Miljötekniskt PM. Lunds Kommun. Helgonagården 7:10. Slutversion. Malmö

Transkript

1 Lunds Kommun Slutversion Malmö

2 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anna Falk Ida Sandberg Sofia Bergström Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Lunds kommun att utföra en geotekniskoch miljöteknisk undersökning på fastigheten i Lund. Fastigheten ska planläggas för bland annat bostäder och en markanvisningstävling har utlysts av kommunen för ändamålet. Syftet med den miljötekniska undersökningen har varit att kartlägga en eventuell föroreningsproblematik och att utreda om området behöver saneras innan eller i samband med byggnation. Inga tidigare undersökningar är kända. Jordprover togs ut i sammanlagt 9 provtagningspunkter som samlingsprover med hänsyn till jordlagerföljder, på djupintervall om ca 0,5 m. Undantaget en ytlig punkt för PCB-analys, där det enbart togs ut ett prov i det översta jordlagret. Inga avvikande lukt- eller synintryck påträffades. Grundvattenanalys utfördes i en punkt med avseende på klorerade kolväten. Utförd undersökning visar att samtliga halter i jordproverna är under Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM. Undantaget är två punkter där rapporteringsgränserna för arsenik och kadmium ligger högre än riktvärdena för KM. Detta beror på att mindre prov än normalt kunde användas och därmed blev rapporteringsgränsen högre. Utifrån de andra resultaten är dock sannolikheten att halterna av arsenik och kadmium i dessa punkter inte överstiger riktvärdet för KM. Resultaten från grundvattenprovtagningen visar inte på förekomst av klorerade kolväten på fastigheten. Ramböll bedömer därför att ingen ytterligare åtgärd behövs avseende klorerade kolväten i grundvattnet. Med ovan nämnda slutsatser som bakgrund bedöms inga avhjälpande åtgärder behövas på fastigheten. Halter över nivån för mindre än ringa risk enligt Naturvårdsverket (2010) har uppmätts i fyra av de analyserade punkterna. Om det blir aktuellt att låta återanvända massor från dessa punkter på annan plats ska en anmälan eller ansökan om tillstånd skickas till tillsynsmyndigheten. i

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Områdesbeskrivning Allmänt Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Skyddade områden Historisk inventering Planerad bebyggelse Bedömningsgrunder Jord Grundvatten Resultat och bedömning Fältanalyser Laboratorieanalyser Jord Grundvatten Slutsats och rekommendationer... 6 Litteraturförteckning... 7 Bilagor Bilaga 1 Sammanställning analysresultat jord med riktvärden ii

5 1. Bakgrund och syfte Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Lunds kommun att utföra en geotekniskoch miljöteknisk undersökning på fastigheten i Lund. Fastigheten ska planläggas för bland annat bostäder och en markanvisningstävling har utlysts av kommunen för ändamålet. Syftet med den miljötekniska undersökningen har varit att kartlägga en eventuell föroreningsproblematik och att utreda om området behöver saneras innan eller i samband med byggnation. Inga tidigare undersökningar är kända. En mer utförande beskrivning av undersökningen finns i den marktekniska undersökningsrapport som upprättats i samband med provtagningen (Ramböll, 2014a), och resultaten från den geotekniska undersökningen finns i ett PM för geoteknik (Ramböll, 2014b). 2. Områdesbeskrivning 2.1 Allmänt Den undersökta fastigheten,, är belägen i östra Lund och angränsar till studentbostadsområdet Sparta och företagsområdet Medicon Village, se figur 1. På fastigheten finns idag ett mindre sophus, i övrigt består den av grönytor och en parkering i södra delen. Fastigheten har inte tidigare varit bebyggd och innan Sparta byggdes var hela området åkermark (Tekniska förvaltningen, 2014). 1 av 7

