Komplettering av miljöteknisk markundersökning av fastigheterna Brädgården 1och 3 i Nyköping

Transkript

1 Sida 1 (21) Komplettering av miljöteknisk markundersökning av fastigheterna Brädgården 1och 3 i Nyköping Uppdragsledare och författare: Revidering Helena Westin, Structor Nyköping AB Carina Lundgren, Structor Nyköping AB Granskad av: Helena Westin, Structor Nyköping AB

2 Sida 2 (21) Sammanfattning Structor Nyköping AB har på uppdrag av Bilcenter fastigheter i Sörmland AB i Nyköping utfört en miljöteknisk markundersökning av fastigheten Brädgården 1 och 3 i Nyköping. Undersökningen utfördes 2017 och även tidigare har det utförts ytterligare en undersökning Uppdragsledare var Helena Westin som också utförde markundersökningen i fält tillsammans med Mats Dorell. Den övre delen av marken består av fyllnadsmassor. Fyllnadsmassorna har lite olika karaktär beroende av var på fastigheten som man befinner sig, men består oftast av ett övre bärlager och under detta lite sand och silt som överlagrar naturligt avsatt lera. Marken under byggnaderna har inte undersökts. Stora delar av området är asfalterat, innehållet och ålder på denna är okänd. Marken undersöktes i 14 olika punkter med hjälp av en borrbandvagn och i tre av dessa punkter installerades grundvattenrör. I markprofilen togs det ut blandprover för varje halvmeter eller mindre beroende på jordartsvariationen ned till ett djup på ca 2 m. Olika jordartstyper har inte blandats. Det har skickats iväg 26 prover för analys. I fem borrpunkter har det påträffats ämnen som överstiger riktvärdet för KM. Föroreningarna har endast påträffats i fyllnadsmassorna och i den underliggande leran har inga föroreningar påträffats. Grundvattnet har undersökts i 3 punkter, ett grundvattenrör i norra delen av området (GV 1), ett i den östra delen (GV2) och ett i den södra delen av området (GV3). Det har påträffats följande metaller: arsenik, krom, nickel, bly, zink i GV1 och GV 3. Halterna överstiger riktvärdet för dricksvatten och anses otjänligt. Vid analys av organiska kolväten understiger grundvatten i GV1 och GV2 befintliga riktvärden. I GV3 har det påträffats förhöjda halter aromater C16-C35, PAH M och PAH H som överstiger riktvärdena för dricksvatten. Halterna ligger dock långt under riktvärdet för risk för ångor i byggnader. Marken är påverkad av föroreningar i fyllnadsmassorna i ett fåtal punkter och de undre orörda massorna är rena. Fastigheterna bedöms i dagsläget vara relativt fria från föroreningar även om det har påträffats föroreningar fläckvis. Den nu aktuella kompletteringen med undersökning av grundvatten gjordes med avseende på förekomst av trikloretylen. De kompletterande analyserna, av prover som tagits från två grundvattenrör på en ny plats och ett omprov, visar att det inte förekommer trikloretylen (tri) eller dess nedbrytningsprodukter i grundvattenproverna.

3 Sida 3 (21) Innehåll 1 Inledning och syfte Kompletterande provtagning Områdesbeskrivning Miljöteknisk markundersökning Jord Grundvatten Kompletterande grundvattenprover Fältobservationer Laboratorieanalyser Riktvärden Resultat Föroreningar i jord Metaller Metaller, fältmätningar Organiska föroreningar Hårdgjorda ytor Föroreningar i grundvatten Kompletterande undersökning, klorerade kolväten Slutsatser Kompletterande grundvattenprovtagning Referenser Bilagor Bilaga 1 Provtagningskarta Bilaga 2 XRF-mätningar, 2013 Bilaga 3 Fältprotokoll 2013 Bilaga 4 Fältprotokoll 2017 Bilaga 5 Fältprotokoll grundvatten Bilaga 6 Analysprotokoll från ALS Bilaga 7 Analysprotokoll ALS, komplettering grundvatten

