsteknik i Halmstad har på uppdrag av Laholms kommun utfört en studie för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. 1.2 Dokumentets bakgrund och syfte Bakgrund till denna rapport är att Laholms kommun vill betrakta möjligheten att anlägga en brygga i Skummeslövstrand. Skummeslöv är ett strandnära område med många kvalitéer, dels att bo i men även att besöka för rekreation. En eventuell brygga skulle höja mervärdet och bli ett tillskott för området på flera plan. Två huvudorsaker kan sägas vara anledning till ny brygga; botten är långrund vilket medför problem med tång anhopning i strandkant vilket gör innersta delen av stranden mindre badvänlig. För det andra skulle en brygga ge människor med någon form av funktionshandikapp, möjlighet till havsbad. L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Syfte med denna studie är att belysa de processer som styr sandens rörelser i området. Den skall även klargöra i vilken grad badbryggan kommer att påverka området samt ge förslag på utformning av bryggan, förslaget skall ses som en vägledning för konstruktören 2 Tidigare utförda utredningar I Laholms kommun har det inte tidigare gjorts några undersökningar med avseende på kusthydralik/kustprocesser i Laholmsbukten. Vi har erfarit två tidigare undersökningar som behandlar Laholmsbuktens kusthydralik/kustprocesser (se referenslista, s.10). Dessa rapporter har fungerat som ett stöd för de nya data vi tagit fram samt att de i viss mån kunnat vidimera våra slutsatser. Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. PM1 Utskrivet:

5 Förstudie 5 (10) Uppdragsnr Upprättad: Befintliga förhållanden 3.1 Översiktlig områdesbeskrivning Laholmsbukten, sträcker sig från Halmstad i norr till Torekov i söder. Laholmsbukten är grund, som djupast når den cirka 20 m, botten består till största delen av sand. Kuststräckan väster om Båstads hamn karakteriseras av klapperstensstrand. Sträcken Båstad Laxvik består av flack sandstrand (se bild 3:1). Sträckan Laxvik och Tylön är av mer varierande typ med inslag av uddar med mellanliggande sandstränder. Vattendrag av betydelse i området för sedimenttillskottet är Lagan ca 10 km norr om undersökningsområdet. Stensån mynnar ut ca 3,8 km söder om samt Nissan och Fylleån vid Halmstad. Vattendragen i området kan vid höga strömförningar ge betydande tillskott av finsediment (kännetecknas av missfärgning i vattnet). Klitterna inom undersökningsområdets direkta närhet är mestadels täckta med gräsvegetation, innanför klitterna breder sig en lågvuxen skogsvegetation ut. Den dominerande jordarten är Sand (flygsand). Vid fältbesök noterades erosionsskador på klitterna i området, speciellt i söder vid Stensåns mynning. Skadorna har troligtvis uppkommit under vinterhalvåret vid västliga Kulingar/stormar. Under kraftiga västliga vindar spolas tång upp på stranden. Stranden är en av de få i Sverige där biltrafik är tillåten. Badbryggor finns i Hemmeslöv samt Malen i Båstad, norr om Skummeslövstand finns det inte några badbryggor. Badbryggorna vid Malen och Hemmeslöv är av genomsläpplig karaktär, de är byggda av cementrör (brunnsringar fyllda med betong, se bild 3:2), dvs. de utgör inget större hinder för den kustparallella strömmen, endast en mindre erosion vid cementrören noterades. L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Bild Bild 3:1 Skummeslövstrand, norrut respektive söder ut. Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. PM1 Utskrivet:

6 Förstudie 6 (10) Uppdragsnr Upprättad: Bild 3:2 Badbrygga söder om Stensåns mynning Vid Malen finns erosionshinder anlagda i form av vinkelräta pirar (hövder) utifrån land samt vertikala rör i strandkanten. Vid hövderna i Malen sker det en sedimentation väster om, vilket bekräftar att den förhärskande strömriktningen är från väster mot öster i området. Stenpälsbildning av stranden dvs. grus och sten som framträder i vattenbrynet då finare material spolas bort, har inte observerats vid det tilltänkta läget för badbryggan, till skillnad från området längre söderut där det finns tydliga spår. Det lugna vädret under våran kan även ha bidragit till ackumulation av finmaterial längs stranden jämfört med vinterhalvåret med erosion och förskjutning mot grövre fraktioner i strandlinjen. Stranden norr om Skummeslövstrand uppvisar inte några erosionstecken (se bilaga 1). L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver Djupförhållanden Medeldjupet för Kattegatt mot Jylland är ca m. Laholmsbukten är som djupast i de yttre delarna mellan Tylön och Hallands Väderö, med ett maximalt djup på ca 20 m och är svagt sluttande mot land (se bilaga 1). I de yttre delarna av bukten stupar stranden betydligt brantare ner till fullt djup mot den övrigt plana bottnen. Bottentopografin närmast land karakteriseras av en långgrund bottenprofil och sluttar ca 0,5 % de innersta 400 meterna ut från strandkanten till ca 2,5 meters djup. Det finns ca 4-6 tydligt markerade strandrevlar de innersta 250 metrarna, utanför finns inte några tydligt markerade revelformationer. De är troligt att strandrevlarna vandrar under året, störst skillnad är att förvänta mellan sommar och vinter då skillnad i vind och vågor är som störst. Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. PM1 Utskrivet:

7 Förstudie 7 (10) Uppdragsnr Upprättad: Vindar Laholmsbukten karakteriseras av västliga vindar. Statistik för Hallands Väderö visar att den förhärskande vindriktning är från SSV vilket även sammanfaller med de högsta vind hastigheterna. Bild 3:3 Vindros, Hallands Väderö 3.4 Vattennivåer Vattennivån i Laholmsbukten påverkas i stor grad av västliga vindar och kan därför vid kraftiga vindar ge upphov till höga nivåer. I kombinationen av kraftiga vindar och höga vattennivåer skapar det förutsättningar för stor eroderande kraft. L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Nivå RH 70 (möh) År Högsta högvattenstånd HHW + 1, Medelhögvattenstånd MHW +1,07 Medelvattenstånd MW -0,04 Medellågvattenstånd MLW -0,84 Lägsta lågvattenstånd LLW -1, Differens mellan högsta och lägsta vattenstånd DW 3, Strömmar Laholmsbuktens storskaliga strömningsmönster påverkas av strömmarna i södra Kattegatt. Strömmen påverkas av Östersjöns utströmning genom Öresund samt av vind. Strömmen är normalt nordgående vid nordlig, ostlig och sydlig vind, och sydgående vid västlig vind. I de inre delarna av Laholmsbukten är strömriktningen NO-SO, parallellt med kusten, se bilaga 1. Den kustnära strömmen, den så kallade kustparallellströmmen påverkas av storskaligt strömningsmönster samt vågornas infallsvinkel mot stranden. Strandens flacka profil Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbryg- Utskrivet: ga i Skummeslövstrand. PM1

8 Förstudie 8 (10) Uppdragsnr Upprättad: innebär att ström som genereras av vågor blir måttlig och tillskillnad från en strand med en brant strandprofil. 3.6 Våghöjd Effektiv stryklängd mellan Jylland och själland för vågor i södra Kattegatt vid västlig vind uppgår till ca km. I de centrala delarna av Kattgatt finns ett antal sandöar, Anholt och Läsö samt sandrevlar med mindre vattendjup. I övrigt är strycklängderna korta i Skummeslövstrand. Den signifikanta våghöjden enligt SMB-metoden uppgår till 4,57 m med vågperioden 8,4 s och våglängden 121,5 m för vattendjup större än halva våglängden vid en kontinuerlig vind på 20 m/s under 12 timmar. På grund av refraktion (vågen blir mer parallell desto närmare kusten den kommer), friktion mot havsbotten samt det ringa djupet minskar våghöjden desto närmare land den kommer. Våghöjd enligt linjär teori ger en beräknad våghöjd på 1,2 m vid 1,5 meters djup, ca 250 m från stranden, vågorna bryter från ca 5 meters djup och inåt. 3.7 Isförhållanden Laholmsbukten är normalt isfri, men det kan förekomma drivis och packis under perioden januari till mars. Vid västliga vindar kan packisen samlas vid/på stranden och bilda avsevärda formationer/högar, denna situation inträffar dock sällan, senast vintern 1986, men bör beaktas vid konstruktion av en badbrygga. Istjocklek förutsatt att fast is bildas förutsättes till ca 0,5m 4 Geoteknisk undersökning L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver Undersökningar Under maj 2003 utfördes en översiktlig geoteknisk undersökning som omfattade tre sonderingar typ Cpt klass 2 samt tre skruvprovtagningar till ca 3 5 meters djup längs ca 300 meter av stranden. Detaljerat resultat framgår av bilaga 4 till Jordarter I undersökningspunkterna består jorden i huvudsak av överst medelfast till fast lagrad sand/finsand till ca 1,5 3,0 meters djup, ett ca 1,2 2,0 meter tjockt lager av lös gyttja (delvis sandig och lerig) och därunder fast lera till undersökt djup, 12,0 meter. Enligt utförd Cpt-sondering uppgår lerjordens hållfasthet till i storleksordning ca kpa (fast lera). I borrhål nr 2 påträffades ej någon gyttjig jord. 4.3 Fast botten Sonderingen avslutades på 12,0 meters djup utan att fast botten påträffades. Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. PM1 Utskrivet:

