Markföroreningar inom detaljplaneområde 1, Västerport Varbergs kommun. Underlag för detaljplanearbete

Transkript

1 Markföroreningar inom detaljplaneområde 1, Västerport Varbergs kommun Underlag för detaljplanearbete För: Varbergs kommun Samhälsutvecklingskontoret Uppdrag: Upprättad: Org nr Ekelundsgatan Göteborg Sid. 1(10)

2 DP1 Västerport Sid 2 (10) Sammanfattning Varbergs kommun förbereder för en ny stadsdel i södra delen av nuvarande industrihamn. Stadsdelen har benämnts Västerport, detaljplaneområde 1 (DP1). Undersökningar har visat att marken lokalt förorenats av tidigare hamnverksamhet och att det förekommer halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden. Förhöjda metallhalter förekommer sporadiskt i den ytliga fyllningen. Alifatiska och aromatiska kolväten samt PAH förekommer där kemikalier tidigare lagrats och lastats från cisterner. Där det skett hantering av flytande produkter påträffas förorening minst ett par meter ner under förmodat grundläggningsdjup för byggnader. Lätt förorenade ytliga fyllnadsmassor bedöms utgöra marginella hälsorisker när stadsdelen är färdigbyggd. Förorenade överskottsmassor måste dock hanteras under byggtiden. Djupare föroreningar kan lokalt innebär att djupare schakt än vad grundläggning kräver och/eller skyddsåtgärder för att eliminera gasinträngning från eventuella flyktiga föroreningar. Som underlag för det fortsatta detaljplanearbetet rekommenderas att platsspecifika riktvärden utarbetas för mak och grundvatten. Motivet är att inte onödigt mycket schaktmassor körs bort från området och att relevanta skyddsåtgärder vidtas. Vidare rekommenderas att kompletterande miljötekniska undersökningar utförs där djupare organiska förororeningar (vätskor) kan misstänkas och byggnader eller andra djupa schakter planeras. Preliminärt bedöms uppskattningsvis ytterligare borrpunkter behövas för att kunna göra en förprojektering och grov kostnadskalkyl för eventuella sanerings- och skyddsåtgärder.

3 DP1 Västerport Sid 3 (10) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR FÖRORENINGSSITUATIONEN EXPONERING OCH SPRIDNING ALLMÄNT FÄRDIG ANLÄGGNING BYGG- OCH DRIFTSSKEDE SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSRAPPORTER... 10

4 DP1 Västerport Sid 4 (10) Bakgrund och syfte Varbergs kommun, Samhällsutvecklingskontoret (kommunen) arbetar med en detaljplan för stadsdelen Västerport, detaljplaneetapp 1 (DP1). Det planeras för en blandad bebyggelse. Undersökningar har visat att tidigare verksamhet har förorenat mark och grundvatten i delar av planområdet. På uppdrag av kommunen har (Relement) fått i uppdrag att utreda vilka konsekvenser påträffade markföroreningar innebär för detaljplanen och vilka ytterligare utredningar som bör utföras i ett nästa steg. 2 Förutsättningar och avgränsningar Inom stadsdelen planeras flervåningshus för bostäder, verksamheter och hotell samt parkeringshus. Byggnader kommer att grundläggas på pålar och uppföras utan källare. För att klara framtida havsnivåhöjningar kommer marken inom planområdet höjas cirka en meter. Höjningen kommer att ske med rena sten- och schaktmassor. Inom området används inte grundvatten som dricksvatten och grundvattnets skyddsnivå som potentiell nationell grundvattenresurs är låg. Vidare antas omfattning av eventuell odling av egna grönsaker marginell och sakna betydelse för hälsorisker efter höjningen av området. Bedömningen avser område där nya byggnader, vägar mm ska uppföras, inte befintliga markområden kring nuvarande byggnader. 3 Föroreningssituationen Planområdet utgörs av utfylld mark för hamnverksamhet från 1950-talet. Utfyllnad har gjorts med muddermassor och schaktmassor. Total fyllnadsmäktigheten är knappt tio meter. Avståndet till fast botten är ca 15 meter. På området lagrades kol och koks samt flytande råvaror (kemikalier till glastillverkning, olja, eventuellt kreosot) i cisterner på området. Det fanns även verkstäder, ställverk, industrispår, slip för underhåll av fartyg och i den södra delen ett kol-eldat ångkraftverk och en dieseldriven gasturbin (elkraft). I figur 1 illustreras var tidigare verksamheter från ett flygfoto från 1965 var lokaliserade i förhållanden till byggnader på ett modernt flygfoto över detaljplaneområde. Föroreningssituationen i planområdet har undersökts två tillfällen 2015 (Ramböll) och 2017 (Structor). Undersökningarna omfattade tillsammans ca 25 borrpunkter varav och knappt tio grundvattenrör. Borrdjupet var ca fem meter. I figur 2 nedan redovisas provpunkter i relation till planerad strukturplan för den nya stadsdelen I tabell 1 nedan redovisas en statistisk sammanställning av halter från analys av metall i jord- och fyllnadsprover. Av tabellen framgår att medel och medianhalten är låg men att det återfinns höga halter av främst arsenik, bly och zink lokalt. Av utredningen framgår att de höga halterna uppmättes i ett fåtal prover i den översta metern fyllning.

