Rapport Förslag till åtgärder avseende förorenad mark vid planerade nybyggnationer på fastigheten Gasklockan 2, Örebro stad

Transkript

1 Miljö Väst AB Rapport Förslag till åtgärder avseende förorenad mark vid planerade nybyggnationer på fastigheten Gasklockan 2, Örebro stad 1978 För: 2010 Upprättad: Uppdrag: Kungsgatan 18 Org nr Göteborg

2 Sid. 2(10) Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE GENOMFÖRANDE FÖRORENINGSSITUATIONEN TOLKNING AV FÖRORENINGSSITUATIONEN OCH DELOMRÅDEN ÅTGÄRDSBEHOV KOSTNADER OCH ANSVAR FÖR SANERINGSÅTGÄRDER SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSLISTA Bilaga 1 Beräkning av marksaneringskostnader och bedömning av saneringsansvaret vid eploatering av fastigheten Gasklockan 2, Österport Örebro stad.

3 Sid. 3(10) 1 Bakgrund och syfte planerar uppföra bostäder på fastigheten Gasklockan 2 i Örebro. Fasigheten Gasklockan 2 omfattar ca m 2 och ligger i östra delen av Örebro tätort. På fastigheten har bussbolag (Länstrafiken i Örebro län) bedrivit verksamhet sedan 1950-talet och på grannfastigheten i öster har Örebro stad tidigare tillverkat stadsgas via förgasning av stenkol i ett gasverk från 1908 fram till Det har genomförts flera miljötekniska undersökningar av Gasklockan 2 och trots att viss sanering utförts kommer förorenad mark behöva hanteras i samband med planerad nybyggnation. Mot bakgrund av ovanstående har gett i uppdrag att utifrån befintliga undersökningar bedöma vilka risker markföroreningar utgör vid den planerade markanvändningen, föreslå vilka åtgärder som är miljömässigt motiverade och kostnadseffektiva samt uppskatta kostnader för åtgärderna Utredningen ska utgöra en del av beslutunderlaget för att bestämma vilka åtgärder som behövs och hur saneringskostnaderna ska fördelas mellan tidigare verksamhetsutövare och kommande eploatör. Utredningen har helt baserats på befintliga undersökningar och i uppdraget har sanerings- och rivningskostnader för befintliga byggnader inte ingått. Figur 1 Lokalisering av fastigheten Gasklockan 2, Örebro stad. 2 Genomförande Arbetet har omfattat följande moment: 1. Genomgång av befintliga miljötekniska undersökningar/sammanställningar genomförda av andra konsultföretag; Ramböll, Sweco, WSP, Structor Miljöteknik AB och Golder Associates AB. En referenslista finns sist i denna rapport. 2. Studier av flygfoton över området från 1951 till nutid. 3. Indelning av området i delområden med förväntat likartad föroreningssituation m h t historik och resultat av genomförda miljötekniska undersökningar. 4. Bedömning av hur mycket schaktmassor som uppkommer vid nybyggnationerna. 5. Förslag till miljömässigt motiverade saneringsåtgärder per delområde. 6. Bedömning av vilka verksamheter som orsakat föroreningarna inom respektive delområde. 7. Beräkningar av kostnader för marksanering per delområde.

4 Sid. 4(10) 3 Föroreningssituationen Historik Studier av äldre flygfoton visar att norra delen fastigheten användes för bussar redan på 1940-talet och bussverksamheten därefter har byggts ut successivt söderut. Bussverksamheten har bl a omfattat flera drivmedelscisterner, oljeavskiljare, tvätthallar och reparationsverkstäder. I öster har Örebro stad drivit gasverk och den allra östligaste delen av Gasklockan 2 har tidigare varit del av gasverksområdet, se 1951 och 1961 års flygfoto i figur 2. Även i mellersta delen av Gasklockan 2 kan tecken på utfyllnad skönjas på flygbilden från Väster om Gasklockan 2 har verkstadsverksamhet bedrivits sedan åtminstone 1950-talet Nutid Figur 2 Historiska flygbilder.

