Resultatrapport. Miljöteknisk markundersökning av mark och grundvatten inom projekt Västerport område A, Varbergs kommun. För:

Transkript

1 Resultatrapport Miljöteknisk markundersökning av mark och grundvatten inom projekt Västerport område A, Varbergs kommun För: Varbergs kommun Samhällsutvecklingskontoret Upprättad: Uppdrag: Upprättad av: Isabelle Bengtsson Granskad av: Per Hübinette Org nr Kungsgatan Göteborg

2 Varbergs kommun Sida 2 (13) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR OCH PROVTAGNINGSPLAN PROVTAGNING OCH ANALYSER RESULTAT FÄLTOBSERVATIONER RIKTVÄRDEN JORDANALYSER ASFALTSANALYS GRUNDVATTENANALYSER Bilagor 1. Fältprotokoll jordprovtagning med XRF-värden 2. Anteckningar och fältprotokoll för grundvattenrör 3. Sammanställning analysresultat jord 4. Sammanställning analysresultat grundvatten

3 Varbergs kommun Sida 3 (13) Bakgrund och syfte Samhällsutvecklingskontoret i Varbergs kommun planerar att ställa om delar av hamnområdet i Varberg till att omfatta bostäder, verksamhetslokaler och kontor (Projekt Västerport). I projektet ska en markhöjning genomföras för att klara framtida havsnivåhöjningar. Samhällsutvecklingskontoret ska ta fram en strategi för hur eventuella markföroreningar ska hanteras. I området har det under lång tid bedrivits verksamhet som kunnat förorena mark. Samhällsutvecklingskontoret i Varbergs kommun har gett (Structor) i uppdrag att ta fram en provtagningsplan samt genomföra en miljöteknisk markundersökning inom område A vilket är den södra delen av Projekt Västerport. Markområdet som omfattas av nu genomförd undersökning är ca m 2 stort och ingår i den del av i det som benämns område A programfasen, se Figur 1. Område A Figur 1. Flygfoto över hamnområdet i Varberg där området som omfattas av genomförd miljöteknisk markundersökning har markerats med rött (markområde område A).

4 Varbergs kommun Sida 4 (13) Områdesbeskrivning Undersökningsområdet är en del av hamnen i Varberg, direkt väster om järnvägen (Västkustbanan). På området bedriver Stena verksamhet i form av färjeterminal i söder och i den norra delen av undersökningsområdet bedriver Hallands hamnar verksamhet i form av lastning och lossning av varor. Området har historiskt fyllts ut med muddermassor och därefter har hamnen och tillhörande verksamheter etablerats. 3 Tidigare undersökningar och provtagningsplan Inom området har det tidigare genomförts en historisk inventering (ÅF ) och en översiktlig miljöteknisk markundersökning (Ramböll ). Vid den historiska inventeringen framkom följande: Området utgörs till viss del av utfylld havsvik. Havsviken har fyllts med muddermassor men schaktmassor och eventuellt avfall kan ha använts. Fyllningens mäktighet från dagens ytskikt med bärlager uppskattas vara någon meter. Inom området har det tidigare funnits ytor för mellanlagring av kol och koks, silos och en cistern för råvaror (kemikalier till glastillverkning, olja), verkstäder, slip för underhåll av fartyg, ett koleldat ångkraftverk, en dieseldriven gasturbin, spårområde och ett ställverk. Från Rambölls översiktliga undersökning 2015 (6 borrpunkter) framgår att fyllningen är mellan 0,5-3 m mäktig och i huvudsak fri från förorening. Förhöjda halter olja, PAH och arsenik har påträffats lokalt. PAH-halterna påträffas där det tidigare fanns cisterner. Arsenik påträffades i ett ytligt prov. Med underlag av resultat från tidigare undersökningar och verksamhet som bedrivits på platsen upprättades en föroreningshypotes, dvs en förväntad föroreningsbild. Med hypotesen som grundupprättades därefter en provtagningsplan som förankrades hos miljömyndigheten. 4 Provtagning och analyser Den miljötekniska markundersökningen genomfördes som skruvborrning med geoteknisk borrbandvagn av Isabelle Bengtsson under tre dagar i september Markundersökningen omfattade 22 borrpunkter spridda över området och i vissa fall riktade till områden där förorening kunde misstänkas, exempelvis vid ställverk och intill cisterner, se Figur 2. Två punkter (1 och 2) ligger strax norr om delområde A). I sex av borrpunkterna installerades grundvattenrör. I borrpunkterna uttogs jordprover på varje urskiljbart jordlager eller halvmetersvis. Prover på fyllning analyserades i fält med avseende på flyktiga kolväten med fältinstrument PID. I områden där klorerade lösningsmedel misstänktes användes även fältinstrument HDI för att detektera eventuella klorerade lösningsmedel. Samtliga prover på fyllning (ca 150 st)

