Geoteknisk undersökning

Transkript

1 Tekniska verken Dnr 1466 LINKÖPINGS KOMMUN TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Harvestad område C Kommunens stycketomter Geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik Dnr 1466

2 Tekniska verken Dnr 1466 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Objektbeskrivning 3 3 Genomförda undersökningar 3 4 Geoteknisk beskrivning Allmänt Norra delområdet Jordlagerbeskrivning Grundvattenförhållanden Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper Sydvästra delområdet Jordlagerbeskrivning Grundvattenförhållanden Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper Sydöstra delområdet Jordlagerbeskrivning Grundvattenförhållanden Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper Nordvästra diket Nordöstra diket Sydvästra diket 6 5 Rekommendationer för grundläggning Norra delområdet Sydvästra delområdet Sydöstra delområdet Markradon Övrigt 7 6 Schaktning för avskärande dil<en 7 7 Granskning 8

3 Tekniska verken Dnr 1466 Harvestad, område C Kommunens stycketomter Geoteknisk PIVI 1 UPPDRAG På uppdrag av Linlcöpings kommun har Tekniska verken Driftum AB, Infrateknilc/Geotelcnik utfört geoteloiisk undersökning for styclcetomter i Harvestad, område C, Linköping. Syftet med undersölmingarna har varit att redovisa de geoteloiislca förutsättningarna for grundläggning av källarlösa småhus i 1-2 våningar på de 59 stycketomtema. I uppdraget har även ingått att redovisa förutsättningarna för schaktning för avskärande diken där omgivande mark sluttar mot tomterna. Mätningar av markradon har också utförts. 2 OBJEKTBESKRIVNING Detaljplanen medger friliggande småhus i högst 2 våningar. Avskärande diken kan förväntas bli 0,5-1,5 m djupa. 3 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Resultat av fältundersökningar redovisas separat i Rapport geotelaiik, RGeo, daterad GEOTEKNISK BESKRIVNING 4.1 Allmänt Undersökningsområdets norra och sydvästra delar utgörs i huvudsak av morän. Den sydöstra delen utgörs av varvig lera. Marlmivåerna är som högst i områdets nordvästra kant ca + 83,5 m och som lägst i sydost ca +74 m. Den geotelcniska beslaivningen för kommunens stycketomter har indelats i 3 delområden: Norra delområdet (borrhål 1-25) Sydvästra delområdet (borrhål 28-30, 34-36, 40-44, och 53-59) Sydöstra delområdet (borrhål 31-33, 37-39, 45-46, 52 och 60)

4 Tekniska verken Dnr 1466 De avskärande dikena liar indelats enligt följande; Nordvästra diket (borrhål ) Nordöstra diket (borrhål ) Sydvästra diket (borrhål ) 4.2 Norra delområdet Jordlagerbeskrivning Under ca 0,1 m mullhaltig silt och sand med växtdelar består jorden, inom merparten av delområdet, av siltig morän som mot djupet övergår till lerig morän. Moränen innehåller sten/block och dess relativa fasthet är hög ned till 1-1,5 m djup och därunder mycket hög. Berg har i några fall påträffats inom 1-1,5 m djup (främst i sydvästra och sydöstra delarna av delområdet). I övrigt har de flesta sonderingarna avslutats inom 2-3 m djup i mycket fast lagrad morän. Berg i dagen kan iakttas i västra delarna av de tomter där borrhål 109 och 110 utförts. Ytligt belägna sten/block förekommer relativt rikligt i delområdets västra och norra delar. I området vid borrhål 10 och 11 (nordöstra kanten) samt vid borrhål 15 och 23 (sydvästra hörnet) har lokalt 0,5-1 m torrskorpelera påträffats ovan moränen. Torrskorpan är fast Grundvattenförhållanden Grundvattennivån har uppmätts att i huvudsak ligga 1,5-2,5 m under markytan. Lokalt har i området mellan borrhål 11 och 12 fritt vatten påträffats strax ovan markytan vilket sannolikt beror på att markvatten rinner till från höjdpartiet öster om de aktuella tomterna Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper Jorden är genomgående mycket fast inom det norra delområdet. 4.3 Sydvästra delområdet Jordlagerbeskrivning Under ca 0,2 m mullhaltig lera och silt består jorden av torrskorpelera ned till ca 1 m djup under markytan. Därunder följer lerig morän vars relativa fasthet är hög ned till 1,5-2 m djup och därunder mycket hög. Sonderingarna har i allmänhet avslutats inom 2-3 m djup i mycket fast lagrad morän. I delområdets sydvästra hörn har moränen påträffats direkt under det muuhaltiga ytlagret. Ytligt belägna sten/block förekommer relativt rikligt i denna del av delområdet.

