Bedömning av föroreningssituationen och dess konsekvenser vid exploatering inom område A Projekt Västerport Varbergs kommun

Transkript

1 Bedömning av föroreningssituationen och dess konsekvenser vid exploatering inom område A Projekt Västerport Varbergs kommun För: Varbergs kommun Samhällsutvecklingskontoret Upprättad: Uppdrag: Org nr Kungsgatan Göteborg

2 Varbergs kommun Sida 2 (10) Område A Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TIDIGARE UTREDNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING HISTORISKA VERKSAMHETER PÅ OMRÅDET FÖRVÄNTAD FÖRORENINGSBILD GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR SAMMANFATTNING AV FÖRORENINGSSITUATIONEN POTENTIELLA MILJÖ- OCH HÄLSORISKER VID EXPLOATERING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 9 Bilagor 1. Utdrag resultat Ramböll Resultatrapport, Structor

3 Varbergs kommun Sida 3 (10) Område A Uppdrag och syfte Kommunstyrelsens förvaltning vid Varbergs kommun (kommunen) är huvudman för Projekt Västerport. Projektet omfattar nya bostäder, verksamhetslokaler mm i hamnområdet väster om Västkustbanan från tågstation till avloppsreningsverket i norr. Projektet befinner sig i programfas. Eftersom hamnområdet utgörs av utfylld mark där det bedrivits industriell verksamhet under lång tid vill kommunen ta fram en strategi för att hantera markföroreningar i den fortsatta planeringen. Ett första steg i denna strategi är att belysa om det finns föroreningar som kan påverka hur markområdet bebyggs. Syftet med föreliggande utredning är att öka kunskapen om nuvarande föroreningssituation och belysa vilken principiell hänsyn som måste tas i den vidare planeringen av området som underlag för planprogrammet. Undersökningsområdet utgör merparten av programområdet som delats upp i tre delområden, område A, B och C. Föreliggande utredning avser område A. 2 Avgränsningar och förutsättningar För uppdraget gäller följande avgränsningar och förutsättningar: Utredningsområdet avser område A och omfattar fastigheterna Briggen 6, del av Briggen 4 och del av Getakärr 9:14. Östra hamngatan och Trafikverkets detaljplanegräns för järnvägen utgör den östra gränsen. Områdesgränserna är inte formellt definierade och kan skilja sig något åt mellan utredningar. Rapporten utgår från kommunens planprogram. Inom aktuell del av planområdet planeras nya bostäder, verksamhetslokaler i bottenplan samt i mindre omfattning kontor. Utformning och placering av byggnader är inte kända i detalj. I utredningen antas att det kan anläggas källare eller annan djup schakt för VA-ledningar etc. För att anpassa den nya stadsdelen till framtida klimatförändringar kommer nuvarande markyta att höjas så att byggnader anläggs med färdigt golv på +3,0 och för samhällskritiska funktioner en ytterligare högre nivå +3,5 (RH 2000). Ny kajkant anläggs till +2,3 m i förhållande till medelvattenytan (MW). Nuvarande markyta inom kajområdet ligger på cirka Tidigare utredningar Inom delar av undersökningsområdet (område A, B) har kommunen tidigare genomfört en historisk inventering med avseende på markföroreningar (ÅF ) samt en översiktlig miljöteknisk markundersökning (Ramböll ). Rambölls undersökning var översiktlig och omfattade 6 punkter inom aktuellt utredningsområde, dvs område A (se sammanfattning resultat i bilaga 1). Även geotekniska undersökningar har utförts i området och redovisas i en sammanställning av ÅF ( ). I samband med rivningen av den fd gastturbinstationen i Kvarteret Briggen 4 i södra delen av område A genomfördes en marksanering år Direkt söder om detta saneringsområde genomfördes under ytterligare undersökningar och sanering inför byggnation av ett parkeringshus. På platsen låg tidigare ett kolkraftverk. Parkeringshuset ligger idag precis utanför område A. Utredningar och myndighetsbeslut från dessa ärenden har studerats.

4 Varbergs kommun Sida 4 (10) Område A Information har även inhämtats från platsbesök samt möte med Miljö- och hälsoskyddskontoret (Alexander Johansson), Hamn- och gatuförvaltningen (Jan Johansson) och Hallands hamnar (Bengt Burström) samt historiska kartor och flygbilder från Lantmäteriet, kartor, flygbilder och ritningar tillhandahållna av Varbergs kommun. 4 Områdesbeskrivning Utredningsområdet (ca m 2 ) utgörs en tidigare grund havsvik som fyllts med muddermassor m m, se figur 1. Norr om område A ökar andelen schaktmassor, industriavfall, hushållsavfall successivt. Marknivån ligger på ca + 2 m. Ursprunglig havsbotten ligger ca 2-6 m under nuvarande markyta med störst mäktighet närmast kajen i väster. Av den geotekniska sammanställningen framgår att avståndet till fast botten är ca 15 m (berg/fast morän). Dagvatten från området avleds till hamnbassängen. Området utgör idag ett aktivt hamnområde med en färjeterminal (Stena Line) och kaj med tillhörande terminal och lagerlokaler, silos m m, se figur 2 och 3. I hamnen hanteras virke, pappersmassa, stålprodukter och bränslepellets. Importen består av salt, cement, massaved, jordbruksprodukter m m. Ytskikten utgörs av asfalt och betong. Figur 1. Område B i norra delen av undersökningsområdet som även omfattar område A och C (heldragen linje).

5 Varbergs kommun Sida 5 (10) Område A Figur 2. Södra delen (Sten Line) med uppställningsytor för bilar och ytskikt av betongsten (silos Hallands hamnar). Figur 3. Norra delen (Hallands hamnar) med magasin och ytskikt av asfalt. 5 Historiska verksamheter på området Den mer omfattande utfyllnaden med muddermassor påbörjades kring förra sekelskiftet och nådde dagens utbredning på 1950 talet. Hamnens historia är dock betydligt äldre. Av tidigare utredningar och historiska flygfoton framgår att det tidigare mellanlagrades stora mängder kol och koks samt flytande råvaror (kemikalier till glastillverkning, olja, eventuellt kreosot) i cisterner på området. Det fanns även verkstäder, ställverk, slip för underhåll av fartyg och i den södra delen ett kol-eldat ångkraftverk och en dieseldriven gasturbin (elkraft). Genom området passerade ett industrispår. Figur 4. Flygfoto från Cistern och kolupplag är inringade (ÅF 2014). Figur 5. Motsvarande platser markerade på en modern flygbild. Industrispåret finns kvar.

6 Varbergs kommun Sida 6 (10) Område A Förväntad föroreningsbild Inför fältarbetet upprättade Structor en provtagningsplan (Structor ) baserad på följande förväntade föroreningsbild: Vid cisterner och ledningar för olja, och ev. kreosot/tjära finns lokalt både ytlig och djup förorening efter läckage och spill vid lastning till bil och tåg. Kraftverket, gasturbinen och verkstäder i söder har spillt och hanterat petroleumprodukter och lösningsmedel samt lagrat bränslen som kunnat förorena marken. Tvärs området passerade ett industrispår. I anslutning till utlastningsplatser och cisterner kan det skett spill av petroleumprodukter och kreosot och själva spårområdet kan innehålla spår från impregnerade slipers och bekämpningsmedel. I östra delen av området har det legat ett ställverk. Transformatorer och kablar kan ha förorenat marken med metaller, olja och PCB. Lokalt förekommer utfyllnad med kol och rivningsrester etc. som kan innehålla förhöjda metallhalter. Delar av området har belagts med ytskikt av tjärasfalt med förhöjda PAH-halter. Delar av kvarlämnade förorenade betongfundament och betonggrunder från tidigare cisterner och byggnader finns kvar. Provtagningsplanen har legat till grund för placering av provpunkter och val av kemiska analyser i den kompletterande undersökningen. 7 Genomförda undersökningar Den kompletterande undersökningen i område A har omfattat 22 skruvborrhål och 7 grundvattenrör. Ett hundratal fasta prover av jord, avfall, asfalt samt grundvatten har screenats med XRF-instrument (metaller) och PID-instrument (flyktiga organiska ämnen) och ett 30-tal prover (främst misstänkt förorenade prover men också några förväntat rena prover) har analyserats på laboratorium med avseende på metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, PCB och bekämpningsmedel. Uppmätta halter av enskilda ämnen har jämförts med nationella riktvärden för att bedöma graden av förorening. Genomförande och resultat finns redovisade i en resultatrapport i bilaga 2. 8 Sammanfattning av föroreningssituationen Av genomförda undersökningar framgår följande: Analyser i fält och på laboratorium indikerar att det kan förekomma tjärasfalt i området men att omfattningen förefaller begränsad. Av historiska flygfoton framgår att området troligen var asfalterat redan på 60-talet då tjärasfalt förekom. En av sju fälttester visade utslag på tjärasfalt och i ett asfaltsprov uppmättes en PAH-halt på

7 Varbergs kommun Sida 7 (10) Område A mg/kg TS vilket dock är lägre än de 70 mg/kg TS som brukar anges som lägsta gräns för tjärasfalt. Bedömningen är ytskikten generellt inte består av tjärasfalt. Under ytskikten av asfalt och betong förekommer 1-2 m fyllning, i huvudsak bestående av sand och grus, lokalt med inslag av aska, slagg, rivningsrester m m. Lokalt förekommer höga metallhalter. Med undantag från lokala missfärgade skikt förefaller den översta fyllning innehålla låga föroreningshalter under eller i nivå med generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Under de översta metrarna fyllning förekommer grå sand och silt, troligtvis muddermassor. Analyser indikerar att muddermassorna är mer eller mindre opåverkade av den historiska verksamheten på platsen. Övergången till naturliga jordlager (tidigare havsbotten) är diffus ca 2-6 m under markytan. Tydlig petroleumlukt och något förhöjda halter alifatiska och aromatiska kolväten indikerar oljeläckageläckage i punkter placerade vid tidigare cisterner. I en punkt uppmättes en hög PAH-halt på ca 2,7 m djup vilket indikera punktutsläpp av kreosot eller annan tjärprodukt. Generellt är föroreningsgraden relativt låg i grundvattnet även om det förekommer något förhöjda halter metaller, petroleumkolväten, PAH och klorerade kolväten. Föroreningen i grundvattnet har sannolikt sitt ursprung från tidigare verksamheter inom område. Provtagningen har enbart gjorts i grundvattenrör installerade i den övre delen av grundvattenmagasinet vilket innebär att det inte kan uteslutes att det förekommer t ex klorerade lösningsmedel i djupare jordlager på mellan ca 5-15 m. Prov taget i bärlager inom spårområdet innehöll förhöjda halter PAH, sannolikt en lokal kontaminering från tjärimpregnerade slipers. Inga spår av bekämpningsmedel har uppmätts.

8 Varbergs kommun Sida 8 (10) Område A Figur 6. Provtagningspunkter och ungefärlig lokalisering där genomförd provtagning bekräftat förorening från tidigare verksamheter. Översiktlig bedömning av föroreningsgrad markerat i områden. Sammanfattningsvis visar undersökningarna att området huvudsakligen fyllts ut med rena muddermassor bestående av sand och lera. Ovan muddermassorna har man fyllt med lätt kontaminerad sand och grus. Lokalt förekommer missfärgade fasta avfall (aska, slagg m m) i den ytliga fyllningen och då är föroreningshalterna högre. Där det tidigare hanterats flytande kemikalier så som olja, PAH och lösningsmedel har mark och grundvatten förorenats lokalt. Utbredning och djup är inte känd men mot bakgrund av kemikalierna egenskaper kan det inte uteslutas att föroreningen trängt ner på djupet. Undersökningen indikerar att huvudsakligen bitumenbaserad asfalt har använts och att utbredningen av s k tjärasfalt är begränsad.

