lieasyd AB BLENT ARP TEL /Jltf6! fl L;j P4 6'!/9'f '/1 tu~~ lt 4'~ 4vl-l-, ~ /tt,t_,, ;2cJcJ2. -cjg-06 _/~c(

Transkript

1 /Jltf6! fl L;j P4 6'!/9'f /tt,t_,, ;2cJcJ2. -cjg-06 '/1 tu lt 4' 4vl-l-, /l I _/c( LUNDS KOMMUN, TEKNISKA FÖRVALTNINGEN. ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING V OCH S OM KÄRRV ALLENS IND.OMR. I GENARP, LUNDS KOMMUN. Härtill bilaga A, SGF:s beteclmingsblad 1-4 samtritning l,-2och-3. lieasyd AB BLENT ARP TEL

2 WJ l UTLÅTANDE ÖVER DE GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDENA VÄSTER OCH SÖDER OM KÄRRV ALLENS INDUSTRIOMRÅDE I GENARP, LUNDS KOMMUN. Orientering. På uppdrag av Lunds kommun, tekniska förvaltningen, har vi utfört översiktlig geoteknisk undersökning för planändamål inom rubricerade område. Syftet med undersökningen har varit att fastställa de geotekniska förhållandena i stort samt att, med ledning av undersökningsresultatet, lämna preliminära geotekniska rekommendationer. Undersökningens omfattning och redovisning. Fältarbetet, som utförts i juni 2002, har omfattat: -Utsättning och avvägning av borrpunkter. -Kontinuerlig provtagning med skruvborr i 3 7 punkter. -Maskinell viktsondering till fast botten i 10 punkter. -Skjuvhållfasthetsbestämning med handvingborr i 4 punkter. -Installation av markradonmätare i 5 punkter. -Inmätning av fria vattenytor i borrhålen. Undersökningsresultatet redovisas i plan och profil å ritning , -2 och -3 samt å provtagningsprotokoll, bilaga A. Geoteknisk översikt. Undersökningsområdet är beläget i norra utkanten av Genarp och gränsar i norr och öster till Kärrvallens industriområde. Området utgöres av kuperad åkermarken. Området skall huvudsakligen bebyggas med småhus. Den nordvästra delen av området planeras för industriändamål. Vid provtagning med skruvborr konstaterades, att marken normalt inom området består av 0,2-0,4 m matjord som vilar på siltig lera i vilken tunna skikt av silt noterats. I och överlagrande leran har skikt och linser av sand, huvudsakligen finsand, påträffats. Lokalt i borrpunkt 25, 27 och 28 består marken till stort djup av sand. I en långsträckt svacka (bp 21, 26 och 29) och i anslutning till befintlig bäck (bp 3 och 9) har organiska jordlager (matjord, torv) påträffats till - m: s djup. Lokalt i borrpunkt 17 och 27 har organiska jordlager påträffats till respektive 1, 7 m:s djup. Område, inom vilket organiska jordlager bedöms förekomma till djup överstigande 1,0 m, har streckmarkerats å borrplanen, ritning Resultatet av de utförda viktsonderingarna ger vid handen, att marken normalt till 2 å 3 m: s djup är löst-halvfast lagrad (5-10 halvvarv per 0,2 m sjunkning). Skjuvhållfasthetsbestämning med handvingborr i förekommande lerlager har givit skjuvhållfasthetsvärden kring 100 kpa.

