Tekniska verken D nr 1538

Transkript

1 Tekniska verken D nr 1538 LINKÖPINGS KOMMUN Västerlösa, Linköpings kommun Geoteknisk undersökning Nybyggnation Geoteknlskt PM Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik D nr 1538

2 Tekniska verken D nr 1538 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Genomförda undersökningar 3 3 Topografi 3 4 Geoteknisk beskrivning Jord- och grundvattenförhållanden Jordlagerbeskrivning Grundvattenförhållanden Markradon 4 5 Grundläggning av byggnader på stycketomter 4 6 Grundläggning av byggnader på Omsorgstomten 5 7 Övrigt 5 8 Granskning 6

3 Tekniska verken D nr 1538 Västerlösa, Linköpings kommun Geoteknisk undersökning Nybyggnation Geoteknlskt PM 1 UPPDRAG På uppdrag av Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Teknikoch samhällsbyggnadskontoret, genom Jonas Sjöholm, har Tekniska verken Driftum AB, Infrateknik/Geoteknik, utfört geoteknisk undersökning för ett nytt bostadskvarter med stycketomter och en omsorgstomt i Västerlösa, Linköpings kommun. Syftet med den geotekniska undersökningen är att redovisa de geotekniska förutsättningarna för grundläggning av enfamiljshus och omsorgsbyggnader. Underlag för området har redovisats på digitalt underlag erhållet från beställaren. 2 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Resultat av utförda fältundersökningar redovisas separat i Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo, daterad TOPOGRAFI Området är beläget i södra delen av Västerlösa och består i dag av åkermark. IVIarknivåerna faller av från nordost mot sydväst från ca nivå + 76,3 m till ca nivå + 75,1 m. I områdets nordöstra del finns ett parti med berg i dagen.

4 Tekniska verken D nr GEOTEKNISK BESKRIVNING 4.1 Jord- och grundvattenförhållanden Jordlagerbeskrivning Jord- och grundvattenförhållandena kan för det aktuella området generaliseras enligt följande beskrivningar. Under ca 0,4 m mulljord består jorden av torrskorpelera ner till ca 1,5 m djup varunder följer morän (siltig sandig eller sandig siltig morän) på berg. Generellt är moränen blöt och flytbenägen från ca 2,0 m djup. Ställvis har fyllning på torrskorpelera (kring borrhål 106 och 111) påträffats. Sonderingarna har avslutats mellan 0,1 m och 6 m djup. Provtagningen har avslutats inom 3 m djup. Berg i dagen finns kring borrpunkt 107. Berg har även påträffats på 3 m djup vid borrpunkt 109. Block förekommer i moränen. Moränen har generellt hög till mycket hög relativ fasthet som ökar mot djupet Grundvattenförhållanden Grundvattennivån är mätt i ett öppet rör med filterspets i en punkt och varierar kring ca nivå + 74 m, 1-1,5 m under markytan. 4.2 Markradon Utförda radonundersökningar indikerar att marken utgörs av lågradonmark. Grundkonstruktionen för byggnaderna kan därför utföras utan extra åtgärder. 5 GRUNDLÄGGNING AV BYGGNADER PÅ STYCKETOMTER Nivå för färdigt golv har inte redovisats men sannolikt kan det antas att ligga ca 0,3 m över nivån för gatan (Gata 02: +75, ,1) d.v.s. mellan nivå ca +75, ,4 m. Uppfyllnader på maximalt ca 0,6 m erfordras således inom området. Grundläggning av småhus upp till 2-våningar kan ske med hel kantförstyvad bottenplatta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar på 1,0 m kan utföras utan restriktioner med avseende på sättningar. Som karakteristisk grundvattennivå väljs +74 m. Vid grundläggning på torrskorpelera eller packad fyllning av friktionsjord bör maximala grundtrycket under vouter, sulor etc. begränsas till 100 respektive 150 kpa. Schaktbotten kommer främst att utgöras av torrskorpelera men ställvis på siltig jord. Vid nederbörd kan det behövas länshållning med pumpar på schaktbotten. Siltig jord är