5 Tekniska verken Dnr Grundvattenförhållanden Grundvattennivån har uppmätts att i huvudsalc Ugga 2-2,5 m under marlcj^an Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper Jorden är genomgående fast - myclcet fast inom det sydvästra delområdet. 4.4 Sydöstra delområdet Jordlagerbeskrivnrng Delområdets norra och södra delar: Under ca 0,2 m mullhaltig lera består jorden av torrskorpelera ned till 2-2,5 m djup under markytan varunder följer fast lera ned till underliggande morän inom större delen av området. Moränens relativa fasthet är hög - mycket hög. Sonderingarna har i allmänhet avslutats inom 2-4 m djup i fast lagi-ad morän. I delområdets mellersta del (borrhål 38 och närmast omgivande borrhål) är lerdjupen större och här har lokalt i huvudsak halvfast lera påträffats inom 4-5 m djup under markj^an. Djupet till morän är här större, ca 7 ä 8 m Grundvattenförhållanden Grundvattennivån har uppmätts att i huvudsak ligga 1-2 m under markytan. I delområdets mellersta del har i augusti 2014 grundvattennivån uppmätts att ligga ca 2 m under markytan. I tidigare utförd översiktlig undersöloiing uppmättes i februari 2010 grundvattennivån att ligga ca 1 m under markytan i samma del av området. Resultaten indikerar att nivån påverkas av variationer i nederbörd Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper Med undantag av områdets mellersta del är jorden genomgående fast inom det sydvästra delområdet. I områdets mellersta del är torrskorpeleran fast och överkonsoliderad. Den halvfasta leran är enligt tidigare utförd översiktlig utredning (Stadspartner ) överkonsoliderad och maximalt tillåten tilläggsspänning ca 4 m under nuvarande marknivå bör begränsas till 40 kpa. Det motsvarar ungefär belastningen av högst 1 m uppfyllnad i kombination med småhus i 2 plan. 4.5 Nordvästra diket Berg i dagen kan iakttas vid borrhål Vidare har berg påträffats inom 1,5-2 m djup vid borrhål 111 och övrigt har sonderingarna avbrutits på ca 3 m djup i morän med mycket hög relativ fasthet. Ned till 1-1,5 m djup är moränens relativa fasthet hög. Ett flertal sten/block har genomborrats längs sträckan. Moränen är generellt siltig. Yt- och markvatten kan förväntas att förflytta sig i riktning mot sydost, således mot tomterna.

