Geoteknisk undersökning för flerbostadshus å S Svalöv 34:80 och 34:89, Svalövs kommun,

Transkript

1 Svalövs kommun Plan- och bygglovsavd Vlasta Sabljak Herrevadsgatan SV ALÖV SV fi,.i. (;;;-;'Ö II 1\/1 U l\! Bygg-, tl"l!k OGI, iäd(jllln(jsnälllnden 2tnl Dnr PfJOi(rtJ.ft013o --- Blentarp Geoteknisk undersökning för flerbostadshus å S Svalöv 34:80 och 34:89, Svalövs kommun, Översänder geoutlåtanden i 3 ex, Skall man bygga med källare kommer grundläggning att ske på mycket fastajordlager. ytlig grundläggning kräver betydligt större grundplattor, Med vänlig hälsning GEOSYDAB - VWm Torsten Brodin Postadress BLENTARP Telefon Bankgiro Postgiro Org,nr,

2 SVALÖVS KOMMUN. GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR PLANERAT FLERBOSTADSHUS A S SVALÖV 34:80 OCH 34:89 I SVALÖV, SVALÖVS KOMMUN. Härtill SGF:s beteckningsblad 1-4, bilaga A samt ritning I. lieasyd AB BLENT ARP TEL

3 lieasyd AB VTLA TANDE ÖVER DE GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDENA FÖR PLANERAT FLERBOSTADSHUS A S SV ALÖV 34:80 OCH 34:89 I SV ALÖV SV ALOVS KOMMUN. Orientering..., På uppdrag av Svalövs kommun har vi utfört geoteknisk undersökning för rubricerade objekt. Syftet med undersökningen har varit att fastställa de geotekniska förhållandena samt att, med ledning av undersökningsresultatet, lämna geotekniska rekommendationer. Undersökningens omfattning och redovisning. Fältarbetet, som utförts i november och december 20 II, har omfattat: -Utsättning av borrpunkter samt avvägning. -Kontinuerlig provtagning med skruvborr i 8 punkter. -Maskinell viktsondering till fast botten i 4 punkter. -Skjuvhållfasthetsbestämning med handvingborr i 4 punkter. -Inmätning av fria vattenytor i borrhålen.. -Installation av långtidsregistrerande radonmätare i 4 punkter.. Avvägning har skett med utgångspunkt från ök sockel å befintlig byggnad (se borrplanen). Antagen höjd är + I 0,00. Undersökningsresultatet redovisas i plan och profil å ritning samt å provtagningsprotokoll, bilaga A. Geoteknisk översikt. Undersökningsområdet är beläget i centralt i Svalöv mellan Luggudevägen och Möllegatan. Området gränsar i söder till Karl XI:s gata. Befintliga byggnader skall rivas. Vid provtagning med skruvborr konstaterades, att marken överst består av 0,2-0,6 m matjord eller fyllnadssand. Härunder består naturlig mark av lermorän som lokalt till ca 2,5 m:s djup kan övergå i en sandig siltig morän eller lerig siltig morän. I moränen har enstaka tunna skikt av siltig finsand noterats till ca 2,5 m:s djup. På 4,5 il 5,0 m:s djup och till borrat djup m består marken av sand. Resultatet av de utförda viktsonderingama ger vid handen, att marken kan vara löst lagrad till 2,0 il 2,5 m:s djup och att den är fast-mycket fast lagrad på större djup. I bp 8 noterades frisjunkning för 0,1 kn sondbelastning (mycket lös lagring) på 1,4-2,2 m:s djup. Utförd skjuvhållfasthetsbestämning med handvingborr i förekommande lermorän har givit skjuvhållfasthetsvärden mellan 80 och 100 kpa till ca 2,5 m:s djup och värden kring och överstigande 200 kpa på större djup. Efter avslutade borrningar konstaterades, att borrhålen var torra.