6 Figur 1. Översiktsbild över området (Stadsbyggnadskontoret, 2014). 2.2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Nedanstående beskrivning utgör en sammanfattning av resultat från den geoteknisk- och miljötekniska undersökningen. Jordlagren utgörs av mulljord och fyllning ovanpå en naturligt lagrad siltig lermorän. Fyllningen består främst av lermorän men det förekommer även partier med sand. Mäktigheten på fyllningen i de undersökta punkterna varierar mellan 1 och 4 m. Asfalten på parkeringen i södra delen av fastigheten underlagras av ett halvmeter tjockt bärlager av sand innan fyllningen påträffas. Grundvattenytan påträffades på nivåer mellan +62,3 och +65,8 vilket motsvarar mellan 1,9 och 0,5 m under markytan. Ytan mättes in vid två tillfällen med en veckas mellanrum och mätningarna visar på att ytan är relativt stabil med fluktuationer på max 1 dm. 2.3 Skyddade områden Fastigheten är inte belägen inom eller i närheten av något vattenskyddsområde. Närmsta recipient är en sjö, Sjön, ca 600 meter väster om fastigheten. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns det inga hushållsbrunnar inom en radie av 500 meter från. Den närmaste brunnen är en observationsbrunn som ligger ca 300 meter nordväst om fastigheten (SGU, 2014). Det kan finnas brunnar som inte är med i brunnsarkivet. Fastigheten är inte belägen i närheten av något naturskyddsområde (Sveriges Länskarta, 2014). 2 av 7

7 3. Historisk inventering Den historiska inventeringen är gjord utifrån kontakt med Länsstyrelsen, samt Miljö- och Tekniska förvaltningen i Lunds kommun. Utifrån dessa källor finns det inga uppgifter om att miljöstörande verksamheter har funnits på Helgonagården 7:10. Området öster om fastigheten, Medicon Vilage, har tidigare tillhört Astra Zeneca och finns med i Länsstyrelsens databas över eventuellt förorenade områden under branschen läkemedelsindustri. På området sydöst om Helgonagården, söder om Tunavägen och öster om Dag Hammarskjölds väg, och som tillhör Astra Zeneca har dieselföroreningar påträffats i mindre omfattning och ca 15 ton förorenad jord har schaktats bort (ÅF, 2008). Länsstyrelsen har även uppgifter om att klorerade lösningsmedel har påträffats på detta område men det är inget Miljöförvaltningen har någon kännedom om. Studentboendet Sparta, väster om den undersökta fastigheten, genomgår en PCBsanering och det kan finnas risk för att marken förorenats av PCB i samband med detta. 4. Planerad bebyggelse Den slutgiltiga gestaltningen är inte fastslagen då en markanvisningstävling är utlyst men ännu ej avgjord. Huvudverksamheten bör bli en blandning av bostäder och centrumverksamhet (Stadsbyggnadskontoret, 2014). 5. Bedömningsgrunder Bedömningsgrunden utgår från Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM, då den planerade markanvändningen i framtiden kommer användas för bland annat bostadsändamål. Känslig markanvändning innebär att markkvalitén inte begränsar val av markanvändning och att grundvattnet skyddas. Mark med halter under KM kan användas till bl.a. bostäder, odling och grundvattenuttag. MKM betyder mindre känslig markanvändning och innebär att markkvalitén begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, industrier och vägar. 5.1 Jord Analysresultaten för jordproverna har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009), se tabell 1 nedan. Resultaten har även jämförts med Naturvårdsverkets riktvärden vid återvinning av avfall för anläggningsändamål (Naturvårdsverket, 2010), där nivåer för halter som utgör en risk som är mindre än ringa (MRR) redovisas, se tabell 1 nedan. 3 av 7

