BÄCKASLÖV ETAPP 2, VÄXJÖ KOMMUN Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Transkript

1 BÄCKASLÖV ETAPP 2, VÄXJÖ KOMMUN PM Upprättad av: Jerry Forsberg Granskad av: Mats Waern Godkänd av: Jerry Forsberg

2 KUND Växjö kommun Planeringskontoret Box Växjö KONSULT WSP Environmental Arabygatan Växjö Tel: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Jerry Forsberg, WSP Tel: E-post: jerry.forsberg@wspgroup.se 2 (9)

3 INNEHÅLL 1. BAKGRUND OCH SYFTE 4 2. OMRÅDESBESKRIVNING 4 3. GENOMFÖRD UNDERSÖKNING Jordprovtagning Grundvattenprovtagning Asfaltsprovtagning 6 4. RESULTAT Geologi och markförhållanden Riktvärden Föroreningar, jord Föroreningar, grundvatten Föroreningar i asfalt 8 5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 8 6. ÖVRIGT 8 Ritning 1. Översikt provpunkter m.m. Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Provtagningsprotokoll, jord och grundvatten Sammanställning analysresultat, jord Sammanställning analysresultat, grundvatten Originalprotokoll från laboratorium 3 (9)

4 1. BAKGRUND OCH SYFTE Bäckaslövsområdet i västra Växjö är ett av stadens utvecklingsområden. Inom området, som är ca 70 ha, planerar Växjö kommun bland annat bostäder, kontor, handel och parkområden. Utvecklingen av området är indelat i 3 etapper varav etapp 1 har en laga kraftvunnen detaljplan. Under 2015 ska detaljplanearbetet för etapp 2 påbörjas. Inom Bäckaslöv, etapp 2, har verksamheter förekommit som föranleder en misstanke om att marken kan var förorenad. Som underlag för detaljplanearbetet avser Växjö kommun därför utföra en miljöteknisk markundersökning. WSP har av Växjö kommun fått i uppdrag att utföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Bäckaslöv, etapp 2. Syftet är att utreda om det, inom aktuellt område, förekommer föroreningar som kan medföra oacceptabla risker för människor eller miljö. Den miljötekniska undersökningen har föregåtts av en historisk inventering och en provtagningsplan, se PM, Bäckaslöv, etapp 2, Miljöhistorisk inventering samt provtagningsplan, WSP, OMRÅDESBESKRIVNING Aktuellt undersökningsområde är ca 13 ha och lokaliserat i västra Växjö, se figur 1 och ritning 1. Området gränsar i norr till järnvägen, i öster till Söderleden, i söder till Bokhultets naturreservat och i väster till skogs- och friluftsområden. Till planområdet hör även en sträckning av en ny väg som ska fungera som infart till området ifrån väster. Figur 1. Lokalisering av aktuellt område i Växjö (röd elips). (källa: 4 (9)

