Kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Geoteknisk undersökning PM Geoteknik

Transkript

1 Mölndals Kvarnby Kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Göteborg , Rev SWECO Geoteknik, Göteborg ra01s, 1321, Uppdragsnummer Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

2 INNEHÅLL 1 Uppdrag Tidigare utförda undersökningar och utredningar Geoteknisk översikt Geotekniska förhållanden, Ståloppet Geotekniska förhållanden, Grevedämmet Allmänt Befintliga konstruktioner Befintliga stödkonstruktioner och erosionsskydd Ståloppet Uppströms Grevedämmet Nedströms Grevedämmet Rekommenderade åtgärder Slutsats och rekommendationer Ståloppet Uppströms Grevedämmet - Ledning Stensjö dämme Nedströms Grevedämmet Norra & södra grenen BILAGOR Sammanställningsritning Översikt Ståloppet Sammanställningsritning Översikt Grevedämmet Sammanställningsritning Ståloppet, del 1 Sammanställningsritning Ståloppet, del 2 Sammanställningsritning Ståloppet, del 3 Sammanställningsritning Ståloppet, del 4 Sammanställningsritning Utlopp Stensjön Sammanställningsritning Grevedämmet, del 1 Sammanställningsritning Grevedämmet, del 2 Broritning Bro vid John Halls Väg (Gunnebobron) Broritning Bro uppströms Stensjö dämme (Dämmespången) Broritning Järnvägsbro vid Grevedämmet (Jvg bro 2) Laboratorieundersökningar RITNINGAR G G G G G G6 Borrplan Borrpunkter Borrplan Borrpunkter Borrpunkter Borrpunkter skala 1:500 (A3) skala 1:100 (A3) skala 1:500 (A3) skala 1:100 (A3) skala 1:500 (A3) skala 1:100 (A3) Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

3 Kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen 1 Uppdrag På uppdrag av Mölndals Kvarnby har SWECO utfört en geoteknisk undersökning vid Stensjö dämme, Mölndals kommun. Detta baseras på en tidigare geoteknisk undersökning utförd av SWECO (Stensjö dämme, Mölndals Kvarnby. Geoteknisk undersökning., daterad med revidering ). I detta PM Geoteknik är uppdraget utökat för att täcka in hela sträckan som berörs av planerad muddring mellan Ståloppet (mellan Rådasjön och Stensjön) och Kvarnbyfallen. Längs aktuell sträckning av Mölndalsån finns ett antal befintliga broar som beskrivs i separat bro PM. 3 st broar (Gunnebobron, Dämmesspången och Jvg bro 2) kommer dock påverkas av planerad muddring och dessa beskrivs närmre i kapital 4. För beskrivning av projektet i sin helhet, se Tekniska beskrivningen (uppdragsnummer ). Undersökta områden (vid Ståloppet samt vid Stensjö dämme och Grevedämmet) framgår av nedanstående översiktskartor (Figur 1). Undersökt område Ståloppet Undersökt område Stensjö dämme och Grevedämmet Figur 1 Översiktskarta, Ståloppet och Grevedämmet, Mölndals kommun. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

4 Förbindelsen mellan Rådasjön och Stensjön och grenarna (södra och norra) ut från Grevedämmet kan ses i figur 2 & 3 nedan. Figur 2 Ståloppet, förbindelsen mellan Rådasjön och Stensjön. Figur 3 Nedströms Stensjöns utlopp och grenarna ut från Grevedämmet. Syftet med denna geotekniska undersökning har varit att klarlägga och beskriva jord- och bergförhållanden; vid Ståloppet (mellan Rådasjön och Stensjön) i samband med planerad breddning och/eller fördjupning av vattendraget från Stensjö dämme till Grevedämmet i samband med planerad förläggning av en markförlagd ledning längs Mölndalsån, se Bilaga 2 Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