5 Varbergs kommun Sida 5 (13) screenades för innehåll av tungmetaller med fältinstrument XRF. De asfaltsprover som uttagits har screenats i fält med asfaltsspray för en indikation på om det är tjärasfalt. Inom spårområdet i nordöst uttogs ytliga prover på material från spåret. I bilaga 1 finns fältprotokoll från provtagningen, med resultat av mätningar med XRF och PID. Grundvattenrör installerades i sex borrpunkter. Rören sattes till den nivå där det var sannolikt att grundvatten skulle tränga in. Information om grundvattenrören samt fältprotokoll för uppmätt ph, konduktivitet osv finns i bilaga 2. Figur 2. Provtagningsplan med borrpunkter markerade med blått och rött. I blå punkter installerades grundvattenrör.

6 Varbergs kommun Sida 6 (13) Prover som i första hand misstänkts kunna vara förorenade har analyserats på laboratorium med avseende på tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, PCB, klorerade lösningsmedel och bekämpningsmedel. Fördelningen av analyser för jord, asfalt och grundvatten framgår av Tabell 1 nedan. Tabell 1. Sammanställning av antalet prover som analyserats på laboratorium. Material Analys Antal prover Tungmetaller 17 / 1 Jord Alifater, aromater och PAH 12 / 1 (understrykning visar PCB 4 handprovtagning inom spårområde) Bekämpningsmedel 1 Klorerade lösningsmedel 5 Asfalt PAH 2 Tungmetaller 6 Grundvatten Alifater, aromater och PAH 6 Klorerade lösningsmedel 6 5 Resultat 5.1 Fältobservationer Av fältdokumentationen från jordprovtagningen (bilaga 1) framgår sammanfattningsvis följande: Muddermassor eller äldre havsbotten har påträffats i alla borrpunkter. Övergången mellan utfyllt material och äldre havsbotten har varit svår att bedöma då de består av liknande material (sand och lera). Mäktigheten av muddermassorna har uppgått till ungefär 2-6 m beroende på lokalisering av borrpunkt. Fyllnadsmaterial: Det fanns generellt ett lager av fyllning av grusig sand med ställvis inslag av lera över hela undersökningsområdet. I vissa punkter innehöll detta material tegel och ett svart eller mörkbrunt material. I borrpunkt 14 och 15 noterades rivningsrester i betydande omfattning. Notering om oljelukt: I tre borrpunkter (7, 12/12B och 15) noterades olje- eller bensin/diesellukt på olika djup i fyllning som främst bestod av sand. I punkt 7 påträffades lukten på 2-4 m, i punkt 12 på 0,3-2 m för att därefter avta och i punkt 15 mellan 0,1-3m. Asfalt finns inom Hallands hamnars område samt på piren ut från Stena. Inom Stenas terminalområde ligger gatsten på ytan. Inom Hallands hamnars område noterades ingen indikation på att det skulle vara tjärasfalt medan asfalten på piren visade viss indikation på tjärasfalt.

7 Varbergs kommun Sida 7 (13) Grundvatten: I sex av borrpunkterna installerades grundvattenrör. God tillrinning på grundvattnet noterades i samtliga rör. Grundvattenrören sattes på ett djup av ca 4-6 m. Prover som uttogs för analys av tungmetaller har filtrerats i fält. Prover som uttagits för analys av flyktiga kolväten förvarades kylt innan transport till laboratorium. Figur 3. Borrpunkt 3 med ett mörkbrunt lager av grusig sand. Detta innehåller arsenik i halter över MKM. Figur 4. Borrpunkt 7 med ett mörkbrunt/svart material som innehåller koppar i halter över MKM. I denna borrpunkt luktade fyllnadsmassorna av olja. Figur 5. Borrpunkt 13 med ett svart slaggliknande material som innehåller höga halter av bland annat bly. Figur 6. En ytlig provtagning av sand kring spår gjordes för hand. Halter av PAH överskrider riktvärdet för MKM.