4 lieasyd AB Geotekniska rekommendationer. Den planerade byggnaden består av ett flerbostadshus i flera våningar som skall förses med källare. Då planerad byggnad skall förses med källare kommer grundläggning av byggnadsstommen troligtvis att ske på nivå under +7,5, dvs på fast lagrad lermorätl. Med ledning av undersökningsresultatet föreslår vi, att grundläggning av byggnadsstommen sker frostfritt med utbredda plattor som nedföres genom förekommande lösare jordlager till fast lagrad lermorän. Om nivåförhållandena så erfordrar kan grundläggning även ske på upp fyllnad av friktionsmaterial enligt Anläggnings AMA 98, tab CEll, materialtyp 2 och tabell CE/4. I geoteknikklass 2 (GK2) kan tillåten medeltryckpåkänning beräknas enligt BKR 94, kap 4:312 och med hjälp av allmänna bärighetsformeln, Bygg G05 :41. Vid dimensioneringen kan följande parametrar användas: Karakteristiskt värde Partialkoefficienter brottgränstillstånd bruksgränstillstånd Vid grundläggning på fast lagrad lermorän eller uppfylinad av friktionsmaterial enligt ovan: CPk=OO Ym=I,2 Ym=I,1 Ek=30Mpa Ym=I,5 Ym=I,3 Ck=150kPa Ym=I,8 Ym=I,6 Vid grundläggning på naturlig mark på nivå över +7,5: CPk=32 Ek=lOMpa Ck=O kpa Ym=I,2 Ym=I,5 Ym=I,8 Yk=18kN/m 3 ;Yk 1 =llkn/m 3 Ym=I,O Ym=I,1 Ym=I,3 Ym=I,6 Ym=I,O I geoteknikklass 1 (GKl) kan för mindre laster tillåten medeltryckpåkäuning beräknas enligt BKR 94, kap 4:312 som för grundläggning på sand respektive lera. Vid ytlig grundläggning i området kring bp 8 där mycket lös lagring noterats på 1,4-2,2 m:s djup bör detta lager urschaktas och ersättas med upp fyllnad av friktionsmaterial enligt ovan innan grundläggning sker. Källargoivet i byggnaden kan utföras som betonggolv på mark. Golv på mark kan utläggas på ett minst 0,15 m tjockt lager av tvättad makadam på fiberduk alternativt på frigolit och ett dränerande gruslager. Byggnaden förses med sedvanlig dränering enligt BBR 94, kap 6:52. Dräneringssystemet skyddas mot igenslamning med fiberduk. Dagvatten avledes från området. Vid källarschakt torde fria schaktslänter normalt kunna ställas i lutning 2: 1. I området kring bp 8 där lösare lagring noterats bör fri schaktslänt dock ställas i lutning 1: 1 eller flackare.

5 lieasyd AB All schakt torde kunna ske i torrhet. Förekommande jordarter kan dock lätt bli ytuppmjukade och upp ältade vid vattenöverskott. Allt schaktarbete bör därför ske under torrväder. Färdig schaktbotten bör ej stå oskyddad på grund av risken för ytuppmjukning. Resultatet av utförd markradonmätning i bp 1,3,4 och 7, mätperiod 16/11-6/12, har givit värdena 11,36,34 respektive 13 kbq/m 3 vilket ligger inom normalradonintervallet och föranleder enklare radonskyddande åtgärder såsom täta rörgenomdragningar i platta på mark. Blentarp GEOSYDAB V Torsten Brodin