5 Nedströms Grevedämmet i samband med planerad fördjupning och rensning av ån och kanalerna. Syftet har även varit att bedöma eventuella erforderliga erosionsskydd längs med sträckor med breddning och/eller fördjupning av vattendraget. 2 Tidigare utförda undersökningar och utredningar Ett antal tidigare utförda undersökningar och utredningar har tillsammans med kompletterande utförda geotekniska undersökningar utgjort underlag för denna utredning. Följande undersökningar och utredningar har beaktats och legat till grund för utvärderingar av de geotekniska förhållandena i området: Stensjö dämme, Mölndals Kvarnby.. SWECO Infrastructure AB, uppdragsnummer daterad med revidering John Halls väg, Väg O 104 U, Ny bro vid Ståloppet, Mölndals kommun, Tekniskt PM, Geoteknik för arbetsplan J&W projektnummer daterad Gunnebo bro, Analys av markprover vid planerad bro på John Halls väg VBB Viak, projektnummer daterad Pixbovägen, väg 533, delen Stensjögatan-Gunnebodal, Arbetsplan. Göteborgs förorter, ref. nummer daterad Utförda geotekniska undersökningar utförda av SWECO år 2011 redovisas även i detta PM i plan och som separata borrhål på ritningarna G1 till G6 (koordinatsystem: SWEREF , höjdsystem: RH2000). Laboratorieundersökningar redovisas i bilaga Geoteknisk översikt 3.1 Geotekniska förhållanden, Ståloppet Det undersökta området är beläget vid ingången till Ståloppet, mellan Rådasjön och Stensjön. Vid den norra delen av Ståloppet återfinns en bro (Ståloppsspången) som förbinder gångvägar på västra och östra landsidan. Geotekniska fältundersökningar utfördes av SWECO under 2011 vid Ståloppets inlopp, ca 30 m på ömse sidor om gångbron, enligt planritning G1. Undantaget är på den nordöstra sidan om bron, där det inte var möjligt för en borrbandvagn att ta sig fram på grund av en stor bergshöjd. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

6 Figur 4 Ståloppsspången vid norra delen av Ståloppet. Fotoriktning norrut. Marken närmast Ståloppet är huvudsakligen flackt. Längre från vattnet höjer sig generellt marken med berg i dagen eller tunna jordlager på berg. Speciellt höjer sig marknivån kraftigt nordöst om vägbron vid John Halls väg (Gunnebobron) och nordöst om gångbron vid Ståloppets inlopp (Ståloppsspången), se Figur 5. 5a) Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

7 5b) Figur 5 a) Bergshöjden nordöst om gångbron vid Ståloppets inlopp. Fotoriktning österut. b) Bergshöjden nordöst om vägbron vid Jon Halls väg. Fotoriktning norr. Enligt Jordartskartan (SGU) utgörs området mellan Rådasjön och Stensjön av en torv- och lerfylld dalgång mellan fastmarkspartier och berg i dagen, se Figur 6 nedan. Legend: Rådasjön Stensjön Ståloppet Figur 6 Utdrag ur Jordartskartan, SGU. Ståloppet mellan Rådasjön och Stensjön. Ståloppets inlopp från Rådasjön: Jordlagren vid området kring inloppet från Rådasjön till Ståloppet utgörs överst av ett ca 0,2 m mäktigt mulljordslager (bitvis med inslag av sand eller grus), som generellt underlagras av max 1,0 m mäktig mullhaltig sand med inslag av sten. Därunder följer sand eller grusig sand, generellt med inslag av sten. Berg förekommer relativt ytligt på båda sidor om Ståloppet. Djupet till fast botten varierar, enligt utförda slagsonderingar, mellan ca 1,5 till 5,0 m på den västra sidan av Ståloppet. De mäktigaste jordlagren har påträffats norr om bron. På den östra sidan av Ståloppet varierar djupet till fast botten mellan ca 1,0 till 8,0 m, enligt utförda slagsonderingar. De mäktigaste jordlagren har påträffats närmast vattnet. Sannolikt brantar berget här upp mot bergshöjden nordöst om bron. Djupet till fast botten framgår även av planritning G1. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