6 4.6 Nordöstra diket Tekniska verken Dnr 1466 Sonderingarna har avbrutits på ca 3 m djup i morän med mycket hög relativ fasthet. Ned till 1-1,5 m djup är moränens relativa fasthet hög. Lokal förekomst av sten/block kan inte uteslutas. Moränen är generellt sihig. Yt- och markvatten kan förväntas att förflytta sig i riktning mot sydväst, således mot tomtema. 4.7 Sydvästra diket Sonderingarna har avbrutits på ca 3 m djup i morän med mycket hög relativ fasthet. Ned till ca 1 m djup är moränens relativa fasthet hög. Ett flertal sten/block har genomborrats längs sträckan. Moränen är generellt siltig. Yt- och markvatten kan förväntas att förflytta sig i riktning österut, således mot tomterna. 5 REKOIVliVIENDATIONER FOR GRUNDLÄGGNING 5.1 Norra delområdet Projekterade preliminära gatuhöjder indikerar att tomtmarken kan forväntas att fyllas upp ca 0,5 m eller något mera från nuvarande marlcnivåer. Grundläggning av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstyvad bottenplatta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar i storleksordningen 1 m kan, från geoteknisk synpunkt, utforas utan restriktioner med avseende på sättningar. Vid grundläggning bör maximala grundtrycket under vouter, sulor etc begränsas till 150 IcPa. 5.2 Sydvästra delområdet Projekterade preliminära gatuhöjder indikerar att tomtmarken kan förväntas att fyllas upp med högst ca 0,5 m från nuvarande marknivåer. Grundläggning av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstyvad bottenplatta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar i storleksordningen 1 m kan, från geotelmisk synpunlct, utföras utan restriktioner med avseende på sättningar. Vid grundläggning bör maximala grundtrycket under vouter, sulor etc begränsas till 100 kpa. 5.3 Sydöstra delområdet Föreskrivna gatuhöjder i detaljplanen indikerar att tomtmarken kan förväntas att fyllas upp med högst 0,8 m från nuvarande marlcnivåer. Grundläggning av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstj^ad bottenplatta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar som inte är större än 0,8 m kan utföras utan restriktioner med avseende på sättningar. Om det Icrävs mera uppfyllnad behöver eventuellt behov av lättfyllning utredas vilket i så fall får göras for varje enskild tomt. Vid grundläggning på torrskorpelera bör maximala grundtrycket under vouter, sulor etc begränsas till 100 kpa.

7 Tekniska verken Dnr Markradon Markradornnätningar mdikerar att jorden består av normalradonmarlc. Grundlconstruktionen bör därför utföras radonslcyddande. 5.5 Övrigt I byggnadslägena ska mullhaltig jord schaktas bort innan uppfyllnader och grundläggning utförs. Sten/block kan behöva schaktas bort främst i de norra och sydvästra delområdena. Vid schaktning, exempelvis for VA-ledningar, kan inte behov av bergschakt uteslutas inom delar av dessa områden. Om marknivån behöver höjas under byggnaderna kan detta exempelvis utföras enligt AMA Anläggning 10, kapitel CEB.21 "Fyllning för grundläggning av byggnad". Under byggnadskonstruktionen utförs dränerande och kapillärbrytande lager exempelvis enligt AMA Anläggning 10, kapitel CEF.21 "Dränerande och kapillärbrytande lager för byggnad". Dräneringsledningar utförs i normal omfattning. 6 SCHAKTNING FOR AVSKÄRANDE DIKEN Rekommendationerna gäller för samtliga diken. De avskärande dikena kan förväntas bli i storleksordningen 0,5-1,5 m djupa. Schaktbarhetsklass har bedömts enligt Byggforskningsrådets Rapport R130:1985 "Schaktbarhet Klassificeringssystem -85". Schaktning kommer att i huvudsak att ske i fast morän och mot djupet i mycket fast morän. Schaktklass 4 inom 1 m djup, och därunder klass 5. Schakt av block Icrävs från markytan och nedåt varvid blockens storlek kan medföra behov av sprängning. Inom delar av den nordvästra delsträckan krävs bergschakt. Den siltiga jorden är vid vattenöverskott flytbenägen och erosionskänslig. Yt- och markvatten kommer sannolikt att riima nerfor, respektive tränga ut ur dilcesslänten och den behöver därför skyddas mot erosionsskador. Snabb etablering av gräs eller arman växtlighet rekommenderas därför. Dikesbotten bör forses med ett Icraftigare erosionsslcydd, exempelvis av geotextil som täcks med makadam. Slänter utförs med maximal släntlutning 1:2 (höjd:längd).