4 Sida 4 (21) 1 Inledning och syfte Structor Nyköping AB har på uppdrag av Bilcenterfastigheter i Sörmland AB utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheten Brädgården 1och 3 i Nyköping (Figur 1). Gällande detaljplan tillåter handel och småindustri och det förekommer i dagsläget bilhandel inom området. Den nya detaljplanen syftar till att planlägga området för i huvudsak bostäder. Då det finns avsikter på att området ska bebyggas med bostäder har Structor anlitats för att göra en bedömning av markens beskaffenhet och eventuell förekomst av föroreningar i jord och grundvatten, för att bedöma om det är tekniskt och ekonomiskt rimligt att utföra med eventuella åtgärder inför byggnation. Avsikten med detta uppdrag var att utföra en översiktlig markundersökning, för att se om det fanns föroreningar i mark eller grundvatten. Resultat kommer även kunna användas vid ett eventuellt förvärv av fastigheten Brädgården 3. I tillägg så har det utförts en geoteknisk undersökning av marken och en riskbedömning, som redovisas i en separat rapport Kompletterande provtagning Under hösten 2017 har ytterligare en undersökning av grundvatten utförts avseende klorerade lösningsmedel, efter Nyköpings kommuns gransknings-synpunkter från miljöenheten. Kommunen skriver i sitt yttrande: Att trikloreten detekterats i grundvattnet, visserligen i mycket låg halt, i det sydöstra och även det sydvästra hörnet av byggnaden kan antyda att det finns en förorening av klorerade lösningsmedel i anslutning till byggnaden. För att nå större säkerhet om detta kan något eller några grundvattenprov tas ut även längs norra sidan av byggnaden samt att man försöker utröna om trikloretylen använts i verksamheter på platsen. Enligt muntlig uppgift från Göran Augustsson, Stenbergs Bil, , upphörde tvätt och rengöring av motordelar med klorerade lösningsmedel på 1970-talet. Den nuvarande verkstaden byggdes 1982 och klorerade lösningsmedel har inte använts i verksamheten. Den kompletterande grundvattenprovtagningen utfördes av Helena Westin Länspumpning utfördes Områdesbeskrivning Området ligger centralt i södra delen av Nyköping, öster om Nyköpingsån. Brädgården 1 och 3 angränsar till varandra (Figur 1). Nyköpingsån rinner ca 50 m sydväst om Brädgården 3 och Nyköpings stadsfjärd ligger ca 430 m i sydlig riktning. Den generella strömningsriktningen för grundvatten bedöms vara söderut. Brädgården 1 har en yta på m 2 och Brädgården 3 har en yta på 3694 m 2.

5 Sida 5 (21) På fastigheten Brädgården 1 finns det industribyggnader som bl.a. används för visning av bilar, verkstad och biltvätt. Stora delar är asfalterade ytor och i västra och nordvästra delen av fastigheten består det översta marklagret av packat osorterat sand och grusmaterial. På de ytor där det inte finns byggnader används marken som uppställningsplats för bilar. På Brädgården 3 är det en asfalterad parkering. Strax sydöst om området finns det en bensinstation. Nordöst om fastigheten ligger det ett villaområde. På grannfastigheten Asken 7 som ligger ca 60 m sydöst om Brädgården 1 har det funnits ett tvätteri. I gällande detaljplan står Brädgården 1 och 3 listade som områden för mindre känslig användning (MKM), såsom industri och kontor (Naturvårdsverket, 2009) Historiskt ingick området som slottets stora trädgårdar och senare som Nordiska kompaniets virkesupplag. Figur 1. Karta över området. Källa: Länsstyrelsen.