9 Varbergs kommun Sida 9 (10) Område A Potentiella miljö- och hälsorisker vid exploatering Vid en framtida exploatering av området kan följande miljö- och hälsorisker förutses: Vid schaktning för va-system, grundläggning etc. kan människor utsättas för skadliga halter av föroreningar. Enstaka prover indikerar att det lokalt förekommer bly- och arsenikhalter i akuttoxiska nivåer. Generellt är dock halterna i fyllnadsmassorna låga och kommer inte utgöra någon hälsorisk. Återanvändning av förorenade överskottsmassor kan innebära nya exponeringsförhållanden och en potentiell miljö- och hälsorisk. Omfattningen kan bedömas först i detaljplanearbetet då uppgifter om markhöjder, byggnaders placering, grundläggning m m finns framme. Preliminärt bedöms dock den tekniska kvaliteten vara så god och föroreningsgraden så låg att mycket av fyllnadsmassorna kommer kunna återanvändas i ledningsschakter, under byggnader etc. Detta bör även vara ett mål för projektet i stort. Flyktiga organiska ämnen såsom aromatiska och klorerade kolväten (petroleumprodukter och lösningsmedel) i jord och grundvatten kan avgå i ångform till byggnader och ledningar och förorsaka hälsorisker. Halterna som hittills uppmätts i den ytliga fyllningen och grundvattnet har dock i allmänhet varit låga. Markytan kommer att höjas ca 1 m vilket gör att sannolikheten för skadlig exponering kommer minska ytterligare. Djupare installation så som dag- och avloppsystem, dräneringsledningar kan skapa nya spridningsvägar för gas och förorenat grundvatten. Spridningen kan ske till områden som tidigare inte varit förorenade. Även pålar kan teoretiskt sprida förorening vertikalt. 10 Slutsatser och rekommendationer En översiktlig miljöteknisk markundersökning har utförts inom den södra delen av Varbergs hamn som underlag för ett planprogram. Av resultatet kan följande slutsatser dras: Området har fyllts ut med ett par meter fyllning med i huvudsak grus och sand, lokalt med inslag av aska, slagg, kolrester etc. med förhöjda metallhalter. Massorna överlagrar till synes ren grå silt och sand, troligtvis muddermassor. Föroreningen i fyllningen är mer eller mindre slumpvis fördelad och därmed svår att kartlägga i detalj. Som med ytskikten bör därför även bärlager undersökas kvartersvis när markanvändningen är känd och man vet var eventuell djupare schaktning för ledningar, fundament etc. skall utföras. Structors bedömning utifrån hittills genomförda undersökningar är att den mesta fyllningen är ren eller lätt kontaminerad och därmed kan lämnas kvar eller återanvändas inom området. Mer kontaminerad fyllning kan behöva tas omhand externt vid schakt för grundläggning, ledningar m m. Tidigare verksamheter i form av kemikalielagring i cisterner, kraftverk, ledningar, verkstäder m m har förorenat mark och grundvatten. Omfattningen förefaller avgränsad till områden där verksamheten bedrevs. Föroreningar utgörs primärt av petroleumprodukter, tjärämnen (PAH) och klorerade lösningsmedel. Det kan inte

10 Varbergs kommun Sida 10 (10) Område A uteslutas det finns högre halter i djupare än de ca 4 m som nu undersökts eftersom både klorerade lösningsmedel och tjära är tyngre än vatten i fri form. Det är också känt att det finns restförorening av bl a klorerade lösningsmedel från en tidigare dieseldriven gasturbin. Fortsatta undersökningar bör därför utföras som underlag för saneringsplaner och skyddsåtgärder. Kvarlämnade spårområden är kontaminerade och måste saneras vid kommande exploatering. Ytterligare provtagning av spårområden, asfalt och underliggande bärlager kan göras kvartersvis när markanvändning är känd. Sammanfattningsvis visar undersökningsresultaten att område A har förorenats av tidigare verksamheter men att omfattningen är av den graden att det bedöms kunna hanteras inom ramen för den fortsätta planprocessen. Det har dock pågått industriell verksamhet och hantering av kemikalier m m i området under lång tid så det är troligt att ytterligare markföroreningar, grunder, ledningar etc. kommer påträffas vid fortsatta undersökningar och markarbeten. I arbetet med att fastställa detaljplanen bör därför behovet av avhjälpandeåtgärder etc. undersökas och åtgärdsplaner utarbetas kvartersvis när planerna kring markanvändning är mer konkret. Exploatering av område A kan komma att ske parallellt med bygget av Varbergstunneln (ca ). Av Trafikverkets tillståndsansökan för vattenverksamhet framgår att avsänkningen vid anläggandet av det öppna tråget och betongtunneln blir i storleksordningen 1-2 m inom område A. Avsänkningen innebär att eventuellt förorenat grundvatten kommer att avledas österut in mot Trafikverkets arbetsområde och därmed inte försämra förutsättningarna för exploatering inom programområdet. Göteborg Per Hübinette Anders Bank

11 Bedömning av föroreningssituationen och dess konsekvenser vid exploatering inom område B Projekt Västerport Varbergs kommun För: Varbergs kommun Samhällsutvecklingskontoret Upprättad: Uppdrag: Org nr Kungsgatan Göteborg

12 Projekt Västerport Sida 2 (10) Område B Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TIDIGARE UTREDNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING HISTORISKA VERKSAMHETER PÅ OMRÅDET FÖRVÄNTAD FÖRORENINGSBILD GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR SAMMANFATTNING AV FÖRORENINGSSITUATIONEN POTENTIELLA MILJÖ- OCH HÄLSORISKER VID EXPLOATERING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 9 Bilagor 1. Utdrag resultat Structor Utdrag resultat Ramböll Resultatrapport Structor

13 Projekt Västerport Sida 3 (10) Område B Uppdrag och syfte Kommunstyrelsens förvaltning vid Varbergs kommun (kommunen) är huvudman för Projekt Västerport. Projektet omfattar nya bostäder, verksamhetslokaler m m i hamnområdet från järnvägsstationen i söder till avloppsreningsverket i norr. Projektet befinner sig i programfas. Eftersom hamnområdet utgörs av utfylld mark där det bedrivits industriell verksamhet under lång tid vill kommunen ta fram en strategi för att hantera markföroreningar i den fortsatta planeringen. Ett första steg i denna strategi är att belysa om det finns föroreningar som kan påverka hur markområdet bebyggs. Syftet med föreliggande utredning är att öka kunskapen om nuvarande föroreningssituation och belysa vilken principiell hänsyn som måste tas i den vidare planeringen av området som underlag för planprogrammet. Undersökningsområdet utgör merparten av programområdet som delats upp i tre delområden, område A, B och C. Föreliggande utredning avser område B. 2 Avgränsningar och förutsättningar För uppdraget gäller följande avgränsningar och förutsättningar: Utredningsområdet omfattar vad som benämns område B och omfattar fastigheterna Getakärr 9:1, 9:12 och 9:14. Östra hamngatan och Trafikverkets detaljplanegräns för järnvägen utgör den östra gränsen. Områdesgränserna är inte formellt definierade och kan skilja sig åt mellan utredningar. Rapporten utgår från kommunens planprogram. Inom aktuell del av planområdet planeras nya bostäder, verksamhetslokaler i bottenplan samt i mindre omfattning kontor. Utformning och placering av byggnader är inte kända i detalj. I utredningen förutsätts att det kan bli aktuellt med källare, djup schakt för VA-ledningar etc. För att anpassa den nya stadsdelen till framtida klimatförändringar kommer nuvarande markyta att höjas så att byggnader anläggs med färdigt golv på +3,0 och för samhällskritiska funktioner en ytterligare högre nivå +3,5 (RH 2000). Ny kajkant anläggs till +2,3 m i förhållande till medelvattenytan (MW). Nuvarande markyta inom hamnområdet ligger på cirka Tidigare utredningar I samband med huvudstudien för kvarteret Renen 2011 installerades 3 st rörgrupper inom område B, se bilaga 1. Syftet var att analysera grundvatten med avseende på klorerade lösningsmedel i plymen från fastigheten Renen 13 och västerut mot hamnen. I varje grupp finns 2-3 grundvattenrör på mellan 3-15 meters djup. Inom delar av undersökningsområdet (område A, B) har kommunen tidigare genomfört en historisk inventering med avseende på markföroreningar (ÅF ) samt en översiktlig miljöteknisk markundersökning (Ramböll ). Rambölls undersökning var översiktlig och omfattade 5 punkter inom område B (bilaga 2). Information har även inhämtats från platsbesök samt möte med Miljö- och hälsoskyddskontoret (Alexander Johansson), Hamn- och gatuförvaltningen (Jan Johansson) och

14 Projekt Västerport Sida 4 (10) Område B Hallands hamnar (Bengt Burström) samt historiska kartor och flygbilder från Lantmäteriet, kartor, flygbilder och ritningar tillhandahållna av Varbergs kommun. 4 Områdesbeskrivning Området som omfattas av nu genomförd undersökning är ca m 2 varav ca m 2 utgörs av byggnader. Ytskikten utgörs i huvudsak av asfalt. Området begränsas i väster av hamnbassängen, i öster av Östra Hamnvägen och järnvägsområdet, i söder av hamnområdet (område A) och i norr av område C, se figur 1. Marknivån ligger generellt på ca +2 m. Ursprunglig havsbotten ligger ca 2-6 m under nuvarande markyta med störst mäktighet närmast kajen i väster. Av den geotekniska sammanställningen framgår att avståndet till fast botten är ca 15 m (berg/fast morän). Dagvatten från området avleds till hamnbassängen. Inom området bedrivs idag hamnverksamhet med omlastning till båt. Verksamheten drivs av Hallands Hamnar AB men vissa av byggnaderna hyrs av andra företag. En stor del av godset utgörs av sågade trävaror, pellets, pappersmassa, träskivor, kemikalier etc. Omlastning sker både från båt och lastbil. Figur 1. Område B i norra delen av undersökningsområdet som även omfattar område A och C (heldragen linje). Figur 2. Hamnområdets centrala del med omlastning av trävaror m m. Figur 3. Nordöstra hörnet av område B. Östra Hamnvägen rakt söderut.

15 Projekt Västerport Sida 5 (10) Område B Historiska verksamheter på området Området var från början en grund havsvik som successivt fyllts ut under 1900-talet. Fyllningen antas i huvudsak utgöras av muddermassor och i de övre delarna schaktmassor med bättre bärighet. Fyllnadsmäktigheten är uppskattningsvis 2-5 m med de största mäktigheterna i väster mot hamnbassängen. I figur 4 nedan visas ursprunglig strandlinje och utfyllnad på historiska kartor från åren 1919/25 respektive Under 1900-talet har verksamheten omfattat hantering av bland annat kol (koks), bilar och virke. Inom området har det även funnits cisterner med petroleumprodukter och restprodukter från skogsindustrin så som tallolja samt enligt uppgift även en transformatoranläggning och en impregneringsanläggning med hantering av kreosot i områdets östra del mot Östra Hamnvägen. På de historiska flygbilderna i figur 5 syns upplag med kol/koks, bilar, cisterner etc. Inom området finns flera industrispår varav minst ett används fortfarande längs områdets östra gräns. Figur 4. Ursprunglig strandlinje och utfyllnad för hamnområde område B.

16 Projekt Västerport Sida 6 (10) Område B Ev. kreosotimpregnering Figur 5. Historiska flygbilder över område B. På bilderna syns upplag med kol/koks, cisterner m.m. Eventuellt är det den tidigare anläggningen för kreosotimpregnering som syns mellan områdesgränsen och Östra Hamnvägen. 6 Förväntad föroreningsbild Med utgångspunkt från en historisk bakgrundsstudie och resultat från tidigare undersökningar upprättade Structor en provtagningsplan baserad på följande förväntade föroreningsbild (Structor ): Området har fyllts ut med muddermassor och schaktmassor. Lokalt kan förhöjda halter av metaller, PAH och olja påträffas i den övre fyllningen från tidigare hantering av kol/koks, olja. Även avfall kan ha använts vid utfyllnad. I anslutning till den förmodade impregneringsanläggningen i öster kan marken och grundvattnet ha förorenats med PAH, dels från impregneringsvätskor, dels från avfall och rivningsrester. I grundvattnet kan spår av klorerade lösningsmedel påträffas. Källan till den föroreningen bedöms dock vara kvarteret Renen m öster om området. Inom begränsade delar av området kan det förekomma tjärasfalt. I sydvästra delen av området finns ett f.d. industrispår som har asfalterats över. Enligt uppgift skall varken räls eller slipers ha plockats upp. Provtagningsplanen har legat till grund för placering av provpunkter och val av kemiska analyser i den kompletterande undersökningen.