9 Förstudie 9 (10) Uppdragsnr Upprättad: Analys - Slutsatser Vi bedömer utifrån insamlade uppgifter följande: - Materialvandringen i planerat område för badbryggan bedöms som ringa, till skillnad från området mellan Båstads hamn och området strax norr om Stensåns mynning där det finns betydande erosionskador av strand och klitter. Detta bekräftas även av stora förekomster av grövre fraktioner såsom sten och grus. Stranden norr om Skummeslövstrand har inte studerats närmare men vid det besök som genomförts har inte några tydliga spår av erosion upptäckts. - Den mjuka bågformade strandlinjen tyder på att strandlinjen i huvudsak befinner sig i dynamisk jämvikt under rådande klimat dvs. vattennivåer och vindriktning är oförändrade. Det bör poängteras att en höjning av vattennivån kan ge en tillbakadragning av kustlinjen med en ny jämviktssituation mellan erosion och sedimentation, men denna process kan ta mycket lång tid innan den börjar uppträda. 6 Förslag till utförande av brygga Framtaget förslag skall ses som en vägledning för konstruktörens utformning av bryggan samt ge förslag på läge och stäckning. Vi anser att följande bör beaktas vid anläggande av en badbrygga i Skummeslövstrand (se bilaga 3) - Bryggan bör vara ca 250 m lång för att nå ut över de strandrevlarna som sträcker sig drygt 200 m från land, samt ge ett tillfredställande baddjup för de besökande, ca 1,5 m. L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver Badbryggan bör göras öppen och permeabel för att minimera påverkan på området. En tät konstruktion orsakar vanligtvis en sedimentation av sand uppströms bryggan och erosion nedströms, troligtvis även en ackumulation av tång. Påldimensionen bör även hållas på ett minimum för att undvika eventuell lokal erosion vid pålarna - Bryggan bör dimensioners efter en istjocklek på ca 0,5 m, hänsyn bör även tas till vertikalt istryck samt moment orsakat av isens brytning som uppkommer vid vattenståndsväxlingar - Med geotekniska förutsättningar enligt utförd undersökning (tre undersökningspunkter i strandlinjen) föreslås att grundläggningen av bryggan utförs med kohesionspålar slagna ner i fast lerjord under påträffat gyttjelager. När bryggans läge i plan är fastställd bör en detaljerad geoteknisk undersökning utföras längs med bryggans hela längd för att ge dimensioneringsunderlag för geokonstruktioner. Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbryg- Utskrivet: ga i Skummeslövstrand. PM1

10 Förstudie 10 (10) Uppdragsnr Upprättad: Trä under vatten bör undvikas då skeppsmask och is bryter ned bryggan med stora underhållskostnader som följd. Däremot kan användandet av trä ovan vatten ge ett betydande estetiskt värde. - Om betongpålar väljs bör Skyddsrör av rostfritt material användas som skydd mot is. - Badbryggan bör byggas under våren/hösten för att påverkan för de boende ska minimeras samt de osäkra vädret under vinterhalvåret. - Bryggans utformning och konstruktion bör beaktas för att minimera produktionskostnaderna. En idé kan vara att anlägga en brygga med löstagbara gångplan längs den yttersta delen, dels för att minska anläggningskostnader men även reducera de krafter som påverkar bryggan företrädesvis under vinterhalvåret, löstagbara gångplan används bla på Almhövden vid Löderup. - Dimensionerande parametrar för bryggans konstruktion är: Våghöjd Vattennivå Ispåverkan Laster Livslängd 7 Referenser Blomgren S, Hanson H, 1993: Rapport Nr 1. Kusterosion i nio skånska kommuner Skador och förslag till åtgärder, Lunds Tekniska Högskola. L:\5836\Laholm\ _Skummeslövstrand_Brygga\3_Dokument\PM1.doc Mall: Allmän - Stående dot ver 1.0 Ehrstedt S, 1981: Hav och strand Materialdrift i området Rönneå Vegeå, Kjessler&Mannerstråle AB. Hansen I-S, Möller A-L, Bundgaard, 2003: Utspädningsförhållanden för Banverkets förslag om utloppsledning i Laholmsbukten eller Skälderviken, DHI. Hebrand M, Nilsson K, Persson T, 1986: Inventering av sandtäktsområden för strandskyddsändamål, VIAK AB. Hedar P-A, Hammarskjöld G, 1973: Teknisk beskrivning för utbyggnad av Halmstads hamn, 104:4, P-A Hedar AB. Kusthydrauliska/Geotekniska undersökningar för anläggande av badbrygga i Skummeslövstrand. PM1 Utskrivet:

11 HALMSTAD TYLÖSAND HOVSHALLAR TOREKOV Kilometers MALEN STENSÅN BÅSTAD FYLLINGE FYLLEÅN TRÖNNINGE LAXVIK ELDSBERGA GULLBRANNA GENEVADSÅN GENEVAD LAGAN VEINGE LILLA TJ[RBY MELLBYSTRAND LAHOLM YSBY PLANERAD BADBRYGGA CA 250 m VALLBERGA SKUMMESLÖVSTRAND TECKENFÖRKLARING RÄNNESLÖV SKOTTORP STRÖMMAR VID SÖDERGÅENDE HUVUDRIKTNING STRÖMMAR VID NORDGÅENDE HUVUDRIKTNING ÖSTRA KARUP WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen Halmstad DATUM ANSVARIG BADBRYGGA SKUMMESLÖVSTRAND CLAES OLAUSSON ÖVERSIKT SKALA PLAN 1: UPPDRAG RITAD AV HANDLÄGGARE NUMMER VÅXTORP M.SVENSSON MSN/NKE BILAGA 1 HASSLÖV BET

12 400 m 300 m 200 m 100 m Profil m 300 m 200 m 100 m Profil m 300 m 200 m 100 m Profil Tallsätra Vägen Stora Strandvägen Doktorsgatan Nivå RH 70 (möh) År Högsta högvattenstånd HHW + 1, Medelhögvattenstånd MHW +1,07 Medelvattenstånd MW -0,04 Medellågvattenstånd MLW -0,84 Lägsta lågvattenstånd LLW -1, Differens mellan högsta och DW 3,11 lägsta vattenstånd Meters Föreslagen längd för badbrygga 0möh 0möh Medelvattennivå -0,04 möh Profil 1-1 möh -1 möh Profil 2 Profil 3-2 möh -2 möh -3 möh -3 möh 200 m 400 m 300 m 100 m 0m WSP Samhällsbyggnad DATUM Laholmsvägen Halmstad ANSVARIG BADBRYGGA SKUMMESLÖVSTRAND CLAES OLAUSSON STRANDPROFIL SKALA UPPDRAG RITAD AV HANDLÄGGARE NUMMER M.SVENSSON MSN/NKE BILAGA 2 BET

13

14

15 BILAGA 5 Laholmsvägen HALMSTAD Telefon Fax PROVTAGNING LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR Uppdrag Sammanställning av LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR Skummeslövstrand Datum Provtagningsredskap Skruv Sektion/borrhål Djup/nivå Benämning Datum Godkänd den AGR Uppdragsnummer Vattenkvot w % Organisk halt % Tjälfarl grupp enl tab CE/1 AnlAMA98 Mtrl.grupp enl tab CE/1 Anl AMA98 Bh1 0-0,5 något grusig SAND med skalrester Enl. borrningsledare -1,0 grå FINSAND med skalrester 29-1,2 FINSAND Enl. borrningsledare -1,3 FINSAND med tunna torvskikt Enl. borrningsledare -2,0 grå SAND med skalrester 18-2,5 SAND Enl. borrningsledare -2,9 grå SAND med tunna gyttjeskikt och 28 skalrester -3,1 sandig lerig GYTTJA med skalrester Enl. borrningsledare -4,0 gråsvart lerig GYTTJA med tunna sandskikt och skalrester -4,2 lerig GYTTJA med tunna sandskikt och skalrester Enl. borrningsledare -5,0 grå siltig LERA 33 Bh2 0-0,3 något grusig SAND med skalrester Enl. borrningsledare -1,0 FINSAND Enl. borrningsledare -1,3 SAND Enl. borrningsledare -1,4 lerig SAND Enl. borrningsledare -1,6 sandig LERA Enl. borrningsledare -3,0 siltig LERA Enl. borrningsledare Bh3 0-0,25 något grusig SAND med skalrester Enl. borrningsledare -1,4 FINSAND Enl. borrningsledare -2,5 lerig GYTTJA med tunna sandskikt Enl. borrningsledare -3,0 siltig LERA Enl. borrningsledare Anm