6 Sida 6 (21) 3 Miljöteknisk markundersökning Uppdragsledare var Helena Westin som också utförde markundersökningen i fält delvis tillsammans med Mats Dorell och Catharina Berglund. Undersökningen utfördes den 4 april Jord Provtagning av jord genomfördes på fastigheten med skruvborr monterad på en borrbandvagn. Borrningen 2017 utfördes av Structor Geoteknik Stockholm och under 2013 av Hylanders Geobyrå AB. Resultaten från båda undersökningarna presenteras gemensamt i denna rapport. Borrpunkterna visas i figur 2. Under 2013 borrades och provtogs det i 6 punkter och under 2017 i 7 punkter. Laboratorieanalyser för medierna jord och vatten utfördes av ALS Scandinavia AB. Borrningen utfördes tills att naturligt avsatt jord påträffades och ytterligare någon meter djupare, vanligtvis till mellan 2 och 4 meter eller tills boren stötte på stopp. Provtagning har utförts halvmetersvis eller vid förändring av jordart. Olika jordarter har inte blandats. Borren rengjordes mekaniskt mellan varje metersvis upptag och den upptagna jordprofilen skrapades rent med kniv innan uttag av prov gjordes med hjälp av kniv eller engångsplasthandske. Provtagningsutrustning rengjordes mellan varje provtagning. Dokumentation av lagerföljden dokumenterades i fältprotokoll och fotograferades. Uttagna prover förvarades i kylväska och kylskåp i väntan på transport till laboratorium, vilket skedde inom 24 timmar. I fält utfördes det under 2013 även mätningar av metaller med hjälp av en XRF. Det har utförts ca. 3 XRF-mätningar per halvmeter. Resultaten visas i Bilaga 2. Provpunkterna från 2013 har mätts in med hjälp av måttband från placeringen av byggnader och fastighetsgräns och de från 2017 med hjälp av GPS av mättekniker, MKK (Bilaga 1).

7 Sida 7 (21) Figur 2. Borrpunkternas placering 2013 och Grundvatten I förbindelse med jordprovtagningen inom det aktuella området installerades det tre PEH grundvattenrör i borrpunkterna (17SG102 (GV3), 17SG113 (GV2) och 17SG115 (GV1). Rören var av PEH, 63mm i diameter med 2 meter slitsade filterintag i botten. Spetsen på rören installerades på 4-5 m djup. Runt filterintagen en bit ovan dessa fylldes det sand runt rören förbi de slitsade rören och ovan detta fylldes det på med bentonit för att täta mot eventuell ytvatteninträngning. Grundvattenrören renspumpades med en peristaltisk pump 3 dagar efter installationen och grundvatten provtogs efter ytterligare 4 dagar den 11 april 2017.

8 Sida 8 (21) Grundvattennivån pejlades både innan renspumpningen och innan grundvattenprovtagningen. Tillrinningen av grundvatten var liten då den omgivande jordarten bestod av lera med inslag av silt. Ingen filtrering utfördes i fält Kompletterande grundvattenprover Två kompletterande grundvattenrör, GV4 och GV5 installerades för att kunna undersöka eventuell förekomst av klorerade lösningsmedel. Förutom att ta ut grundvatten i dessa nya provpunkter planerades ett omprov vid GV3, där en låg halt lösningsmedel hade detekterats vid provtagningen i april. Grundvattenrören länspumpades Provtagningen gjordes , men då fanns inget vatten i GV5, varför inget prov kunde tas ut från detta grundvattenrör. De prover som analyserades blev således från GV4 (ny punkt) och GV3 (omprov). Lokaliseringen av provpunkterna GV3, GV4 och GV5 redovisas på karta i figur 2 ovan. 3.3 Fältobservationer Hela området är uppfyllt med i huvudsak ca 0,5 m sand och grus. Stora delar av fastigheterna är hårdgjorda med asfalt, förutom den nordvästra delen som är täckt av ett bärlager med grus och är något bevuxet av gräs (Figur 2). Den befintliga markytan är förhållandevis plan med en svag lutning mot sydväst. Marken under ca. 0,5 m består av sand, silt och mjäla, med ökat djup övergår det till naturligt avsatt lera. Fältobservationer redovisas i fältprotokollen i Bilaga 3, 4 och 5. Bilder på jordprofilen visas i figur 3-9.

9 Sida 9 (21) Figur 4. Närbild på BP 1, taget på djupet 0-0,4m. Materialet är en blandning av jord, sand, grus och tegel Figur 3. B1 Djup 0-0,6 m fyllnadsmaterial, 0,65- m varvig lera som avsatts naturligt. Figur 5 Närbild på BP 1 Varvig lera på ca. 0,7m djup De undre naturligt avsatta insitu massorna består av lera. Leran hittas på ett djup från m från ovanytan förutom nära byggnader där fyllnadsmassorna är mäktigare.