17 Projekt Västerport Sida 7 (10) Område B Genomförda undersökningar Den kompletterande undersökningen i område B har omfattat 12 skruvborrhål, 5 provgropar och 4 grundvattenrör. Ett hundratal fasta prover av jord, avfall, asfalt samt grundvatten har screenats med XRF-instrument (metaller) och PID-instrument (flyktiga organiska ämnen) och ett 30-tal prover (främst misstänkt förorenade prover men också några förväntat rena prover) har analyserats på laboratorium med avseende på metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, PCB och bekämpningsmedel. Uppmätta halter av enskilda ämnen har jämförts med nationella riktvärden för att bedöma graden av förorening. Genomförande och resultat finns redovisade i bilaga 3. 8 Sammanfattning av föroreningssituationen Av genomförda undersökningar framgår följande: Marklagren i området utgörs av fyllning i form av muddermassor med en diffus övergång till äldre havsbotten. Mäktigheten av muddermassorna är ca 2-3 m. Över muddermassorna påträffas generellt ett ca 2 m lager av fyllning bestående av grus och sand. Fyllnadslagret är ställvis svart eller mörkbrunt och består i vissa partier av slaggmaterial men förefaller överlag vara mer eller mindre rent. Lokalt förekommer höga metallerhalter, bl a bly, zink, koppar, kvicksilver. Där förhöjda halter uppmätts förekommer oftast avfall så som trä, glas, tegel, betong m m. De förhöjda halterna är i huvudsak koncentrerade till fyllning på 1-2 m djup men förekommer lokalt även djupare ner. Förhöjda halter av PAH ( tjärämnen ) påträffades i flera prover ner till 3 m. Analyserna överensstämde i stort med fältintrycken med tydlig lukt av tjära och olja och inslag av avfall (trärester, skrot, betong m m) och återfinns främst i områdets nordöstra del där det tidigare förefaller förekommit impregnering med tjära (PAH). Asfalt finns inom hela hamnområdet och i punkter som borrades strax utanför hamnområdet (på GC-banan). Inga prover gav indikation på tjärasfalt varken vid fält- eller laboratorieanalys. Generellt är föroreningsgraden relativt låg i grundvatten även om det lokalt förekommer förhöjda halter av framförallt PAH och arsenik. Dessa halter uppmättes i rör installerade där också föroreningen konstaterats i fyllning i nordöstra delen i anslutning till platsen där det tidigare sannolikt bedrevs impregnering. Vid den kompletterande undersökningen bekräftar att det förekommer spår av klorerade lösningsmedel i det ytliga grundvattnet som sannolikt har sitt ursprung från kvarteret Renen öster om järnvägsområdet. Vid undersökningen 2011 togs även prov på djupare grundvattnet under leran på mer än m djup där halterna var högre.

18 Projekt Västerport Sida 8 (10) Område B Figur 6. Grov uppskattning av området med förhöjda föroreningshalter. Avser ytligare marklager som kan beröras av en framtida byggnation. Sammanfattningsvis visar undersökningarna att delar av området fyllts ut med förorenade fyllnadsmassor med rivningsrester med inslag av slagg och aska. Lokalt är halterna höga, framförallt vad gäller PAH, bly och zink. Föroreningen påträffas i huvudsak på mellan 0,5 och 2 m djup, lokalt ner mot 3 m. I östra delen av det förorenade området ska den enligt obekräftade uppgifter funnits en impregneringsanläggning. Förekomsten av PAH och synlig tjära indikerar att anläggningen har rivits och använts som markutfyllnad. Övriga delar av området förefaller var utfyllda med mer eller mindre rena mudder-och schaktmassor.

19 Projekt Västerport Sida 9 (10) Område B Potentiella miljö- och hälsorisker vid exploatering Vid en framtida exploatering av området kan följande miljö- och hälsorisker förutses: Förhöjda halter av metaller och PAH förekommer på mellan 0,5 3 m djup. Vid schaktning för VA-system, grundläggning etc. kan därför människor utsättas för skadliga halter av föroreningar. Återanvändning av förorenade överskottsmassor kan innebära nya exponeringsförhållanden och en potentiell miljö- och hälsorisk. Omfattningen kan bedömas först i detaljplanearbetet då uppgifter om markhöjder, byggnaders placering, grundläggning m m finns framme. Preliminärt bedöms dock den ytliga fyllningen i områdets nordöstra delar vara så dålig ur teknisk synvinkel och innehålla så pass höga föroreningshalter att återfyllning är olämplig. I övriga delar bedöms dock fyllnadsmassorna kunna återanvändas i ledningsschakter, under byggnader etc. Flyktiga organiska ämnen såsom aromatiska kolväten i jord och grundvatten kan avgå i ångform till byggnader och ledningar och förorsaka hälsorisker. Halterna som hittills uppmätts i den ytliga fyllningen är lokalt höga och utgörs primärt av PAH (tjärämnen). Markytan kommer att höjas ca 1 m vilket gör att sannolikheten för skadlig exponering kan komma att minska. Djupare installation så som dag- och avloppsystem, dräneringsledningar kan skapa nya spridningsvägar för gas och förorenat grundvatten. Spridningen kan ske till områden som tidigare inte varit förorenade. Även pålar kan teoretiskt sprida förorening vertikalt. 10 Slutsatser och rekommendationer En översiktlig miljöteknisk markundersökning har utförts inom område B projekt Västerport som underlag för ett planprogram. Av resultatet kan följande slutsatser dras: Drygt hälften av området utgörs mer eller mindre rena mudder- och schaktmassor av sand och grus med mindre inslag av avfall som bör kunna lämnas kvar eller återanvändas inom området om det av tekniska skäl behöver schaktas upp. Områdets nordöstra delar har fyllts ut med schakt- och rivningsavfall med förhöjda halter av metaller och PAH. De förhöjda PAH-halterna antas vara tjärämnen från en tidigare impregneringsanläggning. Lokalt är föroreningsgraden så hög och andelen rivningsavfall stor att massorna kan komma behöva schaktas trots att markytan höjs. De förorenade massorna överlagras generellt av ca 0,5-1 m rena bärlagermassor som bör kunna återanvändas på plats. Kvarlämnade spårområden är sannolikt kontaminerade av metaller (arsenik) eller PAH (kreosot) och måste saneras vid kommande exploatering. Ytterligare provtagning av spårområden, asfalt och underliggande bärlager kan göras kvartersvis när kommande markanvändning är känd.

20 Projekt Västerport Sida 10 (10) Område B Det ytliga grundvattnet innehåller lokalt förhöjda halter av PAH och klorerade lösningsmedel men är överlag måttligt eller inte förorenat. Halterna bedöms generellt så låga att det inte kommer att hindra en planerad exploatering. Sammanfattningsvis visar undersökningsresultaten att område B har förorenats av tidigare verksamheter och att omfattningen i de nordöstra delarna är så pass stor att avhjälpandeåtgärder och hantering av förorenade överskottsmassor kan bli aktuellt vid en exploatering. Då djupet är begränsat och föroreningen utgörs av blandade fyllnads- och rivningsmassor med metaller och PAH förefaller konventionell urschaktning och externt omhändertagande vara den mest troliga åtgärdstekniken. Blir det aktuellt med djupare grundläggning (garage etc.) innebär föroreningen i praktiken enbart en tillkommande kostnad för externt omhändertagande. I detaljplanearbetet bör behovet av avhjälpandeåtgärder undersökas och åtgärdsplaner utarbetas kvartersvis när den slutliga markanvändningen planeras. Exploatering av område B kan komma att ske parallellt med bygget av Varbergstunneln (ca ). Av Trafikverkets tillståndsansökan för vattenverksamhet framgår att avsänkningen vid anläggandet av det öppna tråget och betongtunneln blir i storleksordningen 1-2 m inom område B. Avsänkningen innebär att eventuellt förorenat grundvatten kommer att avledas österut in mot Trafikverkets arbetsområde och därmed inte försämra förutsättningarna för exploatering inom programområdet. Göteborg Per Hübinette Isabelle Bengtsson

21 Bedömning av föroreningssituationen och dess konsekvenser vid exploatering inom område C Projekt Västerport Varbergs kommun För: Varbergs kommun Samhällsutvecklingskontoret Upprättad: Uppdrag: Org nr Kungsgatan Göteborg

22 Projekt Västerport Sida 2 (10) Område C Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TIDIGARE UTREDNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING HISTORISKA VERKSAMHETER PÅ OMRÅDET FÖRVÄNTAD FÖRORENINGSBILD GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR SAMMANFATTNING AV FÖRORENINGSSITUATIONEN POTENTIELLA MILJÖ- OCH HÄLSORISKER VID EXPLOATERING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 9 Bilagor 1. Resultatrapport, daterad

23 Projekt Västerport Sida 3 (10) Område C Uppdrag och syfte Kommunstyrelsens förvaltning vid Varbergs kommun (kommunen) är huvudman för Projekt Västerport. Projektet omfattar nya bostäder, verksamhetslokaler m m i hamnområdet väster om Västkustbanan från tågstationen till avloppsreningsverket i norr. Projektet befinner sig i programfas. Eftersom hamnområdet utgörs av utfylld mark där det bedrivits industriell verksamhet under lång tid vill kommunen ta fram en strategi för att hantera markföroreningar i den fortsatta planeringen. Ett första steg i denna strategi är att belysa om det finns föroreningar som kan påverka hur markområdet kan bebyggas. Syftet med föreliggande utredning är att öka kunskapen om nuvarande föroreningssituation och belysa vilken principiell hänsyn som måste tas i den vidare planeringen av området som underlag för planprogrammet. Undersökningsområdet utgör merparten av programområdet som delats upp i tre delområden, område A, B och C. Föreliggande utredning avser område C. 2 Avgränsningar och förutsättningar För uppdraget gäller följande avgränsningar och förutsättningar: Utredningsområdet omfattar vad som benämns som område C inom Projektet Västerport, dvs. hela eller delar av fastigheterna Getakärr 9:6, 9:12 och 9:13 (Varbergs kommun), Getakärr 9:8 (Archemi Fastigheter AB) samt Getakärr 9:9 (Varbergs Fastighetsbolag). Områdesgränserna är inte formellt definierade och kan skilja sig åt mellan utredningar. Rapporten utgår från kommunens planprogram. Inom delområde C planeras bl a verksamhetslokaler, kontor, grönytor och eventuellt bostäder i söder. I utredningen förutsätts att det kan bli aktuellt med källare, schakt för VA-ledningar etc. För att anpassa den nya stadsdelen till framtida klimatförändringar kommer nuvarande markyta att höjas så att byggnader anläggs med färdigt golv på +3,0 och för samhällskritiska funktioner en ytterligare högre nivå +3,5 (RH 2000). Ny kajkant anläggs till +2,3 m i förhållande till medelvattenytan (MW). Nuvarande markyta inom kajområdet ligger på cirka +2. Delar av området utan bebyggelse kan komma ligga på en lägre nivå. 3 Tidigare utredningar I området har det tidigare utförts en rad undersökningar i samband med exploatering, ledningsdragning etc. Följande underlag har använts i utredningen: Ramböll (fjärrvärmeledning), ÅF (historisk inventering steg 1, område A,B,C), Ramböll (sammanställning), ÅF (Getterön 2:1, Getakärr 9:1, steg 2), ÅF (Getakärr 9:19), , rev Ramböll, Nybyggnad hamnmagasin (Getakärr 9:19 m.fl.), WSP, Derome Timber, Ramböll (Getakärr 9:9, 9:17),

24 Projekt Västerport Sida 4 (10) Område C Information har även inhämtats från platsbesök samt möte med Miljö- och hälsoskyddskontoret (Alexander Johansson), Hamn- och gatuförvaltningen (Jan Johansson) och Hallands hamnar (Bengt Burström) samt historiska kartor och flygbilder från Lantmäteriet, kartor, flygbilder och ritningar tillhandahållna av Varbergs kommun. 4 Områdesbeskrivning Delområde C utgör ett ca m 2 stort markområde varav ca m 2 utgör byggnader. Ytskikten utgörs av asfalt, grus och gräsytor. Området begränsas i väster av planerat nytt hamnområde, i öster av järnvägsområdet och i söder av hamnbassängen. Gränsen i norr har tillsvidare dragits i höjd med tidigare industrispår och värmeverket. Marknivån ligger generellt på ca +2 m och nivåvariationerna är små. Inom området bedrivs idag industriell verksamhet och hamnverksamhet. Centralt och i väster dominerar SWT Paper AB (pappersemballage etc.) och Woodtech (tryckimpregnering) i f.d. Gyprocs byggnad samt diverse småindustrier i f.d. Eternit AB:s långsmala byggnad i väster. Norr om den f.d. eternitfabriken bedrivs avfallshantering (upplag schaktmassor, rivningsavfall etc.). I söder sker omlastning av varor från och till båt. Öster om Östra Hamnvägen sker kemikalielagring i cisterner och i den norra delen mellanlagring av schaktmassor. Figur 1. Område C i norra delen av undersökningsområdet som även omfattar område A och B (heldragen linje). Figur 2. Cisterner i områdets östra del (under avveckling). Figur 3. Öppna fält med lagring av schaktmassor mm i områdets norra del.