5 Tekniska verken D nr 1538 nriycket tjällyftande och vid kall väderlek (minusgrader) måste därför schaktbotten skyddas med isolering med överlappande skarvar. Berg i dagen finns inom den norra delen av området, berg har påträffats främst kring borrpunkt denna del kan således bergschakt erfordras för djupare schakter, t.ex. för VA-ledningar. Inom de delar av byggnadsläget där det finns lager av mulljord ska dessa tas bort innan uppfyllnader och grundläggning utförs. I områdets nordöstra del finns jordupplag med okontrollerad fyllning som måste tas bort. 6 GRUNDLÄGGNING AV BYGGNADER PÅ OMSORGSTOMTEN Nivå för färdigt golv har inte redovisats men sannolikt kan det antas att ligga ca 0,3 m över nivån för gatan (Gata 02: +75, ,1) d.v.s. mellan nivå ca +75, ,4 m. Uppfyllnader på maximalt ca 1,0 m erfordras således inom området. Grundläggning av byggnader upp till 2-våningar kan ske med hel kantförstyvad bottenplatta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar på 1,0 m kan utföras utan restriktioner med avseende på sättningar. Som karakteristisk grundvattennivå väljs +74 m. Vid grundläggning på torrskorpelera eller packad fyllning av friktionsjord bör maximala grundtrycket under vouter, sulor etc. begränsas till 100 respektive 150 kpa. Schaktbotten kommer främst att utgöras av torrskorpelera men ställvis på siltig jord. Vid nederbörd kan det behövas länshållning med pumpar på schaktbotten. Siltig jord är mycket tjällyftande och vid kall väderlek (minusgrader) måste därför schaktbotten skyddas med isolering med överlappande skarvar. Inom de delar av byggnadsläget där det finns lager av mulljord ska dessa tas bort innan uppfyllnader och grundläggning utförs. 7 ÖVRIGT Om marknivån under byggnaderna behöver höjas kan detta förslagsvis utföras enligt AMA Anläggning 10, kapitel CEB.21 "Fyllning för grundläggning av byggnad". Under byggnadskonstruktionen utförs dränerande och kapillärbrytande lager exempelvis enligt AMA Anläggning 10, kapitel CEF.21 "Dränerande och kapillärbrytande lager för byggnad". Dräneringsledningar kring byggnaderna utförs i normal omfattning.

6 Tekniska verken D nr GRANSKNING Rapporten har granskats av Lars Johansson. Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik st Lars Johansson

7 Tekniska verken D nr 1538 LINKÖPINGS KOMMUN Västerlösa, Linköpings kommun Geoteknisk undersökning Nybyggnation Rapport avseende geotekniska fält- och laboratorieundersökningar RGeo Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik D nr 1538

8 Tekniska verken D nr 1538 INNEHALLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Geotekniska undersökningar 3 3 Redovisning 4 BILAGOR Nr Jordartstabeller 1:1-1:2 Markradonmätning, protokoll 2 SGF:s Beteckningssystem RITNINGAR Planritning, skala 1:500 Sektionsritning, skala H = 1:100, L = 1:400 Gl G2 - G3

9 \ml TekniskQ verken Dnr isas Västerlösa, Linköpings kommun Geoteknisk undersökning Nybyggnation Rapport avseende geotekniska fält- och laboratorieundersökningar RGeo 1 UPPDRAG På uppdrag av Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Teknikoch samhällsbyggnadskontoret, genom Jonas Sjöholm, har Tekniska verken Driftum AB, Infrateknik/Geoteknik, utfört geoteknisk undersökning för ett nytt bostadskvarter medstycketomter och en omsorgstomt i Västerlösa, Linköpings kommun. Syftet med den geotekniska undersökningen är att redovisa de geotekniska förutsättningarna för grundläggning av enfamiljshus och omsorgsbyggnader. 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Geotekniska fältundersökningar har utförts i januari 2016 av Mikael Lennartson med borrigg av typ GH 8. Fältundersökningarna har omfattat: Viktsondering Skruvprovtagning (störda prover) SLB-sondering JB-sondering Grundvattenmätning i öppet rör m filterspets Radonmätning 18 punkter 5 punkter 2 punkter 2 punkter 1 punkt 5 punkter Utsättning och avvägning av borrpunkter har gjorts av personal vid Driftum AB i koordinatsystemet SWEREF och höjdsystemet RH2000. Jordartsbedömning av upptagna störda jordprov har utförts omväxlande i fält och på Driftums jordlaboratorium.