5 Närmaste naturmiljö med särskilt skyddsvärde är Bokhultets naturreservat som direkt gränsar till aktuellt område i söder. Dagvatten från området norr om järnvägen leds genom aktuellt område till dammen söder om Tekniska kontorets område. Därefter leds vattnet genom våtmarken och mynnar i Södra Bergundasjön. Inga enskilda avlopp eller dricksvattenbrunnar finns inom aktuellt område. Stora delar av aktuellt område har sedan början av 1900-talet tillhört försvarsmakten. Området har bland annat använts som exercisområde och bilparkering. Regementets avloppsreningsverk och kol- och vedupplag har varit lokaliserat inom området. Inga av försvarets verksamheter finns kvar idag. Den östra delen av området har sedan 1950-talet nyttjats av Växjö kommun. Kommunens område bestod inledningsvis av olika typer av verkstäder och förråd. Succesivt byggdes området ut med fler förråd, större verkstad, blästerhall, garage, kontor m.m. Inom området har det förmodligen sedan 1970-talet funnits drivmedelsförvaring med tillhörande tankstation för kommunens fordon. En mer detaljerad historik beskrivs i den historiska inventeringen. 3. GENOMFÖRD UNDERSÖKNING Provtagning har genomförts i tillämpliga delar enligt SGF Rapport 2:2013 Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. 3.1 Jordprovtagning Jordprovtagning har genomförts i 17 punkter med hjälp av jordskruv monterad på borrbandvagn. Provtagningen har utförts och av Ulf Hempel, WSP. Provpunkterna har placerats enligt framtagen provtagningsplan. Samtliga provpunkter har mätts in med GPS. Provtagning har utförts ner till naturliga jordlager eller till stopp mot berg, block eller betong. Prov har tagits ut från skruven generellt som samlingsprov för varje halvmeter, men anpassats efter förändringar i jordart, färg, lukt, eller dylikt. Proven har förvarats i diffusionstäta plastpåsar. Jordlagerföljder, material, färg, lukt och andra fältobservationer har antecknats i fält, se bilaga 1. Fältanalyser med PID-instrument av samtliga uttagna jordprover har utförts med avseende på flyktiga organiska kolväten. Ett urval av proverna har skickats till ackrediterat laboratorium för analys. Urvalet har baserats på genomförda fältanalyser med PID-instrument samt syn- och luktintryck i fält. Vilka prover som valts ut för laboratorieanalys samt vilka typer av analyser som utförts redovisas i bilaga Grundvattenprovtagning Grundvattenrör har etablerats i 3 av provpunkterna. Slitsad rördel har placerats i nivå med grundvattenytan. Rören har renspumpats i samband med etablering. Provtagning har genomförts av Jerry Forsberg, WSP. Samtliga rör har mätts in med GPS. 5 (9)

6 Innan prov tagits ut har grundvattennivån lodats och rören omsatts. Renspumpning och omsättning har genomförts med peristaltisk pump, medan provtagning har genomförts med bailer av engångstyp. Proven har förvarats kylda i avsedda kärl. Grundvattennivå, färg, lukt och andra fältobservationer har antecknats i fält, se bilaga 1. Samtliga vattenprover har skickats till ackrediterat laboratorium för analys. Analysomfattning framgår i bilaga Asfaltsprovtagning Asfaltsprov har tagits ut i 3 provpunkter i samband med jordprovtagning. I provpunkt 1504 har dubbla skikt av asfalt påträffats. Prov från det undre skiktet i denna punkt har skickats för laboratorieanalys med avseende på PAH-föreningar. 4. RESULTAT I ritning 1 redovisas provpunkternas placering. I bilaga 1 redovisas provtagningsprotokoll för jord- och grundvattenprovtagning inklusive resultat från PID-mätning och analysomfattning. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av analysresultaten för jordprover tillsammans med tillämpade riktvärden. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av analysresultaten för grundvattenprover tillsammans med tillämpade riktvärden. I bilaga 2 och 3 redovisas endast de ämnen eller ämnesgrupper som har detekterats vid analys. I bilaga 4 redovisas samtliga analysresultat i originalprotokoll från laboratoriet. 4.1 Geologi och markförhållanden Markytan inom parkeringsområdet i väster och tekniska kontorets område i öster är plan. Parkeringsområdets yta ligger dock ca 4 m högre än markytan inom tekniska kontorets område vilket ger en marklutning centralt inom området från väst till öst. Markytan inom tekniska kontorets område är i huvudsak asfalterad, förutom ett begränsat område kring provpunkt 1505 och 1506 där marken är stenlagd. Jorden består överst av fyllnadsmaterial som vilar på ett lager organisk jord (mull/torv), som i sin tur vilar på sand/silt eller morän. Fyllningen är ca 1 m mäktig och består i huvudsak av sand, grus och sten, med inslag av silt och mull. Det organiska jordlagret under fyllningen är ca 0,3 m mäktigt och är troligen ursprungligt, ytligt jordlager. Inom parkeringsområdet i öster är markytan grusad. Jordlagerföljden är liknande den som påträffas inom tekniska kontorets område, men fyllningens mäktighet tycks variera mer, mellan ca 0,4 1,8 m. Fyllningen inom detta område har inslag av tegel och murbruk. I det glesbevuxna skogsområdet vid provpunkt 1514 består markytan av gräs och mossa. Jorden består överst av ca 0,3 m aska som vilar på morän. Grundvattenytan påträffas mellan 1,2 och 2,2 m under markytan i de tre etablerade grundvattenrören. Enligt den inmätning som har gjorts lutar grundvattenytan åt öster. Utifrån topografin i området som helhet bedöms emellertid grundvattnets strömningsriktning vara söderut mot våtmarksområdet i Bokhultet. Den lägre grundvattennivån i provpunkt 1507 kan orsakas av genomsläppligt material i en förhållandevis stor ledningsgrav strax öster om provpunkten. 6 (9)