8 En öppen grundvattenyta har observerats i utförda skruvprovtagningshål ca 0,5-1,5 m under befintlig markyta. Observerad grundvattennivå framgår av ritningar. Kanalen i Ståloppet: I början av Ståloppet längs den södra sidan utgörs jordlagren huvudsakligen av kärrtorv. Figur 7 Kärrtorvs-område i början av Ståloppet längs den vänstra sidan. Fotoriktning söderut. I den mellersta delen av Ståloppet utgörs jordlagren framförallt av postglacial lera på båda sidor av vattendraget. I slutet av sträckan utgörs jordlagren generellt av friktionsjord. Stora stenar och block förekommer inom hela området. Botten består till stor del av friktionsmaterial överlagrat av ett tunt skikt av organiskt material. Lutande och nedfallna träd förekommer längs vattenlinjen vilket indikerar pågående erosion. Vid fältbesök har endast ringa urspolning fläckvis observerats längs kanalen i Ståloppet. Inget erosionsskydd har observerats, dock finns en mur längs vattenlinjen vid den lägst liggande villan, se sammanställningsritningarna bilaga 1-6. Figur 8 Lutande och nedfallna träd förekommer längs vattenlinjen vilket indikerar pågående erosion. Endast ringa urspolning har fläckvis observerats längs kanalen i Ståloppet. Fotoriktning västerut. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

9 Figur 9 Mur längs vattenlinjen vid den lägst liggande villan. Fotoriktning österut. Ståloppets utlopp till Stensjön: Vid utloppet ur Ståloppet finns en sandbank som sträcker sig ca 110 m ut i Stensjön. Enligt Jordartskartan (SGU) utgörs jordlagren av lera på den södra sidan och friktionsjord på den norra sidan av utloppet. Enligt tidigare undersökningar utgörs de naturliga jordlagren vid utloppet ur Ståloppet överst av ca 2 m sand som underlagras av en halvfast till fast siltig lera med en mäktighet på ca 5-7 m. Därunder följer ett lager friktionsjord vilande på berg. Enligt tidigare undersökningar är djup till berg uppemot ca 16 m vid bron vid John Halls väg (Gunnebobron). Berg i dagen förekommer på höjderna på båda sidor av ån. På åbotten förekommer stenar och block. Figur 10 Ståloppets utlopp till Stensjön. Bro vid John Halls väg (Gunnebobron). Fotoriktning söderut. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

10 3.2 Geotekniska förhållanden, Grevedämmet Allmänt Det undersökta området är beläget nedströms Stensjö dämme i Mölndals kommun. Geotekniska undersökningar har utförts på en ca 400 m lång sträcka från Stensjö dämme i öster till Grevedämmeskolan i väster enligt planritning G3. Punkterna mellan Stensjö dämme och Grevedämmet har utförts i ungefärligt läge för planerad ledning (Ø 2000 mm). Enligt Jordartskartan (SGU) utgörs området vid Grevedämmet nedströms Stensjön av en sand-och moränfylld dalgång mellan berg i dagen, se Figur 11 nedan. Legend: Grevedämmet Stensjön Figur 11 Utdrag ur Jordartskartan, SGU. Grevedämmet nedströms Stensjön. Enligt utförda laboratorieundersökningar varierar vattenkvoten (wn) i sanden mellan ca 15 och 30%, se Bilaga 14. Av sonderingarna att döma kan det förekomma stora stenar eller block, alternativt hårt packade skikt i jordprofilen, både uppströms och nedströms Grevedämmet. Enligt utförda sonderingar varierar djupet till berg (alternativt till fast botten) mellan ca 8 och 22 m under markytan. Grundast jorddjup, ca 8,0 9,0 m, har påträffats väster om Grevedämmet (nedströms) samt i borrhål 1101 (längst österut, vid intag av ledning). Den djupaste jordmäktigheten, ca 22 m, har påträffats precis öster om Grevedämmet (vid Jvg bro 2 km). I området runt Grevedämmet, där man tidigare befarat ytligt berg, förekommer berg på mellan 11,0 till 22,0 m djup enligt utförda jordbergsonderingar. Resultatet visar på att stora variationer i jorddjup förekommer i området. Djupet till berg, alternativt fast botten, framgår även av planritning G3. En öppen grundvattenyta har i utförda skruvprovtagningshål observerats ca 2,0-3,0 m under befintlig markyta, vilket i stort sett motsvarar nivån för underkant fyllning (öster om Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