3 ffiiffllililifl 1ml Efter avslutade borrningar konstaterades, att flertalet borrhål var torra. I lokala lågpunkter samt i det sydöstra hörnet av området (bp 32-37) inmättes dock fria vattenytor på 0,8-1,6 m:s djup. Geotekniska rekommendationer. Undersökningsområdet skall huvudsakligen bebyggas med småhus. Den nordvästra delen av området är dock avsatt för industriändamål. Undersökningsresultatet ger vid handen, att grundläggning normalt kan ske utan speciella grundförstärkningsåtgärder. För att hålla nere grundförstärkningskostnaderna föreslår vi dock, att streckmarkerade områden å borrplanen ej bebyggs. Med ledning av undersökningsresultatet föreslår vi, att grundläggning sker frostfritt enligt SBN 1980, kap 33:5 med utbredda plattor som nedföres genom förekommande matjordslager (och eventuellt förekommande organiska jordlager) till naturlig mark av sand eller lera. Om nivåförhållandena så erfordrar kan grundläggning även ske på uppfyllnad av friktionsmaterial enligt SBN 1980, kap 23:234. Tillåten medeltryckpåkänning kan i båda fallen preliminärt beräknas enligt BFS 1993:58, kap 4:312 (GKl) som för grundläggning på lera eller sand (lookpa). Golvet i byggnaderna kan utföras fribärande eller som betonggolv på mark (sedan matjordslagret och eventuellt förekommande organiska jordlager avbanats och uppfyllnad skett med friktionsmaterial enligt ovan). Golv på mark utlägges på ett minst 0, 15 m tjockt lager av tvättad makadam på fiberduk alternativt på frigolit och ett dränerande gruslager. Byggnaderna förses med sedvanlig dränering enligt SBN 1980, kap 32:2. Dräneringssystemet skyddas mot igenslamning med fiberduk. Då förekommande jordlager mestadels är täta måste dagvatten avledas från området. Vid eventuell schakt under grundvattenytan kan grundvattensänkning enligt vakuummetoden bli erforderlig för att besvärande flytjordsfenomen och hydraulisk bottenupptryckning ej skall uppstå. Denna undersökning är översiktlig. Speciellt inom streckmarkerat område å borrplanen och i anslutning härtill, där organtska jordlager påträffats till djup överstigandel,o m, bör kompletterande geoteknisk undersökning utföras då byggnadernas utformning är kända alternativt schaktbottenbesiktning utföras av geotekniker innan grundläggning sker. Resultat av markradonmätning,_ Installation av långtidsregistrerande markradonmätare har skett i bp 18, 19, 24, 30 och 34. Mätperiod har varit den 4-18 juni (14 dygn). Utvärdering har givit mätvärdena 10, 7, 11, 22 och 16 kbq/m 3, vilket anger lågradonmark gränsande till normalradonmark. Med ledning av undersökningsresultatet föreslår vi, att enklare, radonskyddande åtgärder vidtages. Blentarp SYD AB \/4W?o( 'Torsten Brodin

4 llll Bilaga A PROVTAGNINGSPROTOKOLL Borrhål Djup Jf ordartsbenämning nr under my (m) 0,2 Brun siltig lera med tunna siltskikt. 2 0,2 Brun siltig lera med tunna siltskikt. 3 0,5 Wl,5 0,7 Brun fmsandig mellansand. 1,3 Brungrå något mullhaltig, siltig lera. 1,6 Gråsvart siltig lera. 2,1 2,8 Grå lerig silt. 3,8 Grå siltig lera. 4,0 Brun något grusig sand. 4 0,2 Brun siltig lera med tunna siltskikt. 5 0,3 Brun siltig lera med tunna siltskikt. '6 0,2 Brun siltig lera med tunna siltskikt. 7 0,3 Brun siltig lera. 8 0,4 0,6 Brun något lerig, siltig sand. Brun siltig lera. 9 0,2 Wl,8 0,8 Brungrå lerig siltig sand 1,8 Brun finsandig mellansand Grå siltig lera.

5 [y(fl fillll-plll'i [lll Bilaga A PROVTAGNINGSPROTOKOLL Bon hål Djup JordartsbeJrnäm1111irng nr under m y (m) 10 0,5 Wl,8 1,2 Brun mellansandig finsand. 1,8 Brnn siltig lera med tunna siltskikt. Grå siltig lera med tunna siltskikt. Il 0,3 Brun siltig lera med tmma siltskikt. 12 0,3 1,0 Brun siltig lera med tunna siltskikt. Brun siltig lera. 13 0,4 Brun siltig lera. 14 0,4 Brun siltig lera med tunna siltskikt. 15 0,3 2,3 Brun siltig lera med tunna siltskikt. Brun finsand. 16 0,4 Wl,6 1,2 Bnm siltig lera. Brun finsandig mellansand. 17 0,4 Wl,5 0,7 Brunsvart torv. 1,1 Brun siltig lera. Brun något gyttjig silt. 1,5 Brun siltig lera. Brun finsandig mellansand 18 0,4 Wl,O 1,1 Brun mellansandig finsand Brun siltig lera med tunna siltskikt.