8 Varbergs kommun Sida 8 (13) Figur 7. Området är utfyllt med muddermassor som är svåra att urskilja från naturligt material. Muddermassorna består främst av sand och lera. Figur 8. Asfalten på området är tunn och har inte gett någon indikation på tjärasfalt förutom viss indikation på piren. Figur 9. Provtagning av grundvatten med peristaltisk pump. Figur 10. Utrustning för att i samband med provtagningen mäta flyktiga kolväten (PID) och klorerade lösningsmedel (HDI). 5.2 Riktvärden Mark Uppmätta föroreningshalter i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM = Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, exempelvis bostadsområden. MKM = Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning, exempelvis industriområden och vägar. Asfalt För asfalt används de riktlinjer för hantering och klassificering av tjärasfalt som finns på Göteborgs stads hemsida

9 Varbergs kommun Sida 9 (13) Grundvatten För grundvatten används Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten vilka återfinns i Naturvårdsverkets beräkningsmodell. 5.3 Jordanalyser I Tabell 2, Tabell 3 och Tabell 4 nedan sammanställs analysresultaten för jordprover som analyserats. Tabellerna delas upp på de parametrar som analyserats: tungmetaller, olja/pah samt klorerade lösningsmedel. De parametrar som inte påträffats i halter över rapporteringsgränsen i något prov utelämnas från tabellerna nedan, detta gäller exempelvis PCB och klorerade pesticider. Fullständiga analysresultat i tabellform finns i bilaga 3. Tabell 2. Sammanställning av analysresultat för jordprover med avseende på tungmetaller. Halterna i mg/kg TS jämförs med riktvärden för KM och MKM. Jord, tungmetaller Arsenik Barium Kadmium Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Vanadin Zink 2 0,1-0,6m 0, <0,1 4,1 5,89 17,5 <0,2 5,72 7,98 9,27 27,8 3 0,1-0,6m 26,5 89,2 0,313 4,89 11,3 52,4 <0,2 13, , ,1-0,6m <0,5 47,2 <0,1 4,44 5,55 18 <0,2 4,91 2,29 7,75 30,6 6 0,1-0,5m 2,9 46,3 0,146 3,85 10,2 41,3 <0,2 14,2 32,2 23,7 88,9 7 0,7-0,9m 17,2 71,2 0,406 10,2 19, ,631 32, , ,1-0,9m <0,5 61,5 0,183 5,74 6,01 18,4 <0,2 7,24 4,48 12,4 62,5 9 1,5-2m 6,21 44,1 0,294 4,37 11,1 19,3 0,255 10,4 67,5 18, ,5m 0,524 4,27 <0,1 0,544 3,01 1,15 <0,2 1,26 <1 3,04 3, ,1-0,5m 3,14 34,2 <0,1 2,9 9,61 19,5 <0,2 9,43 63,1 8,06 75,8 12B 1,6-1,9m <0,5 10,1 <0,1 1,64 3,45 7,75 <0,2 2,66 3,24 7,35 10,9 13 0,25-0,5m 18, ,24 12,6 27, ,396 33, , ,5m 4, ,168 3,34 12,3 24,3 <0,2 9,34 35,5 18, ,5m 3,59 19,1 <0,1 2,64 6,03 6,05 <0,2 5, ,7 23,4 17 0,1-1 1, <0,1 4,58 13,9 32,8 0,292 5,66 26,3 9,17 47, ,5m 4,12 49,8 0,208 3,15 5,9 83,8 1,97 7, ,74 72,3 20 0,15-0,3m 3,23 53,9 0,309 5,66 6,23 18,1 <0,2 16,6 55, ,5m 1, ,101 2,57 6,71 12,9 <0,2 5,31 20,6 8,52 44,8 22 0,6-0,9m 1,89 11,7 0,102 1,86 5,11 5,86 <0,2 4,38 6,45 9,85 16,8 Spår väst 0-10cm 1,69 18,2 0,253 2,69 20,8 25,9 <0,2 14,2 40,1 9,1 129 KM , , MKM , Analysresultatet visar att det i borrpunkt 3, 7 och 13 har påträffats tungmetaller i halter över MKM, där halterna i borrpunkt 13 kraftigt överskrider riktvärdet för MKM. I borrpunkt 3 och 7 påträffades de förhöjda halterna i mörkbrunt eller svart fyllnadsmaterial av grusig sand som innehöll något som liknade slagg i punkt 3 och tegel och något skimrande i punkt 7. I borrpunkt 13 uppmättes de förhöjda halterna i ett svart lager som antogs vara slagg eller kol, mellan ett lager av brunt bärlager av grusig sand och grå fyllning av sand.

10 Varbergs kommun Sida 10 (13) Tabell 3. Sammanställning av analysresultat för jordprover med avseende på olja (alifater och aromater) och PAH. Halterna i mg/kg TS jämförs med riktvärden för KM och MKM. Jord, alifater, aromater och PAH Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 3 0,1-0,6m <4,0 <20 <20 23 <0,480 0,626 2,5 <0,15 3, ,1-0,5m <4,0 <20 < <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 1,1 1,9 7 0,7-0,9m <4,0 <20 <20 <20 <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 0,62 0,51 7 3,5-4m <4,0 < <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 <0,25 <0,32 9 0,1-0,9m <4,0 <20 <20 <20 <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 <0,25 <0, ,5m <4,0 <20 <20 <20 <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 <0,25 <0, ,1-0,5m <4,0 <20 <20 <20 <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 0,45 0, ,5-0,9m 30, ,6 46,8 <1,0 0,56 1,2 <0,32 12B 1,6-1,9m <4,0 < <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 <0,25 <0, ,25-0,5m <4,0 <20 < ,307 2,6 <1,0 0,38 0,91 1, ,5m <10 < ,1 8,5 <1 0,22 2 2,2 20 0,15-0,3m 9,1 <20 < ,11 17,5 4,5 1 4,4 2,5 Spår väst 0-10cm <4,0 <20 <20 30 <0,480 0,138 7,4 0, KM ,5 1 MKM PAH-L PAH-M PAH-H Resultatet från analys av olja och PAH visar att det finns halter av aromater över MKM i borrpunkt 12 och 20. I borrpunkt 12 som sattes i anslutning där en cistern tidigare var placerad noterades oljelukt. Inom spårområdet (Spår väst 0-10 cm) uppmättes PAH-halter över MKM i sanden kring slipers och räler. Detta härrör sannolikt från impregnering av slipers. Provet från spårområdet analyserades även med avseende på klorerade pesticider i ett brett analyspaket som täcker in de vanligaste bekämpningsmedlen som använts inom spårområden. Inga halter över rapporteringsgränsen kunde påvisas i analysen. I bilaga 3 finns sammanställning i tabellform för de analyserade parametrarna. Tabell 4. Sammanställning av analysresultat för jordprover med avseende på klorerade lösningsmedel. Halterna i mg/kg TS jämförs med riktvärden för KM och MKM. Jord, klorerade lösningsmedel 1 2,5-2,9m 7 3,5-4m 12 0,5-0,9m ,5m 15 2,5-3m KM MKM Trikloreten <0,010 <0,010 <0,010 0,03 0,024 0,2 0,6 Tetrakloreten <0,020 <0,020 <0,020 0,014 <0,010 0,4 1,2 Resultatet från analys av klorerade lösningsmedel visar att det i borrpunkt 15 finns spår av trikloreten och tetrakloreten, dock i halter under riktvärdet för KM. Vid mätning med fältinstrument HDI kunde inga utslag utläsas för klorerade lösningsmedel vilket bekräftar att halterna är låga. I Tabell 4 tas endast de parametrar med där halter över rapporteringsgränsen påvisats i något prov. Se även komplett sammanställning i bilaga 3.

11 Varbergs kommun Sida 11 (13) Asfaltsanalys Två asfaltsprover har analyserats med avseende på innehåll av PAH för att kontrollera om det är s.k. tjärasfalt där stenkolstjära använts som bindemedel i asfalten. Samtliga prover på asfalt (12 st) har screenats i fält med asfaltsspray för att direkt få en indikation om asfalten var tjärasfalt. Visuella intryck (lukt och syn) och asfaltsspray har endast gett indikation på tjärasfalt i borrpunkt 20 på piren. I Tabell 5 finns resultatet från de asfaltsprover som analyserats. Tabell 5. Sammanställning av analysresultat för två prover på asfalt. Halterna i mg/kg TS jämförs med Göteborgs stads riktlinjer för hantering och klassificering av tjärasfalt. Asfalt 6 0-0, ,15 PAH Ej tjärasfalt PAH16 <70 Tjärasfalt icke farligt avfall, anmälan krävs till miljöförvaltningen PAH Tjärasfalt farligt avfall PAH16 >300 Analysresultaten visar att inget av proverna innehåller halter som klassificerar asfalten som tjärasfalt. Provet som uttogs på piren i borrpunkt 20 gav indikation på att vara tjärasfalt men halterna var trots detta låga (under riktlinjen för att klassas som tjärasfalt). 5.5 Grundvattenanalyser I Tabell 6 finns en sammanställning av analysresultaten för grundvattenproverna. Endast de parametrar som i något prov överskrider laboratoriets rapporteringsgräns i något prov tas med i sammanställningen. I bilaga 4 finns fullständiga analysresultat sammanställda i tabellform. Halterna som mätts upp i grundvattnet jämförs med Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten.

