MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Del av Sandskogen 2:1, Ystad

Transkript

1 MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING Del av Sandskogen 2:1, Ystad Brösarp Beställare: Ystads kommun Utförd av: Lisa Lindberg Granskad av: Peter Nilsson vavatten.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND OCH SYFTE AVGRÄNSNING OMRÅDESBESKRIVNING Allmänt Geologi Markanvändning Skyddade områden HISTORIK UTFÖRANDE OCH METODIK Allmänt Provtagning av jord Aktuella provpunkter RIKTVÄRDEN RESULTAT - MARK PID-analyser Laboratorieanalyser RESULTAT - GRUNDVATTEN BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR 1. Provtagningsprotokoll, GeoSyd AB 2. Analysresultat från laboratorium

3 1. BAKGRUND OCH SYFTE På uppdrag av Ystads kommun har VA-Teknik och Vattenvård AB genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom del av fastigheten Sandskogen 2:1 i Ystads kommun. Aktuellt område har tidigare ingått i försvarets markområde och har inrymt en drivmedelsanläggning. Syftet med markundersökningen är att fastställa ifall området är lämpligt som bostadsområde. 2. AVGRÄNSNING Föreliggande rapport behandlar inte åtgärdsutredning, riskvärdering eller ansvarsutredning. I uppdraget ingår inte heller inventering av miljöstörande ämnen i eller under byggnader och andra fasta installationer. Valet av analysparametrar har grundats på den information som framkommit under förstudien beträffande den verksamhet som bedrivs på platsen. 3. OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Allmänt Området som varit föremål för aktuell markundersökning utgörs av en liten del av fastigheten Sandskogen 2:1. Undersökningsområdet, som motsvarar ca 0,4 ha, är placerat i östra delen av Ystads tätort i stadsdelen Sandskogen norr om Regementsområdet. Topografin inom undersökningsområdet är relativt plan, marbeläggningen utgörs av asfalt, betong och parkmark. Den så kallade Skridskodammen är belägen direkt nordväst om området. Aktuellt område Bild 1. Blå markering utgör undersökningsområdet (utdrag ur planhandling). 3.2 Geologi Uppgifter om geologi har baserats på information från aktuell fältundersökning samt Sveriges geologiska undersökning (SGU). 2

4 Enligt SGU:s jordartskarta består den naturliga jordarten i området av sand och grus. Utifrån aktuell markundersökning kan det dock konstateras att undersökningsområdet består av fyllning ner till 0,8 meter under markytan i väster. I öster består översta lagret av fyllning och matjord ner till nivåer på 0,4 meter under markytan. Under fyllningen finns naturliga jordarter över hela området som utgörs brunsvart mullhaltig sand samt brun och grå sand. Något enstaka lager av torv finns på en nivå av 1,5-1,6 meter under markytan. Jordartsprofiler för respektive borrpunkt framgår av bilaga 2. Vid undersökningstillfället påträffades grundvattenytan ca 1,7 meter under markytan. 3.3 Markanvändning Marken har tidigare nyttjats av Fortifikationsverket och har inrymt en drivmedelsanläggning. Ystads kommun är nu intresserad av att ändra markanvändningen till bostadsområde vilket motiverar användandet av Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM. 3.4 Skyddade områden Aktuell del av fastigheten ligger inom riksintresset högexploaterad kust enligt 4 kap. 4 miljöbalken (Länsstyrelsen 2013). Området gränsar även till riksintresse för kulturmiljövård, Ystad stadskärna. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns inga enskilda brunnar avsedda för dricksvatten i närheten. Det ska dock nämnas att uppgifterna i brunnsarkivet främst gäller bergborrade brunnar som borrats efter HISTORIK Aktuellt område har tidigare ingått i försvarets markområde och har inrymt en drivmedelsanläggning med sex markförlagda dieselcisterner centralt på området och sex tankplatser i områdets västra del, se bild 2 nedan. Oljeavskiljare Cisterner under mark F.d. tankställe Bild 2. Skiss från Ystads kommun gällande f.d. verksamhet. 3

5 Drivmedelsanläggningen var i drift fram till år Inför att markundersökningen skulle utföras har PULS AB kontrollerat att samtliga cisterner är tömda och rengjorda. De befintliga cisternerna ligger kvar i marken. Cisternerna har varit försedda med överfyllnadsskydd. Utifrån de ritningar VA-Teknik har fått ta del av är området kring cisternerna omgärdat av någon form av dränering som är kopplad till den närliggande oljeavskiljaren. Försvaret har utfört en MIFO-inventering för aktuellt område, daterad den 30 maj 2006, dock är angiven fastighet felaktig. Utförd MIFO-inventering anger att - Försvarets bedömning är att fastigheten Kristianstad 2 placeras i "Riskklass 3". I rapporten anges att provtagning i anslutning till området har utförts i november 1994 som visar att mindre föroreningar föreligger. Protokoll från denna undersökning har dock ej kunnat återfinnas. 5. UTFÖRANDE OCH METODIK 5.1 Allmänt Provtagning har utförts på mark och grundvatten. Provtagningen har i stort sett utförts i enlighet med den provtagningsplan som tagits fram av VA-Teknik & Vattenvård AB, daterad den 5 december 2013 och som godkänts efter vissa tillägg av tillsynsmyndigheten via mail. Enligt provtagningsplanen inklusive tillägg från tillsynsmyndigheten gällde följande förutsättningar: Markprov ska tas på minst 4 platser jämnt fördelade inom området, P1-P4. Totalt ska minst fyra markprov skickas in för analys. Ett grundvattenrör ska installeras inom aktuellt område och ett grundvattenprov ska skickas in för analys, P1/O Provtagning av jord Fältundersökningen utfördes den 11 december Provtagande personal utgjordes av Lisa Lindberg och Lena Lydén, VA-Teknik & Vattenvård AB i samarbete med Torsten Brodin på GeoSyd AB. Bild 3. Aktuella provpunkters placering. 4

6 Jordprovtagningen utfördes genom skruvborrning i totalt fyra punkter ner till ca 3 meter under markytan, se bild 3. Samlingsprover togs generellt ut för varje 0,5 m alternativt vid skiftning i jordlagerföljd. Fältprotokoll där jordlagerföljd för respektive borrhål framgår redovisas i bilaga 1. Samtliga jordprov har kontrollerats i fält med hjälp av en fotojonisationsdetektor (PID), vilken detekterar lättflyktiga kolväten. Aktuell PID-mätare utgörs av märket Photovac 2020 ComboPRO. Totalt skickades fem markprov till ackrediterat laboratorium för analys. Proverna förvarades mörkt och kylt innan de inlämnades till laboratoriet. Eftersom området tidigare har utgjort en drivmedelsanläggning har metaller, alifater, aromater, BTEX och PAH:er analyserats. 5.3 Aktuella provpunkter De fyra provtagningspunkterna är lokaliserade för att på ett så bra sätt som möjligt täcka in aktuellt område. Provpunkternas ungefärliga placering redovisas i bild 3. Bild 4. Grundvattenrör i provpunkt P1, invid oljeavskiljaren. Bild 5. Provpunkt P2, invid f.d. tankställe. Provpunkt 1 (P1) placerades centralt i den norra delen av aktuellt område invid befintlig oljeavskiljare. Inga synliga föroreningar kunde noteras vid provtagningstillfället. Däremot kändes stark lukt av svavelväte i skikt under grundvattnet. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i det skikt där grundvatten påträffades skickades för analys (1,6 2,2 m u my). Provpunkt 2 (P2) placerades i den nordvästra delen av aktuellt område strax norr om f.d. tankställe. Varken synliga föroreningar eller lukt kunde noteras vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-2 ppm). Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. 5

7 Ett blandprov som togs ut i fyllnadsmassorna i det ytliga skiktet skickades för analys (0 0,8 m u my). Petroleumbaserad förorening kunde då konstateras. Med anledning därav skickades ytterligare ett blandprov från det underliggande skiktet in för analys i efterhand (0,8 1,6 m u my). Bild 6. Provpunkt P3, söder. Bild 7. Provpunkt P4, öster. Provpunkt 3 är lokaliserad söder om de sex markförlagda cisternerna. Varken synliga föroreningar eller lukt kunde noteras vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-2 ppm). Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i i det skikt där grundvatten påträffades skickades för analys (2,0 2,5 m u my). Provpunkt 4 är lokaliserad i den östra delen av aktuellt område. Varken synliga föroreningar eller lukt kunde noteras vid provtagningstillfället. PID-mätaren visade på låg förekomst av flyktiga kolväten (0-3 ppm). Prov togs ut ner till 3,1 meter under markytan. Ett blandprov som togs ut i ett ytligare skikt skickades för analys (0,6-1,2 m u my.) 6. RIKTVÄRDEN 6.1 Riktvärden för mark Markanvändningen är avgörande för vilka riktvärden som bör användas för jämförelse mot påträffade föroreningshalter. Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden som är avsedda att användas för förenklade riskbedömningar av förorenade områden. Riktvärdena anger en föroreningsnivå vid vilken risker för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser inte anses föreligga. Naturvårdsverkets generella riktvärden är utformade för två typer av markanvändning: 6

8 KM, känslig markanvändning, innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM, mindre känslig markanvändning, begränsar val av markanvändning. Marken kan användas till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 m samt ytvatten skyddas (Naturvårdsverket, 2009). Mot bakgrund av att Ystads kommun är intresserad av att ändra markanvändningen till bostadsområde jämförelse med riktvärdena för KM i första hand. 6.2 Riktvärden för grundvatten SPI (Svenska Petroleum Institutet) har tagit fram branschspecifika riktvärden (SPI-RV) för föroreningar i bl.a. grundvatten. Riktvärdena är baserade på samma förutsättningar och ämnes data som används för Naturvårdsverkets generella riktvärden. SPI-RV för grundvatten finns för flera olika användningsområden. I förekomande fall tillämpas SPI:s riktvärden för grundvatten som ska användas som dricksvatten. För metaller används även Livsmedelsverkets gränsvärden (SLVFS 2001:30) angivna för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren, som jämförelsevärden. 7. RESULTAT - MARK 7.1 PID-analyser Samtliga resultat som erhölls vid PID-analys visade på mycket låg förekomst av lättflyktiga organiska kolväten och inget värde översteg 3 ppm. 7.2 Laboratorieanalyser I tabellerna nedan redovisas samtliga analysresultat. Som jämförelsevärden används Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM och mindre känslig markanvändning, MKM. Tabell 1. Analysresultat PAH:er Halter anges i mg/kg TS. ANALYS P1 P2 P2 P3 P4 KM MKM Nivå (m u my) 1,6-2,2 m 0-0,8 m 0,8-1,6 m 2-2,5 m 0,6-1,2 m PAH-L, summa <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0, PAH-M, summa <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0, PAH-H, summa <0,08 0,16 <0,08 <0,08 <0, Som framgår av tabell 1 ovan är det endast ytligt i en punkt, P2, som PAH har kunnat detekteras och då i mycket låga halter. 7

9 Tabell 2. Analysresultat markprover Metaller. Halter anges i mg/kg TS. ANALYS P1 P2 P2 P3 P4 KM MKM Nivå (m u my) 1,6-2,2 m 0-0,8 m 0,8-1,6 m 2-2,5 m 0,6-1,2 m Arsenik <2,0 3,9 - <2,4 <2, Barium 4,7 37-3,0 5, Bly <1,6 6,5 - <1,9 3, Kadmium <0,16 <0,19 - <0,19 <0,20 0,5 15 Kobolt 0,61 5,9-0,64 <0, Koppar 1,4 23-1,1 <0, Krom 1,6 15-1,4 <0, Kvicksilver <0,01 <0,01 - <0,01 <0,01 0,25 2,5 Nickel 1,6 14-1,3 <0, Zink 3,3 36-4,1 2, Vanadin 2,1 25-1,4 1, Som framgår av tabell 2 ovan förekommer endast mycket låga halter av metaller i marken. Tabell 3. Analysresultat - övriga analyser. Halter anges i mg/kg TS om inget annat anges. ANALYS P1 P2 P2 P3 P4 KM MKM Nivå (m u my) 1,6-2,2 m 0-0,8 m 0,8-1,6 m 2-2,5 m 0,6-1,2 m Alifat >C5-C8 <3 <3 <3 <3 < Alifat >C8-C10 <5 <5 <5 <5 < Alifat >C10-C12 <10 <10 <10 <10 < Alifat >C12-C16 <10 <10 <10 <10 < Alifat >C5-C16 <10 <10 <10 <10 < Alifat >C16-C < Aromat >C8-C10 <1 <1 <1 <1 < Aromat >C10-C16 <1 <1 <1 <1 < Aromat >C16-C35 <1 <1 <1 <1 < Bensen <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 0,012 0,04 Toluen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Etylbensen <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Xylener <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, TS (%) 69,7 95,0 90,5 75,6 93,9 - - Som kan avläsas i tabell 3 ovan har tyngre alifater (>C16-C35) påträffats i de punkter som ligger i anslutning till f.d. drivmedelsanläggningen, P1-P3. Det är dock endast i P2 norr om tankstället där tyngre alifater påträffats i förhöjda halter och då i ytskiktet (0-0,8 m u my). Föroreningen verkar vara ytlig eftersom det inte påträffades några förhöjda halter i skiktet direkt under (0,8-1,6 m u my). Beräknad TOC-halt i området motsvarar 1,6 % av TS, ph i området uppmättes till 8,4. 8

10 Uppmätt ph och beräknad TOC halt i undersökningsområdet avviker något från antaganden i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark. Avvikelserna bedöms dock inte vara av avgörande betydelse varvid de generella riktvärdena bör kunna tillämpas som en vägledning avseende föroreningshalter i det aktuella området. 8. RESULTAT - GRUNDVATTEN På initiativ av Ystad-Österlenregionens miljöförbund har ett grundvattenrör, O1, installerats i punkten P1 för att möjliggöra nivåmätning och provtagning av grundvattnet. Miljöförbundet ansåg att det var motiverat att kontrollera grundvattnet eftersom det tidigare har funnits en drivmedelsanläggning inom området. Utförd MIFO-inventering indikerar också att det tidigare har påträffats föroreningar i marken inom aktuellt område. Grundvattenprovtagning och nivåmätning utfördes den 18 december 2013, en vecka efter att grundvattenröret hade satts. Några dagar innan provtagning omsattes grundvattenröret. Grundvattennivån uppmättes till 1,7 meter under markytan. I tabell 4-5 nedan redovisas analysresultaten från det grundvattenprov som skickats till ackrediterat lab för analys. Som jämförelsevärden för metaller används Livsmedelsverkets gränsvärden (SLVFS 2001:30) angivna för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren. Som jämförelsevärden för övriga analyser används SPI:s riktvärden för dricksvatten. Det är dock viktigt att poängtera att dessa jämförelsedata endast används för att visa att föroreningsinnehållet i grundvattnet är lågt. Aktuellt grundvatten ska inte utgöra dricksvatten. Tabell 4. Analysresultat grundvatten metaller. Halter anges i μg/l. SLVFS ANALYS Grundvattenrör O1 2001:30 Bly 0,16 10 Kadmium 0,038 5,0 Arsenik 0,95 10 Koppar 8, Krom 0,79 50 Nickel 1,6 20 Zink 42 - Kvicksilver <0,1 1,0 Kobolt 0,26 - Vanadin 0,46 - Som kan avläsas i tabell 4 är innehållet av metaller i grundvattnet mycket lågt. Samtliga halter underskrider Livsmedelsverkets gränsvärde för när dricksvatten kan anses vara otjänligt hos användaren med mycket stor marginal. 9

11 Tabell 5. Analysresultat grundvatten organiska analyser. Halter anges i mg/l. ANALYS Grundvattenrör O1 SPI RV - dricksvatten PAH-L <0,0001 0,01 PAH-M <0,0002 0,002 PAH-H <0,0003 0,00005 Alifat >C5-C8 <0,01 0,1 Alifat >C8-C10 <0,01 0,1 Alifat >C10-C12 <0,01 0,1 Alifat >C12-C16 <0,01 0,1 Alifat >C16-C35 <0,01 0,1 Aromat >C8-C10 <0,01 0,07 Aromat >C10-C16 <0,01 0,01 Aromat >C16-C35 <0,002 0,002 Bensen <0,0001 0,0005 Toluen <0,001 0,04 Etylbensen <0,001 0,03 Xylener <0,001 0,25 Som kan avläsas i tabell 5 ovan går det inte att påvisa några alifater, aromater, BTEX eller PAH-föroreningar i grundvattnet och SPI:s riktvärde för dricksvatten underskrids därmed med mycket god marginal. 9. BEDÖMNING Totalt har fyra olika punkter provtagits och fem markprov och ett grundvattenprov har skickats för analys på ackrediterat lab, vilket kan anses vara väl tilltaget för en fastighet av denna storlek. Föroreningsinnehållet i marken inom aktuellt område bedöms vara mycket lågt med avseende på metaller, PAH, aromater och BTEX. Däremot har vissa tyngre alifater (>C16-C35) påträffats i de punkter som ligger i anslutning till f.d. drivmedelsanläggningen, P1-P3. Alifatiska kolväten återfinns i bensin, diesel och eldningsolja, är giftiga för människor och kan orsaka skador på det centrala nervsystemet. Det är dock endast i ytskiktet (0-0,8 m u my) i provpunkt P2 norr om tankstället som alifater påträffats i halter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM. En möjlig orsak är dieselläckage från betongplattan. Huvuddelen av det spill och läckage som uppkom på betongplattan då tankstället var i drift bör dock ha samlats upp av de två uppsamlingsbrunnar som är placerade centralt på plattan. Den påträffade föroreningen bedöms vara ytlig eftersom det inte påträffades några förhöjda halter i skiktet direkt under (0,8-1,6 m u my). Föroreningen är således avgränsad i vertikalled. I nuläget är det dock inte möjligt att avgöra hur stor spridning aktuell förorening har i horisontalled. 10

12 I det ytliga skiktet i P2 har alifater påträffats i halter som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM. Påträffad föroreningshalt understiger dock Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM. I Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden, anges olika ämnens farlighet. Med farlighet avses i detta sammanhang ett ämnes inneboende möjlighet att skada människa och miljö. Enligt denna rapport bedöms alifatiska kolväten utgöra måttligt farliga ämnen. I rapporten anges också en indelning av tillstånd för förorenad mark baserat på riktvärden för förorenad mark. Tillståndsindelningen är uppdelad i mindre allvarligt, måttligt allvarligt, allvarligt och mycket allvarligt. Påträffad förorening indikerar då måttligt allvarligt tillstånd på nivån 0-0,8 m u my. PID-värdena var generellt mycket låga på fastigheten, samtliga understeg 3 ppm, vilket indikerar att innehållet i marken med avseende på lättflyktiga kolväten är lågt. Ett grundvattenprov har även tagits ut inom aktuellt område och analyserats med avseende på närvaro av metaller och organiska ämnen som ingår i petroleumprodukter. I denna rapport har vi valt att använda rikt- och gränsvärden för dricksvatten, som jämförelsedata. Grundvattnet är tjänligt som dricksvatten och det kan konstateras att föroreningsinnehållet i grundvattnet med avseende på såväl metaller som organiska ämnen är mycket lågt. Aktuellt grundvatten ska dock inte utgöra dricksvatten. Sammanfattningsvis kan konstateras att föroreningsinnehållet i mark och grundvatten på del av fastigheten Sandskogen 2:1 i Ystads kommun inte bedöms utgöra något hinder för ändrad markanvändning till bostadsområde, med undantag för det ytliga markskiktet i punkten P2. Förslagsvis grävs detta skikt bort och skickas iväg för omhändertagande på godkänd avfallsanläggning inför en ändrad markanvändning. När de förorenade massorna är bortgrävda ska nya markprov tas på den orörda marken i utgrävningsområdets botten och sidor för att konstatera och verifiera att all förorenad jord är borta. Vi rekommenderar att man vid sanering har en miljökontrollant närvarande för att godkänna saneringen. I det fall befintliga cisterner med tillhörande ledningar och betongplattan vid f.d. tankstället kommer att forslas bort bör en miljökontroll ske även här innan återfyllnad sker. Enligt 10 kap 11 i miljöbalken ska den som äger eller brukar en fastighet oavsett om området tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Erhållna analysresultat ska därför delges tillsynsmyndigheten, i detta fall Ystad-Österlenregionens miljöförbund. Utförd undersökning är översiktlig och det bör poängteras att det finns områden mellan provtagna punkter som inte omfattas av provtagning och analys. Man kan aldrig helt utesluta risken för att marken mellan två provpunkter kan vara förorenad på ett avvikande sätt. Samtliga markprover från respektive provpunkt har sparats, vilka kan lämnas till analys om ytterligare behov skulle uppstå framöver. Markproverna sparas på lämpligt sätt i fyra månader. 11

13 Avslutningsvis bör det noteras att bedömningen som gjorts ovan är utredarnas expertutlåtande. Det är dock alltid tillsynsmyndigheten som fattar avgörande beslut i ärendet. REFERENSER Försvarsmakten (2006). Försvarets inventering av miljöfarliga lämningar. MIFO fas 1. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Länsstyrelsen i Skåne (2013). Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden - Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport Naturvårdsverket (2009). Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport SGU (2012). Brunnsarkivet SGU (2012). Jordartskarta SPI rekommendation (2010). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Vatteninformationssystem Sverige (VISS), (2013). Ystad kommun (2010). Program till detaljplan för del av Sandskogen 2:1 m.m. Värnpliktsparkeringen område 11 i Ystad. 12

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26