11 järnvägsbron vid Grevedämmet, Jvg bro 2). Observerad grundvattennivå framgår av ritningar. Uppströms Grevedämmet: Terrängen inom området för planerad ledning, uppströms Grevedämmet, är plan. Marken består av en grönyta samt en del hårdgjorda ytor (grus och asfalt), se Figur 12. I öster sträcker sig GC-vägar på ömse sidor om grönytan och längre västerut återfinns en parkeringsplats. Marknivån öster om järnvägsbron varierar mellan ca +50,0 till +51,5 (höjdsystem: RH2000) med en generell sluttning västerut. Norr om grönytan och GCvägarna höjer sig marknivån kraftigt och passagen mellan släntfoten och Mölndalsån är bitvis smal, som minst ca 12 m. Figur 12 Sträckan uppströms Grevedämmet (käppar markerar utförda borrhål i läget för planerad ledning). Fotoriktning västerut. Jordlagren utgörs, enligt utförda skruvprovtagningar, överst av ett ca 0,2 m mäktigt mulljordslager (i områden med grönyta) som generellt underlagras av ca 2,0 3,0 m mäktiga fyllnadsmassor bestående av sand, mulljord, grus och sten. Vid grönytan längst österut består fyllnadsmassorna av sand och mulljord, medan det närmare järnvägsbron förekommer sand och grus eller sand och sten i fyllnadsmassorna. Under fyllnadsmassorna förekommer generellt grusig sand eller sand med inslag av sten. Längst österut förekommer något grusig, siltig sand under det översta fyllnadsmaterialet. Skruvprovtagningar har generellt utförts till ca 5 m djup under markytan för att täcka in planerat schaktdjup. Jordlagren närmast Mölndalsån utgörs, enligt Jordartskartan, av friktionsmaterial (sand, grus). Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

12 Nedströms Grevedämmet (Norra grenen): Den norra grenen (se Figur 13) passerar först längs den östra sidan av fabriksbyggnaderna och gör sedan en 90-graderssväng och strömmar västerut utmed fabriksbyggnaderna. Slänterna längs den östra sidan av norra grenen sluttar brant med en nivåskillnad på ca 3-5 meter. Jordlagren längs den norra grenen utgörs generellt av friktionsmaterial. Figur 13 Norra grenen nedströms Grevedämmet. Fotoriktning söderut. Nedströms Grevedämmet (Södra grenen): Området kring den södra grenen (se Figur 14) domineras av en stor parkeringsyta med asfaltbeläggning. Närmast väster om parkeringen återfinns enstaka grönytor och GC-väg. Marken norr om södra grenen är relativt plan med marknivåer mellan ca +46,5 till +48,5 (höjdsystem: RH2000). På den södra sidan av kanalen sluttar marken svagt upp mot Pixbovägen. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

13 Figur 14 Södra grenen nedströms Grevedämmet. Fotoriktning västerut. Jorden utgörs generellt överst av ett ca 0,2 m mäktigt mulljordslager (i områden med grönyta). Vid hårdgjorda ytor förekommer överst ca 0,2-0,3 m fyllnadsmassor bestående av sand och grus. Därunder följer en gyttjig sand eller mullhaltig sand med inslag av sten. Väster om järnvägsbron har jorden inte den fyllnadskaraktär som förekommer öster om järnvägsbron. Skruvprovtagningar har generellt utförts till ca 3 m djup under markytan. Enligt tidigare undersökningar utgörs jordlagren, på den södra sidan av kanalen längs Pixbovägen, överst av fyllnadsmaterial bestående av huvudsakligen sand med inslag av mylla, lera, sten och grus. Fyllningen underlagras av hårt packat stenig, sandigt grus. 4 Befintliga konstruktioner Längs aktuell sträckning av Mölndalsån finns ett antal befintliga broar. Dessa broar beskrivs i ett separat PM,( Påverkan på broar för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Sweco Infrastructure AB Uppdragsnr daterad ). 3 st broar (Gunnebobron, Dämmesspången och Jvg bro 2) kommer att påverkas av planerad muddring men kommer vara kvar i sitt befintliga läge och med befintlig utformning. Gångbron vid Ståloppets inlopp (Ståloppspången) rivs och ersätts med en längre brokonstruktion ca 9 m söder om den befintliga bron. Övriga broar längs Mölndalsåns sträckning påverkas ej av planerad muddring. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

14 Gunnebobro Ståloppsspången Figur 15 Planöversikt, broar vid Ståloppet Jvg bro 1 km Bro på Strandgatan N om SJ Jvg bro 2 km Dämmespången Grevedämmespång en Bro vid N Sågdalsgatan Jvg bro 3 km Figur 16 Planöversikt, broar vid Stensjö dämme och Grevedämmet Bro vid John Halls väg (Gunnebobron): Bron över Stensjöns mynning på John Halls väg (Gunnebobron, ) är en tvärspänd plattbro av trä och är byggd år För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 47,6. Omfattningen av muddringen samt förslag till nytt erosionsskydd kan ses i bilaga 10. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

15 Figur 17 Bro vid John Halls väg. Fotoriktning västerut. Bro uppströms Stensjö dämme (Dämmespången): Bron uppströms Stensjö dämme (Dämmespången, ) är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av trä och är byggd år För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 47,8. Omfattningen av muddringen samt förslag till nytt erosionsskydd kan ses i bilaga 11. a) Uppströms bron b) Nedströms bron Figur 18 Bro uppströms Stensjö dämme. a) Uppströms bron b) Nedströms bron Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

16 Järnvägsbro vid grevedämmet (Järnvägsbro över Stenån 2): Järnvägsbron vid grevedämmet (Järnvägsbro över Stensån 2, ) är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av stål och är byggd år Botten under bron ligger idag på nivån ca +48. Ån är igenväxt med vass och träd vid broläget. Botten har flacka slänter fram till landfästena där stödmurar av sten tar vid. För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 46,5 för östra sidan resp till + 46,0 på den västra sidan. Undervattensslänter utförs med lutning 1:2 och landfästen skyddas med erosionsskydd. Omfattningen av muddringen samt förslag till nytt erosionsskydd kan ses i bilaga 12. b) a) Figur 19 Järnvägsbro vid Grevedämmet. Fotoriktning söderut. a) östra delen av bron b) västra delen av bron 5 Befintliga stödkonstruktioner och erosionsskydd 5.1 Ståloppet Vid Ståloppet förekommer i huvudsakligen naturligt avlagrade stenar alternativt borteroderat gammalt erosionsskydd längs med vattenlinjen. Kring broarna förekommer dock erosionsskydd av god kvalitet. Sammanställningsritningarna (bilaga 9) visar översiktligt lägena för befintliga stödkontruktioner och erosionsskydd längs den aktuella sträckan. En stenmur återfinns längs med ån vid den lägst liggande villan i höjd med Östersnäsvägen 16a. a) b) Figur 20 a) Stenmur längs Ståloppet (fotoriktning sydösterut) b) Stenar längs vattenlinjen (fotoriktning söderut) Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

17 5.2 Uppströms Grevedämmet Mellan Stensjö dämme och Grevedämmet förekommer erosionsskydd (sprängsten alt natursten) och stödmurar längs med vattenlinjen, se Figur 21. Stödmurarna och erosionsskydden bedöms vara av relativt god kvalitet. På sikt kan en del träd som riskerar att skada stödmurarna behöva tas bort. Inom ramen för detta projekt utförs dock inga arbeten i denna del av ån. Figur 21 Stödmur och erosionsskydd, nedströms Stensjö dämme. Fotoriktning västerut. Uppströms södra grenen finns en betonginklädd stenmur, se Figur 22 nedan. Figur 22 Betonginklädd stenmur uppströms södra grenen. 5.3 Nedströms Grevedämmet Längs den södra grenen, nedströms Bro vid N Sågdalsgatan, utgörs den södra sidan (mot Pixbovägen) av en stenmur av varierande kvalitet och den norra sidan (mot parkeringen) av naturligt avlagrade stenar alternativt borteroderat erosionsskydd. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

18 Figur 23 Södra grenen (nedströms Bro vid N Sågdalsgatan): Stenmur av varierande kvalitet (södra sidan) och naturligt avlagrade stenar alternativt borteroderat erosionsskydd (norra sidan). Fotoriktning västerut. Längs den södra grenen, uppströms Grevedämmesspången, utgörs den norra sidan av en stenmur av god kvalitet, se Figur 24. Figur 24 Södra grenen (uppströms Grevedämmespången): Stenmur av god kvalitet (norra sidan). Fotoriktning österut. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