5 DP1 Västerport Sid 5 (10) Figur 1. Vänster: Flygfoto från Cistern och kolupplag är inringade (ÅF 2014). Höger: Motsvarande platser markerade på en modern flygbild. Delar av industrispåret är kvar Tabell 1. Metallhalter i jord/fyllning (mg/kg TS). As Ba Cd Cu Hg Pb Zn n median ,2 19 0, medel ,3 67 0, perc ,3 75 0, KM ,8 80 0, MKM , KM/MKM: Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig- respektive mindre känslig markanvändning. I tabell 2 redovisas en statistisk sammanställning av resultaten från analys av organiska ämnen i jord- och fyllnadsprover. Av tabellen framgår att det förekommer halter av aromatiska kolväten och PAH väsentligt över riktvärden. Av underslagsutredningarna framgår att det framförallt är ett prov taget på 2-3 m djup vid läget för en tidigare cisterner och industrispår som innehöll höga halter, väsentligt högre än övriga prover.

6 DP1 Västerport Sid 6 (10) Tabell 2. Halt organiska ämnen i jord/fyllning (mg/kg TS). Trikloreten Tetrakloreten >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 n median 0,01 0, medel 0,017 0, perc 0,028 0, KM 0,2 0, ,5 1 MKM 0,4 1, KM/MKM: Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig- respektive mindre känslig markanvändning. PAH-L PAH-M PAH-H I figur 2 nedan illustreras var halter i jord/fyllnadsmassor över KM respektive MKM uppmätts inom i förhållande till planerad bebyggelse. Av figuren framgår att det kan förekomma förhöjda halter både där byggnader planeras och på allmän platsmark. Figur 1. Sammanställning provpunkter i relation till planerad strukturplan för den nya stadsdelen.

7 DP1 Västerport Sid 7 (10) I tabeller 3 nedan har resultaten från analys av metaller i grundvatten sammanställts. Av tabellen framgår att uppmätta halter generellt är låga. Tabell 3. Metallhalter i grundvatten (µg/l). As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Zn Mo V Antal analyser median , , medel , , perc , , SGU , ,01-0, SGU: Bedömningsgrunder för grundvatten, SGU-rapport 2013: Måttlig (potentiell) påverkan. 1 ingen påverkan 5 mycket stark påverkan. I tabeller 4 nedan har resultaten från analys av organiska ämnen i grundvatten sammanställts. Av tabellen framgår att uppmätta halter överlag är låga. Tabell 4. Halt organiska ämnen i grundvatten (µg/l). Trans-1,2- dikloreten Cis-1,2- dikloreten Trikloreten >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 Aromater >C8-C10 PAH-L PAH-M PAH-H n median 0,1 0,1 0, ,3 0,04 0,04 0,04 medel 0,2 0,2 0, ,3 0,05 0,07 0,06 90 perc 0,2 0,3 0,2 13,5 41, ,3 0,1 0,1 0,1 Ytvatten ,5 Ångor Ingen påverkan 3 0, Miljörisk ytvatten: Svenska Petroleuminstitutet, 2012.) Dricksvatt 2. Ångor i byggnader: Svenska Petroleuminstitutet, 2012.) Dricksvatt 3. VROM (2000) Streefwaarden en interventiewaarden bodemsanering. Staatscourant 24 februari 2000, nr 39. Sammanfattningsvis visar de två miljötekniska markundersökningarna som gjort inom DP1 att det lokalt kan förekomma förhöjda halter av metaller i ytliga fyllnadsmassor och PAH och aromatiska kolväten i djupare jordlager som överskrider KM och MKM. Den djupare föroreningen är sannolikt kopplad till platser med tidigare kemikalielagring (cisterner) medan den ytliga metallföroreningen förefaller mer slumpmässigt fördelad (förorenad fyllning, bulkhantering). Föroreningsgraden är dock generellt låg både i jord och grundvatten och bedöms inte innebära några hinder för fortsatt arbete med detaljplanen.