7 4.2 Riktvärden Resultat från laboratorieanalyser av jord jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, 2009). Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning: Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. Analysresultaten för jord jämförts även med Naturvårdsverkets rekommenderade nivåer för mindre än ringa risk (MRR), avseende återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Handbok 2010:1), samt med Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (Avfall Sverige Rapport 2007:01). Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten jämförs dels med riktvärden från SGU (SGU 2013:01) och dels med dricksvattennormer från Livsmedelsverket. 4.3 Föroreningar, jord Föroreningshalter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM har påträffats i 3 provpunkter, 1505, 1516 och De föroreningar som har uppmätts i halter över MKM är koppar och kvicksilver i punkt 1505, zink i punkt 1516 samt PAH i punkt Föroreningshalter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM har påträffats i 5 provpunkter utöver de ovan nämnda punkterna med halter över MKM (1503, 1504, 1507, 1510 och 1513). De föroreningar som har uppmätts i halter över KM är alifater i punkt 1503 och 1507, kadmium i punkt 1504 och 1510 samt PAH i punkt 1504 och I provpunkt 1505 har hexaklorbutadien uppmätts strax över analysens detektionsgräns. 4.4 Föroreningar, grundvatten I provpunkt 1507 har en hög halt av bly uppmätts. I övrigt har måttliga halter av zink uppmätts i punkt 1504, måttliga halter av bly i punkt 1512 samt måttliga halter av krom, nickel och zink i punkt Inga analyserade ämnen har påträffats i halter som överskrider Livsmedelsverkets dricksvattennorm. 7 (9)

8 4.5 Föroreningar i asfalt Inga förhöjda PAH-halter har uppmätts i det analyserade asfaltsprovet. Analysresultat ses i bilaga SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER I föreliggande undersökning har jord provtagits i 17 punkter, grundvatten i 3 punkter och asfalt i 1 punkt. Jorden inom området består i huvudsak av minerogent fyllnadsmaterial som vilar på ett lager av organisk jord, som i sin tur vilar på morän eller silt/sand. De centrala delarna av området består av gles skogsmark där ett lager aska påträffats i provpunkt Fyllnadsmaterialet inom Tekniska kontorets område innehåller ställvis förhöjda föroreningshalter. De föroreningar som påträffas är tungmetaller, PAH och oljekolväten. Några mönster avseende utbredning av förorening eller föroreningstyper kan inte ses. Halterna av koppar och kvicksilver i provpunkt 1505 är förhållandevis höga, men bedöms inte representera halterna i fyllnadsmaterialet som helhet inom området. Inom parkeringsområdet i väster har förhållandevis höga föroreningshalter uppmätts i 2 av 3 provpunkter. Det är dock olika typer av föroreningar, zink i punkt 1516 och PAH i punkt I den tredje punkten, 1515, påträffas inga förhöjda föroreningshalter. I grundvattnet uppmäts en förhöjd halt av bly i ett grundvattenrör. Halten är hög ur ett statistiskt perspektiv vid en jämförelse med halter generellt i grundvatten i Sverige. I urban miljö är det inte anmärkningsvärt att grundvatten innehåller något förhöjda halter av tungmetaller. Inga tungmetallhalter överskrider dricksvattennormen. Utifrån genomförd undersökning, går det inte utesluta en risk för negativa effekter på människa eller miljö inom aktuellt område. Undersökningen är dock av översiktlig karaktär och området är förhållandevis stort. För att ge en bättre bild av föroreningssituationen, miljö- och hälsorisker samt eventuellt åtgärdsbehov, rekommenderar WSP att en kompletterande utredning genomförs när den framtida markanvändningen är fastställd. En kompletterande utredning bör innefatta en förtätning av provtagningspunkter (främst inom parkeringsområdet) och en riskbedömning där representativa halter jämförs med generella eller platsspecifika riktvärden. 6. ÖVRIGT Provtagningsstrategi och urval av analysparametrar är grundade på erfarenhetsmässiga bedömningar och branschpraxis. Det kan dock inte uteslutas att det förekommer ämnen och föroreningar som inte har analyserats. Enligt Miljöbalken (1998:808) 10 kap 11 ska den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts förorenat eller inte, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och denna kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vi rekommenderar därför att denna PM delges tillsynsmyndigheten. 8 (9)