25 Projekt Västerport Sida 5 (10) Område C Figur 4. F.d. Eternits byggnad. Vy från söder mot norr. Figur 5. Woodtech i f.d. Gyprocs lokaler (norra delen). 5 Historiska verksamheter på området Området var från början en grund havsvik som successivt fyllts ut under 1900-talet. I den norra och nordöstra delen har kommunalt och industriellt avfall deponerats från 1930-talet fram på 1960-talet. Fyllnadsmäktigheten är uppskattningsvis 2-3 m. I figur 6 nedan visas historiska kartor med ursprunglig strandlinje. I den södra delen av området anlades ett industriområde där den dominerande historiska verksamheten varit tillverkning av gipsskivor och eternitrör. Gyproc AB tillverkade gipsskivor från slutet av 1950-talet till Väster om Gyproc bedrev AB Eternitrör tillverkning från 1964 till Processavfall i form av trasiga rör, slam, spån, filter m m deponerade väster och norr om industribyggnaden. Depåområdet i öster har funnits sedan slutet av 1950-talet. I cisterner har lagrats i huvudsak petroleumprodukter men även tallolja och andra produkter från skogsindustrin samt kreosot. Som mest fanns ett tiotal cisterner i området. Hanteringen har genom åren förorsakat markförorening som i några fall sanerats. Verksamheten är nu under avveckling. Figur 6. Ursprunglig strandlinje och utfyllnad för industriområde för område C.

26 Projekt Västerport Sida 6 (10) Område C Förväntad föroreningsbild Med utgångspunkt från en historisk bakgrundsstudie och resultat från tidigare undersökningar upprättade Structor en provtagningsplan baserad på följande förväntade föroreningsbild (Structor ): De centrala delarna av området har fyllts ut med i muddermassor (silt, sand) och schaktmassor med låg föroreningsgrad. Lokalt förekommer utfyllnad med gips kring den f.d. gipsfabriken. I områdets västra del mot Farehamnen har omfattande utfyllnader gjorts med eternitavfall. I norr har utfyllnad gjorts med schakt- och rivningsmassor, gipsavfall m m med låg föroreningsgrad. Asfaltering förefaller ha skett först på 1970 och 1980-talet varför sannolikheten att påträffa tjärasfalt med höga PAH-halter bedöms liten. Områdets östra del mellan järnvägen och Östra Hamnvägen har fyllts ut med hushålls- och industriavfall och schaktmassor. Föroreningsgraden kan variera mycket på korta avstånd beroende på avfallets karaktär. I den södra delen förekommer lokalt oljekontminering från tidigare spill och läckage. Provtagningsplanen har legat till grund för placering av provpunkter och val av kemiska analyser i den kompletterande undersökningen. Tidigare undersökningar är koncentrerade till området öster om Östra Hamnvägen samt i området norr och väster om den f.d. eternitfabriken. Det fanns därför ett behov av att öka kunskapen om föroreningssituationen kring de två fabriksbyggnaderna. 7 Genomförda undersökningar Den kompletterande undersökningen i område C har omfattat 7 skruvborrhål, 11 provgropar och 5 grundvattenrör. Ett hundratal fasta prover av jord, avfall, asfalt samt grundvatten har screenats med XRF-instrument (metaller) och PID-instrument (flyktiga organiska ämnen) och ett 40-tal prover (främst misstänkt förorenade prover men också några förväntat rena prover) har analyserats på laboratorium med avseende på metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, PCB och bekämpningsmedel. Uppmätta halter av enskilda ämnen har jämförts med nationella riktvärden för att bedöma graden av förorening. Genomförande och resultat finns redovisade i bilaga 1. 8 Sammanfattning av föroreningssituationen Område C har grovt delats in i fyra områden med likartad föroreningsgrad, se figur 7 nedan. Det förekommer naturligtvis variationer inom delområden och gränserna är inte exakta. Delområde C:1 mark kring fabriksbyggnader Området är utfyllt med ca 2-3 m grus och sand (schaktmassor) med visst inslag av avfall i form av slagg, gips, asfalt. Överlag är halterna av metaller, alifatiska och aromatiska kolväten och PAH låga och under Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). Anledningen till att det förekommer lite avfall antas bero på att

27 Projekt Västerport Sida 7 (10) Område C området fylldes ut under kort tid med geotekniskt bra massor för anläggning av industribyggnader. Delområde C:2 uppläggningsområde norr om fabriksbyggnader I områdets norra del (norr om f.d. Eternit och Gyproc) är utfyllnaden ca 2 m och utgörs i huvudsak av grus, sten och sand med visst inslag av avfall (tegel, slagg, gips). Lokalt förekommer något förhöjda metallhalter och PAH-halter (över MKM). Generellt är föroreningsgraden låg. I detta område har ingen industriell verksamhet bedrivits men uppläggning av schaktmassor och avfall etc. har skett genom åren. I den nordöstra delen av området påträffades kraftigt oljeförorenade massor varför denna del av området hänförts till delområde C:4 med liknande föroreningsbild, dvs. området öster om Östra Hamnvägen. Delområde C:3 gränsområdet mot Farehamnen i väster Väster om den före detta eternitfabriken har den tidigare havsviken fyllts ut med schaktmassor och industriavfall 2 3 m. Gränsen för detta utfyllnadsområde ligger i huvudsak utanför område C men har av försiktighetsskäl dragits in mot öster då den framtida exploateringsgränsen i nuläget inte går att fastställa exakt. Fyllningen utgörs till stor del av grus och sand med inslag av eternitavfall (rör) och asbestslam. Enligt uppgift sjunker marken inne på hamnområdet undan på grund av kollaps i avfallet och måste därför regelbundet lagas. Med undantag från eternit/asbest förefaller föroreningsgraden i övrigt vara låg eller måttlig sett som helhet. Delområde C:4 området öster om Östra Hamnvägen Området mellan Östra Hamnvägen och järnvägen utgörs av hushålls- och industriavfall, bygg- och rivningsavfall samt fyllning med minerogena schaktmassor. Generellt är detta område mer förorenat än marken väster om Östra Hamnvägen. Kemikaliehanteringen i områdets södra del har genom åren förorsakat markförorening av petroleumkolväten och tjära (PAH) varav en del mark sanerats. Området är dock överlag så pass förorenat att det är svårt att avgöra den exakta källan till föroreningen. Uppmätta halter av metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH mm varierar över hela området men överstiger frekvent MKM och lokalt den i branschen vedertagna gränsen för farligt avfall (Avfall Sverige). Grundvatten Fem grundvattenrör har installerats inom delområde C:1 (runt fabriksbyggnaden) inom ramen för undersökningen Vattenprov från de fem rören har analyserats med avseende på metaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, klorerade alifater (lösningsmedel) och BTEX. Inga halter över rapporteringsgränser har dock uppmätts. Även tidigare undersökningar bekräftar att halter i grundvatten generellt är låga. I deponiområdet öster om Östra Hamnvägen förekommer dock lokalt förhöjda halter även i grundvatten i områden med kraftigt förorenad fyllning.

28 Projekt Västerport Sida 8 (10) Område C Figur 7. Uppdelning av område C i delområden med olika bedömd föroreningsgrad. 9 Potentiella miljö- och hälsorisker vid exploatering Vid en framtida exploatering av området kan följande miljö- och hälsorisker förutses: Förhöjda halter av metaller, alifatiska och aromatiska kolväten och PAH förekommer lokalt och i huvudsak i den östra delen. Vid schaktning för VA-system, grundläggning etc. kan därmed människor utsättas för skadliga halter av föroreningar. Återanvändning av förorenade överskottsmassor kan innebära nya exponeringsförhållanden och en potentiell miljö- och hälsorisk. Omfattningen kan bedömas först i detaljplanearbetet då uppgifter om markhöjder, byggnaders placering, grundläggning m m finns framme. Preliminärt bedöms dock fyllningen i områdets

29 Projekt Västerport Sida 9 (10) Område C östra delar och eventuellt längst i väster mot Farehamnen vara så dålig ur teknisk synvinkel och innehålla så pass höga föroreningshalter att återfyllning är olämplig. I övriga delar av området bedöms dock fyllnadsmassorna kunna återanvändas i ledningsschakter, under byggnader etc. Flyktiga organiska ämnen såsom aromatiska kolväten i jord och grundvatten kan avgå i ångform till byggnader och ledningar och förorsaka hälsorisker. Halterna som hittills uppmätts i området östra del är lokalt höga och utgörs av alifatiska kolväten och även PAH (tjärämnen). Markytan kommer att höjas ca 1-1,5 m vilket gör att sannolikheten för skadlig exponering dock kan komma att minska. Djupare installationer så som dag- och avloppsystem, dräneringsledningar kan skapa nya spridningsvägar för gas och förorenat grundvatten. Spridningen kan ske till områden som tidigare inte varit förorenade. Även pålar kan teoretiskt sprida förorening vertikalt. 10 Slutsatser och rekommendationer En översiktlig miljöteknisk markundersökning har utförts inom område C projekt Västerport som underlag för ett planprogram. Av resultatet kan följande slutsatser dras: I området kring fabriksbyggnaderna (ovan C:1) är marken utfylld med stabila massor med generellt låg föroreningsgrad. Vid en exploatering med djupare schakter kan det bli aktuellt att ta hand om förorenade överskottsmassor extern men sannolikt bör massorna kunna återfyllas givet att de uppfyller geotekniska krav. Föroreningssituationen bedöms inte innebära några hinder för planprogrammet. Markområdet norr om fabriksbyggnaderna (ovan C:2) som används som massupplag m m har liknande karaktär som C:1 men marken är något mer förorenad. Kostnaderna för eventuellt externt omhändertagande kan eventuellt öka och möjligheten till återfyllning minska men bedöms sammantaget inte innebära något hinder för planprogrammet. Området väster om fabriksbyggnaderna (ovan C:3) är relativt litet och det är osäkert i vilken omfattning det kommer att beröras av exploatering. Avfallet i marken utgör ingen uppenbar risk idag (asbest är inte spridningsbenäget) men området kan knappast bebyggas utan urschaktning och/eller omfattande geotekniska förstärkningsåtgärder. De dåliga markförhållandena innebär försvårande (och fördyrande) omständigheter men inte inget hinder för planprogrammet. Området öster om Östra Hamnvägen (ovan C:4) är det mest förorenade, mycket beroende på omfattande historisk deponering av hushålls- och industriavfall. Även verksamheten på området har förorsakat förorening, främst kemikalielagringen. Vid en exploatering kan det bli aktuellt att schakta ur massor både av geotekniska skäl och på grund av föroreningar. Mäktigheten är begränsad (2-3 m) och avfallet heterogent varför någon annan saneringsmetod än schaktning sannolikt inte är aktuell. Av samma anledning finns det god möjlighet att få marken så ren att exploatering kan ske utan restriktioner. Exploateringskostnaden för detta delområde bedöms dock bli högre än för övriga delområden inom område C.

30 Projekt Västerport Sida 10 (10) Område C Sammanfattningsvis visar undersökningsresultaten att område C utgörs av delområden med olika karaktär på fyllning och olika grad av förorening. I de mest förororenade delarna kan det av tekniska och miljörelaterade skäl bli aktuellt att sanera bort all förorening, vilket dock bedöms kunna göras med god kontroll då mäktigheten är liten och urschaktning möjlig. I övriga delar bedöms exploatering kunna ske utan omfattande saneringsinsatser, i synnerhet då området behöver höjas med någon meter för att möta framtida havsnivåhöjning. I samband med att detaljplaner utarbetas kommer ytterligare undersökningar behövas. Dessa kan då anpassas bättre till planerad bebyggelse på kvartersnivå och behov och omfattning av saneringsåtgärder preciseras. Ett sätt att optimera sanering och markanvändning är att anlägga källare i delar med dålig fyllning och höga föroreningshalter då kostnader för urschaktning och geotekniska provisorier då ändå uppstår. Göteborg Per Hübinette Isabelle Bengtsson

31 Resultatrapport Miljöteknisk markundersökning av mark och grundvatten inom projekt Västerport område A, Varbergs kommun För: Varbergs kommun Samhällsutvecklingskontoret Upprättad: Uppdrag: Upprättad av: Isabelle Bengtsson Granskad av: Per Hübinette Org nr Kungsgatan Göteborg

32 Varbergs kommun Sida 2 (13) Projekt Västerport, område A Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR OCH PROVTAGNINGSPLAN PROVTAGNING OCH ANALYSER RESULTAT FÄLTOBSERVATIONER RIKTVÄRDEN JORDANALYSER ASFALTSANALYS GRUNDVATTENANALYSER Bilagor 1. Fältprotokoll jordprovtagning med XRF-värden 2. Anteckningar och fältprotokoll för grundvattenrör 3. Sammanställning analysresultat jord 4. Sammanställning analysresultat grundvatten

33 Varbergs kommun Sida 3 (13) Projekt Västerport, område A Bakgrund och syfte Samhällsutvecklingskontoret i Varbergs kommun planerar att ställa om delar av hamnområdet i Varberg till att omfatta bostäder, verksamhetslokaler och kontor (Projekt Västerport). I projektet ska en markhöjning genomföras för att klara framtida havsnivåhöjningar. Samhällsutvecklingskontoret ska ta fram en strategi för hur eventuella markföroreningar ska hanteras. I området har det under lång tid bedrivits verksamhet som kunnat förorena mark. Samhällsutvecklingskontoret i Varbergs kommun har gett (Structor) i uppdrag att ta fram en provtagningsplan samt genomföra en miljöteknisk markundersökning inom område A vilket är den södra delen av Projekt Västerport. Markområdet som omfattas av nu genomförd undersökning är ca m 2 stort och ingår i den del av i det som benämns område A programfasen, se Figur 1. Område A Figur 1. Flygfoto över hamnområdet i Varberg där området som omfattas av genomförd miljöteknisk markundersökning har markerats med rött (markområde område A).

34 Varbergs kommun Sida 4 (13) Projekt Västerport, område A Områdesbeskrivning Undersökningsområdet är en del av hamnen i Varberg, direkt väster om järnvägen (Västkustbanan). På området bedriver Stena verksamhet i form av färjeterminal i söder och i den norra delen av undersökningsområdet bedriver Hallands hamnar verksamhet i form av lastning och lossning av varor. Området har historiskt fyllts ut med muddermassor och därefter har hamnen och tillhörande verksamheter etablerats. 3 Tidigare undersökningar och provtagningsplan Inom området har det tidigare genomförts en historisk inventering (ÅF ) och en översiktlig miljöteknisk markundersökning (Ramböll ). Vid den historiska inventeringen framkom följande: Området utgörs till viss del av utfylld havsvik. Havsviken har fyllts med muddermassor men schaktmassor och eventuellt avfall kan ha använts. Fyllningens mäktighet från dagens ytskikt med bärlager uppskattas vara någon meter. Inom området har det tidigare funnits ytor för mellanlagring av kol och koks, silos och en cistern för råvaror (kemikalier till glastillverkning, olja), verkstäder, slip för underhåll av fartyg, ett koleldat ångkraftverk, en dieseldriven gasturbin, spårområde och ett ställverk. Från Rambölls översiktliga undersökning 2015 (6 borrpunkter) framgår att fyllningen är mellan 0,5-3 m mäktig och i huvudsak fri från förorening. Förhöjda halter olja, PAH och arsenik har påträffats lokalt. PAH-halterna påträffas där det tidigare fanns cisterner. Arsenik påträffades i ett ytligt prov. Med underlag av resultat från tidigare undersökningar och verksamhet som bedrivits på platsen upprättades en föroreningshypotes, dvs en förväntad föroreningsbild. Med hypotesen som grundupprättades därefter en provtagningsplan som förankrades hos miljömyndigheten. 4 Provtagning och analyser Den miljötekniska markundersökningen genomfördes som skruvborrning med geoteknisk borrbandvagn av Isabelle Bengtsson under tre dagar i september Markundersökningen omfattade 22 borrpunkter spridda över området och i vissa fall riktade till områden där förorening kunde misstänkas, exempelvis vid ställverk och intill cisterner, se Figur 2. Två punkter (1 och 2) ligger strax norr om delområde A). I sex av borrpunkterna installerades grundvattenrör. I borrpunkterna uttogs jordprover på varje urskiljbart jordlager eller halvmetersvis. Prover på fyllning analyserades i fält med avseende på flyktiga kolväten med fältinstrument PID. I områden där klorerade lösningsmedel misstänktes användes även fältinstrument HDI för att detektera eventuella klorerade lösningsmedel. Samtliga prover på fyllning (ca 150 st)

35 Varbergs kommun Sida 5 (13) Projekt Västerport, område A screenades för innehåll av tungmetaller med fältinstrument XRF. De asfaltsprover som uttagits har screenats i fält med asfaltsspray för en indikation på om det är tjärasfalt. Inom spårområdet i nordöst uttogs ytliga prover på material från spåret. I bilaga 1 finns fältprotokoll från provtagningen, med resultat av mätningar med XRF och PID. Grundvattenrör installerades i sex borrpunkter. Rören sattes till den nivå där det var sannolikt att grundvatten skulle tränga in. Information om grundvattenrören samt fältprotokoll för uppmätt ph, konduktivitet osv finns i bilaga 2. Figur 2. Provtagningsplan med borrpunkter markerade med blått och rött. I blå punkter installerades grundvattenrör.

36 Varbergs kommun Sida 6 (13) Projekt Västerport, område A Prover som i första hand misstänkts kunna vara förorenade har analyserats på laboratorium med avseende på tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH, PCB, klorerade lösningsmedel och bekämpningsmedel. Fördelningen av analyser för jord, asfalt och grundvatten framgår av Tabell 1 nedan. Tabell 1. Sammanställning av antalet prover som analyserats på laboratorium. Material Analys Antal prover Tungmetaller 17 / 1 Jord Alifater, aromater och PAH 12 / 1 (understrykning visar PCB 4 handprovtagning inom spårområde) Bekämpningsmedel 1 Klorerade lösningsmedel 5 Asfalt PAH 2 Tungmetaller 6 Grundvatten Alifater, aromater och PAH 6 Klorerade lösningsmedel 6 5 Resultat 5.1 Fältobservationer Av fältdokumentationen från jordprovtagningen (bilaga 1) framgår sammanfattningsvis följande: Muddermassor eller äldre havsbotten har påträffats i alla borrpunkter. Övergången mellan utfyllt material och äldre havsbotten har varit svår att bedöma då de består av liknande material (sand och lera). Mäktigheten av muddermassorna har uppgått till ungefär 2-6 m beroende på lokalisering av borrpunkt. Fyllnadsmaterial: Det fanns generellt ett lager av fyllning av grusig sand med ställvis inslag av lera över hela undersökningsområdet. I vissa punkter innehöll detta material tegel och ett svart eller mörkbrunt material. I borrpunkt 14 och 15 noterades rivningsrester i betydande omfattning. Notering om oljelukt: I tre borrpunkter (7, 12/12B och 15) noterades olje- eller bensin/diesellukt på olika djup i fyllning som främst bestod av sand. I punkt 7 påträffades lukten på 2-4 m, i punkt 12 på 0,3-2 m för att därefter avta och i punkt 15 mellan 0,1-3m. Asfalt finns inom Hallands hamnars område samt på piren ut från Stena. Inom Stenas terminalområde ligger gatsten på ytan. Inom Hallands hamnars område noterades ingen indikation på att det skulle vara tjärasfalt medan asfalten på piren visade viss indikation på tjärasfalt.

37 Varbergs kommun Sida 7 (13) Projekt Västerport, område A Grundvatten: I sex av borrpunkterna installerades grundvattenrör. God tillrinning på grundvattnet noterades i samtliga rör. Grundvattenrören sattes på ett djup av ca 4-6 m. Prover som uttogs för analys av tungmetaller har filtrerats i fält. Prover som uttagits för analys av flyktiga kolväten förvarades kylt innan transport till laboratorium. Figur 3. Borrpunkt 3 med ett mörkbrunt lager av grusig sand. Detta innehåller arsenik i halter över MKM. Figur 4. Borrpunkt 7 med ett mörkbrunt/svart material som innehåller koppar i halter över MKM. I denna borrpunkt luktade fyllnadsmassorna av olja. Figur 5. Borrpunkt 13 med ett svart slaggliknande material som innehåller höga halter av bland annat bly. Figur 6. En ytlig provtagning av sand kring spår gjordes för hand. Halter av PAH överskrider riktvärdet för MKM.

38 Varbergs kommun Sida 8 (13) Projekt Västerport, område A Figur 7. Området är utfyllt med muddermassor som är svåra att urskilja från naturligt material. Muddermassorna består främst av sand och lera. Figur 8. Asfalten på området är tunn och har inte gett någon indikation på tjärasfalt förutom viss indikation på piren. Figur 9. Provtagning av grundvatten med peristaltisk pump. Figur 10. Utrustning för att i samband med provtagningen mäta flyktiga kolväten (PID) och klorerade lösningsmedel (HDI). 5.2 Riktvärden Mark Uppmätta föroreningshalter i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM = Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, exempelvis bostadsområden. MKM = Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning, exempelvis industriområden och vägar. Asfalt För asfalt används de riktlinjer för hantering och klassificering av tjärasfalt som finns på Göteborgs stads hemsida

39 Varbergs kommun Sida 9 (13) Projekt Västerport, område A Grundvatten För grundvatten används Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten vilka återfinns i Naturvårdsverkets beräkningsmodell. 5.3 Jordanalyser I Tabell 2, Tabell 3 och Tabell 4 nedan sammanställs analysresultaten för jordprover som analyserats. Tabellerna delas upp på de parametrar som analyserats: tungmetaller, olja/pah samt klorerade lösningsmedel. De parametrar som inte påträffats i halter över rapporteringsgränsen i något prov utelämnas från tabellerna nedan, detta gäller exempelvis PCB och klorerade pesticider. Fullständiga analysresultat i tabellform finns i bilaga 3. Tabell 2. Sammanställning av analysresultat för jordprover med avseende på tungmetaller. Halterna i mg/kg TS jämförs med riktvärden för KM och MKM. Jord, tungmetaller Arsenik Barium Kadmium Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Vanadin Zink 2 0,1-0,6m 0, <0,1 4,1 5,89 17,5 <0,2 5,72 7,98 9,27 27,8 3 0,1-0,6m 26,5 89,2 0,313 4,89 11,3 52,4 <0,2 13, , ,1-0,6m <0,5 47,2 <0,1 4,44 5,55 18 <0,2 4,91 2,29 7,75 30,6 6 0,1-0,5m 2,9 46,3 0,146 3,85 10,2 41,3 <0,2 14,2 32,2 23,7 88,9 7 0,7-0,9m 17,2 71,2 0,406 10,2 19, ,631 32, , ,1-0,9m <0,5 61,5 0,183 5,74 6,01 18,4 <0,2 7,24 4,48 12,4 62,5 9 1,5-2m 6,21 44,1 0,294 4,37 11,1 19,3 0,255 10,4 67,5 18, ,5m 0,524 4,27 <0,1 0,544 3,01 1,15 <0,2 1,26 <1 3,04 3, ,1-0,5m 3,14 34,2 <0,1 2,9 9,61 19,5 <0,2 9,43 63,1 8,06 75,8 12B 1,6-1,9m <0,5 10,1 <0,1 1,64 3,45 7,75 <0,2 2,66 3,24 7,35 10,9 13 0,25-0,5m 18, ,24 12,6 27, ,396 33, , ,5m 4, ,168 3,34 12,3 24,3 <0,2 9,34 35,5 18, ,5m 3,59 19,1 <0,1 2,64 6,03 6,05 <0,2 5, ,7 23,4 17 0,1-1 1, <0,1 4,58 13,9 32,8 0,292 5,66 26,3 9,17 47, ,5m 4,12 49,8 0,208 3,15 5,9 83,8 1,97 7, ,74 72,3 20 0,15-0,3m 3,23 53,9 0,309 5,66 6,23 18,1 <0,2 16,6 55, ,5m 1, ,101 2,57 6,71 12,9 <0,2 5,31 20,6 8,52 44,8 22 0,6-0,9m 1,89 11,7 0,102 1,86 5,11 5,86 <0,2 4,38 6,45 9,85 16,8 Spår väst 0-10cm 1,69 18,2 0,253 2,69 20,8 25,9 <0,2 14,2 40,1 9,1 129 KM , , MKM , Analysresultatet visar att det i borrpunkt 3, 7 och 13 har påträffats tungmetaller i halter över MKM, där halterna i borrpunkt 13 kraftigt överskrider riktvärdet för MKM. I borrpunkt 3 och 7 påträffades de förhöjda halterna i mörkbrunt eller svart fyllnadsmaterial av grusig sand som innehöll något som liknade slagg i punkt 3 och tegel och något skimrande i punkt 7. I borrpunkt 13 uppmättes de förhöjda halterna i ett svart lager som antogs vara slagg eller kol, mellan ett lager av brunt bärlager av grusig sand och grå fyllning av sand.

40 Varbergs kommun Sida 10 (13) Projekt Västerport, område A Tabell 3. Sammanställning av analysresultat för jordprover med avseende på olja (alifater och aromater) och PAH. Halterna i mg/kg TS jämförs med riktvärden för KM och MKM. Jord, alifater, aromater och PAH Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 3 0,1-0,6m <4,0 <20 <20 23 <0,480 0,626 2,5 <0,15 3, ,1-0,5m <4,0 <20 < <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 1,1 1,9 7 0,7-0,9m <4,0 <20 <20 <20 <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 0,62 0,51 7 3,5-4m <4,0 < <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 <0,25 <0,32 9 0,1-0,9m <4,0 <20 <20 <20 <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 <0,25 <0, ,5m <4,0 <20 <20 <20 <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 <0,25 <0, ,1-0,5m <4,0 <20 <20 <20 <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 0,45 0, ,5-0,9m 30, ,6 46,8 <1,0 0,56 1,2 <0,32 12B 1,6-1,9m <4,0 < <0,480 <1,24 <1,0 <0,15 <0,25 <0, ,25-0,5m <4,0 <20 < ,307 2,6 <1,0 0,38 0,91 1, ,5m <10 < ,1 8,5 <1 0,22 2 2,2 20 0,15-0,3m 9,1 <20 < ,11 17,5 4,5 1 4,4 2,5 Spår väst 0-10cm <4,0 <20 <20 30 <0,480 0,138 7,4 0, KM ,5 1 MKM PAH-L PAH-M PAH-H Resultatet från analys av olja och PAH visar att det finns halter av aromater över MKM i borrpunkt 12 och 20. I borrpunkt 12 som sattes i anslutning där en cistern tidigare var placerad noterades oljelukt. Inom spårområdet (Spår väst 0-10 cm) uppmättes PAH-halter över MKM i sanden kring slipers och räler. Detta härrör sannolikt från impregnering av slipers. Provet från spårområdet analyserades även med avseende på klorerade pesticider i ett brett analyspaket som täcker in de vanligaste bekämpningsmedlen som använts inom spårområden. Inga halter över rapporteringsgränsen kunde påvisas i analysen. I bilaga 3 finns sammanställning i tabellform för de analyserade parametrarna. Tabell 4. Sammanställning av analysresultat för jordprover med avseende på klorerade lösningsmedel. Halterna i mg/kg TS jämförs med riktvärden för KM och MKM. Jord, klorerade lösningsmedel 1 2,5-2,9m 7 3,5-4m 12 0,5-0,9m ,5m 15 2,5-3m KM MKM Trikloreten <0,010 <0,010 <0,010 0,03 0,024 0,2 0,6 Tetrakloreten <0,020 <0,020 <0,020 0,014 <0,010 0,4 1,2 Resultatet från analys av klorerade lösningsmedel visar att det i borrpunkt 15 finns spår av trikloreten och tetrakloreten, dock i halter under riktvärdet för KM. Vid mätning med fältinstrument HDI kunde inga utslag utläsas för klorerade lösningsmedel vilket bekräftar att halterna är låga. I Tabell 4 tas endast de parametrar med där halter över rapporteringsgränsen påvisats i något prov. Se även komplett sammanställning i bilaga 3.

41 Varbergs kommun Sida 11 (13) Projekt Västerport, område A Asfaltsanalys Två asfaltsprover har analyserats med avseende på innehåll av PAH för att kontrollera om det är s.k. tjärasfalt där stenkolstjära använts som bindemedel i asfalten. Samtliga prover på asfalt (12 st) har screenats i fält med asfaltsspray för att direkt få en indikation om asfalten var tjärasfalt. Visuella intryck (lukt och syn) och asfaltsspray har endast gett indikation på tjärasfalt i borrpunkt 20 på piren. I Tabell 5 finns resultatet från de asfaltsprover som analyserats. Tabell 5. Sammanställning av analysresultat för två prover på asfalt. Halterna i mg/kg TS jämförs med Göteborgs stads riktlinjer för hantering och klassificering av tjärasfalt. Asfalt 6 0-0, ,15 PAH Ej tjärasfalt PAH16 <70 Tjärasfalt icke farligt avfall, anmälan krävs till miljöförvaltningen PAH Tjärasfalt farligt avfall PAH16 >300 Analysresultaten visar att inget av proverna innehåller halter som klassificerar asfalten som tjärasfalt. Provet som uttogs på piren i borrpunkt 20 gav indikation på att vara tjärasfalt men halterna var trots detta låga (under riktlinjen för att klassas som tjärasfalt). 5.5 Grundvattenanalyser I Tabell 6 finns en sammanställning av analysresultaten för grundvattenproverna. Endast de parametrar som i något prov överskrider laboratoriets rapporteringsgräns i något prov tas med i sammanställningen. I bilaga 4 finns fullständiga analysresultat sammanställda i tabellform. Halterna som mätts upp i grundvattnet jämförs med Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten.

42 Varbergs kommun Sida 12 (13) Projekt Västerport, område A Tabell 6. Sammanställning av analysresultat från grundvattenprover. Halterna i µg/l jämförs med Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten. Endast parametrar som i något prov överskrider rapporteringsgränsen tas med. Fullständiga analysresultat finns i bilaga 4. Parameter GV1 GV7 GV10 GV12B GV15 GV16 Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten Arsenik <0,5 0,783 0,585 5,57 10,9 0,603 5 Barium 10,1 14,2 23,5 81, Kadmium <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 2,5 Kobolt <0,2 0,288 <0,2 1,01 4,08 <0,2 5 Krom <0,9 <0,9 <0,9 11,5 <0,9 <0,9 25 Koppar <1 <1 <1 4,01 26,1 <1 50 Kvicksilver <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 0,2 Nickel <0,6 0,701 <0,6 5,19 54,2 <0,6 10 Bly <0,5 <0,5 <0,5 1,84 <0,5 <0,5 5 Zink <4 <4 <4 <4 <4 <4 100 Molybden <0,5 0,953 <0,5 20,3 58,2 1,55 35 Vanadin 0,663 1,39 1,38 79,7 41,3 1,69 30 Trans-1,2-dikloreten <0,10 <0,10 0,57 <0,10 <0,10 <0,10 - Cis-1,2-dikloreten 0,17 <0,10 0,46 0,18 0,19 <0,10 - Trikloreten <0,10 <0,10 0,16 <0,10 0,4 <0,10 5 Alifater >C10-C12 <10 12 <10 17 <10 < Alifater >C12-C16 < <10 15 <10 < Alifater >C16-C35 < < < Aromater >C8-C10 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 0,1 <0, Naftalen <0,010 0,018 0,038 0,042 0,071 <0, Acenaftylen <0,010 0,02 <0,010 <0,010 <0,010 <0, Acenaften <0,010 0,017 <0,010 <0,010 <0,010 <0, Fenantren <0,010 0,014 <0,010 0,025 0,012 <0,010 2 Fluoranten <0,010 0,014 <0,010 0,048 0,014 <0,010 2 Pyren <0,010 0,013 <0,010 0,053 0,014 <0,010 2 Bens(a)antracen <0,010 <0,010 <0,010 0,052 <0,010 <0,010 0,05 Krysen <0,010 <0,010 <0,010 0,038 <0,010 <0,010 0,05 Bens(b)fluoranten <0,010 <0,010 <0,010 0,036 0,011 <0,010 0,05 Bens(k)fluoranten <0,010 <0,010 <0,010 0,017 <0,010 <0,010 0,05 Bens(a)pyren <0,010 <0,010 <0,010 0,03 <0,010 <0,010 0,05 Benso(ghi)perylen <0,010 <0,010 <0,010 0,023 <0,010 <0,010 0,05 Indeno(123cd)pyren <0,010 <0,010 <0,010 0,023 <0,010 <0,010 0,05 PAH-L <0,015 0,055 0,038 0,042 0,071 <0, PAH-M <0,025 0,041 <0,025 0,13 0,04 <0,025 2 PAH-H <0,040 <0,040 <0,040 0,22 0,011 <0,040 0,05 Resultaten visar att det i GV7 där det noterades oljelukt från jorden och grundvattnet finns förhöjda halter av alifater C12-16 och C GV12B sattes även det i ett område där oljelukt påträffats i jorden. Här har något förhöjda halter av tungmetaller (arsenik och vanadin) uppmätts liksom PAH-H. GV15 sattes också i ett område där oljelukt noterades vid jordprovtagningen. Halterna är något förhöjda för tungmetaller (arsenik, nickel,

43 Varbergs kommun Sida 13 (13) Projekt Västerport, område A molybden och vanadin). Inga andra parametrar överskrider haltkriterierna från Naturvårdsverket. I GV1, GV10 och GV16 har inga halter uppmätts som överskrider Naturvårdsverkets haltkriterier för skydd av grundvatten. Göteborg Per Hübinette Isabelle Bengtsson

44 Resultatrapport Miljöteknisk markundersökning av mark och grundvatten inom projekt Västerport område B, Varbergs kommun För: Varbergs kommun Samhällsutvecklingskontoret Upprättad: Uppdrag: Upprättad av: Isabelle Bengtsson Granskad av: Per Hübinette Org nr Kungsgatan Göteborg

45 Varbergs kommun Sida 2 (13) Projekt Västerport, område B Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING PROVTAGNING OCH ANALYSER OMFATTNING FÄLTANALYSER GRUNDVATTENRÖR KEMISKA ANALYSER RESULTAT FÄLTOBSERVATIONER RIKTVÄRDEN JORDANALYSER ASFALTSANALYSER GRUNDVATTENANALYSER Bilagor 1. Fältprotokoll jordprovtagning med XRF- och PID-värden 2. Anteckningar och fältprotokoll för grundvattenrör 3. Analysresultat jord 4. Analysresultat grundvatten

46 Varbergs kommun Sida 3 (13) Projekt Västerport, område B Bakgrund och syfte Samhällsutvecklingskontoret i Varbergs kommun (kommunen) planerar att ställa om delar av hamnområdet i Varberg till att omfatta bostäder, verksamhetslokaler och kontor (Projekt Västerport). I området har det under lång tid bedrivits verksamhet som kunnat förorena mark. Av den anledningen har kommunen gett (Structor) i uppdrag att genomföra en miljöteknisk markundersökning inom område B vilket är den mellersta delen av Projekt Västerport, se figur 1. Syftet med undersökningen är att ta fram underlag för att översiktligt bedöma föroreningssituationen i mark. Resultatet ska ligga till grund för en strategi för hur markförorening ska hanteras projektets programskede. I detaljplaneskedet kan ytterligare mer detaljerade undersökningar behöva utföras kvarterasvis. Figur 1. Flygbild över del av Varbergs hamn med gul markering för Västerport område B som omfattas av denna rapport.

47 Varbergs kommun Sida 4 (13) Projekt Västerport, område B Områdesbeskrivning Området som omfattas av nu genomförd undersökning är ca m 2 varav ca m 2 utgörs av byggnader. Området begränsas i väster av hamnbassängen, i öster av Östra Hamnvägen och järnvägsområdet, i söder av hamnområde (område A) och i norr av område C. Marknivån ligger generellt på ca +2 m. Berörda fastigheter är Getakärr 9:1, Getakärr 9:12 och Getakärr 9:14 (Varbergs kommun). Inom området bedrivs idag hamnverksamhet med omlastning till båt. Verksamheten drivs av Hallands Hamnar AB men vissa delar av byggnaderna hyrs av andra företag. En stor del av godset utgörs av sågade trävaror, pellets, pappersmassa, träskivor, kemikalier etc. Omlastning sker både från båt och lastbil. 3 Provtagning och analyser 3.1 Omfattning Den miljötekniska markundersökningen genomfördes med skruvborrning med geoteknisk borrbandvagn och med provgropsgrävning med grävmaskin under två dagar i februari Markundersökningen omfattade 12 skruvborrning och 5 provgropar. Provpunkternas placering var dels riktade till områden där förorening kunde misstänkas, dels placerade för att täcka upp området ytmässigt, se figur 2. Grundvattenrör installerades i fyra av skruvborrpunkterna. I provpunkterna uttogs jordprover på varje urskiljbart jordlager eller halvmetersvis. 3.2 Fältanalyser Prover där oljelukt noterades screenades med fältinstrument PID. Samtliga prover på fyllning screenades för innehåll av tungmetaller med fältinstrument XRF. De asfaltsprover som uttagits har screenats i fält med asfaltsspray för en indikation på om det är tjärasfalt. I bilaga 1 finns fältprotokoll från provtagningen, med resultat av mätningar med XRF och PID. 3.3 Grundvattenrör Grundvattenrör installerades i fyra borrpunkter. Rören sattes i ytligt grundvatten. Information om grundvattenrören samt fältprotokoll för uppmätt ph, konduktivitet osv finns i bilaga 2. Grundvattenrören omsattes före provtagningen med peristaltisk pump. Grundvattenrören sattes på ett djup av ca 3-5 m. Prover som uttogs för analys av tungmetaller har filtrerats i fält. Prover som uttagits för analys av flyktiga kolväten förvarades kylt innan transport till laboratorium. 3.4 Kemiska analyser Jordprover som i första hand misstänkts kunna vara förorenade har analyserats på laboratorium med avseende på tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, PAH och PCB. Prover som antogs representera rena jordlager analyserades också till viss del. Fördelningen av analyser för jord, asfalt och grundvatten framgår av tabell 1 nedan.