10 Sida 10 (21) Figur 6. BP 2 Översta halvmetern består av uppfyllt grys och sandmaterial under asfalten. Figur 7. BP4 Fyllnadsmaterial bestående av osorterad sand med inslag av grus 0,1-0,4m. Figur 8. BP4 Silt med innehåll av lera och med mineralutfällningar på djup 0,8m. Figur 9. BP4 Lera på ca. 1,5 m djup.

11 Sida 11 (21) 4 Laboratorieanalyser Analyser har utförts av ALS Scandinavia AB med avseende på metaller och kolväten. ALS är ackrediterade för miljöanalyser av styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC). Utvalda jordprover har analyserats på laboratoriet med avseende på metaller och fraktionerade kolväten. Jordprover undersöktes med ALS analyspaket MS1 och OJ21a. Utförda analyser omfattade i olika omfattning av bl.a. följande parametrar: Tungmetaller; arsenik, barium, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink Alifatiska kolväten; uppdelade i olika fraktioner >C8-C35 Aromatiska kolväten; olika fraktioner >C8-C35. Polyaromatiska kolväten (PAH) Analys av asfalt har inte utförts. För grundvattenproverna som togs vid första provtagningstillfället valdes analyspaketet Envipack som täcker in många parametrar. Vid den kompletterande grundvattenanalysen undersöktes tretton parametrar för klorerade lösningsmedel. 5 Riktvärden Vid utvärdering av analysresultat har halterna jämförts med generella riktvärden vilka tagits fram av Naturvårdsverket för förorenad mark. Riktvärdena är framtagna för att indikera upp till vilken nivå det inte förväntas finnas risk för negativ påverkan på människor eller miljö vid angiven markanvändning. Riktvärdena är framtagna för två typer av markanvändning (Naturvårdsverket, 1999): KM, Känslig Markanvändning, där det inte finns några begränsningar för hur marken kan användas och där grundvattnet skyddas. Exempel på markanvändning kan vara bostäder, daghem eller t.ex. odling av livsmedel. MKM, Mindre Känslig Markanvändning. Vid halter över denna nivå anser Naturvårdsverket att markkvalitén begränsar markanvändningen. Marken anses utan risk kunna användas för industrier, kontor och vägar mm. Det aktuella området klassas i dagsläget som ett MKM-område, men halterna jämförs med riktvärden för KM, då det finns planer för att eventuellt bygga bostäder inom det undersökta området.

12 Sida 12 (21) 6 Resultat 6.1 Föroreningar i jord Utifrån observationer i fält valdes jordprov ut för laboratorieanalys. Jorden undersöktes både med avseende på metaller och organiska ämnen, såsom alifater, PAH, klorerade lösningsmedel etc. I Bilaga 1 redovisas även borrpunkter och påträffade föroreningar på en karta. I bilaga 6 återfinns ALS analysprotokoll och i nedanstående tabeller över resultaten och jämförelsevärden med befintliga riktvärden Metaller Tjugosex jordprover från 14 borrpunkter har skickats till laboratorium för analys av metaller. Av dessa prover översteg 2 riktvärdet för MKM. De ämnen som översteg MKM var koppar, bly och zink. I ett av dessa prov översteg även arsenik riktvärdet för KM. I ytterligare två prover översteg halterna riktvärdet för KM för koppar och bly (Tabell 1). De prover som visat innehåll som översteg riktvärdet för KM och/eller MKM var alla från djup mindre än 0,7 m. I provpunkt 6 hittades högst metallhalter i ett jordlager på djup 0,4-0,6m som var mörkare till färgen och som hade ett högre organiskt innehåll. Det är troligen ett material som har tillförts platsen och som inte är naturligt avsatt.