8 Riktvärden för PAH delas in i PAH L, PAH M och PAH H. PAH-H består av de PAH som tidigare ingick i gruppen cancerogena PAH samt benso(ghi)perylen. PAH-M består av PAH som tidigare ingick i gruppen övriga PAH, men som nu klassats som cancerogena (Naturvårdsverket, 2009). Tabell 1. Föreslagna bedömningsgrunder för jordprover, enligt Naturvårdsverket (2009 och 2010). Halterna anges i mg/kg TS. Ämne Mindre än ringa risk KM MKM Arsenik, As Barium, Ba Bly, Pb Kadmium, Cd 0,2 0,5 15 Kobolt, Co Krom, Cr (totalt) Koppar, Cu Kvicksilver, Hg 0,1 0,25 2,5 Nickel, Ni Vanadin, V Zink, Zn PAH-L 0, PAH-M PAH-H 0, Alifater >C5-C Alifater >C8-C Alifater >C10-C Alifater >C12-C Alifater >C5-C Alifater >C16-C Aromater >C8-C Aromater >C10-C Aromater >C16-C Bensen - 0,012 0,04 Toluen Etylbensen Xylener, summa PCB - 0,008 0,2 5.2 Grundvatten Om halter av klorerade kolväten i grundvattnet påvisas i halter över laboratoriets rapporteringsgräns föreslås de i första hand bedömas enligt jämförvärden i SGU:s rapport Bedömningsgrunder för grundvatten (2013) och Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (2011), LIVSFS 2011:3. I de fall svenska riktvärden saknas kommer holländska jämförvärden (VROM, 2000) att beaktas, samt kanadensiska vattenkvalitetskriterier för organiska föreningar i ytvatten (Naturvårdsverket, 1999). 4 av 7

9 6. Resultat och bedömning Resultat från bedömningar i fält, såsom jordartsbedömningar och eventuella avvikande syn- och luktintryck, redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, MUR, (Ramböll, 2014a). Inga avvikande lukt- eller synintryck påträffades vid markundersökningen. 6.1 Fältanalyser Fältmätningar av flyktiga kolväten har genomförts med PID-instrument av typen MiniRAE Lite. Mätningarna med PID genomfördes omedelbart efter provtagningen ur en diffusionstät jordprovtagningspåse. Totalt analyserades 76 jordprov med PID. Instrumentet kalibrerades före användning mot isobutanol (100 ppm) och lufttemperaturen vid mättillfället var ca 7 C. Fältmätningarna med PID visade på halter < 2 ppm för samtliga 76 uppmätta jordprover. Dessa värden bedöms som låga och tyder på ingen alternativt låga halter av flyktiga kolväten. 6.2 Laboratorieanalyser Laboratoriets analysprotokoll för genomförda laboratorieanalyser (jord och grundvatten) redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, MUR, Helgonagården 7:10 (Ramböll, 2014a) Jord Sammanställning av resultat från genomförda laboratorieanalyser (jord) redovisas tillsammans med jämförvärden i bilaga 1. Av de 76 jordprov som togs sparades 44 samlingsprov och av dessa skickades 10 stycken till laboratorium för analys. För att få en så representativ bild som möjligt valdes proverna för analys ut från olika djup. Samtliga jordprover som skickats till analys är uttagna i de översta två metrarna i det som klassats som fyllning och endast ett djupprov, från punkt 4, är från det naturliga jordlagret. Åtta av jordproverna analyserades med avseende på metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), två av dessa prov (från punkt 5 och 8) analyserades även med avseende på oljekolväten (BTEX, alifater och aromater). Två separata jordprover togs ut för analys med avseende på PCB, i punkterna 3 och PCB_1. Metaller Samtliga uppmätta metallhalter var lägre än riktvärdena för KM. I två av jordproverna (3_1-1,5 och 4_4-4,5) blev laboratoriets rapporteringsgräns för arsenik och kadmium högre än de i kapitel 5 föreslagna riktvärdena (KM). Detta berodde enligt laboratoriet på att en reaktion med syran skedde under analysen vilket gjorde att endast 1,3 g användes vid analys, istället för normala 5,6 g. Naturvårdsverkets nivåer för mindre än ringa risk (Naturvårdsverket, 2010) överskrids i fyra av de undersökta punkterna (1, 6 7 och 8). De ämnen som överstiger nivåerna för mindre än ringa risk är kadmium i samtliga fyra punkter ovan samt bly i punkt 7. 5 av 7