6 lieasyd AB PROVTAGNmNGSPROTOKOLL Borrhål nr Till djnp under my(m) Jordartsbenämning Bilaga A Djup till fri vattenyta (m) 0,2 0,5 2,6 4,6 Matjord. Brun sandig siltig morän. Brun lermorän. Grå lermorän. 2 0,4 2,2 4,6 Matjord. Brun lermor1ln. Grå lermorän. 3 0,4 0,7 2,8 4,6 Fyllning. Något siltig, grusig sand. Grå lerig siltig morän. Brun lerig siltig morän. Grå lermor1ln. 4 0,2 0,6 2,5 3,1 5,3 Fyllning. Sand. Brun sandig siltig morän. Brun lermorän med tunna skikt av siltig finsand. Brun lermorän. Grå lermor1ln. 5 0,4 1,0 1,6 2,7 4,6 Matjord. Brun sandig siltig morän. Brun lermorän. Brun lermorän med skikt av sandig siltig morän och enstaka tunna skikt av siltig finsand. Grå lermorän.

7 Geo5yd AB Bilaga A PROVTAGGSPROTOKOLL Borrhål nr Till djup under Jordartsbenämning my(m) Djup till fri vatteuyta (m) 6 0,4 2,7 4,8 Matjord. Brun lerrnorän. Grå lerrnorän. 7 0,4 3,1 4,6 Magord. Brun lerrnorän. Grå lerrnorän. 8 0,6 1,0 1,6 2,1 3,8 4,9 Matjord. Brun sandig siltig morän. Brun lerrnorän med tunna skikt av siltig finsand. Brun något lerig, sandig siltig morän. Brun lermorän. Grå lerrnorän.

8 (0 Vim Skr +10,1 M.J. 'M, sa sima WIn rr1l Sa Irl iv LJJ..JU '+V hv/o,2m o 'tf u..., sa sima LeMn LeMn sa simn (,isaf) WIn Vb +9,6 ljiö Sa n.. x 2fio kfa P< CD t'fu Vtt.. Ig+ 10, 1 00 Ni- m l WIn Sa WIn CD V 'kf}'<,i)g<sa! Ifll>t >< Sa" Sa le sim:!. LeMn,... /n v/...,... o u Vb Skr+1O,0 F/Sa! sa sinn WIn(,aE) ev ffu Vb 1i + Q \mo 2dlo kpa WIn Sa 2OkPa \'" '",i\h XI WIn(,iSafj LeMn (le)sa simn Ii x CD Viln k LeMn Sa '''I IÖ hv/o,2m, /,.----n' ' F i"' 34:8S\ 1 \ \. \,..,\ "- \ \ \", I.\1 \ "\., \ \ Jo) \ \. " 6...\ fis \ M \\\w.' '. Ii :s;, \] \'. \ÖfAG\ \, \\ "'.'. '8.', \ ",', \, '1\,... \ \ ----, /1,1 --' 1:. ", \ -- --SMilD \ -T----.-; ",\J;;t------, \ \, "\ \ 3 Q,,,,,8 4\ \ ', \, \',?' \\..,,,. g\.' '1l!!IT--- / : -_- ---_"- -1/' : ----" SVALÖVS KOMMUN, GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR PLANERAT FLERBOSTADSHUS A S SVALÖV 34:80 OCH 34:89 I SVALÖV, SVALÖVS KOMMUN, BORRPLAN SKALA 1:500 BORRROFILEHSKALAH.1 :100 SAAlA I!DSVd Irf :"; im> $S W.TAA? TEl-EFON Di FAX CD 'DRAG NR I AmltHG NR "'\1