12 Varbergs kommun Sida 12 (13) Tabell 6. Sammanställning av analysresultat från grundvattenprover. Halterna i µg/l jämförs med Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten. Endast parametrar som i något prov överskrider rapporteringsgränsen tas med. Fullständiga analysresultat finns i bilaga 4. Parameter GV1 GV7 GV10 GV12B GV15 GV16 Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten Arsenik <0,5 0,783 0,585 5,57 10,9 0,603 5 Barium 10,1 14,2 23,5 81, Kadmium <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 2,5 Kobolt <0,2 0,288 <0,2 1,01 4,08 <0,2 5 Krom <0,9 <0,9 <0,9 11,5 <0,9 <0,9 25 Koppar <1 <1 <1 4,01 26,1 <1 50 Kvicksilver <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 0,2 Nickel <0,6 0,701 <0,6 5,19 54,2 <0,6 10 Bly <0,5 <0,5 <0,5 1,84 <0,5 <0,5 5 Zink <4 <4 <4 <4 <4 <4 100 Molybden <0,5 0,953 <0,5 20,3 58,2 1,55 35 Vanadin 0,663 1,39 1,38 79,7 41,3 1,69 30 Trans-1,2-dikloreten <0,10 <0,10 0,57 <0,10 <0,10 <0,10 - Cis-1,2-dikloreten 0,17 <0,10 0,46 0,18 0,19 <0,10 - Trikloreten <0,10 <0,10 0,16 <0,10 0,4 <0,10 5 Alifater >C10-C12 <10 12 <10 17 <10 < Alifater >C12-C16 < <10 15 <10 < Alifater >C16-C35 < < < Aromater >C8-C10 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 0,1 <0, Naftalen <0,010 0,018 0,038 0,042 0,071 <0, Acenaftylen <0,010 0,02 <0,010 <0,010 <0,010 <0, Acenaften <0,010 0,017 <0,010 <0,010 <0,010 <0, Fenantren <0,010 0,014 <0,010 0,025 0,012 <0,010 2 Fluoranten <0,010 0,014 <0,010 0,048 0,014 <0,010 2 Pyren <0,010 0,013 <0,010 0,053 0,014 <0,010 2 Bens(a)antracen <0,010 <0,010 <0,010 0,052 <0,010 <0,010 0,05 Krysen <0,010 <0,010 <0,010 0,038 <0,010 <0,010 0,05 Bens(b)fluoranten <0,010 <0,010 <0,010 0,036 0,011 <0,010 0,05 Bens(k)fluoranten <0,010 <0,010 <0,010 0,017 <0,010 <0,010 0,05 Bens(a)pyren <0,010 <0,010 <0,010 0,03 <0,010 <0,010 0,05 Benso(ghi)perylen <0,010 <0,010 <0,010 0,023 <0,010 <0,010 0,05 Indeno(123cd)pyren <0,010 <0,010 <0,010 0,023 <0,010 <0,010 0,05 PAH-L <0,015 0,055 0,038 0,042 0,071 <0, PAH-M <0,025 0,041 <0,025 0,13 0,04 <0,025 2 PAH-H <0,040 <0,040 <0,040 0,22 0,011 <0,040 0,05 Resultaten visar att det i GV7 där det noterades oljelukt från jorden och grundvattnet finns förhöjda halter av alifater C12-16 och C GV12B sattes även det i ett område där oljelukt påträffats i jorden. Här har något förhöjda halter av tungmetaller (arsenik och vanadin) uppmätts liksom PAH-H. GV15 sattes också i ett område där oljelukt noterades vid jordprovtagningen. Halterna är något förhöjda för tungmetaller (arsenik, nickel,

13 Varbergs kommun Sida 13 (13) molybden och vanadin). Inga andra parametrar överskrider haltkriterierna från Naturvårdsverket. I GV1, GV10 och GV16 har inga halter uppmätts som överskrider Naturvårdsverkets haltkriterier för skydd av grundvatten. Göteborg Per Hübinette Isabelle Bengtsson