9 Efterbehandlingsåtgärder är anmälningspliktiga enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) (9)

10 Provtagning, jord Provtagning, jord och grundvatten Undersökningsområde

11 Uppdragsnummer: Bilaga 1. Växjö kommun Bäckaslöv Fältprotokoll: Jordprovtagning, och Me: tungmetaller inkl. Hg O: fraktionerade alifater, aromater och BTEX PAH: polyaromatiska föreningar Screening: över 200 ämnen Punkt nr Nivå Jordart Färg Lukt Art Provt.nivå PID Analyserade m.u.my m.u.my ppm prover ,05 Asfalt 0,05-0,6 F / Sa, Gr, St brun ingen 0,05-0,6 < 3 Me, PAH 0,6-1,0 F / Sa, Gr, St brun-grå ingen 0,6-1,0 < 3 1,0-1,3 Mu mörkbrun ingen 1,0-1,3 < 3 1,3-1,7 Si ljusbrun ingen 1,3-1,7 < ,05 Asfalt 0,05-0,5 F / Sa, Gr, St grå-brun ingen 0,05-0,5 < 3 0,5-1,0 F / Sa, Gr, St brun-grå ingen 0,5-1,0 < 3 1,0-1,3 F / Sa, Gr, St brun-grå ingen 1,0-1,3 4 Me, PAH, O 1,3-1,6 T-Mu mörkbrun ingen 1,3-1,6 3 1,6-2,0 saf Si ljusbrun ingen 1,6-2,0 3 2,0-2,5 Si ljusgrå ingen 2,0-2,5 < 3 2,5-3,0 Si ljusgrå ingen 2,5-3,0 < 3 ca 2,7 Grundvattennivå ,1 F / Sa, Gr, St grå-brun ingen 0,1-0,6 F / Sa, Gr, St grå-brun svag diesel? 0,1-0,5 < 3 Me, PAH, O 0,6-1,0 F / Sa, Gr, Mu brun-mörkbrun ingen 0,5-1,0 < 3 1,0-1,4 T mörkbrun ingen 1,0-1,4 < 3 1,4-2,0 saf Si/ le Si brun-grå ingen 1,4-2,0 < 3 2,0-2,3 si Le brun-grå ingen 2,0-2,3 < 3 2,3-2,5 si Mn grå ingen ca 1,4 Grundvattennivå ,04 Asfalt PAH 0,05-0,5 F / Sa, Gr, St brun ingen 0,05-0,5 < 3 0,5-1,0 F / Sa, Gr, tegel, Mu brun-mörkbrun ingen 0,5-1,0 < 3 Me, PAH, O 1,0-1,5 Mu/ mu Si mörkbrun ingen 1,0-1,5 < 3 1,5-2,1 saf Si 1,5-2,0 < 3 2,1 Erhållet stopp 1,56 Grundvattennivå (1,44 m u ök rör) 1,1-2,1 Filterdel grundvattenrör ,1 Gatsten 0,1-0,5 F / Sa, Gr brun ingen 0,1-0,5 < 3 0,5-1,0 F / Sa, Gr, St, Mu brun/ mörkbrun-brun ingen 0,5-1,0 < 3 Screening 1,0-1,2 T-Mu (tegel) mörkbrun ingen 1,0-1,2 < 3 1,2-1,7 Si/ le si Sa brun-grå ingen 1,2-1,7 < 3 1,7-2,2 le si Sa grå-brun ingen 1,7-2,2 < 3 ca 1,7-1,8 Grundvattennivå ,1 Gatsten 0,1-0,5 F / Sa, Gr, Si brun ingen 0,1-0,5 < 3 Me, PAH 0,5-1,0 F / Sa, Gr, Si, St brun-grå ingen 0,5-1,0 < 3 1,0-1,4 T-Mu mörkbrun ingen 1,0-1,4 < 3 1,4-2,0 saf Si ljusbrun ingen 1,4-2,0 < 3 2,0-2,5 Si/ si Mn grå ingen 2,0-2,5 < ,05 Asfalt 0,05-0,4 F / Sa, Gr, St brun ingen 0,05-0,4 < 3 0,4-1,0 F / si Mn brun-grå ingen 0,4-1,0 < 3 Me, PAH 1,0-1,3 T-Mu mörkbrun ingen 1,0-1,3 < 3 1,3-2,0 si Mn brun-grå ingen 1,3-2,0 5 PAH, O 2,0-2,5 si Mn brun-grå ingen 2,0-2,5 < 3 2,5-3,2 sa si Mn brun-grå ingen 2,5-3,2 < 3 2,32 Grundvattennivå (2,19 m u ök rör) 1,0-3,0 Filterdel grundvattenrör