5 Sid. 5(10) Miljötekniska provtagningar och genomförda saneringar Det har tagits jordprover i sammanlagt uppemot 100 punkter inom fastigheten. Proverna har tagits delvis slumpmässigt men också riktats mot platser där man förväntat sig förorening utifrån historisk verksamhet eller där tidigare provtagningar indikerat markförorening. Resultaten av provtagningarna visar sammanfattningsvis följande (se även illustrationer i figur 3) Marken är asfalterad och därunder finns i regel 0,5 1 m sandiga grusiga fyllnadsmassor på lera. Lokalt är fyllningens mäktighet större, t e i lägen för nedgrävda cisterner, ledningar m m. Leran är ganska tunn (1-5 m) och underlagras av morän på berg. I ett fåtal punkter, centralt och i nordöstra delen av fastigheten, har misstänkt förorenat material påvisats i regel i form av mörka/svarta fasta avfall som slagg, aska, koks eller stenkol. I figur 3 visas var dessa fasta avfall påträffats. Förhöjda halter av PAH (polycykliska aromatiska kolväten) har påvisats i främst i de prover där mörka/fasta avfall påträffats. Uppmätta halter av PAH överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden vid känslig markanvändning (KM) och i regel även vid mindre känslig markanvändning (MKM). I prover med synliga mörka/fasta avfall påvisas också något förhöjda halter av tungmetaller (främst kvicksilver), >KM men inte över MKM. I nordvästra delen av området påträffades en lokal oljeskada kring en underjordisk cistern. Denna oljeskada har till största delen sanerats genom urschaktning. På grannfastigheten i väster, stra väster om den ovan nämnda cisternen, har ytterligare en oljeskada påträffats och sanerats. Troligen finns det olja kvar i ett stråk mellan dessa sanerade områden då de skiljs åt av en ledningsgrav. I övriga områden har inga förorenade eller endast mycket lätt förorenade fyllnadsmassor påträffats i genomförda provtagningar. Det bör dock observeras att inga provtagningar genomförts under befintliga byggnader. Eftersom dessa grundlades på talet och det bedrivits tvätt- och reparationsverksamheter är det dock troligt att det både kan finnas förorenade fyllnadsmassor och ställvis oljekontaminerade massor i underliggande mark.

6 Sid. 6(10) Sanerade områden (olja) Figur 3 Illustration av föroreningssituationen

7 Sid. 7(10) 4 Tolkning av föroreningssituationen och delområden Utifrån studier av flygbilder över det aktuella området från början av 1950-talet fram till nuläget, resultaten av miljötekniska undersökningar, de saneringsåtgärder som vidtagits samt Structors egna erfarenheter av liknande objekt har området delats in i 6 delområden (S1 S6) där föroreningsbilden bedöms vara likartad (se figur 4). S5 S1 S4 S3 S3 S5 S2 S6 Figur 4 Delområden med tolkad liknande föroreningsbild.

8 Sid. 8(10) S1 är den del av fastigheten som tidigare var del av gasverkets tidigare verksamhetsområde och där följaktligen fasta biprodukter från gasverket påträffats i marken med förhöjda halter av PAH. Arean är ca m 2 och mäktigheten av den mer eller mindre förorenade fyllningen är ca 1 m. Volymen förorenade fyllnadsmassor uppskattas till ca m 3. S2 är den centrala del av fastigheten som förefaller ha fyllts ut med fasta biprodukter med höga halter av PAH från gasverket i öster. Arean uppskattas till ca m 2 och mäktigheten av den mer eller mindre förorenade fyllningen är ca 0,8 m. Volymen förorenade fyllnadsmassor uppskattas till ca m 3. S3 är markområden invid tidigare oljeförorenade områden som sanerats men där restföroreningar ställvis sannolikt finns kvar under befintlig byggnad i öster och vid ledningsgrav i väster. Volymen förorenad jord är osäker eftersom inga provtagningar utförts. Vid ett bra utfall är volymen liten och uppgår till några 100 m 3, vid ett dåligt utfall kan det handla om m 3 oljeförorenade massor. S4 är jord som finns under befintliga byggnader på fastigheten. Denna jord är inte provtagen men det kan inte uteslutas att det finns förorenade fyllnadsmassor med fasta biprodukter från angränsande gasverk i grundläggningen. Vidare kan det inte uteslutas att den tvätt- och reparationsverksamhet som bedrivits i byggnaderna lokalt har kontaminerat underliggande mark med diverse petroleumprodukter etc. Arean är ca m 2. I ett bästa fall finns endast några 100 m 3 förorenade massor under byggnaderna, vid ett dåligt utfall kan det handla om m 3. S5 är markområden i norr samt kring byggnaderna där inga eller endast lätt förorenade massor (KM-MKM) påträffats vid provtagning. Arean är ca m 2 och volymen fyllnadsmassor uppskattas grovt till ca m 3, varav hälften antas vara lätt kontaminerade. S6 är markområdet i söder där inga föroreningar påvisats varken visuellt eller i analyserade prover. Arean är m 2 och volymen rena fyllnadsmassor kan skattas till m 3. I tabell 1 finns en sammanställning över delområdenas areor, beräknade volymer fyllnadsmassor, bedömd föroreningsnivå/avfallsklassning samt en bedömd säkerhet i bedömningarna. Tabell 1 Volymen förorenade fyllnadsmassor per delområde Delområde Area Volym (m 3 ) Föroreningsnivå Osäkerhet (m 2 ) Låg Hög S IFA Liten S IFA Liten S IFA Stor S MKM/IFA Stor S MKM Måttlig S Liten Summa MKM IFA Måttligt förorenade massor, föroreningshalter < Naturvårdsverkets generella riktvärden vid mindre känslig markanvändning Förorenade massor, föroreningshalter > Naturvårdsverkets generella riktvärden vid mindre känslig markanvändning

