Rapport Mellingeholm, Norrtälje

Transkript

1 Mellingeholm Rapport Mellingeholm, Norrtälje Resultat och bedömning från miljötekniska markundersökningar Grontmij AB Västerås

2 Vår referens Västerås Mark & Miljö, Anna Berg Rapport Namnteckning Granskad av Ulrika Bark Andersson Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund, syfte och mål Historik och tidigare utförda undersökningar Kort historik... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2 Provtagningshistorik... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 Kort områdesbeskrivning Fastställda åtgärdskrav samt använda riktvärden Fastställda åtgärdskrav... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2 Riktvärden... Fel! Bokmärket är inte definierat Generella riktvärden för jord Riktvärden för grundämnen i grundvatten Utförda undersökningar Provtagningsplan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2 Beskrivning av provtagningspunkter Provtagningspunkter jord Provtagningspunkter i grundvatten... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3 Markprovtagning PID-mätning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4 Grundvattenprovtagning Laboratorieanalyser Kvalitetssäkring Resultat Föroreningshalter i mark Metaller Alifater, aromater och PAH Fel! Bokmärket är inte definierat Klorerade kolväten... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.2 Föroreningshalter i grundvatten Metaller Alifater, aromater, PAH Fel! Bokmärket är inte definierat Klorerade kolväten... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Bedömning av föroreningssituationen Mark Grundvatten Slutsats och rekommendationer Referenser Grontmij AB Besök Kopparbergsvägen 6, vån H E-post anna.berg@grontmij.se Org nr Direktnr Västerås Styrelsens säte Stockholm Fax

3 Bilagor: Bilaga 1: Fältanteckningar markprovtagning Bilaga 2: Fältanteckningar grundvattenprovtagning Bilaga 3a-h: Analysrapporter för markprover ALS Bilaga 4: Analysrapport för grundvattenprover ALS Bilaga 5: Sammanställning analysresultat mark, metaller Bilaga 6: Sammanställning analysresultat grundvatten, metaller Grontmij AB 3 (13)

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund, syfte och mål Grontmij AB har fått i uppdrag av Fortifikationsverket att utföra miljötekniska undersökningar på skjutbanan vid Mellingeholm enligt offert ON006944, Markprovtagning genomfördes 16 maj och 25 maj genomfördes vattenprovtagning, båda provtagningarna av Anna Berg. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga föroreningssituationen med avseende på metaller vid den gamla skjutbanan vid Mellingeholm. I samband med markundersökningen togs även prov på grundvatten i grundvattenrör etablerat på området. Resultaten från fältundersökningarna och analyserna har sammanställts och redovisas i föreliggande rapport. I rapporten görs även en bedömning om de påträffade föroreningarna medför någon hälsoeller miljörisk samt om ytterligare saneringsåtgärder krävs inom området. 2 Historik Finkalibrig ammunition har använts på skjutbanan 1. Misstanke finns om kvarvarande metallföroreningar i skjutvallen, främst bly. Någon övrig miljöbelastning är inte känd. Skjutbanan har använts sedan 1952, högsta vallen byggdes 1993 (färdig 1995). Skjutbanan slutade användas Skjutavstånden har varit 50, 100 och 200 m. 1 Muntlig information av anställd på plats , Conny Persson. Grontmij AB 4 (13)

5 2.1 Kort områdesbeskrivning X Figur 1. Översiktlig karta över skjutbanan. Aktuellt undersökningsområde är skjutvallen som är markerad med ett X i bilden. ( Skjutvallen är byggd på en naturlig höjd som bättrats på med fyllnadsmassor. Fyllnadsmassorna är av okänt ursprung och fyllnadsdjupet i skjutvallen varierar. Under fyllnadsmassorna finns en naturlig slänt bestående av främst siltig lera. Grontmij AB 5 (13)