10 3 REDOVISNING Tekniska verken Dnr 1538 Uppritning samt redovisning av utförda undersökningsresultat har utförts av Mikael Lennartsson, och redovisas på bifogade ritningar. Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik Lars Johansson Lisa Björk

11 Tekniska verken Bilaga I.'J Västerlösa D.Nr: 1538 Stycketomter JORDPROVSTABELL Sekt eller punktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 101 Skr 0,0-0,35 Brun mullhaltig lera med växtdelar - 0,35-1,2 Brun rostfläckig torrskorpelera med tunna rottrådar 3 1,2-2,2 Brun något grusig sandig siltig morän 4 2,2-3,0 Brun grå sandig siltig morän (blöt och flytbenägen) Skr 0,0-0,5 Fyllning mullhaltig siltig lera med rottrådar - 0,5-1,1 Brun varvig torrskorpelera med rottrådar 3 1,1-1,4 Brun skiktad lera och silt (halvfast) 1,4-2,7 Brun siltig sandig lerig morän Skr 0,0-0,6 Fyllning brun något siltig lera - 0,6-1,2 Brun varvig torrskorpelera med rottrådar 3 1,2-1,9 Brun, svagt rostfläckig lera med tunna siltskikt (fast) 3 1,9-2,6 Brun något grusig sandig siltig lerig morän 4 2,6-3,0 Brun siltig sandig morän 4

12 Tekniska verken Bilaga l'z Västerlösa Omsorg D.Nr: 1538 JORDPROVSTABELL Sekt eller punktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 202 Skr 0,0-0,4 Brun mullhaltig lera med växtdelar - 0,4-1,2 Brun torrskorpelera svagt rostfläckig 3 1,2-1,9 Brun något grusig lerig siltig sandig morän Skr 0,0-0,3 Brun mullhaltig lera med växtdelar - 0,3-0,5 Brun torrskorpelera rostfläckig 3 0,5-0,8 Brun skiktad silt och lera (torrskorpekaraktär) 4 0,8-1,3 Brun siltig grusig sandig morän 4 1,3-2,0 Brun sandig siltig morän (blöt och flytbenägen) 4 2,0-3,0 Brun sandig siltig morän (blöt och flytbenägen) 4 3,0-3,8 Spår av Sand/Silt på skruven. Mycket blött och flytbenägen 4

13 MRM mark radon miljö ISO 9001 ISO Certifierat kvalitetsoch miljöledningssystem RAPPORT 5503 TEKNISKA VERKEN DRIFTUM AB MIKAEL LENNARTSSON BOX LINKÖPING MARKRADONMÄTNING Mätområde: Västerlösa, Linköping Burk Borr Rn-halt Utsättn.- Upptagn.- id hål kbq/ms datum datum Kommentar Radonhalten i markluft är normalt större än 5 kbq/m3 (kilobecquerel/kubikmeter). Den uppmätta registrerade radonhalten anges i enheten kbq/m3. De angivna mätvärdena grundar sig på kalibrering i Statens Strålskyddsinstituts kallbrerlngsanläggning för markradondetektorer. Mätrapporten upprättad av MRM Konsult AB Andrea Ekholm MRM Konsult AB Telefon: E-post: radon@mrm.se Organisationsnummer Besöksadress Box Gammelstadsvägen LULEÅ Telefax: Hemsida: Luleå

14 Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Betedaiingssystem Version 2001:2

15 Innehallsförteckning Inledning 4 Giltighet 4 Struktur 4 Tillgänglighet 5 Redovisning i plan 6 Allmänt 6 Sondering 7 Tillägg for djup- och bergbestämning 7 Provtagning 8 In situförsök 9 Deformations- och spänningsmätningar 10 Hydrogelogiska undersökningar 11 Miljötekniska markundersökningar 12 Geofysiska undersökningar 13 Redovisning i sektion 14 Sondering 14 Allmänt 14 Sticksondering 17 Viktsondering 18 Trycksondering 19 CPT-sondering 20 Slagsondering med registrering 22 Slagsondering utan registrering 22 Hejarsondering 23 Jord-bergsondering 24 Provtagning 27 Allmänt 27 Provtagning av jord 28 Provtagning i provgrop 29 Provtagning i berg 3 O In situ-försök 31 Allmänt 31 Vingförsök 32 Dilatometerforsök 33 Pressometerförsök 35 Hydrogeologiska undersökningar 36 Miljötekniska markundersökningar 3 8 Allmänt 38 Geofysiska undersökningar 39 SGF/BGS Betedaiingssystem Vereion 2001:2

16 Redovisning av tolkad geoinformation 40 Allmänt 40 Jordarter - redovisning i plan 41 Bergarter - redovisning i plan 42 Bergartsstrukturer 44 Lineament 45 Vittringsgrad 46 Geohydrologi 47 Miljötekniska beteckningar 48 Redovisning av grundläggningssätt samt jord-och bergförstärkningsåtgärder 49 Allmänt 49 Grundläggning 50 Pålgrundläggning 50 Ytgrundläggning 51 Ytgrundläggning (forts) 52 Jordfdrstärkningar, fyllningar - redovisning i plan 5 3 Stödkonstruktioner - redovisning i plan 54 Bergfbrstärkningar 55 Planredovisning av tillåtna vibrationsnivåer 5 6 Bilaga 1 Förkortningar 57 Sondering 57 Provning in situ 57 Provtagare 57 Analysmetoder 58 Speciella metoder 58 Mineral och sprickfyllnad 5 8 Gångbergarter 58 Berg och jord 59 Berg- och jordparametrar 60 Sammanfattande förkortningar 60 Övriga förkortningar 61 SGF/BGS Betedmingssystem Vereion 2001:2

17 Inledning Detta beteckningssystem är framtaget i samarbete mellan Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) och Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS). Beteckningssystemet ger riktlinjer för geoteknisk, geologisk och miljöteknisk redovisning i plan och i sektion. Systemet omfattar redovisning av undersökningar, tolkade grundförhållanden, grundkonstruktioner samt olika former av forstärkningsåtgärder. Beteckningssystemet vänder sig till de som utför geotekniska utredningar (fältpersonal, handläggare, laboratoriepersonal, rit- och CAD-personal) beställare av geotekniska utredningar och mark- och grundläggningsarbeten entreprenörer for mark- och grundläggningsarbeten övriga som kommer i kontakt med någon form av geoteknisk redovisning Giltighet Detta beteckningssystem, Version 2001:2, gäller från och därmed upphör samtliga tidigare av SGF utgivna beteckningsblad att gälla. För att beteckningarna i detta system skall gälla måste hänvisning till SGF/BGS beteckningssystem med aktuell version åberopas i aktuella dokument. Struktur Beteckningssystemet har jämfört med tidigare beteckningsblad utökats med nya geotekniska, ingenjörsgeologiska och miljötekniska undersökningsmetoder. Dessutom ingår redovisning av grundkonstruktioner och förstärkningsåtgärder. Beteckningssystemet är indelat med avsikt att följa normal arbetsgång från projektering till produktion, dvs redovisning av: Undersökningar Tolkning av grundförhållanden från undersökningsresuhat Grundläggningsmetod och förstärkningsåtgärder Grundläggning och förstärkning SGF/BGS Betedaiingssystem Version 2001:2

18 Förutom de olika symbolerna, redovisning av sonderingar och andra undersökningar, raster för grundläggningsmetoder och förstärkningsåtgärder etc, redovisar beteckningssystemet tillhörande beskrivningskoder och attribut enligt SGF:s "Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar" (Rekommenderad standard ). SGF:s överfbringsformat tillämpas normalt for fältminnesregistrering. Det ger även möjligheter till neutral överföring av geoteknisk information mellan olika programsystem. Det är möjligt att utnyttja SGF/BGS beteckningssystem för att "plocka" önskade textavsnitt och symboler, som är relevanta för aktuell redovisning. Tillgänglighet Beteckningssystemet är tillgängligt via SGF:s hemsida på Internet med adressen Användare kan hämta hela eller delar av beteckningssystemet for egen användning. En vägledning för användning kan hämtas på startsidan för beteckningssystemet. En pappersversion kan beställas från SGF sekretariat, Linköping. SVENSKA GEOTEKNISKA FÖRENINGEN BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