12 Uppdragsnummer: Bilaga 1. Punkt nr Nivå Jordart Färg Lukt Art Provt.nivå PID Analyserade m.u.my m.u.my ppm prover ,6 F / Sa, Gr, St brun ingen 0-0,5 < 3 Me, PAH, O 0,6-1,0 F / Sa, Si, Gr, St grå-brun ingen 0,5-1,0 < 3 1,0-1,3 F / Sa, Si, Gr, St grå-brun ingen 1,0-1,3 < 3 1,3-1,6 T-Mu mörkbrun ingen 1,3-1,6 < 3 1,6-2,0 si Saf ljusbrun-grå ingen 1,6-2,0 < 3 2,0-2,7 saf Si brun-grå ingen 2,0-2,7 < 3 ca 1,9-2,0 Grundvattennivå ,6 F / Sa, Gr, St brun ingen 0-0,6 < 3 0,6-1,0 F / Sa, Gr, Mu, T svart-mörkbrun-brun ingen 0,6-1,0 < 3 Me, PAH 1,0 Erhållet stopp (betongplatta?), provat i flera punkter ,05 Asfalt 0,05-0,5 F / Sa, Gr, St brun ingen 0,05-0,5 < 3 Me, PAH 0,5-1,0 T/ sa Si mörkbrun/grå ingen 0,5-1,0 < 3 1,0-1,4 si Mn brun-grå ingen 1,0-1,4 < 3 ca 0,8 Grundvattennivå ,4 F / Sa, Gr, makadam brun svag olja 0-0,4 < 3 0,4-0,8 F / Sa, Gr, (Mu) mörkbrun-brun svag? olja? 0,4-0,8 < 3 Me, PAH, O 0,8-1,1 F / Sa, Gr, St, (Mu) mörkbrun-brun ingen 0,8-1,1 < 3 1,1-1,4 Mu-T mörkbrun ingen 1,1-1,5 < 3 1,4-2,0 si Saf/ saf Si brun-grå ingen 1,5-2,0 < 3 ca 0,9-1,0 Grundvattennivå ,2 F / Sa, Gr brun ingen 0-0,5 < 3 0,2-1,0 F / Sa, Gr, St, Mu mörkbrun-brun ingen 0,5-1,0 3 Me, PAH, O 1,0-1,4 T mörkbrun ingen 1,0-1,4 5 1,4-2,1 si Mn grå ingen 1,4-2,1 9 PAH, O 1,26 Grundvattennivå (2,01 m u ök rör) 1,0-2,0 Filterdel grundvattenrör ,05 Asfalt 0,05-0,5 F / Sa, Gr, (Mu) brun ingen 0,05-0,5 < 3 0,5-1,0 F / Sa, Gr, St, Mu, Si brun ingen 0,5-1,0 4 Screening 1,0-1,4 T (tegel) mörkbrun ingen 1,0-1,4 3 1,4-1,7 T, St mörkbrun ingen 1,4-1,7 6 1,7 Erhållet stopp 1,3 Grundvattennivå ,3 F / aska svart ingen 0-0,3 < 3 0,3-0,7 (mu) sa si Mn mörkbrun-brun ingen 0,3-0,7 < 3 Me, PAH 0,7-1,4 sa si Mn 0,7-1,4 < 3 1,2? Grundvattennivå ,1 F / Sa, Gr brun ingen 0-0,4 < 3 0,1-0,4 F / Sa, Gr, Si, (Mu) brun ingen 0,4-0,6 Mu mörkbrun ingen 0,4-0,6 < 3 Me, PAH 0,6-1,2 saf Si/ si Mn brun-grå ingen 0,6-1,2 < 3 1,2-2,0 si Mn grå 1,2-2,0 < 3 ca 1,5? Grundvattennivå ,4 F / Sa, Gr, Si grå-mörkbrun-brun ingen 0-0,4 < 3 0,4-1,0 F / Mu, Sa, Gr, tegel brun-mörkbrun ingen 0,4-1,0 < 3 Me, PAH 1,0-1,8 F / Gr, Sa brun ingen 1,0-1,8 < 3 1,8-2,0 gy Si brun ingen 1,8-2,0 < 3 ca 1,0 Grundvattennivå ,3 F / Sa, Gr brun ingen 0-0,3 < 3 0,3-0,7 F / Sa, Gr, Mu, tegel, murbruk, Si mörkbrun-grå-brun ingen 0,3-0,7 < 3 Me, PAH 0,7-1,0 Mu mörkbrun ingen 0,7-1,0 < 3 1,0-1,5 gy Sa/ si Mn brun/ grå ingen 1,0-1,5 < 3 ca 0,5 Förmodligen ytvatten