19 6 Rekommenderade åtgärder I samband med planerad breddning och/eller fördjupning av vattendraget rekommenderas att ett erosionsskydd läggs ut längs en del strandlinjer samt vid påverkade broar (se även Bro PM). För rekommenderad omfattning av erosionsskydd, se sammanställningsritningar/typsektionsritningar, bilaga 1-9. Alla ingående erosionsskydd ska dimensioneras enligt TKGeo och TK Bro i erforderlig omfattning. Bilaga 1-9 visar även omfattningen av befintliga stödkonstruktioner och erosionsskydd. Brostöd ska förses med skydd mot skadlig erosion. Då medelvattenhastigheten är högst 2,0 m/s (vilket gäller för aktuella broar) ska erosionsskyddet dimensioneras enligt Erosionsskydd i vatten vid väg- och brobyggnad, Vägverket publikation 1987:18. Vid högre vattenhastigheter än 2,0 m/s ska erosionsskyddet dimensioneras efter en särskild utredning. Fyllningsslänt och naturlig slänt som utgör säkring för stabilitet ska skyddas när dimensionerande vattenhastigheten är högre än 0,7 m/s. Skyddet ska läggas 0,3 m över HHW och minst 3 m utanför släntfot. För alla arbeten inom arbetsområdet gäller att stabiliteten ska beaktas för såväl nya permanenta utformningar som utformningar under byggtiden. För rekommendationer för förläggning av ledning vid Grevedämmet, se kap Slutsats och rekommendationer 7.1 Ståloppet De geotekniska förutsättningarna för en breddning och/eller fördjupning av Ståloppet inom det undersökta området bedöms som goda. De ingående jordarna bedöms i huvudsak vara relativt lättschaktade. Svårigheten kan föreligga med att komma till med en grävmaskin i den kuperade terrängen i norr. Huvuddelen av arbetet måste utföras med grävmaskin placerad på pråm. Det ska observeras att stora stenar och block förekommer i området (främst i norra delen), vilket kan försvåra schaktarbetet. Vid schaktarbeten ska åtgärder vidtas för att minimera grumling av vattnet. Vid kanalen i Ståloppet har pågående erosion observerats i liten omfattning längs befintlig vattenlinje. Planerad muddring ute i kanalen är dock på så stort avstånd från befintlig vattenlinje att åtgärder bedöms kunna göras utan något nytt erosionsskydd längs stränderna. Stabiliteten inom området bedöms vara tillfredsställande med hänsyn till de rådande jordlagren i området. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