8 Tekniska verken Dnr GRANSKNING Rapporten har granskats av Lisa Björk Telaiiska Verken Driftum AB Infratelcnilc/Geotelaiik / / y - - / / Lars Johansson Lisa Björk

9 Tekniska verken Dnr 1466 LINKÖPINGS KOMMUN TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Harvestad område C Kommunens stycketomter Geoteknisk undersökning Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik Dnr 1466

10 Tekniska verken Dnr 1466 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Geotekniska undersökningar 3 3 Redovisning 4 BILAGOR Nr Jordprovstabeller 1:1-4 Markradonundersökning 2 SGF:s Beteckningssystem RITNINGAR Planritning, skala 1:1000 Gl Sektionsritningar, skala H = 1:100, L = 1:?00 G2-5

11 Tekniska verken Dnr 1466 Harvestad, område C Kommunens stycketomter Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo 1 UPPDRAG På uppdrag av Linköpings Icommun liar Telaiiska verken Driftum AB, Infrateknik/Geoteknik utfört geoteknisk undersökning för 59 stycketomter i Harvestad, område C, Linköping. Undersölmingarna redovisar även förutsättningarna för schaktning for angränsande avskärande diken. Denna rapport utgör dokumentation av utförda fältundersökningar. Utvärderingar samt rekommendationer redovisas i en separat geoteknisk PM daterad GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Geotelmiska fältundersökningar har utförts i juli 2014 av Mikael Lennartson med borrbandvagn typ GH 8. Undersölmingarna har omfattat: Viktsondering Sticksondering Slagsondering Jord-bergsondering Skruvprovtagning (störda prover) Grundvattennivårör Markradonmätning (ROAC) 60 punkter 2 punkter 33 punlcter 25 punkter 12 punlcter 5 punkter 5 punkter Utsättning och avvägning av borrpunlcter har gjorts av personal vid Tekniska Verken Driftum AB i koordinatsystemet SWEREF och höjdsystem RH2000. Jordartsbestämning av upptagna störda jordprov har utförts omväxlande i fält och på Driftums laboratorium.

12 Tekniska verken Dnr REDOVISNING Sammanställning och uppritning av undersöloiingsresultaten har utförts av Mikael Lennartson, och redovisas på bifogade ritningar. Telaiiska verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik. Lisa Björic Lars Johansson

13 Tekniska verken Bilaga 1:1 Harvestad område C, Kommunens Dnr: 1466 stycketomter JORDPROVSTABELL Sekt eller punktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 3 Skr 0-0,1 Mullhaltig sand med växtdelar - 0,1-0,5 Brun siltig sandig morän med växtdelar 2 0,5-1,0 Grå rostfläckig siltig lerig morän 3 1,0-1,6 Brungrå rostfläckig siltig morän 3 7 Skr 0-0,6 Brun stenig sandig morän 2 10 Skr 0-0,05 Brun mullhaltig silt, växtdelar - 0,05-0,2 Grå silt 3 0,2-1,0 Brun rostfläckig torrskorpelera med sand- och gruskorn 3 1,0-2,2 Brun lerig siltig morän 3 2,2-3,0 Brun siltig morän 3 14 Skr 0-0,1 Brun mullhaltig sand och silt med växtdelar - 0,1-1,2 Brun rostfläckig lerig siltig morän 3 1,2-2,0 Brun siltig lerig morän 3

14 Tekniska verken Bilaga 1:2 Harvestad område C, Kommunens stycketomter Dnr: 1466 JORDPROVSTABELL Sekt eller punktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 20 Skr 0-0,1 Brun mullhaltig lerig silt med växtdelar - 0,1-0,5 Brun siltig lera, moränkaraktär 4 0,5-1,1 Brun rostfläckig sandig siltig lerig morän med rottrådar 3 1,1-2,0 Brun lerig morän 3 23 Skr 0-0,1 Brun mullhaltig silt med växtdelar - 0,1-0,2 Brun något grusig sandig silt med växtdelar 4 0,2-0,5 Brun rostfläckig torrskorpelera med rottrådar 3 0,5-2,3 Brun lerig morän 3 2,3-2,8 Brun sandig siltig lerig morän 3 26 Skr 0-0,3 Brun mullhaltig lera med växtdelar - 0,3-1,3 Brun rostfläckig torrskorpelera 3 1,3-2,0 Brun lera med sand- och gruskorn 3 34 Skr 0-0,2 Brun mullhaltig lera med växtdelar - 0,2-1,2 Brun rostfläckig torrskorpelera 3 1,2-2,0 Brun lerig morän 3