9 Sid. 9(10) Av tabellen framgår följande: Mängderna förorenade fyllnadsmassor inom fastigheten beräknas uppgå till m 3, vilket motsvarar ca ton (densitet 1,8 kg/l). Av de förorenade massorna uppskattas ca ton utgöra lätt förorenade massor med föroreningshalter mellan KM och MKM, resterande ton utgörs av icke farligt avfall. 5 Åtgärdsbehov Fastigheten planeras att bebyggas med bostäder och omfattande schakt för grundläggning av de nya byggnaderna kommer att behövas. Structor bedömer att tillsynsmyndigheten kommer att kräva sanering av de delområden där fasta biprodukter från gasverket och kvarvarande oljeföroreningar finns kvar, d v s delområden S1, S2, S3 samt i det fall sådana föroreningar finns inom S4 (under byggnaden). I norra delen av området planeras ett P-garage i källarplan anläggas vilket innebär att så gott som alla fyllnadsmassor inom S5 kommer behöva omhändertas som överskottsmassor. 6 Kostnader och ansvar för saneringsåtgärder En uppskattning av saneringskostnaderna tillsammans med Structors bedömning av hur stor del av saneringskostnaderna som bör falla på eploatör respektive tidigare verksamhetsutövare redovisas i bilaga 1. 7 Slutsatser och rekommendationer har på uppdrag av utrett och beräknat kostnader för lämpliga marksaneringsåtgärder vid en eploatering av Gasklockan 2 (ca m 2 ) i östra delen av Örebro till bostäder. Det har genomförts flera miljötekniska undersökningar av marken och man har identifierat två avgränsade områden som är utfyllda med fasta biprodukter med höga halter av PAH från ett gasverk som låg på grannfastigheten i öster mellan 1908 och Vidare har en oljeförorening som härrör från en cistern under mark konstaterats. Oljeföroreningen har sanerats men det finns sannolikt vissa rester kvar i marken. Inga miljötekniska undersökningar av marken under befintliga byggnader har utförts men det bedöms som relativt sannolikt att det finns föroreningar under byggnaderna som härrör från bussverksamheten och/eller att fasta biprodukter från det närbelägna gasverket använts vid utfyllnad. Vid en eploatering till bostäder bedöms tillsynsmyndigheten ställa relativt hårda krav på marksanering. De två delområden där marken fyllts ut med fasta biprodukter bedöms behöva saneras fullständigt. Även eventuella oljerester invid den tidigare sanerade marken och under nuvarande byggnader bedöms behöva saneras fullständigt. Lätt förorenade fyllnadsmassor i norra delen av fastigheten kan behöva omhändertas eternt eftersom omfattande schaktarbeten behövs för ett planerat underjordiskt garage. Volymerna förorenade massor som bedöms behöva saneras uppskattas till m 3. Anders Bank Fredric Engelke

10 Sid. 10(10) 8 Referenslista Structor Miljöteknik AB (2015): Österport Gasklockan 2. Provtagningsprogram för kompletterande miljöteknisk markundersökning. Daterad