19 Redovisning i plan Redovisning i plan Allmänt Undersökningspunktens läge anges med en cirkel med en diameter av 3 mm med centrum i undersökningspunkten. Cirkeln kan sedan byggas på med attribut, t ex streck, cirklar och skrafferingar. Attributen anger vilken typ av sondering, provtagning och mätning som utförts. Exempelvis betyder en ofylld 3 mm cirkel att en "enkel sondering" utförts, t ex en sticksondering utan angivande av sonderingsmotstånd. Om den undre cirkelhalvan är fylld irmebär detta att statisk sondering utförts, t ex viktsondering. Ifylld övre cirkelhalva innebär att dynamisk sondering utförts, t ex hejarsondering eller slagsondering. Ett lodrätt stteck under cirkeln och streckets avslutning - eller avsaknaden av lodrätt streck - anger hur sonderingen avslutats, t ex om sondering utförts till för metoden normenligt stopp eller om sondering utförts i berg. En yttre omgivande 5 mm cirkel lagd över en 3 mm cirkel anger att provtagning av jord utförts. Fylld övre respektive undre cirkelhalva anger om provtagningen är störd eller ostörd, dvs taget med t ex skruvborr respektive taget med kolvprovtagare. Cirkeln (3 mm) avser undersökning i jord. Ett lodrätt streck ovan cirkeln anger någon form av hydrogeologisk mätning. Ett lodrätt streck under cirkeln anger att stopp erhållits vid sondering eller att sondering utförts i eller till förmodat berg. Intill undersökningspunkten anges identitetsnummer. Till vänster om punkten anges markytans nivå eller annan referensnivå. Lutande borrhål, vilket är vanligt vid långa undersökningshål i berg, anges med ett streck som utgör borrhålets planprojektion. Ibland kompletteras information med uppgifter om lutning, längd och riktning. SGF/BGS Beteckningssysteni Version 2001:2

20 Redovisning i plan Sondering Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Q ^ Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och trycksondering) CPT-sondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering) Tillägg för djup- och berg bestäm ning O p ' Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, dvs sonden kan inte med normak förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare 2 Sondering till förmodat berg ^ ^ ^ ^ Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kämborming minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges. SGF/BGS Betedaiingssystem Vereion 2001:2

21 Redovisning i plan Provtagning ^ ^ ^ g ^' ^' ^ Störd provtagning (vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare) Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kämprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt. Ytlig provtagning i berg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande: T = arman teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys SGF/BGS Betedmingssystem Version 2001:2

22 Redovisning i plan Hydrogelogiska undersökningar i ^ 9 o Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål Grimdvatteimivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system Grundvattermivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation Portrycksmätning Provptimpning eller infiltrationsförsök Vattenfbrlustmätning i berg Brunn (grävd, sprängd eller borrad) SGF/BGS Betedaiingssystem 11 Version 2001:2

23 Redovisning i plan Miljötekniska markundersökningar t>-0-0 Fältanalys Laboratorieanalys Undersökta/analyserade medier/prover anges med tilläggsbeteckningar under den trekantiga symbolen enligt nedan. Jordart på provtagningsnivån kan anges till vänster om symbolen. Tilläggsbeteckningar: G L S Gas Vätska (vanligen vatten) Fast fas (vanligen j ord) Tilläggsbeteckningar över den trekantiga symbolen: Rn Radoimiätning SGF/BGS Betedaiingssystem 12 Version 2001:2

24 Kapitel 2 Redovisning i sektion Redovisning i sektion Sondering Allmänt Resultat från sondering redovisas vid sidan av sonderingsstapeln. Denna utgörs av dubbla vertikala linjer och motsvarar sonderingshålets längd. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet, mätningsklass enligt SGF:s Fälthandbok (SGF Rapport 1:96)i förekommande fall utrustningsklass, markytans nivå samt utförda undersökningar i kronologisk ordning. Vid sidan av stapeln redovisas resultat från sondering, in situ-forsök och laboratorieanalyser. Dessa uppgifter kompletterar uppgift om nivå respektive metod. Vid sondering registreras neddrivningsmotståndet som ett mått på jordens fasthet. Motståndet kan mätas som t ex antal vridna halvvarv for neddrivning (hv/0,2 m, viktsondering), antal slag for neddrivning (sl/0,2 m, hejarsondering), tidsåtgång för neddrivning (sek/0,2 m, slagsondering) eller med angivande av spetsmotstånd, mantelfriktion och portryck (CPT-sondering). Neddrivningsmotståndet anges vid sonderingsstapeln med olika typer av stapeldiagram eller kontinuerliga diagram. Vid sticksondering registreras vanligtvis inte neddrivningsmotståndet. Även slagsondering och jord-bergsondering kan utföras utan registrering av neddrivningsmotstånd. Sonderingsstapelns avslut anger erhållen typ av stopp och är kopplad till plansymbolen. Angiven kod i följande stycken, t ex kod HM=91, avser kod enligt SGF:s "Dataformat for överföring av data från geotekniska imdersökningar". Påbörjande av sondering med förborrning ///=///= ///=///= ODEX 076 Förborrningsdjupet anges med vidgad stapel enligt figuren. Metod för förborrning och borrdiameter anges, t ex ODEX-borming. SGF/BGS Beteckningssystem 14 Veision 2001:2

25 Redovisning i sektion Beteckningar i sonderingsstapel I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. Fritt vatten (kod 81) Fyllningsjord (kod 30) Torv (kod 83) Torrskorpelera (kod 31) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35,37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) X Sandjord (kod 38) X (icke bedömd jordart) (kod 36) Sondering i berg Sondering i berg avslutad (kod 95) SGF/BGS Betedmingssystfim Veision 2001:2 15

26 Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. O Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) 9 Block eller berg (kod 93) 9 9 Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt for metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92) 2 9 Stopp mot förmodat berg (kod 94) Jord-bergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SGF/BGS Betedaiingssystem Vereion 2001:2 16

27 Redovisning i sektion Viktsondering Grundsymbol i plan: d (kod HM=01) Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kn utan eller med samtidig vridning. Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kn for markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halwarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "si" anger att sonden drivits ned med slag. Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln. N4335 i//=/i/= RÖTTER Vim Vim använd metod +2,0 utgångsnivå for sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kn 63 exempel på de fall då antalet halwarv ej ryms inom angiven skala. Plansymbol i exemplet: N hv/0.20m +2.0 ^ SGF/BGS Betedmingssystem Veision 2001:2 18

28 Redovisning i sektion Slagsondering med registrering Grundsymbol i plan: ^ (kodhm=10) N6220 Ib +5.1 ///=///= ///=///= 3 Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram. Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln. Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala /5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits). Maskintyp och stångdiameter bör anges. Plansymbol i exemplet: N ^ s/0.20m 56 JO/5 Slagsondering utan registrering Grundsymbol i plan: (kodhm=ll) O 23 Slb +7.5 ///=///= o 0 o o T ///=///= SGF/BGS Beteckningssysteni Version 2001 ;2 22

29 Redovisning i sektion Jord-bergsondering Grundsymbol i plan: (kodhm=12) Allmänt Jb-sondering kan utföras i tre olika klasser benämnda Jb-1, Jb-2 och Jb-3. Jb-1 Motståndet anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas som blockdiagram med tjocka vertikallinjer. Plansymbolen anger registrering vid borrning i jord samt att mer än 3 m borrats i förmodat berg. Borrning i berg redovisas med enkel vertikallinje. Genomborrat block anges, se exempel. Använd maskintyp anges om flera olika typer använts i samma projekt. Noteringar till vänster om borrstapelns nedre del mellan nivåmarkeringar: N6013 Jbl o ti ORÄTTKAX + Ej märkbara sprickor, jämn sjunkning O Sprickigt berg, märkbara sprickor Mycket sprickigt berg, svårigheter att vrida Öppen eller fylld spricka, fri sjunkning ib Förekomst av sprickor har ej bedömts ir Anger att registrering ej skett Jbl Utförandeklass N6013 Plansymbol i exemplet: +5.5 ^ s/0.20m SGF/BGS Betedaiingssysteni Version 2001:2 24

30 Redovisning i sektion Provtagning Allmänt Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel respektive text till vänster om sonderingsstapeln. Stapelns längd motsvarar neddrivningsdjupet och redovisas skalenligt. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet. Över stapeln till höger anges markytans nivå. Över stapeln till vänster anges utförda vindersökningar i den ordning de utförts. Fylld stapeldel anger ostört prov, skrafferad stapeldel anger stört prov. Jordarter angivna vid horisontellt streck markerar centrum av prov undersökt i laboratorium. Jordartsbenämning som anges vid sonderingsstapeln är faltpersonalens bedömning vid sonderingen. Generellt används laboratoriepersonalens jordartsbedömning vid sondering. Resultat trån laboratoriebestämningar av vattenkvot, densitet, förkonsolidering etc redovisas på diagram placerade intill sonderingsstapeln. Benämning på berg och jord anges enligt bilaga 1. Exempelvis innebär (si)lesaf "något siltig lera med fmsandskikt". Tilläggsord är placerade före huvudord och så att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Miner aljordartema kan indelas i grupperna fm-, mellan- och grov-, (f, m, och g), t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 27 Veision 2001:2