16 BILAGA 6 Laholmsvägen HALMSTAD Telefon Fax SIKTANALYS Fält: Lab: Uppdragsnummer: Provtagningsdatum: Skummeslövsstrand Uppdrag: Utfört av: J Törnell A Gunér Borrhål: 1 Djup u. my: 0,5-1,0 Typ av siktning Torrsiktning: Tvättsiktning: Siktanalys Sikt, mm Passerar Σ % % % % 8 100,0% 4 99,1% 2 97,9% 1 96,2% 0,5 94,7% 0,25 92,5% 0,125 28,7% 0,063 3,4% Passerande mängd, viktprocent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Finsand Mellansand Grovsand Fingrus Mellangrus Grovgrus 0,06 0,2 0, % 0,063 0,125 0,25 0, Sikt, mm Halt % Kornstorlek, mm 0,002/16-0,063/16 3% Finsand 0,25/16 93% 2/50 - Mtrl.grupp enl tab CE/1 Anl AMA98 Jordart enl. SGF 81 Tjälfarl grupp enl tab CE/1 Anl AMA98 Graderingstal, C u C u = d 60 / d 10 Cu < 5: d 60 = Cu 5-15: d 10 = C u = #Division/0! Cu > 15: Ensgraderad jordart Mellangraderad jordart Månggraderad jordart Anteckningar Datum Signatur Anna Gunér WSP - Halmstad Adress: Telefon: Telefax: Samhällsbyggnad Laholmsvägen Anläggningsteknik HALMSTAD

17 BILAGA 6 Laholmsvägen HALMSTAD Telefon Fax SIKTANALYS Fält: Lab: Uppdragsnummer: Provtagningsdatum: Skummeslövsstrand Uppdrag: Utfört av: J Törnell A Gunér Borrhål: 1 Djup u. my: 1,25-2,0 Typ av siktning Torrsiktning: Tvättsiktning: Siktanalys Sikt, mm Passerar Σ % % % % 8 100,0% 4 99,9% 2 99,8% 1 99,3% 0,5 89,6% 0,25 30,6% 0,125 11,9% 0,063 1,6% Passerande mängd, viktprocent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Finsand Mellansand Grovsand Fingrus Mellangrus Grovgrus 0,06 0,2 0, % 0,063 0,125 0,25 0, Sikt, mm Halt % Kornstorlek, mm 0,002/16-0,063/16 2% Finsandig mellansand 0,25/16 31% 2/50 - Mtrl.grupp enl tab CE/1 Anl AMA98 Jordart enl. SGF 81 Tjälfarl grupp enl tab CE/1 Anl AMA98 Graderingstal, C u C u = d 60 / d 10 Cu < 5: d 60 = Cu 5-15: d 10 = C u = #Division/0! Cu > 15: Ensgraderad jordart Mellangraderad jordart Månggraderad jordart Anteckningar Datum Signatur Anna Gunér WSP - Halmstad Adress: Telefon: Telefax: Samhällsbyggnad Laholmsvägen Anläggningsteknik HALMSTAD

18 BILAGA 6 Laholmsvägen HALMSTAD Telefon Fax SIKTANALYS Fält: Lab: Uppdragsnummer: Provtagningsdatum: Skummeslövsstrand Uppdrag: Utfört av: J Törnell A Gunér Borrhål: 1 Djup u. my: 2,5-2,9 Typ av siktning Torrsiktning: Tvättsiktning: Siktanalys Sikt, mm Passerar Σ % % % % 8 100,0% 4 99,5% 2 99,1% 1 96,1% 0,5 91,1% 0,25 36,0% 0,125 12,7% 0,063 2,6% Passerande mängd, viktprocent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Finsand Mellansand Grovsand Fingrus Mellangrus Grovgrus 0,06 0,2 0, % 0,063 0,125 0,25 0, Sikt, mm Halt % Kornstorlek, mm 0,002/16-0,063/16 3% Finsandig mellansand 0,25/16 36% 2/50 - Mtrl.grupp enl tab CE/1 Anl AMA98 Jordart enl. SGF 81 Tjälfarl grupp enl tab CE/1 Anl AMA98 Graderingstal, C u C u = d 60 / d 10 Cu < 5: d 60 = Cu 5-15: d 10 = C u = #Division/0! Cu > 15: Ensgraderad jordart Mellangraderad jordart Månggraderad jordart Anteckningar Datum Signatur Anna Gunér WSP - Halmstad Adress: Telefon: Telefax: Samhällsbyggnad Laholmsvägen Anläggningsteknik HALMSTAD

19

20 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem 1 Version 2001:2

21 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i plan Redovisning i plan Allmänt Undersökningspunktens läge anges med en cirkel med en diameter av 3 mm med centrum i undersökningspunkten. Cirkeln kan sedan byggas på med attribut, t ex streck, cirklar och skrafferingar. Attributen anger vilken typ av sondering, provtagning och mätning som utförts. Exempelvis betyder en ofylld 3 mm cirkel att en enkel sondering utförts, t ex en sticksondering utan angivande av sonderingsmotstånd. Om den undre cirkelhalvan är fylld innebär detta att statisk sondering utförts, t ex viktsondering. Ifylld övre cirkelhalva innebär att dynamisk sondering utförts, t ex hejarsondering eller slagsondering. Ett lodrätt streck under cirkeln och streckets avslutning - eller avsaknaden av lodrätt streck - anger hur sonderingen avslutats, t ex om sondering utförts till för metoden normenligt stopp eller om sondering utförts i berg. En yttre omgivande 5 mm cirkel lagd över en 3 mm cirkel anger att provtagning av jord utförts. Fylld övre respektive undre cirkelhalva anger om provtagningen är störd eller ostörd, d v s taget med t ex skruvborr respektive taget med kolvprovtagare. Cirkeln (3 mm) avser undersökning i jord. Ett lodrätt streck ovan cirkeln anger någon form av hydrogeologisk mätning. Ett lodrätt streck under cirkeln anger att stopp erhållits vid sondering eller att sondering utförts i eller till förmodat berg. Intill undersökningspunkten anges identitetsnummer. Till vänster om punkten anges markytans nivå eller annan referensnivå. Lutande borrhål, vilket är vanligt vid långa undersökningshål i berg, anges med ett streck som utgör borrhålets planprojektion. Ibland kompletteras information med uppgifter om lutning, längd och riktning. SGF/BGS Beteckningssystem 6 Version 2001:2

22 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i plan Sondering Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering) CPT-sondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering) Tillägg för djup- och bergbestämning Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare Sondering till förmodat berg Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges. SGF/BGS Beteckningssystem 7 Version 2001:2

23 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i plan Provtagning Störd provtagning (vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare) Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt. Ytlig provtagning i berg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande: T = annan teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys SGF/BGS Beteckningssystem 8 Version 2001:2

24 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Kapitel 2 Redovisning i sektion Redovisning i sektion Sondering Allmänt Resultat från sondering redovisas vid sidan av sonderingsstapeln. Denna utgörs av dubbla vertikala linjer och motsvarar sonderingshålets längd. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet, mätningsklass enligt SGF:s Fälthandbok (SGF Rapport 1:96)i förekommande fall utrustningsklass, markytans nivå samt utförda undersökningar i kronologisk ordning. Vid sidan av stapeln redovisas resultat från sondering, in situ-försök och laboratorieanalyser. Dessa uppgifter kompletterar uppgift om nivå respektive metod. Vid sondering registreras neddrivningsmotståndet som ett mått på jordens fasthet. Motståndet kan mätas som t ex antal vridna halvvarv för neddrivning (hv/0,2 m, viktsondering), antal slag för neddrivning (sl/0,2 m, hejarsondering), tidsåtgång för neddrivning (sek/0,2 m, slagsondering) eller med angivande av spetsmotstånd, mantelfriktion och portryck (CPT-sondering). Neddrivningsmotståndet anges vid sonderingsstapeln med olika typer av stapeldiagram eller kontinuerliga diagram. Vid sticksondering registreras vanligtvis inte neddrivningsmotståndet. Även slagsondering och jord-bergsondering kan utföras utan registrering av neddrivningsmotstånd. Sonderingsstapelns avslut anger erhållen typ av stopp och är kopplad till plansymbolen. Angiven kod i följande stycken, t ex kod HM=91, avser kod enligt SGF:s Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar. Påbörjande av sondering med förborrning ODEX Ø76 Förborrningsdjupet anges med vidgad stapel enligt figuren. Metod för förborrning och borrdiameter anges, t ex ODEX-borrning. SGF/BGS Beteckningssystem 14 Version 2001:2

25 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i sektion Beteckningar i sonderingsstapel I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. X Fritt vatten (kod 81) Fyllningsjord (kod 30) Torv (kod 83) Torrskorpelera (kod 31) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Sandjord (kod 38) X (icke bedömd jordart) (kod 36) Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35, 37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) Sondering i berg Sondering i berg avslutad (kod 95) SGF/BGS Beteckningssystem 15 Version 2001:2

26 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) Block eller berg (kod 93) Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92) Stopp mot förmodat berg (kod 94) Jord-bergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SGF/BGS Beteckningssystem 16 Version 2001:2

27 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i sektion CPT-sondering Grundsymbol i plan: (kod HM=07) Använd sonderingsklass, CPT 1, 2 eller 3, anges. Redovisning omfattar kurvor för de uppmätta basparametrarna spetsmotstånd (q T, alt. q C ), mantelfriktion (f T alt. f C ) och i förekommande fall portryck (u). CPT 1 Neddrivningsmotståndet redovisas i diagramform. I diagrammet anger den heldragna kurvan spetsmotstånd, q c och den streckade mantelfriktion, f c, mätt vid spetsen. x anger längre uppehåll i sonderingen (> 5 min). Kurvorna för spetsmotstånd och portryck kan samredovisas till höger om stapeln och kurvan för mantelfriktion speglas till vänster. CPT 2 och CPT 3 För CPT 2 och 3 redovisas även portryckskurvan. Spetsmotstånd och mantelfriktion anges areakorrigerade (q C, f C ). I vissa fall redovisas även kurvor för de beräknade parametrarna friktionskvot (R f ) och portryckskvot (DPPR). Bedömda jordarter kan anges i borrhålsstapeln. Aktuell sonderingsklass skall anges ovan sonderingsstapeln. Vid uppritning skall följande skalor väljas: Djup 1,0 m/cm q T 2 MPa/cm (heldragen linje) f T 50 kpa/cm (heldragen linje) u 200 kpa/cm (heldragen linje) Kurvorna för spetsmotstånd och mantelfriktion redovisas till höger om stapeln medan porvattentrycket redovisas till vänster. Bedömda jordarter kan redovisas i borrhålsstapeln. Uppehåll i sonderingen längre än 5 minuter anges med x. SGF/BGS Beteckningssystem 20 Version 2001:2

28 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i sektion I vissa fall redovisas också kurvorna för friktionskvot (R f ) och portryckskvot (DPPR). Följande skalor skall då användas: R f DPPR 2 %/cm 0,5/cm Redovisning av dessa parametrar utföres alltid tillsammans med de uppmätta parametrarna. Redovisningen kan då antingen göras i den geotekniska sektionen eller separat. 6 CPT Spetstryck, qc (MPa) Mantelfriktion, fc (kpa) Portryck, u (kpa) OBS! Figuren ej skalenlig Plansymbol i exemplet: CPT Spetstryck, qt(mpa) Mantelfriktion, ft (kpa) Portryck, u (kpa) Friktionskvot, Rf(%) Portryckskvot, Bq OBS! Figuren ej skalenlig Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 21 Version 2001:2

29 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i sektion Provtagning Allmänt Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel respektive text till vänster om sonderingsstapeln. Stapelns längd motsvarar neddrivningsdjupet och redovisas skalenligt. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet. Över stapeln till höger anges markytans nivå. Över stapeln till vänster anges utförda undersökningar i den ordning de utförts. Fylld stapeldel anger ostört prov, skrafferad stapeldel anger stört prov. Jordarter angivna vid horisontellt streck markerar centrum av prov undersökt i laboratorium. Jordartsbenämning som anges vid sonderingsstapeln är fältpersonalens bedömning vid sonderingen. Generellt används laboratoriepersonalens jordartsbedömning vid sondering. Resultat från laboratoriebestämningar av vattenkvot, densitet, förkonsolidering etc redovisas på diagram placerade intill sonderingsstapeln. Benämning på berg och jord anges enligt bilaga 1. Exempelvis innebär (si)lesaf något siltig lera med finsandskikt. Tilläggsord är placerade före huvudord och så att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, (f, m, och g), t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 27 Version 2001:2

30 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28, 29, 30) Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τ k ) och sensitivitet (S tk ), vattenkvoter (naturlig w N, flytgräns w L ) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck (σ' c ) och kompressionsmodul M L, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(StI) K Let Le CRS Le f 0 kpa (oreducerad) Vattenkvot w % Förkonsolidering ( c) CRS Le CRS sile Sa XX Sensitivitet S t Skrymdensitet t/m 3 Skjuvhållfasthet ( ) enligt: f Vattenkvot (w) och densitet ( ) M L (kpa) Konförsök Sensitivitet (S ) enligt: t Konförsök Naturlig vattenkvot Konflytgräns Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 28 Version 2001:2

31 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges. Ovanför observationsröret anges observationsperiod. Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåerna redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grundvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges torrt, alternativt < nivå 18GW Pp +9.3 W W SGF/BGS Beteckningssystem 36 Version 2001:2

32 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Redovisning i sektion Kommentarer till observationer vid redovisning av grundvattendiagram utförs med symboler enligt nedan. Nivå S År FÖRKLARINGAR S Torr Ersatt Funktionskontroll godkänd Hinder Fruset Flödar Avslutat Funktionskontroll ej godkänd Spolat SGF/BGS Beteckningssystem 37 Version 2001:2

33 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Hf Jb-1, Jb-2, Jb-3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb Provtagare Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HfA) jord-bergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning dilatometerförsök kärnborrning pressometerförsök portryckmätning vingförsök Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) Sl - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kärnprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Plp porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Beteckningssystem 57 Version 2001:2

34 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Bilaga 1 Förkortningar Analysmetoder AAS DT FID GC HPLC ICP IR MS PID TK XRF atomabsorbtions-spektrofotometri detector tubes flamjonisationsdetektor gaskromatografi vätskekromatografi Induktiv kopplad plasma-spektrometri infraröd-spektrofotometri masspektrometri fotojonisationsdetektor övriga testkits för fältbruk röntgenfluorescensdetektor Speciella metoder γ total gammastrålning γ s total gammastrålning vid mätning med gammaspektrometer EL elektrisk EM elektromagnetisk GM gravimetrisk GPR georadar Ikl inklinometermätning MG magnetisk Pg provgrop Pu provpumpning Rf rör med filter Rö öppet rör, foderrör SE seismisk Vfm vattenförlustmätning (falling- resp constant head eller brunnförsök ) Mineral och sprickfyllnad an andalusit ho hornblände le lera co cordierit jo jord of ofylld ep epidot ka kalcit ore malmmineral fe järn kfsp kalifältspat plag plagioklas fs flusspat kl klorit si sillimanit ga granat kv kvarts su sulfider gf grafit ky kyanit ta talk Gångbergarter A Amfibolit Gö Grönsten Ap Aplit M Mylonit B Breccia P Pegmatit Db Diabas Pf Porfyr SGF/BGS Beteckningssystem 58 Version 2001:2

35 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rösberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält cs lokalt förkommande föroreningar cs föroreningar finns som tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera ( ) något, t ex(sa)= något ( ) tunnare skikt underst sandig Gr grus gr grusig gr grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 59 Version 2001:2

36 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Bilaga 1 Förkortningar Berg- och jordparametrar E D E pm σ c σ k f T I D τ fu τ RV τ v K D M L p 0 p 0m p 1 pl p l * q T S t S tv u w W L w N w p V O V f dilatometermodul (DMT) pressometermodul (PMT (Menard)) förkonsolideringstryck (effektivt) karakteristisk spänning (effektiv) mantelmotstånd (areakorrigerat (CPT)) materialindex odränderad skjuvhållfasthet horisontal skjuvhållfasthet efter omrörning (från Vb) okorrigerad skjuvhållfasthet (från Vb) horisontellt spänningsindex (DMT) kompressionsmodul kontakttryck (DMT) gränstryck (PMT) expansionstryck (DMT) gränstryck (PMT) nettogränstryck (PMT) spetsmotstånd (areakorrigerat (CPT)) sensitivitet sensitivitet (från Vb) portryck vattenkvot flytgräns naturlig vattenkvot plasticitetsgräns initiell volym (PMT) krypvolym (PMT) Sammanfattande förkortningar Fr Ko O P X friktionsjord oorganisk kohesionsjord organisk jord oorganisk eller organisk kohesionsjord Beteckningen används när man ej kan skilja på dessa jordar. används när jordart ej bestämts eller jord ej bedömts Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck (eller av närliggande provtagning) ej kunnat ange jordart. Kan även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning. Anmärkning: Jord jordskorpans lösa avlagringar (ej närmare definierade) Jordart klassificerad jord (enligt olika indelningssätt) SGF/BGS Beteckningssystem 60 Version 2001:2

37 Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Bilaga 1 Förkortningar Övriga förkortningar A analys (speciell) fb förborrning GW grundvattennivå MkA, MkB, MkC inmätningsklass A, B och C enl. HMK-BA2 My markyta Ro rotationsborrning (tidigare Rt) Sb sänkhammarborrning W fri vattenyta, portrycksnivå SGF/BGS Beteckningssystem 61 Version 2001:2