6 li'rhaiqpfill ilfil PROVTAGNINGSPROTOKOLL Borrhål nr Djup under my(m) Jordartsbenämning Bilaga A 19 0,3 Brun siltig lera med tmma siltskikt. Brun fö1sandig mellansand. 20 0,4 0,5 1,2 Brun något siltig, finsandig mellansand Brun siltig lera. 21 1,7 Brun siltig lera. Grå siltig lera. 22 Wl,9 0,4 0,7 Brungrå något lerig, siltig sand. Brm1 siltig lera. 23 0,6 1,0 2,5 Ma(jord. Brun moränlera. Gråbrun siltig lera. Grå siltig lera. 24 0,3 0,6 0,8 1,6 Brun moränlera. Brun finsand. Brm1 siltig lera med skikt av finsand. Grå siltig lera med tunna siltsk:ikt. 25 W0,8 0,4 0,7 Brungrå något mullhaltig, något grusig sand. Bnm något grusig sand 26 Wl,4 1,6 Brungrå något mullhaltig, siltig finsand. Grå siltig lera.

7 inllillffli qptdl fj!lll PROVTAGNINGSPROTOKOLL Borrhål nr Djup under m y (m) Jordartsbenämning Bilaga A 27 0,4 Brun något mullhaltig, något grusig sand. Brun något grusig sand. 28 W0,8 0,5 1,5 4,4 Brun något grusig sand med skikt av finsand. Brun mellansandig finsand. Brun finsand. 29 Wl,3 1,3 1,6 2,0 Fyllning. Brunsvart torv. Brun mellansandig finsand med tunna torvskikt. Brunsvart torv. Grå siltig lera. 30 Wl,3 0,3 Brun siltig lera med siltskikt. 31 0,3 0,6 Brun sil tig finsand. Bnm sil tig lera med tunna skikt av sil tig finsand Brun siltig lera med tunna siltskikt. Grå siltig lera. 32 Wl,6 0,6 1,0 1,5 2,2 Brun finsand. Brun något grusig, finsandig mellansand med tunna skikt av siltig lera. Brunsvart finsandig torv. Brun finsandig mellansand Grå siltig lera med tunna siltskikt.

8 fiih;ll!'l tli'l PROVTAGNINGSPROTOKOLL Borrhål nr Djup under my(m) Jordarts benämning Bilaga A 33 Wl,5 0,2 0,4 0,6 1,1 1,5 Brun finsandig mellansand. Brun siltig lera. Brun mellansandig finsand. Grå siltig finsand. Grå siltig lera med tunna skikt av siltig finsand. 34 Wl,8 0,3 0,6 1,6 2,6 Brun finsand. Brun siltig lera med tunna skikt av finsand. Grå siltig lera med tunna siltskikt. Grå siltig lera med tunna skikt av finsandig mellansand. 35 Wl,3 0,3 1,5 Brun siltig lera med twma siltskikt. Brun finsandig mellansand. Grå siltig lera. 36 Wl,2 0,3 0,5 Brun fmsand. Gråbrw1 siltig lera med tunna skikt av siltig fö1sand.. Grå siltig lera med twma skikt av siltig finsand. 37 Wl,2 0,7 1,0 1,5 1,7 2,0 2,8 3,0 4,4 Brun siltig finsand. Gråbrun siltig lera. Gråbrw1 siltig gyttja. Gråbrw1 finsand Grå något siltig finsand. Grå silt. Grå siltig lera med twma skikt av siltig finsand.