48 Varbergs kommun Sida 5 (13) Projekt Västerport, område B Figur 2. Provtagningsplan för Västerport område B. Gula fyrkanter är provgropar, gula cirklar är skruvborrpunkter och blå cirklar är skruvborrpunkter med grundvattenrör.

49 Varbergs kommun Sida 6 (13) Projekt Västerport, område B Tabell 1. Sammanställning av antalet prover som analyserats på laboratorium. Material Analys Antal prover Tungmetaller 13 Jord Alifater, aromater, BTEX och PAH 11 PCB 3 Asfalt PAH 1 Tungmetaller 4 Grundvatten Screening volatila föreningar 4 Screening semivolatila föreningar 4 4 Resultat 4.1 Fältobservationer Av fältdokumentationen framgår sammanfattningsvis följande: Fyllning i form av muddermassor eller äldre havsbotten har påträffats i alla borrpunkter och de djupare provgroparna. Övergången mellan förmodade muddermassor är diffus då de består av liknande material (grå siltig sand och lera). Mäktigheten av muddermassorna uppskattas till ca 2-3 m. Övriga fyllnadsmassor: Det finns generellt ett lager av fyllning bestående av mer eller mindre grusig sand i hela området. Fyllnadslagret är ställvis svart/mörkbrunt och består i vissa partier av slaggmaterial. I flera punkter påträffades stora mängder rivningsrester. I PG B1 längst i norr påträffades en betongkonstruktion som var bestruken med ett svart skikt, sannolikt tjära. Olje- och tjärlukt: I sex borrpunkter (Skr B2, B3, B4, B5, B7 och B8) och i tre provgropar (PG B1, B2 och B3) noterades olje- eller tjärlukt (PAH-lukt), främst 1 2 m ner under markytan i fyllning (sand). I flertalet av punkterna noterades tydligt oljerester i kombination med olje-/tjärindränkt träavfall, rivningsavfall (betong, tegel, trä), skrot, slagg. Observationerna gav ett tydligt intryck av att delar av området fyllts ut med avfall. Asfalt finns inom hela hamnområde B och i de borrpunkter som borrades strax utanför hamnområdet (på GC-banan). Inga prover gav indikation på tjärasfalt. Grundvatten: I fyra av borrpunkterna installerades grundvattenrör (Skr B1, B2, B6, B10). Vid provtagningen noterades ingen anmärkningsvärd avvikande färg eller lukt. Fältanalyser av flyktiga organiska och klorerade ämnen (olja, bensin och lösningsmedel) som utfördes resulterade inte i några indikationer på förorening.

50 Varbergs kommun Sida 7 (13) Projekt Västerport, område B Figur 3. Muddermassor bestående av siltig sand. Inslag av gyttja/mörkare partier. Figur 4. Fyllnadsmaterial av i huvudsak sand från Skr B8 Figur 5. Mörkt material som förefaller vara slagg i Skr B6 1,6-2 m. Figur 6. Oljiga fyllnadsmassor på ca 1,5 m u my i PG B2.

51 Varbergs kommun Sida 8 (13) Projekt Västerport, område B Figur 7. Kraftigt förorenad fyllning, lokalt med rinnande tjärat/olja (PG B1). Figur 8. Provtagning av grundvatten med peristaltisk pump. Inga synliga indikationer på förorening noterades vid provtagning. 4.2 Riktvärden Mark Uppmätta föroreningshalter i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark och Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall. KM = Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, exempelvis bostadsområden. MKM = Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning, exempelvis industriområden och vägar. FA = Avfall Sveriges haltkriterium för när jordmassor klassas som farligt avfall. Asfalt För asfalt används de riktlinjer för hantering och klassificering av tjärasfalt som finns på Göteborgs stads hemsida 1. Grundvatten För grundvatten används Naturvårdsverkets haltkriterium för skydd av grundvatten som jämförelse, vilka återfinns i Naturvårdsverkets beräkningsmodell (rapport 5976, september 2009). För flyktiga icke klorerade organiska ämnen görs jämförelsen med värden beräknade av petroleumbranschen i rapporten Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Svenska Petroleuminstitutet (SPI), Halten avser hälsorisker med avseende på inträngande ångor. Vinylklorid jämförs med Livsmedelsverkets gränsvärde. 1

52 Varbergs kommun Sida 9 (13) Projekt Västerport, område B Jordanalyser I tabellerna nedan har analysresultaten för metaller i jordprover sammanställts. I bilaga 1 fältprotokoll finns resultaten från screeningen av tungmetallinnehåll med fältinstrument XRF. Fullständiga analysresultat finns i bilaga 3. Tabell 2. Analysresultat för jordprover med avseende på tungmetaller (mg/kg TS). Provpunkt SKR B1 SKR B3 SKR B4 SKR B6 SKR B8 Nivå (mumy) 0, ,5 0,4-0,6 1,4-1,6 1, ,5 2,5-3 KM 2 MKM 2 Material F/ gr Sa F/ Sa F/ Sa F/ Sa F/ Slagg F/ gr Sa F/ gr Sa Arsenik Barium Kadmium <0.1 0,4 0,8 3,9 10,0 5,4 3,9 0,8 12 Kobolt Krom Koppar Kvicksilver <0.2 <0.2 <0.2 0,8 6,4 5,7 2,4 0,25 2,5 Nickel Bly Vanadin Zink Halter över Avfall Sveriges gräns för farligt avfall. 2. Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig respektive mindre känslig markanvändning. Tabell 3. Analysresultat för jordprover med avseende på tungmetaller (mg/kg TS). Provpunkt SKR B9 SKR B10 PG B1 PG B3 PG B5 Nivå (mumy) 0,4-1 2,6-2,8 0,5-1 0, ,5 0,5-0,7 KM 2 MKM 2 Material F/ gr Sa F/ Sa F/ Sa F/ Sa F/ gr Sa F/ gr Sa Arsenik < Barium Kadmium 0,1 0,1 0,2 2,3 0,8 <0.1 0,8 12 Kobolt Krom Koppar Kvicksilver <0.2 <0.2 <0.2 1,3 2,4 <0.2 0,25 2,5 Nickel Bly Vanadin Zink Halter över Avfall Sveriges gräns för farligt avfall. 2. Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig respektive mindre känslig markanvändning. Av tabellerna ovan framgår bland annat följande: Lokalt förekommer höga metallerhalter, bl a bly, zink, koppar, kvicksilver. Högst halter uppmättes i ett fyllnadslager med ett mörkt slaggliknande material (SKR B6).

53 Varbergs kommun Sida 10 (13) Projekt Västerport, område B Generellt innehåller fyllning där förhöjda halter uppmätts avfall i form av trä, glas, tegel, betong m m. De förhöjda halterna är koncentrerade till fyllning på 1-2 m djup. Lokalt förekommer även förhöjda halter på djupare nivå, vilket också bekräftas av XRFanalysen på fler prover. De förhöjda halterna påträffas i områdets norra del, i höjd med området där det tidigare ska ha skett impregnering med tjära. I tabellerna nedan redovisas resultaten för organiska analyser av jordprover. Fullständiga analysresultat finns i bilaga 3. Tabell 4. Analysresultat för jordprover med avseende på organiska ämnen (mg/kg TS). Provpunkt SKR B1 SKR B3 SKR B4 SKR B6 SKR B8 Nivå (mumy) 0, ,5 0,4-0,6 1,4-1,6 1,6-2 2,5-3 KM MKM Material F/ gr Sa F/ Sa F/ Sa F/ Sa F/ Slagg F/ gr Sa Alifater >C5-C8 <4.0 <4.0 <4.0 <4.0 <4.0 < Alifater >C8-C10 <4.0 <4.0 <4.0 <4.0 <4.0 < Alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 < Alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 < Alifater >C5-C16 <24 <24 <24 <24 <24 < Alifater >C16-C35 <20 75 < Arom. >C8-C10 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 < Arom. >C10-C16 <1.2 5 <1.2 0, Arom. >C16-C35 < <1.0 < Bensen <0.01 0,03 <0.01 <0.01 0,02 <0.01 0,012 0,04 Toluen <0.05 0,07 <0.05 <0.05 <0.05 < Etylbensen <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 < Xylener <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 < PAH L < <0.15 < , PAH M ,5 20 PAH H PCB-7 - <0,007 - <0, ,008 0,2 1. Halter över Avfall Sveriges gräns för farligt avfall. 2. Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig respektive mindre känslig markanvändning. Tabell 5. Analysresultat för jordprover med avseende på organiska ämnen (mg/kg TS). Provpunkt SKR B9 SKR B10 PG B1 PG B2 PG B3 PG B5 Nivå (mumy) 0,4-1 2,6-2,8 0, ,4 0,9-1 0,5-0,7 KM MKM F/ gr F/ gr Material F/ gr Sa F/ Sa F/ Sa F/ Sa Sa Sa Alifater >C5-C8 <4.0 <4.0 <4.0 - <4.0 <

54 Varbergs kommun Sida 11 (13) Projekt Västerport, område B Provpunkt SKR B9 SKR B10 PG B1 PG B2 PG B3 PG B5 Nivå (mumy) 0,4-1 2,6-2,8 0, ,4 0,9-1 0,5-0,7 KM MKM F/ gr F/ gr Material F/ gr Sa F/ Sa F/ Sa F/ Sa Sa Sa Alifater >C8-C10 <4.0 <4.0 <4.0 - <4.0 < Alifater >C10-C12 <20 <20 <20 - <20 < Alifater >C12-C16 <20 <20 <20 - <20 < Alifater >C5-C16 <24 <24 <24 - <24 < Alifater >C16-C < Arom. >C8-C10 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 <0.5 < Arom. >C10-C <1.2 < Arom. >C16-C <1.0 < Bensen 0,011 <0.01 < <0.05 <0.05 0,012 0,04 Toluen <0.05 0,05 < <0.05 < Etylbensen <0.05 <0.05 < <0.05 < Xylener <0.05 <0.05 < <0.05 < PAH L <0.15 < PAH M <0.2 3,5 20 PAH H < PCB <0,007 <0, ,008 0,2 1. Halter över Avfall Sveriges gräns för farligt avfall. 2. Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig respektive mindre känslig markanvändning. Av tabellerna ovan framgår bland annat följande: Förhöjda halter av PAH ( tjärämnen ) påträffades i flera prover ner till 3 m. Analyserna överensstämde i stort med fältintrycken med tydlig lukt av tjära och olja och inslag av avfall (trärester, skrot, betong m m) och återfinns i områdets norra del. Undantaget från ovanstående var den påtagligt förhöjda PAH halten i SKR B9 närmare kajkanten som inte kan verifieras med fältintryck. Inga spår av avfall eller lukt av tjära noterades vid provtagning. Prover har analyserats två gånger med likvärdiga resultat. Provpunkten ligger också längre söderut än övriga punkter där avfall och lukter konstaterats vid provtagning. 4.4 Asfaltsanalyser Ett asfaltsprov har analyserats med avseende på PAH för att kontrollera om det var s k tjärasfalt. I tjärasfalt användes stenkolstjära som bindemedel. Totalt uttogs 12 asfaltsprover som screenades i fält med s k asfaltsspray som kan ge indikation på eventuell tjärasfalt. Ingen av prover uppvisade indikation på tjärasfalt. Ett av proverna skickades in för kemisk analys för att verifiera fältanalyserna, se tabell 6 nedan. Analysresultatet kunde verifiera att asfalten från Skr B8 inte var tjärasfalt.