15 Tekniska verken Bilaga 1:3 Harvestad område C, Kommunens stycketomter Dnr: 1466 JORDPROVSTABELL Sekt eller purtktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 38 Skr 0-0,25 Brun mullhaltig lera med växtdelar - 0,25-1,2 Brun rostfläckig torrskorpelera, täta diffusa varv 3 1,2-2,3 Brun lera med tunna siltskikt, torrskorpekaraktär 3 2,3-3,1 Brun varvig lera med tunna siltskikt och sandkorn (fast) 3 3,1-4,0 Grå lera med siltskikt och bruna siltkörtlar (halvfast) 4 4,0-5,0 Grå siltig lera (halvfast) 4 50 Skr 0-0,2 Brun mullhaltig sandig silt med växtdelar - 0,2-0,8 Brun rostfläckig något grusig sandig lera 3 0,8-1,2 Brun torrskorpelera 3 1,2-2,0 Brun lera med sandkorn, moränkaraktär 3 53 Skr 0-0,5 Brun sand och grus, morän? - 0,5-1,1 Brun sandig siltig morän 3 1,1-1,5 Brun grusig sandig lerig morän 3

16 Tekniska verken Bilaga 1:4 Harvestad område C, Kommunens Dnr: 1466 stycketomter JORDPROVSTABELL Sekt eller punktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 60 Skr 0-0,2 Brun mullhaltig lera med växtdelar - 0,2-1,2 Brun rostfläckig torrskorpelera med rottrådar 3 1,2-1,8 Brun rostfläckig lera med gruskorn, torrskorpekaraktär 3 1,8-2,4 Brun sandig siltig lerig morän 3 2,4-3,0 Gråbrun sandig lerig siltig morän 3

17 mark radon miljö Certifierat kvalitetsoch miljöledningssystem RAPPORT 5093 TEKNISKAVERKEN DRIFTUM AB MIKAEL LENNARTSSON BOX LINKÖPING MARKRADONMATNING Mätområde: Harvestad, Linköping Burk Borr Rn-halt Utsättn.- Upptagn.- id hål kbq/m3 datum datum Kommentar 6068 B B B B Radonhalten i markluft är normalt större än 5 kbq/m3 (kilobecquerel/kubikmeter). Den uppmätta registrerade radonhalten anges i enheten kbq/m3. De angivna mätvärdena grundar sig på kalibrering i Statens Strålskyddsinstituts kalibreringsanläggning för markradondetektorer. Mätrapporten upprättad av MRM Konsult AB Rebecca Ålander MRM Konsult AB Telefon Box 63 Telefax LULEÅ E-post lnfo@mrm.se Intemet Organisationsnummer Besöksadress Gammelstadsvägen LULEÄ