9 Blad 1 REDOVISNING I PLAN Sondering O Enkel sondering (sticksondering utan angivande av jordens fasthet) 'il Statisk sondering (t ex vikt- och trycksondering; jordens fasthet bestämd genom belastning, vid viktsondering med eller utan vridning) e Dynamisk sondering (t ex hejarsondering, jord-bergsondering och slagsanderingi Tillägg för djup- och bergbestämning* Sonderin till förmodad fast botten Sondering till förmodat berg Is k bergsvar erhålleti Sondering ned i förmodat berg, normalt minst 3 m Imindre djup har angetts) 0:0 samt undersökning av borrkax o Kärnborrning i förmodat berg, normalt minst 3 m,iindre djup har angettsl.. Lutande häl redovisas i projektion Provtagning Störda prover (vanligen tagna med spad-, kann- eller skruvprovtagare) ')/0' Ostörda prover,(y,anligen tagna med kolvprovtagare av standardtyp) Uppgift om använd provtagare finns j regel såväl på ritning som j beskrivande text Hydrologiska bestämningar 6 Vattennivå bestämd, i t ex provtagningshål 6} Grundvattennivål-ytal )' bestämd vid kort- resp långtidsobservation (öppet system) () Jfr blad 4, hål 5 6 Provpumpning eller infiltrationsförsök Ö Portryckmätning Övriga bestämningar }.'J:' Hållfasthetsbestämning in situ med vingsond? 2 D Deformationsmätning j fält medelst t ex jord pegel eller inklinometer Geofysisk undersökning, t ex seismisk Tecknet anger ändpunkt i undersökningslinje Provgrop (större) --o- Undersökningspunkt i övrigt (jämte förkortning, t ex rrp = portrycksondering) Exempel Kombination av tecken samt övrig redovisning i plan Detaljerad redovisning Enkel redovisning +, , :'20 Le 5,3 Le 5, 3 Le 5,3 S06,3 Fr 6,8 Fr(1,2) Gr6,8 IB) B 14,0) [!ill I Ex 2 1 I Ex31 Vid enkel redovisnin är endast undersöl ningspunktens nu" mer angiv.et Enligt det kombinerade tecknet har töljande undersökningar utförts: statisk sondering sondering ned i förmodat berg tagning av ostörda prover bestämning av grundvattennivån vid korttidsobservation vingsondering I övrigt vetyder: (Förkortningar förklaras på blad 3) 16 undersökningspunktens nummer + 8,30 grundvattennivå A + 9, observationsdatum vid bestämning av grundvattennivå analys utförd för bestämning av t ex korrosions risk markytans nivå (eller annan utgångs.nivå för djupangivelsel Redovisning av lagerföljder enligt exempel till höger om tecknet Le 5,3 Sa 6,3 Gr 6,8 B 14,0) I Ex21 Le 5,3 Fr 6,8 IB) I Ex3 I Le 5,3 Fr 11,2) lerans underyta ligger på 5,3 m djup under leran följer sand ned till 6,3 m djup därunder följer grus ned till 6,8 m djup berg följer direkt under gruslagret, dvs, på 6,8 m djup; sondering har utförts 4,0 rn ned i berget Iför bergkontrolil, dvs, till 10,8 m djup lerans underyta ligger på 5,3 m djup under leran följer friktionsjord ned tm 6,8 m djup berg bedöms följa på 6,8 m djup lerans underyta ligger på 5,3 m djup parentes anger att sondering utförts 1,2 m ried i friktionsjord I vissa fall anges nivåer (p!ushöjder) i stället för djup nder referensnivå Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala 1996

10 Blad 2 REDOVISNING I SEKTION Beteckningar för jordarter vid provtagning Bedömda jordar vid sondering, se blad 4 Mulljord Imylla, matjord) Torv Ii allmänhet) S Lågförmultnad torv Itidigare benämnd filttorv) Mellantorv Högförmultnad torv Itidigare benämnd dytorv) "Dy eller gyttja Lera I <0,002 mm) 1111 n Silt 10,002-0,06 mm) (tidigare benämnd mjäla och finma) rh IHI Sand 10,06-2 mm) Grus mm) I I II Sten mm) I!I Kombinerade tecken anger två eller flera jordarter i naturlig blandning Andra påträffade material är angivna med text, t ex virke Jfr S,Gffs Laboratorieanvisningar del2, Jo, darternas indelning och benämning Block I >600 mm) m Morän Ii allmänhet) Lermorän (tidigare benämnd moränlen: Växtdelar och trärester Skaljord Förmodligen sten eller block Igenomborrning) Fyllning Ifyllningens art angiven enl förkortningar på blad 3 eller med textl Sonderingshåls avslutning il Förmodligen berg t ) il Sten, block eller berg ( il I Förmodligen sten eller block.. Se "Upphandling av geotekniska utredningar. Anvisningal och kommentarer", utgiven av SGF/SKIF il Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt normalt förfarande*; i speciella fall är orsaken angiven, t ex virke Sonderingen avbrute utan att stopp erhållits II Jord-bergsondering l Sonderingsdjup i fönmodat berg I ritat skalenligt) Bergtecken inom parentes innebär osäkerhet i fråga om bergytans läge Betr notering av sprickor och slag j berg, se blad 4