55 Varbergs kommun Sida 12 (13) Projekt Västerport, område B Tabell 6. Sammanställning av analysresultat för ett prov på asfalt. Halterna i mg/kg TS jämförs med Göteborgs stads riktlinjer för hantering och klassificering av tjärasfalt. Asfalt Skr B8 0-0,2m PAH16 2,7 Ej tjärasfalt PAH16 <70 Tjärasfalt icke farligt avfall, anmälan krävs till miljöförvaltningen PAH Tjärasfalt farligt avfall PAH16 > Grundvattenanalyser I tabell 7 har en sammanställning gjorts av grundvattenanalyser. I bilaga 4 finns fullständiga analysresultat. Tabell 7. Sammanställning av analysresultat för grundvattenprover (µg/l). Parameter GVB2 GVB3 GVB6 GVB10 NV-GV 1 SPI ångor 2 Arsenik 31,8 1,75 5,36 1, Barium Kadmium <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 2,5 - Kobolt <0,2 0,223 0,762 2, Krom <0,9 <0,9 <0,9 <0, Koppar <1 <1 <1 < Nickel <0,6 1,28 2,81 6, Bly <0,5 <0,5 0,587 <0,5 5 - Zink 5,33 <4 8,46 52, Diklormetan <2,0 <2,0 <2,0 <2,0 10-1,1-dikloretan <0,20 <0,20 1,8 <0, ,2-dikloretan <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 1,5 - Trans-1,2-dikloreten <0,20 <0,20 <0,20 <0, Cis-1,2-dikloreten <0,20 <0,20 <0,20 <0, ,2-diklorpropan <0,20 <0,20 <0,20 <0, Triklormetan <0,30 <0,30 <0,30 <0, Tetraklormetan <0,20 <0,20 <0,20 <0, ,1,1-trikloretan <0,20 <0,20 <0,20 <0, ,1,2-trikloretan <0,20 <0,20 <0,20 <0, ,1,2,2-tetrakloretan <0.20 <0.20 <0.20 < Trikloreten <0,20 <0,20 <0,20 <0, Tetrakloreten <0,20 <0,20 <0,20 <0, Vinylklorid <0,50 <0,50 2,3 <0,50 0,5 3 - Klorbensener, summa <0.90 <0.90 <0.90 < Alifater >C5-C8 <10 <10 <10 < Alifater >C8-C10 <10 <10 <10 < Alifater >C10-C12 <10 <10 <10 <

56 Varbergs kommun Sida 13 (13) Projekt Västerport, område B Parameter GVB2 GVB3 GVB6 GVB10 NV-GV 1 SPI ångor 2 Alifater >C12-C16 <10 <10 <10 < Alifater >C16-C35 < < Aromater >C8-C10 <3,25 <3,25 <3,25 <3, Bensen <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 0,05 50 Toluen <0.20 <0.20 <0.20 < Etylbensen <0.20 <0.20 <0.20 < Xylener, summa <0.075 <0.075 <0.075 < PAH, summa L 89 0,38 1, PAH, summa M 89 5,4 4,1 0, PAH, summa H 2,9 3,8 0,9 <0.40 0, MTBE Etanol PCB-7 <0,7 <0,7 <0,7 <0,7 0,01-1. Skydd av grundvatten, Naturvårdsverket, rapport Hälsorisker med avseende inträngande ångor. Svenska Petroleuminstitutet (SPI), Dricksvatten, Livsmedelsverket. Av tabellen framgår följande: I GV B2 uppmättes förhöjda halter av PAH och arsenik. I borrpunkten påträffades fyllnadsmassor med lukt av olja ned till ca 2 m under markytan. GV B2 ligger i nordöstra delen av området i anslutning till platsen där det tidigare antas ha bedrivits impregnering med tjära. I GV B3 och B6 uppmättes PAH-halter över haltkriteriet för skydd av grundvatten. I dessa punkter har noteringar gjorts för olje- och PAH-lukt i fyllnadsmassorna. I GV B6 har även lätt förhöjda halter av arsenik uppmätts i grundvattnet samt en hög halt etanol. Källan till etanolen är inte känd. I GV B10 i sydöstra delen (kajområde) har inga halter över haltkriteriet för skydd av grundvatten uppmätts. Inte fältintrycken indikerade att marken skulle vara förorenad i punkten. Göteborg Per Hübinette Isabelle Bengtsson Alice Gravander

57 Resultatrapport Miljöteknisk markundersökning av mark och grundvatten inom projekt Västerport område C, Varbergs kommun För: Varbergs kommun Samhällsutvecklingskontoret Upprättad: Uppdrag: Upprättad av: Isabelle Bengtsson Granskad av: Per Hübinette Org nr Kungsgatan Göteborg

58 Varbergs kommun Sida 2 (13) Projekt Västerport, område C Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING PROVTAGNING OCH ANALYSER OMFATTNING FÄLTANALYSER GRUNDVATTENRÖR KEMISKA ANALYSER RESULTAT FÄLTOBSERVATIONER RIKTVÄRDEN JORDANALYSER ASFALTSANALYS GRUNDVATTENANALYS Bilagor 1. Fältprotokoll jordprovtagning med XRF- och PID-värden 2. Anteckningar och fältprotokoll för grundvattenrör 3. Analysresultat jord 4. Analysresultat grundvatten

59 Varbergs kommun Sida 3 (13) Projekt Västerport, område C Bakgrund och syfte Samhällsutvecklingskontoret i Varbergs kommun (kommunen) planerar att ställa om delar av hamnområdet i Varberg till att omfatta bostäder, verksamhetslokaler och kontor (Projekt Västerport). I området har det under lång tid bedrivits verksamhet som kunnat förorena mark. Av den anledningen har kommunen gett (Structor) i uppdrag att genomföra en miljöteknisk markundersökning inom område C vilket är den mellersta delen av Projekt Västerport, se figur 1. Syftet med undersökningen är att ta fram underlag för att översiktligt bedöma föroreningssituationen i mark. Resultatet ska ligga till grund för en strategi för hur markförorening ska hanteras i projektets programskede. I detaljplaneskedet kan ytterligare mer detaljerade undersökningar behöva utföras kvarterasvis. Figur 1. Flygbild över Västerport område C som är lokaliserat längst i norr av områdena inom projekt Västerport. Gul markering visar områdets utbredning.

60 Varbergs kommun Sida 4 (13) Projekt Västerport, område C Områdesbeskrivning Området som omfattas av nu genomförd undersökning är ca m 2 stort varav ca m 2 utgörs av byggnader. Området begränsas i väster av planerat nytt hamnområde, i öster av järnvägsområdet och i söder hamnbassängen. Gränsen i norr har tillsvidare dragits i höjd med tidigare industrispår och värmeverket. Marknivån ligger generellt på ca +2 m. Inom området bedrivs idag industriell verksamhet och hamnverksamhet. Centralt och i väster dominerar SWT Paper AB (pappersemballage etc.) och Woodtech (tryckimpregnering) i f.d. Gyprocs byggnad samt diverse småindustrier i f.d. Eternit AB:s långsmala byggnad i väster. Norr om den f.d. eternitfabriken bedrivs avfallshantering (upplag schaktmassor, rivningsavfall etc.). I söder sker omlastning av varor till och från båt. Öster om Östra Hamnvägen förekom tidigare kemikalielagring i cisterner (under avveckling) och i den norra delen mellanlagring av schaktmassor. Utredningsområdet omfattar fastigheterna: Getakärr 9:6, 9:12 och 9:13 (Varbergs kommun), Getakärr 9:8 (Archemi Fastigheter AB) samt Getakärr 9:9 (Varbergs Fastighetsbolag). 3 Provtagning och analyser 3.1 Omfattning Den miljötekniska markundersökningen genomfördes som skruvborrning med geoteknisk borrbandvagn och som provgropsgrävning med grävmaskin under två dagar i februari Markundersökningen omfattade sju provpunkter för skruvborrning och provgropsgrävning i elva punkter främst inom mjukgjorda ytor. Provpunkterna var i vissa fall riktade till områden där förorening kunde misstänkas, exempelvis vid område med cisterner, områden som misstänks har fyllts ut med Eternit eller rivningsavfall, se figur 2. Grundvattenrör installerades i fem av skruvborrpunkterna. I provpunkterna uttogs jordprover på varje urskiljbart jordlager eller halvmetersvis. 3.2 Fältanalyser Prover där oljelukt noterades screenades med fältinstrument PID. Samtliga prover på fyllning screenades för innehåll av tungmetaller med fältinstrument XRF. De asfaltsprover som uttagits har screenats i fält med asfaltsspray för en indikation på om det är tjärasfalt. I bilaga 1. finns fältprotokoll från provtagningen, med resultat av mätningar med XRF och PID. 3.3 Grundvattenrör Grundvattenrör installerades i fem borrpunkter. Rören sattes i ytligt grundvatten. Information om grundvattenrören samt fältprotokoll för uppmätt ph, konduktivitet osv finns i bilaga 2. Grundvattenrören omsattes före provtagningen som genomfördes med peristaltisk pump. Grundvattenrören omsattes före provtagningen som genomfördes med peristaltisk pump. Grundvattenrören sattes på ett djup av ca 3-5 m. Prover som uttogs för

61 Varbergs kommun Sida 5 (13) Projekt Västerport, område C analys av tungmetaller har filtrerats i fält. Prover som uttagits för analys av flyktiga kolväten förvarades kylt innan transport till laboratorium. 3.4 Kemiska analyser Jordprover som i första hand misstänkts kunna vara förorenade har analyserats på laboratorium med avseende på tungmetaller, alifatiska och aromatiska kolväten, BTEX, PAH och PCB. Prover som antogs representera rena jordlager analyserades också, dock i mindre omfattning. Fördelningen av analyser för jord, asfalt och grundvatten framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1. Sammanställning av antalet prover som analyserats på laboratorium. Material Analys Antal prover Tungmetaller 13 Jord Alifater, aromater, BTEX och PAH 12 PCB 4 Asfalt PAH 1 Tungmetaller 5 Grundvatten Alifater, aromater, BTEX och PAH 5 Screening volatila föreningar 5 Screening semivolatila föreningar 5

62 Varbergs kommun Sida 6 (13) Projekt Västerport, område C Figur 2. Provtagningsplan för Västerport område C. Gula fyrkanter är provgropar, gula cirklar är skruvborrpunkter och blå cirklar är skruvborrpunkter med grundvattenrör. 4 Resultat 4.1 Fältobservationer Av fältdokumentationen från jordprovtagningen framgår sammanfattningsvis följande: Fyllning i form av muddermassor eller äldre havsbotten har påträffats i alla borrpunkter och de flesta provgropar. Övergången mellan utfyllt material och äldre havsbotten har varit svår att bedöma då de består av liknande material (silitg sand och lera). Mäktigheten av muddermassorna har uppgått till ungefär 1-3 m beroende på lokalisering av borrpunkt.

63 Varbergs kommun Sida 7 (13) Projekt Västerport, område C Övriga fyllnadsmassor: Det fanns generellt ett lager av fyllning av grusig sand med ställvis inslag av lera över hela undersökningsområdet. Inslag av rivningsrester (tegel) återfanns i en borrpunkt och i sju provgropar. I Skr C4 och i PG C5 påträffades ett tjockare slagglager (troligtvis gips) strax under markytan. I PG C7 har Eternit som innehåller asbest påträffats i ytlig fyllning. Oljelukt: I PG C1, C6 och C10 i den östra delen av området påträffades fyllnadsmassor med tydlig oljelukt. De oljiga massorna hade inslag av diverse rivningsrester (tegel, betong m m). Massorna påträffades på ca 1-2 m under markytan. I PG C9 noterades fyllnadsmassor med inslag av oljiga svarta partier på ca 1,5 m u my. Asfalt finns inom stora delar av hamnområde C. Övriga ytor bestod av grus. Inga prover gav indikation på tjärasfalt. Grundvatten: I fem av borrpunkterna installerades grundvattenrör. Vid provtagningen noterades ingen anmärkningsvärd avvikande färga. Fältanalyser av flyktiga organiska och klorerade ämnen (olja, bensin och lösningsmedel) som utfördes resulterade inte i några indikationer på förorening. Figur 3. Fyllnadsmassor av sand följt av vad som antas vara muddermassor (ca 1,5 m u my) i PG C2. Figur 4. Oljigt fyllnadsmaterial med skrotrester från PG C1.

64 Varbergs kommun Sida 8 (13) Projekt Västerport, område C Figur 5. Muddermassor (siltig sand och lera) ungefär 2-3 m u my. Figur 6. Sandigt fyllnadsmaterial i varierande färger från Skr C7 1-2 m u my., Figur 7. Vybild över PG C8, mycket ytligt avfall vid provgrop. Figur 8. Provtagning av grundvatten med peristaltisk pump. 4.2 Riktvärden Mark Uppmätta föroreningshalter i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. KM = Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, exempelvis bostadsområden. MKM = Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning, exempelvis industriområden och vägar.