10 Petroleumkolväten, PAH och PCB Samtliga halter av analyserade petroleumkolväten, PAH och PCB är under riktvärdet för KM. Samtliga halter av PAH är under Naturvårdsverkets nivåer för mindre än ringa risk (Naturvårdsverket, 2010) Grundvatten Ett grundvattenprov från punkt 6 analyserades med avseende på klorerade kolväten inklusive vinylklorid. Resultatet visade på halter under laboratoriets rapporteringsgräns för samtliga analyserade parametrar. Därför görs ingen jämförelse med riktvärden enligt kapitel Slutsats och rekommendationer Utförd undersökning visar att samtliga uppmätta halter i de analyserade jordproverna är under de i kapitel 5 föreslagna riktvärdena för KM. Undantaget är arsenik och kadmium som i punkt 3 och 4 har en rapporteringsgräns som ligger högre än riktvärdena för KM, se kapitel Med utgångspunkt i de andra resultaten bedöms sannolikheten låg att halterna av arsenik och kadmium i punkt 3 och 4 skulle överstiga riktvärdet för KM. Resultaten från grundvattenprovtagningen visar inte på förekomst av klorerade kolväten i det undersökta grundvattnet på fastigheten. Ramböll bedömer därför att ingen ytterligare åtgärd behövs avseende klorerade kolväten i grundvattnet. Med ovan nämnda slutsatser som bakgrund bedöms inga avhjälpande åtgärder behövas på fastigheten. Halter över nivån för mindre än ringa risk enligt Naturvårdsverket (2010) har uppmätts i fyra av de analyserade punkterna. Om det blir aktuellt att låta återanvända massor från dessa punkter på annan plats ska en anmälan eller ansökan om tillstånd skickas till tillsynsmyndigheten. Enligt Miljöbalken kapitel ska den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts vara förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Även om inga föroreningar misstänks bör entreprenören vara uppmärksam, i samband med kommande gräv- och schaktarbeten, på konstig lukt och avvikande färgskiftningar i marken. Om förorening påträffas vid markarbeten så ska tillsynsmyndigheten omedelbart kontaktas. 6 av 7

11 Litteraturförteckning Avfall Sverige Utveckling. (2007). Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, Rapport 2007:01. Malmö: Avfall Sverige AB. Livsmedelsverket. (2011). Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, LIVSFS 2011:3. Livsmedelsverket. Naturvårdsverket. (1999). Metodik för inventering av förorenade områden, Rapport Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning, Rapport Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. (2010). Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Handbok 2010:1. Stockholm: Naturvårdsverket. Ramböll. (2014a). Markteknisk undersökningsrapport, MUR,, Lund, Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning, daterad Malmö: Ramböll Sverige AB. Ramböll. (2014b). PM Geoteknik,, Lund, daterad Unr: Malmö: Ramböll Sverige AB. SGU. (2013). Bedömningsgrunder för grundvatten, SGU-rapport 2013:01. Uppsala: SGU. SGU. (2014). Brunnsarkivet. Hämtat från Stadsbyggnadskontoret. (2014)., Tävlingsprogram för markanvisningsförfarande. Daterad Lund: Lunds kommun. Sveriges Länskarta. (2014). Geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan. Hämtat från Tekniska förvaltningen. (den ). Mailkontakt. Lund. VROM. (2000). Dutch Target and Interventions Values, 2000 (the New Dutch List), Dutch%20Environmental%20Standards.pdf Ministry of Housing, Spatial Planning and the Enviornment (VROM). ÅF. (2008). Astra Zeneca R&D, Lund. Upptäckt av oljeförorening i samband med entreprenadarbete. Slutrapport daterad Malmö: ÅF Consult AB. 7 av 7