6 3 Riktvärden Generella riktvärden för jord Som stöd vid bedömning av föroreningsgrad och risker för människors hälsa och miljö har Naturvårdsverket generella riktvärden för förorenad mark använts 2. Naturvårdsverket generella riktvärden gäller för normaltäta jordarter och är beräknade för föroreningar som ligger i mark ovanför grundvattenytan. De är beräknade för att kunna användas nationellt och för ett stort antal förhållanden. De generella riktvärdena är framtagna genom beräknande av referensvärden för ett antal exponeringsvägar för människor (t ex intag av jord, hudkontakt, intag av dricksvatten och inandning av ångor och damm mm) och miljö. De generella riktvärdena finns beräknade för ett begränsat antal ämnen för både känslig markanvändning (KM), t ex bostadsområden, och mindre känslig markanvändning (MKM), t ex kontor och industrier. Uppmätta halter lägre än riktvärdena för KM betyder att markkvaliteten inte begränsar markanvändningen. Marken kan t ex användas för bostäder, daghem mm. Alla grupper av människor (barn och vuxna) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Vid en föroreningsnivå som överskrider KM men underskrider MKM begränsas markanvändningen till t ex industrier, vägar och kontor. Exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas. De generella riktvärdena har fungerat som stöd vid utvärderingen, för de ämnen som saknar åtgärdskrav, och redovisas i förekommande fall tillsammans med analysresultaten i stycke 5 nedan. Riktvärdena säkerställer att människor skyddas på individnivå. Miljön skyddas genom att säkerställa de markfunktioner som krävs för den tänkta markanvändningen Riktvärden för grundämnen i grundvatten För bedömning av uppmätta metallhalter i grundvatten så har Naturvårdsverket rapporter 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Grundvatten och rapport 4918 Metodik för inventering av förorenade områden använts. 4 Utförda undersökningar 4.1 Val av provtagningspunkter Lokaliseringen av provtagningspunkter gjordes efter rekognosering på plats tillsammans med personal från Försvarsmakten. Provtagningspunkternas placering framgår i figur Beskrivning av provtagningspunkter I figur 2 nedan redovisas ungefärliga lägen för samtliga provtagningspunkter från markprovtagningen 16 maj 2012 och grundvattenprovtagningen 25 maj Svenska Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord, daterad Grontmij AB 6 (13)

7 Figur 2. Ungefärliga provtagningspunkter vid provtagning av mark och grundvatten, Grontmij Teckenförklaring: S=jordprov, L=grundvattenprov Provtagningspunkter jord och grundvatten I nedanstående text beskrivs förhållandena i fält kortfattat punkt för punkt enligt figur 1. För ingående information om jordlagerföljd etc. se fältanteckningar, bilaga 1 och 2. Punkt P1 Punkt P1 är uttagen 2,5 m framför järnfundamentet där skjuttavlorna sattes fast, ca 12,5 m från fundamentets vänstra sida från skjutbanan sett. Den första halvmetern utgjordes av fyllnadsmassor, sand och siltig lera. Därefter följde en halvmeter siltig sandmorän. Resterande lager, ned till två meter utgjordes av siltig morän. Här etablerades även ett grundvattenrör ned till 2 m. Det var dålig tillrinning i röret. Vattnet var klart till en början men grumlades alltmer under pumpningen. Därför begärdes filtrering vid metallanalys på laboratoriet. Grundvattnet i röret omsattes ca 3 ggr innan provtagning utfördes i provkärl tillhandahållna av ALcontrol Laboratories AB. Punkt P2 Punkt P2 är uttagen ca uttagen 1,3 m framför järnfundamentet där skjuttavlorna sattes fast, ca 6,4 m från fundamentets högra sida från skjutbanan sett. Den första metern utgjordes av fyllnadsmassor av sand (till 0,3 m), därefter siltig lera. Resterande lager, ned till två meter utgjordes av lera. Punkt P3 Punkt P3 är uttagen ca 4,8 m bakom järnfundamentet där skjuttavlorna sattes fast, ca 2,9 m från fundamentets högra sida från skjutbanan sett och ligger i en slänt. Första en och en halvmeter utgjordes av porös mulljord, därefter kom siltig lera ned till två meter. Punkt P4 Punkt P4 är uttagen ca uttagen 4,7 m bakom järnfundamentet där skjuttavlorna sattes fast, ca 11,2 m från fundamentets vänstra sida från skjutbanan sett och ligger i en slänt. Översta halvmetern utgjordes av fyllning, sand och grus, därefter övergick sanden till att innehålla inslag av siltig lera. Vid 1,2 m djup upptäcktes ett moränblock och provborrningen fick avbrytas vid P4. Grontmij AB 7 (13)