31 Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26,27, 31, 32, 33, 34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25,28,29, 30) Q Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel, xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (xj^) och sensitivitet (S^^, vattenkvoter (naturlig Wn, flytgräns wj och skrymdensitet (p). Förkonsolideringstryck (a'(.) och kompressionsmodul ML, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(Stl) K ///=///= Let Le CRS Le- CRS Le- CRS sile SaH XX lll=/l/± Tc kpa (oreducerad) O O Sensitivitet S Skjuvhållfasthet (Tf) enligt: Vattenkvot w % ' *" i '7^ Skrymdensitet pt/m^ Vattenkvot (w) och densitet (p) Förkonsolidering (a^) / \ o M[^(kPa) Konfdrsök i / ^ Naturlig vattenkvot Sensitivitet (S^) enligt: Konflytgräns Konförsök Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Betedaiingssystem Version 2001:2 28

32 Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Fiherspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, futereller portrycksmätares nivå anges. Ovanför observationsröret anges observationsperiod. Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt stteck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåema redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grundvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges "torrt", alternativt "< nivå " Pg +9.8 ///=///= ///=///= W-W.l GW Rö ] +9.6 ///=///= ///=///= GW GW+7, GW GW ÖK RÖR Rf +9.2 ///=///= ///=///= GW GW Pp //=///= W W< SGF/BGS Betedaiingssystetn Vosion 2001:2 36

33 Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Hf Jb-1, Jb-2, Jb-3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HIA) j ord-bergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb dilatometerförsök kärnborming pressometerförsök portryckmätning vingförsök Provtagare Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifiigal, bladder m fl) SI - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kämprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Pip porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Betedmingssystem 5 7 Veision 2001:2

34 Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rosberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord cs lokalt förkommande cs föroreningar finns som enligt rutinbedömning i fält föroreningar tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera 0 något, t ex(sa)= något O tunnare skikt imderst sandig Gr grus gr grusig grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block- och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt TI lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa. v varvig, t ex vle = varvig t ex Let och Sit = torrskorpa lera (beteckningen varvig av lera resp silt bör förbehållas glaciala avlagi-ingar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordartema kan indelas i grappema fm-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = fmsand. SGF/BGS Beteckningssysteni Veision 2001:2 59

35 Bilaga 1 Förkortningar Berg- och jordparametrar ED fr ID trv Tv KD ML Po POm Pl Pl Pl* qx St Stv u w WL WN Wp Vo Vf dilatometermodul (DMT) pressometertnodul (PMT (Menard)) förkonsolidermgstryck (effektivt) karakteristisk spänning (effektiv) mantelmotstånd (areakorrigerat (CPT)) materialindex odränderad skjuvhållfasthet horisontal skjuvhållfasthet efter omröming (från Vb) okorrigerad skjuvhållfasthet (från Vb) horisontellt spänningsindex (DMT) kompressionsmodul kontakttryck (DMT) gränsttyck (PMT) expansionstryck (DMT) gränstryck (PMT) nettogränstryck (PMT) spetsmotstånd (areakorrigerat (CPT)) sensitivitet sensitivitet (från Vb) portryck vattenkvot flytgräns naturlig vattenkvot plasticitetsgräns initiell volym (PMT) krypvolym (PMT) Sammanfattande förkortningar Fr Ko O P X friktionsjord oorganisk kohesionsjord organisk jord oorganisk eller organisk kohesionsjord Beteckningen används när man ej kan skilja på dessa jordar. används när jordart ej bestämts eller j ord ej bedömts Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck (eller av närliggande provtagning) ej kunnat ange jordart. Kan även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning. Anmärkning: Jord Jordart jordskorpans lösa avlagringar (ej närmare defmierade) klassificerad jord (enligt olika indebingssätt) SGF/BGS Betedaiingssystem 60 Veision 2001:2

36

37

38