13 Sida 13 (21) Tabell 1. Analysresultat med avseende på metaller vid undersökningen 2013 och BorrPunkt a 1b 3a 3c 4a 4b 5a 5b 6a 6b BP Djup (m) 0,2-0,65 0,65-1,0 0,0-0,5 1,0-2,0 0,2-0,4 0,4-1,0 0,1-0,3 0,5-0,7 0,4-0,6 0,6-0,9 0,5-0,8 1,2-1,5 ELEMENT/TS 105 % 82,5 79,5 89,1 80,5 85,3 86,3 90,6 85,2 83,1 82, ,8 RIKTVÄRDE KM MKM As mg/kg TS ,28 1,5 1,08 0,775 1,04 1,07 3,02 1,91 20,6 1,38 1,77 2,18 Ba mg/kg TS ,1 40,6 39,3 23, , ,6 36,6 46,6 Cd mg/kg TS 0,8 15 0,328 0,114 0,257 <0.1 <0.1 <0.1 0,317 0,277 3,41 0,223 <0.1 <0.1 Co mg/kg TS ,38 11,1 3,5 4,88 3,37 2,5 4,29 3,79 6,94 5,26 4,7 5,4 Cr mg/kg TS ,1 45,5 17,7 23,5 19,5 18,5 16,1 18,7 19,8 27, ,4 Cu mg/kg TS ,3 21,7 38,4 12,2 14,6 8, , ,7 14 Hg mg/kg TS 0,25 2,5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,244 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 Ni mg/kg TS ,5 7,67 10,4 7, ,7 8,34 20, ,1 11,9 Pb mg/kg TS ,8 14,1 27,9 5,85 8,98 5, , ,3 7,39 7,87 V mg/kg TS ,6 45,7 17,3 22,3 22,6 18,9 18,2 18,8 54,8 26, ,6 Zn mg/kg TS , , ,9 26, ,9 50,2 Borrpunkt Djup (m) 0,4-0,9 0,2-0,6 0,8-1,4 1,5-1,9 2,3-2,7 0,4-0,9 1,4-1,8 0,3-0,6 0,85-1,0 1,3-1,6 0,5-1,0 1,0-1,5 0,2-0,3 0,6-1,0 ELEMENT/TS 105 % 88,1 91,5 73,1 79,1 69,3 84,2 73,1 82,7 81,3 73,4 94,5 76, ,4 RIKTVÄRDE KM MKM As mg/kg TS ,53 1,07 2,13 1,87 1,07 2,19 0,888 1,95 1,96 2,12 1,3 1,41 2,36 1,63 Ba mg/kg TS ,4 11,6 41,9 36,1 56,1 28,6 50,4 33,7 82,6 82,9 20, ,3 Cd mg/kg TS 0,8 12 0,0989 <0.1 0,314 0,167 <0.1 <0.1 <0.1 0,3 0,153 0,169 0,321 0,162 0,587 0,202 Co mg/kg TS ,88 3,46 3,96 3,9 6,71 2,69 6,3 4,11 7,61 8,66 2, ,1 11,4 Cr mg/kg TS ,3 11, ,2 34,5 18,5 28,9 16,9 31,3 34,9 8, ,6 41,4 Cu mg/kg TS ,1 9,22 62,8 21, ,6 20, ,51 19,8 33,5 21,6 Hg mg/kg TS 0,25 2,5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,22 <0.2 Ni mg/kg TS ,17 6,39 8,49 8,61 15,4 6,27 13,8 8, ,2 4, ,8 22 Pb mg/kg TS ,4 4,04 24,2 14,3 7,69 6,29 7,62 28,9 15,9 12,6 8,72 13,9 34,4 14,1 V mg/kg TS ,1 8,47 19,5 21, ,1 29,8 16,8 32,2 35,2 7,61 46,6 35,9 41,7 Zn mg/kg TS ,7 24, , ,8 56,1 75,8 73,7 73,6 35,8 98, , Metaller, fältmätningar Det har i undersökningen från 2013 utförts ca. 3 fältmätningar/halvmeter i fält med hjälp av XRF instrument och resultaten visas i Bilaga 2. Totalt har det utförts 92 mätningar och av dessa överstiger 20 st. KM varav även 14 st. överstiger MKM. De metaller som överstiger riktvärdena är bly, zink, nickel och koppar på djup mellan 0-1,0m i borrpunkt 1, 5 och 6. Barium överstiger generellt riktvärdet för KM och ibland även riktvärdet för MKM, vilket är vanligt då bakgrundsvärdet oftast är högre än riktvärdet Organiska föroreningar Tjugosex prover togs ut för analys av organiska föroreningar. Av dessa prov innehöll 1 prov, aromater samt PAH L, M och H, som översteg riktvärdet för MKM. Borrpunkt sex, 8 och 102 översteg endast KM för PAH summa H i den övre metern fyllnadsmassor.