8 Punkt P5 Punkt P5 är uttagen ca 15,2 m bakom järnfundamentet där skjuttavlorna sattes fast, ca 16,4 m från fundamentets vänstra sida från skjutbanan sett och ligger på en platå där det finns en skogsväg. Första metern utgjordes av grusig mulljord. Följande halvmeter utgjordes av naturlig siltig lera och från 1,7 m förekom siltig sandmorän. Punkt P6 Punkt P6 är uttagen ca uttagen ca 26,5 m bakom järnfundamentet där skjuttavlorna sattes fast, ca 13,2 m från P5 på vänster sida från skjutbanan sett och ligger i en slänt. Första 0,8 m utgjordes av sandfyllning därefter siltig lera ned till 1,5 m då provborrningen fick avbrytas p.g.a upptäckt av en sten på P6. Punkt P7 Punkt P7 är uttagen ca 26 m bakom järnfundamentet där skjuttavlorna sattes fast, ca 5,3 m från P5 på höger sida från skjutbanan sett och ligger i en slänt. Första metern utgjordes av grusfyllning som sista halvmetern var uppblandad med siltig lera. Följande halvmeter utgjordes av siltig lera med inslag av grus och sista halvmetern utgjordes enbart av siltig lera. Punkt P8 Punkt P8 är uttagen ca uttagen 40 m bakom järnfundamentet där skjuttavlorna sattes fast, ca 26 m från P5 på vänster sida från skjutbanan sett. Här återfanns ned till 0,8 m djup fyllnadsmassor med grusig siltig lera, därefter siltig lera ned till 1,7 m. Resterande lager utgjordes av lerig siltmorän. 4.3 Markprovtagning Den 16 maj utfördes markprovtagning av Grontmij med hjälp av en geoteknisk borrbandvagn. Jordproverna togs ut som samlingsprov från varje provtagningspunkt i diffusionstäta påsar, ett prov per 50 cm i djupled ned till berg eller naturlig jordmån. Totalt 8 markprov skickades in för analys. Vid provtagningen fördes fältprotokoll om jordarter, lagertjocklekar, eventuella syn- eller luktintryck med mera. Proverna förvarades i kylväska under transport till laboratoriet. Uttagna jordprov den första halvmetern skickades till laboratorium för analys med avseende på metallförekomst. 4.4 Grundvattenprovtagning Grundvattenröret etablerades i provpunkt 1, se figur 2. Grundvattenröret hade dålig tillrinning och vattnet var grumligt. Till grundvattenprovtagningen användes en peristaltisk pump. Vattenproverna omsattes innan provtagning som utfördes i kärl tillhandahållna av ALcontrol Laboratories AB. 4.5 Laboratorieanalyser Samtliga analyser har utförts av ALcontrol Laboratories AB som är ett ackrediterat laboratorium för miljöanalyser. I tabell 2 nedan redovisas antalet utförda analyser. Fullständiga analysprotokoll från ALcontrol Laboratories AB finns i bilaga 3a-h (markprov) och bilaga 4 (vattenprov). Tabell 1. Genomförda analyser hos ALcontrol Laboratories AB. Analyspaket Antal prov Vatten: M4638, metallpaket med 9 1 olika metaller Jord: M10, metallpaket med 10 8 olika metaller Grontmij AB 8 (13)

9 4.6 Kvalitetssäkring Provtagningen utfördes enligt kvalitetsklass B i SGF:s fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (SGF rapport 1:2004) och i enlighet med de anvisningar som finns i Naturvårdsverkets rapport 4310 och Grontmij AB 9 (13)