11 ({ Berg och jord FÖRKORTNINGAR (För berg, jord, utrustning och metod) Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg BI blockjord bl blackig Br rösberg Dy dy dy dyig!!y dyskikt Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gr grus gr grusig!lo: grusskikt J jord Le lera le lerig lerskikt Mn morän BIMn block- och stenmorän StMn stenmorän Jfr SGFs Laboratorieanvisningar, GrMn grusmorän SaMn sandmorän del2 SiMn siltrnorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig Sa sand sa sandig.. mu mullskikt sandskikt Si silt si siltig ID siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig! stenskikt Su sulfidjord (svartmocka) su sulfidjordshaltig l1 sulfidjordsskikt SuLs sulfidiera SuSi sulfidsilt T torv l torvskikt TI lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th,högförmultnad torv '? ftidigare benämnd dytorvl Svenska Geotekniska Föreningen F tyllning (jfr blad 21 Vx växtdelar (träresterl vx med växtdelar vx växtdelskikt Gy / Le kontakt. gyttja överst, något, t ex (sa) = l_l lera underst något sandig (efter huvudord) torrskorpa, v varvig, t ex vle = t ex Let och Sit = torrskorpa varvig lera avjera resp silt (beteckningen varvig bör förbe hållas glaciala av lagringar) tunnare skikt Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisale.aj = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordartema kan indelas i grupperna fin, mellan-- och grov, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. Sammanfattande förkortningar Fr Ko O friktionsjord oorgc!nisk kohesionsjord organisk jord Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck (eller av närliggande provtagning) ej kunnat ange jordart. Kan,även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning. p x oorganisk eller organisk kohesionsjord Beteckningen används när man ej kan skilja på dessa jordar.' används när jordart ej bestämts eller jord ej bedömts Sondering Hf Jb Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim hejarsondering (t ex HfA) jord-bergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning Provning in situ Pm Pp Vb pressometermätning portryckmätning vingsondering Provtagare Fo Js K Kr Kv Ps Skr Sp folieprovtagare jalusiprovtagare kannprovtagare kärnprovtagare kolvprovtagare provtagriingsspets skruvprovtagare spadprovtagare Speciella metoder Ikl Pg Pu Rf Rt Rö Se Vfm inknnometermätning provgrop provpumpning rör med filter rotationsborrning öppet rör, foderrör seismik vattenförlustmätning Andra förkortningar A fb GW My W w analys (speciell) Blad 3 förborrning, med t ex spad eller skruvprovtagare grunvattennivå (yta) markyta vattenyta vattenkvot (tidigare -haft) WL flytgräns W p plasticitetsgräns Övriga förkortningar, se resp metod, blad 4 Anm Jord = jordskorpans lösa avlagringar fej närmare definierade Jordart = klassificerad jord (enligt olika indelningssätt) Utrustningar och metoder enligt SGFs standard har använts där ej annat angetts. BETECKNINGAR VID GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR REDOVISNING I PLAN OCH SEKTION SAMT FÖRKORTNINGAR Jfr SGF Blad 4 Distribution av SGFs blad 1-4 AB Svensk Byggtjänst 171 8B Solna Tel Fax Blad 1-3 (1987) Copyright SGF SGF 1m-3m, 100,000,87,03