20 7.2 Uppströms Grevedämmet - Ledning Stensjö dämme Jorden i området för planerad ledning vid Grevedämmet bedöms vara fast lagrad, vilket är bra ur stabilitetssynpunkt men kan försvåra vid schaktarbeten. Stora block kan förekomma i jordprofilen, vilket även ska beaktas vid schaktning. Behov av förstärkningsåtgärder beror på ledningens slutliga placering framförallt i nivå, men även i plan eftersom det förekommer trånga passager längs sträckan. Den ingående sanden i området vid Grevedämmet är mycket permeabel, vilket ska beaktas vid arbete med djupa schakter (behov av länspumpning etc.). Schakter ner till grundvattenytan kan utföras med släntlutning 1:1 (grundvattenytan bedöms ligga mellan 2,0-3,0 m djup under markytan). Djupare schakter (under grundvattenytan) kräver flackare släntlutningar, avlastningsschakter eller någon form av spontkonstruktion (alternativt schaktsläde). Oförstärkta schakter får inte stå öppna längre än 1 dygn. Bottenuppluckring och bärighet i schaktbotten etc. skall beaktas vid schakt under grundvattenytan. Längst österut (borrhål 1101) har siltigt material påträffats i nivå med planerad skärningsslänt och under schaktbotten. Jordmaterialet är flytbenäget vid vattenmättnad. 7.3 Nedströms Grevedämmet Norra & södra grenen Jordlagren bedöms vara fast lagrade inom området och utgöras generellt överst av fyllnadsmaterial bestående av huvudsakligen sand med inslag av mylla, lera, sten och grus. Fyllningen underlagras av hårt packat stenigt, sandigt grus. I båda grenarna nedströms Grevedämmet erfordras normal rensning för att ta bort sly, träd och vass som växer i botten av vattenvägarna. Detta behöver rensas för att behålla vattenvägarnas hydrauliska funktion och inte orsaka skador på de stensatta murarna. Södra grenen: I den södra grenen finns ett rensningsbehov av sly och träd som växer i kanalen. Därtill behöver sly och träd som växer uppe på eller mycket nära kallmurarna som omger kanalen tas bort för att inte rötterna ska skada muren och på sikt rasera densamma. Urgrävning i kanalens botten behöver endast ske där sly och träd har gett sedimentation, vilket skett nedströms gamla skolan. Därtill har det skett en kraftig sedimentation nära och vid sammanflödet med den norra grenen där det finns en markant sedimentationsbank dels på vänstra sidan av kanalen vid sammanflödet och dels mellan de båda vattenvägarna. Rensningarna i den södra grenen kan utföras i praktiskt taget torrhet (ett mycket litet flöde behålls för att inte botten ska torka ut helt). Norra grenen: I den norra grenen utförs ingen rensning av den bågformade delen. Rensning utförs däremot utmed fabriksbyggnaden och fram till och med sammanflödet med den södra grenen. Ursprunglig botten består här av rent friktionsmaterial, huvudsakligen grus och mindre stenar. Liksom i den södra grenen behövs rensning av sly och träd på den stensatta muren. Därtill behöver muren återställas där det skett ras och/eller skador. Mölndals Kvarnby , Rev (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

21 Rensningen i den norra grenen kan, liksom i den södra grenen, utföras med ett mycket litet flöde i grenen, dvs. med nära nog stillastående vatten. Detta medför att partiklar som virvlas upp i vattnet vid resningen till stor del sedimenterar inom grävområdet. Göteborg , Rev SWECO, Geoteknik Peter Damgaard Mölndals Kvarnby , Rev Daniel Hägerstrand 20 (20) Uppdrag ; dhag p:\2321\ _stensjö dämme\000_stensjö_dämme\16 text\leverans \pm geoteknik, stensjö dämme_121220_rev docx

22 Bilagor

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 Sammanställning av Laboratorieundersökningar samhällsbyggnad Geo Göteborg Projekt Stensjön Rullagergatan Göteborg Bilaga: Tfn: / Uppdragsnummer Tfn: / Borrhål 1101 Fax: Fältundersökning Utrustning PG Skr Kv St I Kv St II Labundersökning X Granskning AZ Grundvattenobservationer Datum Den- Vatten- Konfl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl. Tjälf.- Sekt./BH sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass Djup w N w L S t fu kpa fu kpa m Benämning t/m 3 % % Kon Kon 0,0 0,2 MULLJORD (enl.fälttekn.) 0,2 brun ngt mullhaltig SAND, enstaka gruskorn 13 2,2 2,2 brun siltig SAND, enstaka gruskorn 21 5,0 VVTK 08

36 Sammanställning av Laboratorieundersökningar samhällsbyggnad Geo Göteborg Projekt Stensjön Rullagergatan Göteborg Bilaga: Tfn: / Uppdragsnummer Tfn: / Borrhål 1108 Fax: Fältundersökning Utrustning PG Skr Kv St I Kv St II Labundersökning X Granskning AZ Grundvattenobservationer Datum Den- Vatten- Konfl. Sensi- Skjuvhållfasth Matrl. Tjälf.- Sekt./BH 2,5 m u my sitet kvot gräns tivitet (okorrig.) (korrig.) typ klass Djup w N w L S t fu kpa fu kpa m Benämning t/m 3 % % Kon Kon 0,0 0,1 MULLJORD / SAND (enl.fälttekn.) brun mullhaltig SAND, enstaka gruskorn 0,1 28 ( sten enl fälttekn. ) 3,0 VVTK 08

37 Ritningar

38

39

40

41

42

43