14 Sida 14 (21) Tabell 2a. Analysresultat för organiska ämnen BP Borrpunkt a 1b 3a 3c 4a 4b 5a 5b 6a 6b Djup (m) 0,2-0,650,65-1,0 0,0-0,5 1,0-2,0 0,2-0,4 0,4-1,0 0,1-0,3 0,5-0,7 0,4-0,6 0,6-0,9 0,5-0,8 1,2-1,5 0,4-0,9 TS_105 C % 82,1 77,1 88,3 76,9 85,4 82,8 91,3 84,5 72,4 83, ,9 88,4 ELEMENT KM MKM alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C5-C16 mg/kg TS <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 alifater >C16-C35 mg/kg TS <20 <20 34 <20 <20 <20 27 <20 <20 <20 <20 <20 <20 aromater >C8-C10 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 aromater >C10-C16 mg/kg TS 3 15 <1 <1 250 <1 <1 <1 1,1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 metylpyrener/metylfluoramg/kg TS <1 <1 200 <1 <1 <1 1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 metylkrysener/metylbensmg/kg TS <1 <1 82 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 <1 280 <1 <1 <1 1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 bensen mg/kg TS 0 0,04 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 toluen mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 etylbensen mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 m,p-xylen mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 o-xylen mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 xylener, summa mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 TEX, summa mg/kg TS 10* 40* <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 naftalen mg/kg TS <0.1 <0.1 5,2 <0.1 <0.1 <0.1 0,12 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,17 acenaftylen mg/kg TS <0.1 <0.1 3,2 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 acenaften mg/kg TS <0.1 < <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 fluoren mg/kg TS <0.1 < <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,15 fenantren mg/kg TS <0.1 < <0.1 0,14 <0.1 0,59 0,23 0,39 <0.1 <0.1 <0.1 0,66 antracen mg/kg TS <0.1 < <0.1 <0.1 <0.1 0,11 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,21 fluoranten mg/kg TS <0.1 < <0.1 0,1 <0.1 1,5 0,98 0,58 <0.1 <0.1 <0.1 0,79 pyren mg/kg TS <0.1 < <0.1 <0.1 <0.1 1,3 0,9 0,4 <0.1 <0.1 <0.1 0,67 bens(a)antracen mg/kg TS <0.08 < <0.08 <0.08 <0.08 0,74 0,51 0,19 <0.08 <0.08 <0.08 0,39 krysen mg/kg TS <0.08 < <0.08 <0.08 <0.08 1,2 0,57 0,29 <0.08 <0.08 <0.08 0,36 bens(b)fluoranten mg/kg TS <0.08 < <0.08 <0.08 <0.08 1,5 0,65 0,33 <0.08 <0.08 <0.08 0,31 bens(k)fluoranten mg/kg TS <0.08 < <0.08 <0.08 <0.08 0,51 0,27 0,11 <0.08 <0.08 <0.08 0,13 bens(a)pyren mg/kg TS <0.08 < <0.08 <0.08 <0.08 0,89 0,49 0,2 <0.08 <0.08 <0.08 0,24 dibens(ah)antracen mg/kg TS <0.08 < <0.08 <0.08 <0.08 0,12 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 benso(ghi)perylen mg/kg TS <0.08 < <0.08 <0.08 <0.08 0,55 0,25 0,15 <0.08 <0.1 <0.1 0,13 indeno(123cd)pyren mg/kg TS <0.08 < <0.08 <0.08 <0.08 0,54 0,27 0,15 <0.08 <0.08 <0.08 0,15 PAH, summa 16 mg/kg TS <1.3 < <1.3 <1.3 <1.3 9,6 5,1 2,8 <1.3 <1.5 <1.5 4,4 PAH, summa canceromg/kg TS0,3* 7* <0.3 < <0.3 <0.3 <0.3 5,5 2,8 1,3 <0.3 <0.3 <0.3 1,6 PAH, summa övriga mg/kg TS 20* 40* <0.5 < <0.5 0,24 <0.5 4,1 2,4 1,5 <0.5 <0.5 <0.5 2,8 PAH, summa L mg/kg TS 3 15 <0.15 < <0.15 <0.15 <0.15 0,12 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,17 PAH, summa M mg/kg TS 3 20 <0.25 < <0.25 0,24 <0.25 3,5 2,1 1,4 <0.25 <0.25 <0.25 2,5 PAH, summa H mg/kg TS 1 10 <0.3 < <0.3 <0.3 < ,4 <0.3 <0.3 <0.3 1,7