9

10

11

12 Blad 1 REDOVISNING I PLAN Sondering O Enkel sondering (sticksondering utan angivande av jordens fasthet) (i"i) Statisk sondering (t ex vikt- och trycksondering; jordens fasthet bestämd genom belastning, vid viktsondering med eller utan vridning) e Dynamisk sondering 9 2 (tex hejarsondering, jord-bergsondering och slagsondering) Tillägg för djup- och bergbestämning* Sondering till förmodad fast botten Sondering till förmodat berg (s k bergsvar erhållet) Sondering ned i förmodat berg, normalt minst 3 m (mindre djup har angetts) D:o samt undersökning av borrkax Kärnborrning i förmodat berg, normalt minst 3 m. _(indre djup har angetts) ' Lutande hål redovisas i projektion Provtagning Störda prover (vanligen tagna med spad-, kann- eller skruvprovtagare) g törda prover J.Y,!ln ligen tagna med kolvprovtagare av standardtyp) Uppgift om använd provtagare finns i regel såväl på ritning som i beskrivande text Hydrologiska bestämningar 6 Vattennivå bestämd, i tex provtagningshål 6 } Grundvattennivå(-yta) bestämd vid kort- resp lång- 9 tidsobservation (öppet system) () Jfr blad 4, hål 5 6 Provpumpning eller irifiltrationsförsö k Ö Portryckmätning Övriga bestämningar µ Hållfasthetsbestämning in situ med vingsond O Deformationsmätning i fält + medelst t ex jordpegel eller inklinometer Geofysisk undersökning, tex seismisk 2 Tecknet anger ändpunkt i undersökningslinje O Provgrop (större) -0- Undersökningspunkt i övrigt (jämte förkortning, tex TrP = portrycksondering) Exempel Kombination av tecken samt övrig redovisning i plan Detaljerad redovisning Enkel redovisning s.3o s2-03-1s ' Le 5,3 Le S, 3 Le 5,3 Sa6,3 Fr 6,8 Fr (1, 2 l Gr6,8 (B) Vid enkel redovisning B ( 4,0) är endast undersökningspunktens nummer angivet.:20 + Enligt det kombinerade tecknet har följande undersökningar utförts: l') statisk sondering e sondering ned i förmodat tagning av ostörda bestämning av grundvattennivån vid korttidsobservation a, vingsondering I övrigt ijetyder: (Förkortningar förklaras på blad 3) 16 undersökningspunktens nummer + 8, A grundvattennivå observationsdatum vid bestämning av grundvattennivå analys utförd för bestämning av t ex korrosionsrisk + 9,20 markytans nivå (eller annan utgångs.nivå för djupangivelse) Redovisning av lagerföljder enligt exempel till höger om tecknet Le 5,3 Sa 6,3 Gr 6,8 B (4,0) lliij Le 5,3 Fr 6,8 {B) Le 5,3 Fr ( 1,2) lerans underyta ligger på 5,3 m djup under leran följer sand ned till 6,3 m djup därunder följer grus ned till 6,8 m djup berg följer direkt under gruslagret, dvs. på 6,8 m djup; sondering har utförts 4,0 m ned i berget (för bergkontroll), dvs. till 10,8 m djup lerans underyta ligger på 5,3 m djup under leran följer friktionsjord ned till 6,8 m djup berg bedöms följa på 6,8 m djup lerans underyta ligger på 5,3 m djup parentes anger att sondering utförts 1,2 m ned i friktionsjord I vissa fall anges nivåer (plushöjder) i stället för djup under referensnivå Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala 1996