13 Uppdragsnummer: Bilaga 1. Fältprotokoll: grundvattenprovtagning Punkt nr Nivå, gv-yta Avstånd gv under markyta Vattentillgång Färg Lukt Grumlighet Laboratorieanalyser ,62 1,6 m måttlig ljbrun ingen måttlig ,75 2,2 m måttlig ljbrun ingen måttlig Me, PAH, O Screening ,64 1,2 m god beige ingen liten Me, PAH, O

14 Uppdragsnummer: Bilaga 2 Prov Mindre än ringa risk* KM** MKM** FA*** Provtagningsdjup m 0,05-0,6 1,0-1,3 0,1-0,5 0,5-1,0 0,5-1,0 0,1-0,5 0,4-1 1,3-2,0 0,0-0,5 0,6-1 0,05-0,5 0,4-0,8 0,5-1,0 1,4-2,1 0,5-1,0 0,3-0,7 0,4-0,6 0,4-1,0 0,3-0, Torrsubstans % 95,9 90,9 97,1 91,6 91,8 91,8 79,7 92,5 81,9 91,3 92,3 87,3 83,1 90,8 88,4 76, , Arsenik, As mg/kg TS <2,5 <2,5 <2,2 <2,4 <4 <2,5 <2,5 <2,2 <2,4 <2,2 <2,1 <2,2 <4 <2,5 <2,4 5,8 3, Barium, Ba mg/kg TS Bly, Pb mg/kg TS 8, , , , Kadmium, Cd mg/kg TS 0,21 <0,2 0,45 1,1 0,44 0,25 0,21 <0,18 0,2 0,74 <0,17 <0,18 <0,2 <0,2 0,22 0,97 0,39 0,2 0, Kobolt, Co mg/kg TS 5,3 3,5 5,4 4,5 6,9 5,3 3,5 4,6 3,8 3,2 4,8 3 6,1 3,4 2,4 4,2 5, Koppar, Cu mg/kg TS , , Krom, Cr mg/kg TS ,1 11 5,9 7,6 7,4 20 7,9 12 8,5 9, Nickel, Ni mg/kg TS 4,1 4,9 5,4 6,4 16 6,3 4 4,3 5,3 3,6 4,1 4,2 9,8 3,8 3,6 6,1 7, Vanadin, V mg/kg TS Zink, Zn mg/kg TS Kvicksilver, Hg mg/kg TS <0,01 0,13 0,013 0,2 4,2 0,029 0,017 0,021 0,052 0,062 <0,01 0,028 0,06 0,015 0,12 0,067 0,012 0,1 0,25 2, Bensen mg/kg TS <0,003 <0,003 <0,003 <0,02 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,02-0,012 0,04 - Toluen mg/kg TS <0,1 <0,1 <0,1 <0,02 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Etylbensen mg/kg TS <0,1 <0,1 <0,1 <0,02 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, Xylener mg/kg TS <0,1 <0,1 <0,1 <0,04 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0, TEX, Summa mg/kg TS <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0, Alifater >C5-C8 mg/kg TS <3 <3 <3 17 <3 <3 <3 < Alifater >C8-C10 mg/kg TS <5 <5 <5 10 <5 <5 <5 < Alifater >C10-C12 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Alifater >C12-C16 mg/kg TS 14 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Alifater >C16-C35 mg/kg TS Alifater summa >C5-C16 mg/kg TS 14 <10 <10 27 <10 <10 <10 < Aromater >C8-C10 