18 RIKTVÄRDEN VID KLÄSSNING AV MARK ' (Starkt generaliserade, för utförligare indelning se rapport BFR R85:1988, reviderad upplaga 1990): Radonhalt i jordluft, haltgränser vid klassificering av mark. <10kBq/m^ lägradonmark kbq/m^ normalradonmark > 50 kbq/m^ högradonmark För lera, finsilt och lerig morän gäller att gränsen lågradonmark/normalradonmark ligger vid 60 kbq/m^, normalradonmark/högradonmark vid 100 kbq/m^. Om jordtäcket är mindre än en meter tjockt kan man inte mäta markradon på ett tillförlitligt sätt. Samma sak gäller för sprängstenslager och blockskravel, I dessa fall måste man kontrollera radiumhalten i materialet med en gammaspektrometer. Radiumhalt i berg, haltgränser vid klassificering av mark. Avser grundläggning direkt på berg och ingen direktkontakt med större lager av fyllning. <60 Bq/kg lägradonmark Bq/kg normalradonmark > 200 Bq/kg högradonmark OBS! För hus som byggs på större lager av sprängsten krävs betydligt lägre radiumhalter. Redan vid en radiumhalt på 100 Bq/kg måste marken klassas som högradonmark, och först vid en radiumhalt under 25 Bq/kg kan marken klassas som lägradonmark. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad (STATENS PLANVERK rapport 59:1982): lägradonmark normalradonmark högradonmark inga radonskyddande radonsäkert

19 Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssysfem Veision 2001:2

20 Redovisning i plan Sondering ^ Q ^ Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och tiycksondering) CPT-sondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondeiing) Tillägg för djup- och berg bestämning O O Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, dvs sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare 2 Sondering till förmodat berg ^ Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg ^ ^ Cj^ o Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kämborming minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges. SGF/BOS Beteckningssystem Veision 2001:2

21 Redovisning i plan Provtagning ^ ^ Störd provtagning (vanligen med karm-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare) Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare) H I ^' ^ Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt. Ytlig provtagning i bcrg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande: T = annan teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys SGF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2

22 Redovisning i plan Hydrogelogiska undersökningar i ^ 9 O Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation Portrycksmätning Provptimpning eller infiltrationsförsök Vattenförlustmätning i berg Brunn (grävd, sprängd eller borrad) SGF/BGS Betedmingssystera 11 Veision 2001:2

23 Redovisning i sektion Beteclmingar i sonderingsstapel I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. Fritt vatten (kod 81) Grusig jord (kod 39) 1/1= ///= Fyllningsjord (kod 30) Stenig jord och blockjord (kod 40) Torv (kod 83) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35,37) Torrskorpelera (kod 31) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) Sandjord (kod 38) Sondering i berg ix X (icke bedömd jordart) (kod 36) Sondering i berg avslutad (kod 95) SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 15

24 Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. O T Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) 9 Block eller berg (kod 93) 9 9 Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92) 2 9 Stopp mot förmodat berg (kod 94) Jord-bergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 16

25 Redovisning i selction Viktsondering Grundsymbol i plan: Q (kod HM=01) Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kn utan eller med samtidig vridning. Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kn för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halwarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "si" anger att sonden drivits ned med slag. Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst aimat hinder (t ex vhke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln. N4335 RÖTTER -H Vim +2.0 //i=//i=, Vim använd metod +2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kn 63 exempel på de fall då antalet halwarv ej ryms inom angiven skala.,75, hv/0.20m t 63 Plansymbol i exemplet: +2.0 N4335 t SGF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2

26 Redovisning i selction sticksondering Grundsymbol i plan: O (kodhm=ll) Sti (Mk 3) ///=///= ///=///= T Plansymbol i exemplet: O Redovisas utan angivande av sonderingsmotstånd. Bedömd jordart i samband med sondering kan redovisas. I detta fall har mätningsldass Mk3 (se bilaga 1) tillämpats. SGF/BGS Betedaiingssystem Veision 2001:2 17

27 Redovisning i sektion Slagsondering med registrering Grundsymbol i plan: ^ (kod HM-10) ///=///= N6220 b +5.1 ///=///= Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram. Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln. Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala /5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits). Maskintyp och stångdiameter bör anges. Plansymbol i exemplet: +5.1 N s/0.20m 56-80/5 Slagsondering utan registrering Grundsymbol i plan: (kodhm=ll) O 23 Slb +7.5 ///=///= o T 1/1=///= SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 22

28 Redovisning i sektion Jord-bergsondering Grundsymbol i plan: (kod HM=12) Allmänt Jb-sondering kan utföras i tre olika klasser benämnda Jb-1, Jb-2 och Jb-3. Jb-1 Motståndet anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas som blockdiagram med tjocka vertikallinjer. Plansymbolen anger registrering vid borrning i jord samt att mer än 3 m borrats i förmodat berg. Borrning i berg redovisas med enkel vertrkallinje. Genomborrat block anges, se exempel. Använd maskintyp anges om flera olika typer använts i samma projekt. Noteringar till vänster om borrstapelns nedre del mellan nivåmarkeringar: N6013 Jbl /1=///= \ + o QRATTKAX + o ib ir Ej märkbara sprickor, jämn sjunkning Sprickigt berg, märkbara sprickor Mycket sprickigt berg, svårigheter att vrida Öppen eller fylld spricka, fri sjunkning Förekomst av sprickor har ej bedömts Anger att registrering ej skett Jbl Utförandeklass N6013 Plansymbol i exemplet: +5.5 ^ s/0.20m SGF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2 24

29 Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26,27, 31,32,33,34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25,28,29, 30) Q Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel, xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (xjj och sensitivitet (S^^, vattenkvoter (naturlig Wn, flytgräns w^) och skrymdensitet (p). FörkonsoUderingstryck (cr'(j) och kompressionsmodul ML, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(Stl) K /!/=///= Let Le CRS Le- CRS Le- CRS sile Sa XX ///=/!/= Tr kpa (oreducerad) O O Sensitivitet S, Skjuvhållfasthet (Tf) enligt: Vattenkvot w % \ 1 1/ Skrym densitet pt/m' Vattenkvot (w) och densitet (p) Förkonsolidering (oé) / \ o M^CkPa) Konförsök Sensitivitet (Sj) enligt: Konförsök i/^ Naturlig vattenkvot Konflytgräns Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 28

30 Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör och portiyckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges. Ovanför observationsröret anges observationsperiod. Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefiter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåema redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grundvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges "torrt", altemativt "< nivå " +9.8 ///=///= ///=///= W GW Rö +9.6 ///=///= ///=///= GW GW GW ÖK RÖR+10.1 Rf +9.2 ///=///= ///=///= GW GW GW Pp ///=///= ///=///= W W< SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 36

31 Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Cone Penetration Test Hf hejarsondering (t ex H \) Jb-1, Jb-2, Jb-3 jord-bergsondering Slb slagsondering Sti sticksondering Tr trycksondering TrP portrycksondering TrS spetstrycksondering Vi viktsondering Vim viktsondering, maskinell vridning Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb Provtagare dilatometerförsök kämborming pressometerfbrsök portiyckmätning vingförsök Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) SI - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kämprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Pip porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Beteckningssystem 57 Version 2001:2

32 Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B Bl Br berg blockjord rosberg bl blockig Dy Cs F Gy Gy/Le Gr J Le Mn BlMn StMn GrMn SaMn SiMn LeMn Mu Sa Si Sk Skgr Sksa St Su SuLe SuSi T TI Tm Th Vx dy Misstänkt förorenad jord enligt ratinbedömning i falt fyllning gyttja kontakt, gyttja överst, lera underst grus jord lera morän block- och stenmorän stenmorän grusmorän sandmorän siltmorän lermorän (moränlera) mulljord (mylla, matjord) sand silt skaljord skalgrus skalsand stenjord sulfidjord sulfidlera sulfidsilt torv lägförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) mellantorv högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) växtdelar (trärester) dy cs gy O gr le mu sa si sk st su vx dyig lokalt förkommande föroreningar gyttjig något, t ex(sa)= något sandig grusig lerig mullhaltig sandig siltig med skal stenig sulfidjordshaltig med växtdelar dy cs gy U gr le mu sa si sk st su yx dyskikt föroreningar fiims som tunnare skikt gyttjeskikt tunnare skikt grusskikt lerskikt mullskikt sandskikt siltskikt skalskikt stenskikt sulfidjordsskikt torvskikt växtdelskikt (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordartema kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = fmsand. SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 59