8 DP1 Västerport Sid 8 (10) Exponering och spridning 4.1 Allmänt Nedan har en exponerings- och spridningsanalys utförts som underlag till en platsspecifik riskbedömning. En platsspecifik riskbedömning rekommenderas då exponeringsförutsättningarna väsentlig avviker från de antaganden som Naturvårdsverket har gjort vid beräkning av generella riktvärden för KM resp. MKM. 4.2 Färdig anläggning Naturvårdsverkets generella riktvärden gäller för jord och beaktar hälsorisker, effekter på markekosystem och spridning till grund- och ytvatten. I tabell 5 nedan redovisas de exponerings- och spridningsvägar som bedöms relevanta för den nya stadsdelen och jämförs med de generella antagandena för KM resp. MKM. Av tabellen framgår att för bebyggd yta är det inträngande ånga som är dimensionerande för hälsorisk. På allmän platsmark är intag och inandning av partiklar och damm som är dimensionerande för hälsorisker. Vid en färdig anläggning kommer emellertid denna exponering endast att bli aktuell vid markarbeten då marknivån kommer att höjda med cirka en meter, dels då nya ytskikt anläggs (asfaltering etc.). Tabell 5. Potentiella exponeringsvägar och spridningsvägar utan beaktande av markhöjning och nya markytor. Exponering KM MKM Byggnad Allmän plats/gårdsyta Dimensionerande förorening* Hälsorisker Intag av jord/damm X X - X Me, olja, PAH Inandning damm X X - X Me, olja, PAH Inandning ånga X X X - Olja, PAH Intag dricksvatten X Intag av växter X Miljörisker Skydd av markmiljö X X X X Me, olja, PAH Skydd av grundvatten X X Skydd av ytvatten X X X X Me, olja, PAH *Baserat på vad som påträffats i tidigare undersökningar. 4.3 Bygg- och driftsskede Under bygg- och driftsskede kommer exponeringen vara delvis annorlunda. Omfattande schaktning i ytlig fyllning och ursprungliga marklager (grundläggning, ledningsschakt mm) innebär att människor kan temporärt kan exponeras för förorenade partiklar och ångor vilket då blir en arbetsmiljöfråga, se figur 2. Djupa schakter för dag- och avloppsledningar innebär också att förorenat schaktvatten behöver hanteras och troligen renas innan avledning. Vidare måste överskottsmassor kontrolleras som underlag för beslut om de är godkända för återfyllning eller måste köras iväg för externt omhändertagande.

9 DP1 Västerport Sid 9 (10) Figur 2. Principillustration av tre typer av schakter som kan bli aktuella inom planområdet. Markhöjning görs med rena massor med förorening kan förekomma sporadiskt i de ursprungliga marklagren (muddermassor och tillförda schaktmassor). 5 Slutsatser och rekommendationer Varbergs kommun förbereder för en ny stadsdel i södra delen av nuvarande industrihamn. Stadsdelen har benämnts Västerport, detaljplaneområde 1 (DP1). Undersökningar har visat att marken lokalt förorenats av tidigare hamnverksamhet och att det förekommer halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden. Generella riktvärden kan dock överskatta miljöoch hälsoriskerna eftersom de tar hänsyn till exponeringsvägar som inte kommer att vara relevanta i den nya stadsdelen. Bland annat kommer hela området höjas vilket gör att sannolikheten att exponeras för yliga markföroreningar är liten. För strikta riktvärden kan få som konsekvens att för mycket jordmassor måste transporteras till deponi under byggskedet. Detta är inte ekonomiskt försvarbart eller miljömässigt motiverat med hänsyn de extra utsläpp och risker som transporterna innebär. Mot bakgrund av detta rekommenderas att det platsspecifika riktvärden utarbetas som underlag för bedömning av åtgärdsbehov och vilka resthalter som kan accepteras. Även acceptabla halter i massor som får återfyllas bör tas fram. I samband med markprojektering rekommenderas att kompletterande borrning utförs där bostäder planeras. Undersökningar bör då inriktas mot områden där det tidigare påträffats förhöjda halter av PAH och alifatiska och aromatiska kolväten då dessa ämnen påträffats under planerat grundläggningsdjup och därmed teoretiskt kan orsaka gasinträngning. Om höga halter påträffas i dessa lägen kan ytterligare saneringsschakt bli aktuell alternativt att någon skyddsåtgärd så som gastät barriär vidtas. Preliminärt bedöms ytterligare borrpunkter motiverat för att göra en förprojektering och grov kostnadskalkyl för åtgärder. Om det finns möjlighet bör även befintligt underlag kompletteras med provtagningar i sträckningen för nya dag- och avloppsledningar.

10 DP1 Västerport Sid 10 (10) Under bygg- och driftsskede kommer ytterligare provtagningar troligen att krävas för avgränsning och bedömning av avfallsklasser etc. Arbetena kommer att innebära att både spridning och exponering temporärt ökar, vilket gör att arbetena måste omfatta skyddsåtgärder och kontroller (kontrollprogram). Markarbeten måste därför anmälas enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (28 ). Under schaktning bör det finnas en organisation för miljökontroll som kan dokumentera och vid behov styra arbetet så att kraven i anmälan med beslut uppfylls. Markförorening och behov av åtgärder i VA-stråken där djupa schakter grävs kommer undersökas och utredas separat i samband med kommunens projektering. Platsspecifika riktvärden, anmälan och miljökontroll måste finnas även för dessa arbeten. 6 Referensrapporter Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Varbergs Kommun, Varberg Västerport, Ramböll, Göteborg , Bedömning av föroreningssituationen och dess konsekvenser vid exploatering inom område A Projekt Västerport, Varbergs kommun, Samhällsutvecklingskontoret, Structor Miljö Väst AB, , Göteborg som ovan Per Hübinette Fredric Engelke