12 HELGONAGÅRDEN 7:10 BILAGA 1 - Resultat från laboratorieanalyser med riktvärden PROVNAMN, DJUP (METER UNDER MARKYTAN) JÄMFÖRVÄRDEN 1_1,5-2 2_0,6-1 3_1-1,5 4_4-4,5 5_0,4-1 6_0,2-0,7 7_0,5-1 8_0,5-1 PCB1 3_0-0,3 PARAMETER ENHET RR *1 KM *2 MKM *2 1,5-2,0 0,6-1,0 1,0-1,5 4,0-4,5 0,4-1,0 0,2-0,7 0,5-1,0 0,5-1,0 0,0-0,4 0,0-0,3 As mg/kg TS ,4 4,5 < 11 < 11 < 3,1 4,1 2,8 4 Ba mg/kg TS Cd mg/kg TS 0,2 0,5 15 0,44 0,2 < 0,60 < 0,60 < 0,20 0,24 0,27 0,21 Co mg/kg TS ,4 5,9 6,5 6,4 2,5 5,3 3,3 8 Cr mg/kg TS , Cu mg/kg TS , , Hg mg/kg TS 0,1 0,25 2,5 < 0,016 0,038 Ni *3 mg/kg TS ,7 14 8,1 27 Pb mg/kg TS ,5 10 9,5 3, V mg/kg TS , Zn mg/kg TS Alifater >C5-C8 mg/kg TS < 5,0 < 5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS < 3,0 < 3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS < 5,0 < 5,0 Alifater >C12-C16 mg/kg TS < 5,0 < 5,0 Alifater >C16-C35 mg/kg TS < 10 < 10 Alifater >C5-C16 mg/kg TS < 20 < 20 Aromater >C8-C10 mg/kg TS < 4,0 < 4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS 3 15 < 3,0 < 3,0 Aromater >C16-C35 mg/kg TS < 1,0 < 1,0 Summa PAH L mg/kg TS 0, < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 Summa PAH M mg/kg TS < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 Summa PAH H mg/kg TS 0, < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 Bensen mg/kg TS 0,012 0,04 < 0,0035 < 0,0035 Etylbensen mg/kg TS < 0,10 < 0,10 M/P/O-Xylen mg/kg TS < 0,10 < 0,10 Toluen mg/kg TS < 0,10 < 0,10 Summa PCB (7st) *4 mg/kg TS 0,008 0,2 < 0,0080 < 0,0080 Oljetyp mg/kg TS Ej påvisad Ej påvisad Torrsubstans (%) mg/kg TS 83,3 82,3 83,5 83,5 58,3 89,8 91,8 83,3 93,4 88,3 Flik: Blad1 Sökväg: R:\64mas2\6714\ \4_PROJ\G\Text\\Bilaga1.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 1 (2)

13 HELGONAGÅRDEN 7:10 BILAGA 1 - Resultat från laboratorieanalyser med riktvärden Teckenförklaring RR KM MKM >RG * , <RG med jämförvärden <1 <1,1 <2,1 <3,1 < minsta jämförvärdet <4 <4,1 3,9 4 och utan jämförvärden <1 1 Kommentarer *0 RG, Rapporteringsgräns. Analysresultat under denna anses för osäkra för att rapportera ut. Istället rapporteras "<" + värdet på RG *1 Ringa risk, se Naturvårdsverket Handbok 2010:1 *2 Enligt Naturvårdsverket rapport 5976 *3 Gäller svårlösligt nickel. För lättlösligt är gränsen för farligt avfall 100 mg/kg TS *4 PCB analyseras med avseende på de sju vanligaste föreningarna. Riktvärdena utgår ifrån att dessa sju föreningar utgör 20% avtotala halten PCB. Flik: Blad1 Sökväg: R:\64mas2\6714\ \4_PROJ\G\Text\\Bilaga1.xlsm Datum: Uppdrag: Unr: Sida 2 (2)