11 Bilaga 1 Beräkning av marksaneringskostnader och bedömning av saneringsansvaret vid eploatering av fastigheten Gasklockan 2, Österport Örebro stad. 1 Beräkning av saneringskostnader Vid kostnadsberäkningarna har följande á-priser (kr/m 3 ) använts: Schaktning 100 Endast för förorenade massor Transport och avfallsmottagning <KM 0 <MKM 200 Icke farligt avfall 500 Återfyllning tillförda massor 300 Endast för förorenade massor I tabell 2 redovisas uppskattade kostnader för att hantera markföroreningar vid planerad eploatering av fastigheten Gasklockan 2 (bra utfall och dåligt utfall). Tabell 4 Beräknade saneringskostnader vid eploatering av Gasklockan 2(Mkr). Delområde Schaktning Transp & mottagning Återfyllning Summa S1 0,1 0,5 0,3 0,9 S2 0,3 1,5 0,9 2,7 S3 0,02-0,1 0,1-0,5 0,06-0,3 0,2-0,9 S4 0,02-0,1 0,1-0,5 0,06-0,3 0,2-0,9 S5 0,3 0,6 0,9 1,8 Temporära skyddsåtgärder 0,1 Projektering & upphandling 0,5 Projektledning & miljökontroll 0,4 Summa 6,8 8,2 Av tabellen framgår att saneringskostnaderna beräknas uppgå till 7 8 Miljoner kr. Om lätt förorenade fyllnadsmassor med föroreningshalter under MKM kan återanvändas inom fastigheten minskar kostnaderna med ca 1,5 Mkr till 5 6 Mkr. 2 Ansvar för saneringsåtgärder Nedanstående bedömning av ansvar är Structors egna bedömning utifrån erfarenheter från flera rättsfall de senaste åren. Det är inte säkert att tillsynmyndigheten eller de potentiellt ansvariga delar denna bedömning, inte heller att ett slutligt utfall i en prövning i domstol skulle bli eakt som nedanstående bedömning. Rättsprais förändras i stort sett vid varje prövning. S1 har tidigare varit del av angränsande fastighet där Örebro stad bedrev gasverksverksamhet mellan 1908 och 1980 (72 år). Föroreningarna inom S1 utgörs av typiska fasta biprodukter från gasverket varför ansvaret för dessa föroreningar faller på kommunen. Eftersom gasverket till stor del även drivits innan miljölagstiftningens tillkomst år 1969 kommer ansvaret för sanering att jämkas. Vid en sådan jämkning

12 är det troligt att kommunens ansvar endast blir kring 25 %. En eploatör kommer därför behöva betala 75 % av denna sanering om inte staten via Naturvårdsverket finansierar. Det senare kräver dock flera års utredningsarbete. S2 har inte varit del av gasverkets verksamhetsområde men föroreningen utgörs dock av fasta biprodukter från gasverket. I linje med ovan skulle således kommunen stå för 25 % av saneringskostnaderna av S2 och en eploatör för 75 %. Möjligen skulle man kunna argumentera för att kommunens ansvar är mindre eftersom utfyllnaden kan sägas varit till nytta på Gasklockan 2. Ev föroreningar inom S3 och S4 härrör från den bussverksamhet med tillhörande drivmedelshantering som bedrivits på fastigheten sedan slutet av 1940-talet. Structor bedömer att bussbolaget som drev verksamheten senast bör bekosta saneringen till 100 %. De begränsande föroreningarna som finns inom S5 och S6 kommer behöva åtgärdas och bekostas helt av eploatören. Övriga kostnader för skyddsåtgärder, projektering och miljökontroll bör delas lika mellan aktuella parter. I nedanstående tabell redovisas Structors bedömning av hur marksaneringskostnaderna bör fördelas. Som tidigare kan kostnaderna för eploatören minskas med ca 1,5 Mkr om lätt kontaminerade fyllnadsmassor får återanvändas under nya ytskikt inom området. Tabell 2 Bedömd kostnadsfördelning för marksanering vid eploatering av Gasklockan 2. Delområde Kommun/gasverk Bussbolag Eploatör Summa S1 0,2 0 0,7 0,9 S2 0,7 0 2,0 2,7 S3 0 0,2-0,9 0 0,2-0,9 S4 0 0,2-0,9 0 0,2-0,9 S ,8 1,8 Övriga 0,33 0,33 0,33 1,0 kostnader Summa 1,2 0,7-2,1 4,8 6,7-8,2 Göteborg Anders Bank