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < Aromater >C10-C16 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < Aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 <1 2,1 <1 <1 <1 <1 < Mineralolja >C21-C40 mg/kg TS PAH-L, summa mg/kg TS <0,03 <0,03 <0,03 0,21 <0,2 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,03 <0,2 <0,03 <0,03 <0,03 0,51 0, PAH-M,summa mg/kg TS <0,05 0,17 0,14 3,1 1,4 0,063 0,22 <0,05 0,079 0,15 <0,05 <0,05 0,095 <0,05 1,3 0,15 <0,05 0, PAH-H,summa mg/kg TS <0,08 0,12 0,35 4,5 1,79 <0,08 <0,08 <0,08 <0,08 0,35 <0,08 <0,08 <0,08 <0,08 1,27 0,11 0,13 2,5 13 0, PAH,summa cancerogena mg/kg TS <0,2 <0,2 0,27 3,9 1,6 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,28 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 1,12 <0,2 <0, PAH,summa övriga mg/kg TS <0,3 <0,3 <0,3 3,8 1,69 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 1,55 <0,3 <0,3 1, Hexaklorbutadien mg/kg TS 0,021 <0, *Mindre än ringa risk, NV Handbok 2010:1 **Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV 5976) känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) ***Farligt avfall (FA) Avfall Sverige 2007:

15 Uppdragsnummer: Bilaga 3. Provets märkning Bakgrundshalter opåverkat, ytliga jordgrundvattnet 1: mycket låg halt, ingen el obetydlig påverkan SGU 2013:01* 2: låg halt, måttlig påverkan 3: måttlig halt, påtaglig påverkan 4: hög halt, starkt påverkat 5: mycket hög halt, stark påverkat Livsmedelsverket** Dricksvatten, otjänligt Arsenik, As, filt µg/l 0,9 0,71 2 0,12 < >10 10 Barium, Ba, filt µg/l Bly, Pb, filt µg/l 0,093 1,3 2,6 0,03 <0,5 0, >10 10 Kadmium, Cd, filt µg/l 0,065 0,013 <0,4 0,12 <0,1 0,1-0,5 0,5-1,0 1-5 <5 5 Kobolt, Co, filt µg/l 16 0,83 8,9 0,06 Koppar, Cu, filt µg/l 2,8 2,3 3,7 0,88 < > Krom, Cr, filt µg/l 0,7 0,56 7 0,19 <0,5 0, >50 50 Nickel, Ni, filt µg/l 1,2 0,85 4,2 0,38 <0,5 0, >20 20 Vanadin, V, filt µg/l 1 0,82 9,8 0,22 Zink, Zn, filt µg/l 11 8,1 12 4,3 < >1000 Kvicksilver, Hg, filt µg/l <0,1 <0,1 <0,05 0, ,005 0,01 0,05 1 >1 1 *SGU, 2013, Bedömningsgrunder för grundvatten **Livsmedelsverket, föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001: