G E O T E K N I S K A BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Yttrande över grundundersökning för planerade nybyggnader inom Timotejen 17, Stockholms Stad.

Transkript

1 G E O T E K N I S K A AB BYGGNADSBYRÅN Utför: Geotekniska utredningar Utsättning och kartering Avvägning Kontroller S T O C K H O L M - T E L E F O N T E L E F A X POSTADRESS: FASANVÄGEN 34, NACKA Mervärdesskatt reg. Nr: Projekterar: Vatten och avlopp Vägar, gator och planer Litt. A Yttrande över grundundersökning för planerade nybyggnader inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Yttrande Punktbeskrivningar Borrbeteckningsschema Ritning Geo 1: Borrplan. Avvägningsplan. Geo 11: Borrsektioner Geo 12: Borrsektioner

2 2 Litt. A Yttrande över grundundersökning för planerade nybyggnader inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Uppdraget har omfattat kontroll av bergets överyta för 2 stycken flerfamiljshus. Den södra byggnaden ligger på en parkeringsplats och den norra på ett område med berg. Dessutom innefattade uppdraget en kompletterande miljöundersökning och radonundersökning för de planerade byggnaderna. För uppdragets utförande har digitala ritfiler erhållits. Dessutom har uppdragsgivaren tillhandahållit samlingskarta för ledningar och tidigare utförd miljöundersökning. FÄLTARBETET Fältarbetet, som utförts under maj 2010 under ledning av civilingenjör Ulf Pantzar, har förutom övriga erforderliga åtgärder omfattat utsättning och inmätning av borrpunkter, viktsondering, motorslagsondering och radonmätning. För utsättning och inmätning har polygonpunkterna , och för avvägning har fixpunkt använts. Läge och koordinater framgår av bifogad punktbeskrivning. Uppdraget redovisas med detta yttrande, punktbeskrivning, borrbeteckningsschema samt 3 st ritningar. KABLAR OCH LEDNINGAR Enligt den erhållna samlingskartan finns det inga kablar eller ledningar inom undersökt område. Dock finns det kablar eller ledningar vid p-platsen där det södra huset planeras. Dessa kablar och ledningar utgörs troligen av dagvatten ledningar för avvattning av p-platsen. Det kan även finns elkablar för belysning mm. TOPOGRAFI Vid det södra huset finns idag dels en p-plats dels befintliga byggnader. Vid det norra huset består området av skogsmark med stor del av berg i dagen. Vid planerad byggnads norra ände finns inget berg dagen. Vid den södra änden finns rester av ytor där sand mm har lagrats. GRUNDVATTEN I samband med utförd undersökning kunde ingen grundvattenyta uppmätas. Dock kan det finnas vatten i svackor i berget samt vid det norra husets norra ände.

3 3 GRUNDFÖRHÅLLANDEN Vid det södra huset finns berg nära markytan. Största uppnådda borrdjup till bergets överyta är 1,5 m. Berg finns i slänten mot befintligt p-hus i öster samt i bergskärning mot Radiusbacken. Vid det norra huset är djupet till berg inom det område där upplag har funnits ca 0,0 2,3 m. För den norra gaveln påträffas förmodat berg på ca 0,9-1,6 m djup. För det norra huset i övrigt är djupet till berg litet. Det finns stora ytor med berg i dagen samt ytor med tunnare jordtäcken. MILJÖUNDERSÖKNING Utförd miljöundersökning redovisas i Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. med littera A , upprättad RADONUNDERSÖKNING Då bergets överyta finns på litet djup valde vi att mäta gammastrålningen. (Att direkt mäta radonhalten i berg är inte möjligt. Istället mäts gammastrålningen från blottat berg vilket ger ett mått på bergets innehåll av radioaktiva ämnen. Gammastrålning mäts i mikrosivert per timme (µs/h). Den äldre enheten är mikroröntgen per timme (µr/h) 1 µr/h = 0,01µS/h.) Undersökningarna har skett enligt anvisningar i Byggforskningsrådets rapport T20:1989 Mark-radon, Riktlinjer för markradonundersökningar och R85:1988 Radon i bostäder reviderad upplaga Gammastrålning vid det södra huset varierade mellan 0,12 och 0,15 µs/h och för det norra huset mellan 0,12 och 0,17 µs/h. Marken och berget i området kan klassificeras som normalradonmark. Vilket medför att byggnaderna skall utföras radonskyddande. Åtgärder Byggnadens konstruktion bör utformas så att risken för otätheter mot marken minimeras, t ex: Bottenplattan utförs på ett sätt som minimerar risken för sprickor. Detta gäller även för källarväggar under markytan. (Ökad tjocklek på platta resp. vägg, bättre betongkvalitet med dubbelarmerad bottenplatta.) Genomföringar och fogar i platta och källarväggar under mark tätas noggrant. För att ytterligare öka säkerheten bör förberedelser göras för att kunna suga bort ev. radon. Detta utförs genom att det placeras dräneringsslangar under betongplattan. Dessa slangar ansluts till en brunn utanför eller i byggnaden. I denna brunn kan (i framtiden) en sugande pump installeras om det blir förhöjda värden i planerad byggnad.

4 4 GRUNDLÄGGNING Planerade byggnader bör grundläggas på berg. Fyllning under hus och för kör- och gångvägar skall ske med material av typ 1 3A enligt Anläggnings AMA kap. CE. Packning skall utföras enl. Anläggnings AMA. Dimensionering I GK 1 sätts det dimensionerande grundtrycksvärdet f d till 400 kpa vid grundläggning i eller på berg. I GK 2 sätts det dimensionerande grundtrycksvärdet f d till 3,0 MPa vid grundläggning i eller på berg under förutsättning att lastresultanten hamnar inom kärngränsen och att berget ej innehåller lösare skikt eller zoner. Dränering Under golv på mark ska dränerande och kapillärbrytande skikt utläggas. Om tvättad makadam väljs som kapillärbrytande lager gäller att den kapillära stighöjden ej får överstiga halva lagertjockleken. Normalt innebär detta en minimitjocklek av 0,2 m. Mellan terrass och makadamlager ska en materialskiljande geotextil läggas. Runt byggnaden ska sedvanlig dränering läggas. Ledningens högsta punkt (vattengången) bör som högst ligga i nivå med det anslutande makadamlagrets eller dränerande lagrets underkant. SCHAKTNING I fyllningen för bef. p-yta samt vid äldre upplag kan det förekomma block som kan försvåra schaktningen. Länshållningen kan under byggtiden ske med dränkbara pumpar i erosionsskyddade pumpgropar. I övrigt hänvisas till bifogade handlingar. NACKA G E O T E K N I S K A HÅPE AB BYGGNADSBYRÅN Henry Pantzar Ulf Pantzar

5 Utdrag ur stompunktsbasen Datum: Koordinatsystem: Sweref Höjdsystem: Stadens höjdssystem (samma nollnivå som i RH 00) Obs! Höjduppgifterna garanteras endast om kontrollavvägning skett mot annan höjdfix. De plana koordinaterna på stompunkter i höjd är ungefärliga. Nyttjanderätt Stockholms stadsbyggnadskontor upprättar och ajourhåller det geodetiska stomnätet i Stockholm stad. Uppgifterna är upphovsrättsligt skyddade och nyttjaren får därför endast använda informationen för det ändamålet som framgår av beställning och ej sprida denna information vidare, vare sig i digital eller analog form. Dock får informationen lämnas vidare för att konsult skall kunna utföra uppdrag åt beställaren. Beställaren skall därvid göra förbehåll om att annan användning inte är tillåten utan ny beställning Kv Timotejen Brukspunkter i plan Punktnummer N (m) E (m) H (m) Markeringstyp rör i berg borrhål i berg borrhål i berg Brukspunkter i plan Punktnummer N (m) E (m) H (m) Markeringstyp gjuten expanderplatta i asfalt rör i berg

6

7 Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem 1 Version 2001:2

8 Redovisning i plan Sondering Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering) CPT-sondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering) Tillägg för djup- och bergbestämning Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare Sondering till förmodat berg Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges. SGF/BGS Beteckningssystem 7 Version 2001:2

9 Redovisning i sektion Beteckningar i sonderingsstapel I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. Fritt vatten (kod 81) Fyllningsjord (kod 30) Torv (kod 83) Torrskorpelera (kod 31) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35, 37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) X Sandjord (kod 38) X (icke bedömd jordart) (kod 36) Sondering i berg SGF/BGS Beteckningssystem 15 Version 2001:2 Sondering i berg avslutad (kod 95)

10 Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) Block eller berg (kod 93) Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92) Stopp mot förmodat berg (kod 94) Jord-bergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SGF/BGS Beteckningssystem 16 Version 2001:2

11 Redovisning i sektion Viktsondering Grundsymbol i plan: (kod HM=01) Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kn utan eller med samtidig vridning. Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kn för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halvvarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "sl" anger att sonden drivits ned med slag. Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln. N4335 Vim +2.0 RÖTTER hv/0.20m 63 sl Vim använd metod +2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kn 63 exempel på de fall då antalet halvvarv ej ryms inom angiven skala. Plansymbol i exemplet: +2.0 N4335 SGF/BGS Beteckningssystem 18 Version 2001:2

12 Redovisning i sektion Jord-bergsondering Grundsymbol i plan: (kod HM=12) Allmänt Jb-sondering kan utföras i tre olika klasser benämnda Jb-1, Jb-2 och Jb-3. Jb-1 Motståndet anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas som blockdiagram med tjocka vertikallinjer. Plansymbolen anger registrering vid borrning i jord samt att mer än 3 m borrats i förmodat berg. Borrning i berg redovisas med enkel vertikallinje. Genomborrat block anges, se exempel. Använd maskintyp anges om flera olika typer använts i samma projekt. Noteringar till vänster om borrstapelns nedre del mellan nivåmarkeringar: + Ej märkbara sprickor, jämn sjunkning 0 Sprickigt berg, märkbara sprickor - Mycket sprickigt berg, svårigheter att vrida -- Öppen eller fylld spricka, fri sjunkning ib Förekomst av sprickor har ej bedömts ir Anger att registrering ej skett Jb1 Utförandeklass N6013 Plansymbol i exemplet: +5.5 SGF/BGS Beteckningssystem 24 Version 2001:2

13 Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Hf Jb-1, Jb-2, Jb-3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb Provtagare Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HfA) jord-bergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning dilatometerförsök kärnborrning pressometerförsök portryckmätning vingförsök Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) Sl - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kärnprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Plp porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Beteckningssystem 57 Version 2001:2

14 Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rösberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält cs lokalt förkommande föroreningar cs föroreningar finns som tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera ( ) något, t ex(sa)= något ( ) tunnare skikt underst sandig Gr grus gr grusig gr grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 59 Version 2001:2

15 Bilaga 1 Förkortningar Berg- och jordparametrar E D E pm σ c σ k f T I D τ fu τ RV τ v K D M L p 0 p 0m p 1 pl p l * q T S t S tv u w W L w N w p V O V f dilatometermodul (DMT) pressometermodul (PMT (Menard)) förkonsolideringstryck (effektivt) karakteristisk spänning (effektiv) mantelmotstånd (areakorrigerat (CPT)) materialindex odränderad skjuvhållfasthet horisontal skjuvhållfasthet efter omrörning (från Vb) okorrigerad skjuvhållfasthet (från Vb) horisontellt spänningsindex (DMT) kompressionsmodul kontakttryck (DMT) gränstryck (PMT) expansionstryck (DMT) gränstryck (PMT) nettogränstryck (PMT) spetsmotstånd (areakorrigerat (CPT)) sensitivitet sensitivitet (från Vb) portryck vattenkvot flytgräns naturlig vattenkvot plasticitetsgräns initiell volym (PMT) krypvolym (PMT) Sammanfattande förkortningar Fr Ko O P X friktionsjord oorganisk kohesionsjord organisk jord oorganisk eller organisk kohesionsjord Beteckningen används när man ej kan skilja på dessa jordar. används när jordart ej bestämts eller jord ej bedömts Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck (eller av närliggande provtagning) ej kunnat ange jordart. Kan även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning. Anmärkning: Jord jordskorpans lösa avlagringar (ej närmare definierade) Jordart klassificerad jord (enligt olika indelningssätt) SGF/BGS Beteckningssystem 60 Version 2001:2

16

17

18