12 Viktsondering Svenska Geotekniska Föreningen B/ad Detaljerad redovisning CD Vi +9, SS,//"/// F".W"F if7//p$_ Pt f.- I fblskrp 501 v irke,oo I T "& 0,25 i Schematiserad redovisning..p/i'///':;/# Vi Pt fblskr@soi I virke + 9, SS /,,4''''A?f///.s-,OO f-i ,25 f- 0,50 0,50 Isa/,t:= 51 Igrl i I,7S : :1F-- 00 g'l 77.? Detaljerad redovisning o hv/0,20m I sal :Ii si I grl 1,7S 1, O O T 55110,40/0 7?77s1 Diagrammet anger antal halwarv för att sonden skall sjunka 0,20 m. (hv/o,20 m), Antalet är avsatl vid undre gränsen för varje 0,20 'ri1'\'junkning. Belastningen på sonden är då 1,00 kn. Där diagram saknas, sjunker sonden utan vridning för angiven belastnr. De horisontala strecken j d'lagrammet kan vara utelämnade. Beteckningen 63 är exempel på de fall då antalet vridna halvvarv för 0,20 m sjunkning ej ryms inom den angivna skalan. 55/10 aell 40/0 är exempel på antal halvvarv för mindre sjunknjng än 0,20 m resp O-sjunkning för 40 hajvvarvs vridning. Beteckningar över sonderings hål (0 hålets nummer (samma som på plan); i stället för cirkel kan rektangel användas Vi använd metod (se Förkonningar på blad 3; flera metoder kan förekomma i samma undersökningspunkt) När annan stångdimension än 0 22 mm använts, har det1 angetts, t ex + 9, mml + 9,55 utgångsnivå för sondering Beteckningar i sonderingshål kohesionsjord sandig jord : grusig jord.1 förekomst av sten A (sonden "hugger") Avslutning av sonderingshäl. se blad 2 Beteckningar vid sidan av hålet Siffror anger belastning på sonden i kn Pt Torrskorpa av kohesionsjord Bedamt vid faltundersoknmg trams! med lednmg av ljud I sond Slangen under neddnvnmgen fb ISkr)1lS01 Horisontalt grovt streck anger hur långt f( borrning (fbj gjorts. Skr 0 50 anger använt redskap 01 dess diameter i mm. Förborrning är även marken genom vidgning av sonderingshålet. Provtagning i jord kombinerad med viktsondering och vingsondering samt redovisning av provningsresultat Sp Vi Vb \.!J KvlStIl +955 K f.j\ Stapeln t v om hålet anger provtagning, fylld stapeldel ostön prov, streckad stapeldel stört prov. Stapeldels längd motsvarar den totala upptagna provlängden. Horisontalt streck (vid stapeldel) markerar centrum av prov undersökt på laboratorium. Beteckningar j hålet av jordarter anges dels som jordart bestämd på upptagna prover och markerade enligt blad 2, dels som jordart bedömd med ledning av viktsondering (hål.: på detta blad J. Provtagning berg Provtagning vid kärnborrning Provtagning av borrkax Le a Le Le/Sa G r /vle XX Sa 1,00 tf kpa loreduceradl Vattenkvotw % O O 80 / V V 1'\ 1 \ II 1/ \,.:\ II.l \ O BO Sensitivitet St 63!ii;iS1 55/10 () si O hv/0,20 m xx Anger att värdet ej är helt representativt, t ex på grund av viss störning av provet. Anm I vissa fall kan diagram ersättas med siffror. 0,5 1,0 1,5 2,0 3 Skrymdensitet pt/m anger förlorat prov på angiven nivå och indikerar vanligen mycket löst material Observera att figurerna på detta blad av utrymmesskäl är något förminskade, hå14-6 nedreproducerade till 80% och övriga hål till 90 %.

13 liedsyd AB BLENTARP TEL