13 Blad 2 REDOVISNING! SIEKTION Beteckningar föll' jordarter vid prnvtagrning Bedömda jordar vid sondering, se blad 4 Mulljord lera ( < 0,002 mm) Morän (i allmänhet) (mylla, matjord) 1111 I Silt (0,002-0,06 mm) Lermorän Torv (i allmänhet) (tidigare benämnd mjäla och finmo) (tidigare benämnd moränlera) s Lågförmultnad torv Sand (0,06-2 mm) Växtdelar och trärester (tidigare benämnd filttorv) Id Il Mellantorv Högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) IHI Grus (2-60 mm),1 Skaljord [I Sten ( mm) Förmodligen sten eller block (genomborrning) l!i I Dy eller gyttja Kombinerade tecken anger två eller flera jordarter i naturlig blandning Andra påträffade material är angivna med text, tex virke Jfr S.q.fs Laboratorieanvisningar del 2, Jo, darternas indelning och benämning Block ( >600 mm) Fyllning (fyllningens art angiven enl förkortningar på blad 3 eller med text) Sonderingshåls avslutning 1l Förmodligen ( ) berg il Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt normalt förfarande'; i speciella fall är orsaken angiven, tex virke il Föcrnodllgen Sten, block eller berg sten ellec block Sonderingen avbruten utan att stopp erhållits j r I Jocd becgsondecmg Sonderingsdjup i förmodat berg (ritat skalenligt) Bergtecken inom parentes innebär osäkerhet i fråga om bergytans läge Se "Upphandling av geotekniska utredningar. Anvisningar och kommentarer", utgiven av SGF/SKIF Betr notering av sprickor och slag i berg, se blad 4

14 Berg och jord FÖRKORTNINGAR ( Fö r berg, jord, utrustning och metod) Huvudord Tilläggsord Skiktllager B berg Bl blockjord bl blackig Br rösberg Dy dy dy dyig ':!.'!'. dyskikt Gy gyttja gy gynjig gy gyttjeskikt Gr grus gr gru sig grusskikt j jord Le lera le lerig!q lerskikt Mn morän BIMn block- och stenmorän StMn stenmorän Jfr SGFs Laboratorieanvisningar, GrMn grusmorän SaMn sandmorän del2 SiMn siltmorän LeM n lermorän lmoränlera) Mu mulljord (myll a, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sandskikt Si silt si silt ig fil siltskikt Sk skal jord sk med skal sk ska lskikt Skgr skal grus Sksa skalsand St stenjord st stenig g stenskikt Su sulfidjord (svartmocka) su sulfidjordshaltig fil! sulfidjordsskikt Sule sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv!. torvskikt TI lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th ggförmultnad torv ' (tfdigare benämnd dytorv) F fyllning (jfr blad 2) Vx växtdelar (trärester) vx med vä xtdelar vx växtdelskikt Gy I Le kontakt, gyttja överst, något, tex (sa) = (_ ) tunnare skikt lera underst något sandig (efter huvudord) torrskorpa, V varvig, t ex vl e = tex Let och Sit = torrskorpa va rvig lera av:jera resp silt (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, an den kvantitativt större fra ktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisa l e fil = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Sal = finsand. Samm anfattande föll'kortningar Fr friktionsjord Ko oorg<)nisk kohesiqnsjord 0 organisk jord Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck ( eller av närliggande provtagning ) ej kunnat ange jordart. Kan även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning. Anm Jord = jordskorpans lösa avlagringar (ej närmare defi nierade) Jordart = klassificerad jord (enligt olika indelningssätt) p X Svenska Geotekniska Fö reningen oorganisk eller organisk kohesionsjord Beteck ningen används när man ej kan skilja på dessa jordar. används när jordart ej bestämts eller jord ej bedömts Sondering Hf Jb Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim heja rsondering (t ex HfAI jord-bergsondering slagso ndering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning Pirovning in situ Pm Pp Vb pressometermätning portryckmätning vingsondering IP'rovtagare Fo Js K Kr Kv Ps Skr Sp folieprovtaga re jalusiprovtagare kannprovtagare kä rnprovtagare kolvprovtagare provtagningsspets skruvprovtagare spadprovtagare Speciella met oder lkl Pg Pu Rf Rt Rö Se Vfm inklinometermätning provgrop provpumpning rör med fi lter rotationsborrning öppet rör, foderrör seismik vattenförlustmätning Andra förkortningar A fb GW My w Blad 3 analys (speciell) förborrn ing, med tex spadeller skruvprovtagare grundvattennivå (-yta) markyta vattenyta w va ttenkvot (tidigare -halt) W L flytgräns Wp plasticitetsgräns Övriga förkortningar, se resp metod, blad 4 Utrustningar och m etoder enligt SGFs standard har använts där ej annat angetts. BETECKNINGAR VID GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR REDOVISNING I PLAN OCH SEKTION SAMT FÖRKORTNINGAR Jfr SGF Blad 4 Distribut ion av SGFs blad 1-4 AB Svensk Byggtjänst Solna Tel Fax Blad 1-3 (1987) Copyri ght SG F SGF 1m-3m