10 5 Resultat Fullständiga analysprotokoll från ALcontrol Laboratories AB finns i bilaga 3a-h (markprov) och bilaga 4 (vattenprov). En sammanställning av samtliga analysresultat finns med i bilagorna 5 och Föroreningshalter i mark Metaller Totalt åtta jordprov skickades på analys med avseende på tungmetaller. Endast uppmätta halter över riktvärdet för KM redovisas tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, samt Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenad jord som farligt avfall (FA) i tabell 2a-b nedan. En sammanställning med analysresultat finns i bilaga 5 och 6. Tabell 2a. Analysresultat avseende uppmätta halter metaller i jordprov som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM. I tabellen redovisas även generella riktvärden för KM och MKM, samt haltgränserna för FA. Halterna anges i mg/kg TS. NV Riktvärde NV Riktvärde Provpunkt P1 P2 P3 P4 Haltgräns Djup (m) 0-0,5m 0-0,5m 0-0,5m 0-0,5m KM MKM FA TS_105 C 93,4 84,6 75,0 90,3 Bly Koppar Tabell 2b. Analysresultat avseende uppmätta halter metaller i jordprov som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM. I tabellen redovisas även generella riktvärden för KM och MKM, samt haltgränserna för FA. Halterna anges i mg/kg TS NV Riktvärde NV Riktvärde Provpunkt P5 P6 P7 P8 Haltgräns Djup (m) 0-0,5m 0-0,5m 0-0,5m 0-0,5m KM MKM FA TS_105 C 96,2 91,1 85,3 86,4 Bly 7, Fyra prov överskred KM för bly (P1 0-0,5 m, P3 0-0,5 m, P4 0-0,5 m samt P6 0-0,5 m). Två prov (P1 0-0,5 m samt P6 0-0,5 m) överskred även MKM för bly. Ett prov överskred KM för koppar (P1 0-0,5 m). 5.2 Föroreningshalter i grundvatten Metaller Det finns inga fastställda riktvärden för metaller i grundvatten. I tabell 6 används i förekommande fall Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten (NV rapport 4918, bilaga 4, tabell 3). I tabell 7 används i förekommande fall (endast arsenik, kadmium, bly och zink) Naturvårdsverkets tillståndsklassning av grundvatten för att bedöma uppmätta halter (rapport 4915, tabell 13). I de fall där halterna för analysresultaten överskrider tillståndsindelningen mindre allvarligt eller högre tillståndsindelning, så har de värdena markerats med fet stil. Grundvattenprovet filtrerades innan analys. Tabell 6. I tabellen redovisas resultaten av genomförda metallanalyser av grundvattenproven. Halterna redovisas i µg/l. I jämförelsekolumnerna visas indelningen av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten. Gränsvärdet är gränsen mellan mindre allvarligt och måttligt allvarligt. Naturvårdsverkets rapport 4918, bilaga 4, tabell 3. Grontmij AB 10 (13)

11 Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt ELEMENT (µg/l) GV1 Filtrering; metaller Ja Arsenik 1,6 < >500 Kadmium 0,016 < >50 Krom 0,52 < >500 < >20000 Koppar 7,4 Nickel 1,4 < >500 Bly 1,4 < >100 Samtliga metallhalter underskrider tillståndet mindre allvarligt vid jämförelse med tillstånd för förorenat grundvatten, Naturvårdsverkets rapport Tabell 7. I tabellen redovisas resultaten av genomförda metallanalyser av grundvattenproven. Halterna redovisas i µg/l. I jämförelsekolumnerna visas effektrelaterade tillståndsklasser för metaller och arsenik i grundvatten. Naturvårdsverkets rapport 4915, tabell 13. Mycket låg halt Låg halt Måttlig halt Hög halt Mycket hög halt ELEMENT (µg/l) GV1 Filtrering; metaller Ja Arsenik 1, >50 Kadmium 0,016 0,05 0,05-0,1 0, >5 Bly 1,4 0,2 0, >10 Zink < >1000 Arsenikhalten i grundvattenprovet är i nivå med låg halt enligt Naturvårdsverkets rapport 49115, tabell 13. Blyhalten i grundvattenprovet är i nivå med måttlig halt enligt samma rapport. Kadmium- och zinkhalterna är mycket låga. 6 Sammanfattning av föroreningssituationen Området utgörs av skjutbana med skjutvall som provtagits med avseende på metaller. Området är planerat att byggas om till ett bostadsområde och bedömningen nedan är därför utförd med utgångspunkt att Känslig Markanvändning (KM) gäller framöver. Naturvårdsverkets riktvärden indikerar en nivå som bör underskridas för att undvika risk för oönskade effekter, däremot är det inte så att ett överskridande av riktvärdena kommer att leda till effekter. Riktvärdena säkerställer att människor skyddas på individnivå. Miljön skyddas genom att markkvalitén ger förutsättningar för de markfunktioner som är av betydelse vid respektive markanvändning. Människor exponeras för föroreningar i marken på olika sätt beroende på var i marken föroreningarna befinner sig och beror till stor del på markanvändningen. Sannolikheten för exponering minskar avsevärt med djupet till föroreningarna och begränsas även då marken är täkt med byggnader eller asfalt. För de generella riktvärdena antas exponeringen komma via intag av jord från lättåtkomliga jordlager Mark Fyra prov överskred KM för bly (P1 0-0,5 m, P3 0-0,5 m, P4 0-0,5 m samt P6 0-0,5 m). Två prov (P1 0-0,5 m samt P6 0-0,5 m) överskred även MKM för bly. Ett prov överskred KM för koppar (P1 0-0,5 m). Grontmij AB 11 (13)

12 6.1.2 Grundvatten Uppmätta metallhalter underskrider tillståndet mindre allvarligt vid jämförelse med tillstånd för förorenat grundvatten (Naturvårdsverkets rapport 4918, bilaga 4, tabell 3). Arsenikhalten i grundvattenprovet klassas som låg halt enligt effektrelaterade tillståndsklasser för metaller och arsenik i grundvatten (Naturvårdsverkets rapport 4915, tabell 13). Blyhalten i grundvattenprovet klassas som måttlig halt enligt samma rapport. 7 Slutsats och rekommendationer Marken i skjutvallen vid Mellingeholm är ställvis förorenad, främst med avseende på bly. Föroreningsdjupet är ännu inte avgränsat. Bly och arsenik påträffades även i grundvattnet på området. En viss schaktsanering av skjutvallen bör utföras, alla fyllnadsmassor bör avlägsnas där riktvärdet för känslig markanvändning överskridits vid provtagningen. Förorenade massor ska tas omhand av godkänd deponerings- eller behandlingsanläggning. Det gäller framförallt marken runt P1, P3, P4 och P6. Föroreningsdjupet är ännu inte avgränsat men prov finns uttagna på alla provpunkter och kan sändas in för kompletterande analyser. Vid alla schaktarbeten inom området ska personalen på plats vara uppmärksam på att det finns förhöjda halter av föroreningar i marken och nödvändiga skyddsåtgärder ska vidtas. Uppgrävda massor från området får ej återanvändas utan föregående kontroll av föroreningshalter. Förorenade massor ska tas omhand av godkänd deponerings- eller behandlingsanläggning. När föroreningar påträffas över gällande riktvärden skall detta snarast delges tillsynsmyndigheten för att uppfylla upplysningsskyldigheten enligt Miljöbalken 10 kap 11. Innan schakt påbörjas skall detta i god tid anmälas enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 28. Anmälan görs till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Grontmij AB Västerås Anna Berg Grontmij AB 12 (13)

13 8 Referenser Naturvårdsverket (1998); Vägledning för miljötekniska markundersökningar, Del 1: Strategi, rapport Naturvårdsverket (1998); Vägledning för miljötekniska markundersökningar, Del 2: Fältarbete, rapport Naturvårdsverket (2002); Metodik för inventering av förorenade områden, rapport Naturvårdsverket (2009): Riktvärden för förorenad mark, rapport SGF (2004); Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar, rapport 1:2004. SPI (2010); SPI rekommendation - Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, SPI och SMIFAB s branschspecifika förslag till riktvärden. Danska miljöministeriet (2009); Liste over kvalitetskriterier i relation til forurenet jord og kvalitetskriterier for drikkevand. Grontmij AB 13 (13)