15 Viktsondering Svenska Geotekniska Föreningen Blad 4 Detaljerad redovisning CD Vi +9, ss d/ 3;///.#",'//..:P w;;:///.,;f,4/.- Pt f b ( Sk r j;6 SO) virke 1,00 I T 7,F; 0,25 I O,SO!sal t, t,. Jgr j I Detaljerad redovisning si Schemati sera d redov,sn,ng Pt fb(skra'.> SO) virke...,,.- O S0hv/0,20m Vi 1,00 + 9, SS 0, 25 O, SO Diagrammet anger antal halvvarv för att sonden skall sjunka 0,20 m (hv/0,20 ml. Antalet är avsatt vid undre gränsen för varje 0,20 -ri'i:siunkning. Belastningen på sonden är då 1,00 kn. Där diagram saknas, sjunker sonden utan vridning för angiven belastni;g. De horisontala strecken i diagrammet kan vara utelämnade. Beteckningen 63 är exempel på de fall då antalet vridna halvvarv för 0,20 m sjunkning ej ryms inom den angivna skalan. 55/10 ocl, 40/0 är exempel på antal halvvarv för mindre sjunkn'ihg än 0,20 m resp 0-sjunkning för 40 ha lvvarvs vridni6g. Beteckningar över sonderingshål Vi hålets nummer (samma som på plan); i stället för cirkel kan rektangel användas använd metod (se Förkortningar på blad 3; flera metoder kan förekomma i samma undersökningspunkt) När annan stångdimension än 0 22 mm använts, har detta angetts, tex + 9,55 (0 25 mm) + 9, S S ut gångsnivå för sondering Beteckningar i sonderingshål kohesionsjord sandig Jord grus ig jord t:. förekomst av sten i (sonden " hugger ). Bedomt vid fal tundersok rn ny Avslutning av sonderingshäl. se bl ad 2 Beteckningar vid sidan av hålet Siffror anger belastning på sonden i kn Pt Torrskorpa av kohesionsjord fr ams t m ed lednin9 av IJud 1 so nc1 slangen under neddrrvn1 ngen fb ( Skr 91 SO) Horisontalt grovt streck anger hur långt förborrning lfb) gjorts. Skr 0 50 anger använt red skap och dess diameter i mm. Förborrning är även markerad genom vidgning av sonderingshålet Prov.tagning i jord kombinerad med viktsondering och vingsondering samt redovisning av provningsresultat K f'j' Sp Vi Vb V Kv(StI) W3//J,:/// +9SS Stapeln t v om hålet anger provtagning, fylld stapeldel ostört prov, streckad stapeldel stört prov. Stapeldels längd motsvarar den totala upptagna provlängden. Horisontalt streck (vid stapeldel) markerar centrum av prov undersökt på laboratorium. fb(s Le t Le?i: Le Lf kpa (oreducerad) Vattenkvotw % ,',.--r-p- Beteckningar i hålet av jordarter anges dels som jordart bestämd på upptagna prover och markerade enligt blad 2, dels som jordart bedömd med ledning av viktsondering (hål :'f, på detta blad). Provtagning berg Provtagning vid kärnborrning Provtagning av borrkax Le/Sa Gr /vle XX Sa t=t=f::u s1 l=;::;:l::;::;+;::;:!:;:=:j::6 3 S S / &1"---"-+''-"+L-Lji-4--"-!--s l hv/0,20 m XX O,S 1,0 1,S 2,0 Sensitivitet St Skrymde nsitet p t / m 3 Anger att värdet ej är helt representativt, t ex på grund av viss störnin!=) av provet. Anm I vi ssa fall kan diagram ersättas med siffror. anger förlorat prov på angiven nivå och indikerar vanligen mycket löst material Observera att figurerna på detta blad av utrymmesskä l är något förminskade, hål 4-6 nedreproducerade till 80 % och övriga hål till 90 %.