15 Sida 15 (21) Tabell 2b. Analysresultat för organiska ämnen BP Borrpunkt Djup (m) 0,2-0,6 0,8-1,4 1,5-1,9 2,3-2,7 0,4-0,9 1,4-1,8 0,3-0,6 0,85-1,01,3-1,6 0,5-1,0 1,0-1,5 0,2-0,3 0,6-1,0 Element/TS_105 C % KM MKM 92,4 77,1 81,1 73, ,8 82,8 81,1 73,5 93,6 77,7 77,5 76,2 alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C5-C16 mg/kg TS - <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 alifater >C16-C35 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 aromater >C8-C10 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 aromater >C10-C16 mg/kg TS 3 15 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 metylpyrener/metylfluomg/kg TS - <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 metylkrysener/metylbemg/kg TS - <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 bensen mg/kg TS 0 0,04 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 toluen mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 etylbensen mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 m,p-xylen mg/kg TS - <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 o-xylen mg/kg TS - <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 xylener, summa mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 TEX, summa mg/kg TS - 40* <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 naftalen mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,12 <0.1 0,3 <0.1 <0.1 <0.1 0,14 <0.1 acenaftylen mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 acenaften mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 fluoren mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 fenantren mg/kg TS - <0.1 0,61 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,21 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,16 <0.1 antracen mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 fluoranten mg/kg TS - <0.1 0,57 <0.1 <0.1 <0.1 0,14 0,36 <0.1 <0.1 0,1 <0.1 0,25 <0.1 pyren mg/kg TS - <0.1 0,39 <0.1 <0.1 <0.1 0,11 0,31 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,2 <0.1 bens(a)antracen mg/kg TS - <0.08 0,17 <0.08 <0.08 <0.08 0,097 0,18 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,1 <0.08 krysen mg/kg TS - <0.08 0,24 <0.08 <0.08 <0.08 0,086 0,23 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,17 <0.08 bens(b)fluoranten mg/kg TS - <0.08 0,2 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,23 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,19 <0.08 bens(k)fluoranten mg/kg TS - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 bens(a)pyren mg/kg TS - <0.08 0,11 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,13 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,1 <0.08 dibens(ah)antracen mg/kg TS - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 benso(ghi)perylen mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,11 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 indeno(123cd)pyren mg/kg TS - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,099 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,097 <0.08 PAH, summa 16 mg/kg TS - <1.5 2,3 <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 1,9 <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 PAH, summa canceromg/kg TS - 7* <0.3 0,72 <0.3 <0.3 <0.3 0,18 0,87 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 0,66 <0.3 PAH, summa övriga mg/kg TS - 40* <0.5 1,6 <0.5 <0.5 <0.5 0,37 0,99 0,3 <0.5 0,1 <0.5 0,75 <0.5 PAH, summa L mg/kg TS 3 15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,12 <0.15 0,3 <0.15 <0.15 <0.15 0,14 <0.15 PAH, summa M mg/kg TS 3,5 20 <0.25 1,6 <0.25 <0.25 <0.25 0,25 0,88 <0.25 <0.25 0,1 <0.25 0,61 <0.25 PAH, summa H mg/kg TS 1 10 <0.3 0,72 <0.3 <0.3 <0.3 0,18 0,98 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 0,66 < Hårdgjorda ytor Stora delar av området är asfalterat och på vissa områden är det nyare asfalt som överlagrar äldre asfalt. Det är okänt om den äldre asfalten är av typen tjärasfalt, då provtagning inte skett av asfalt. I äldre vägar och asfalterade ytor kan det förekomma asfalt med stenkolstjära eller tjärindränkt makadam. Stenkolstjära innehåller höga halter polyaromatiska kolväten (PAH), som är miljö- och hälsoskadliga.

16 Sida 16 (21) Figur 10. Borrpunkter och förekomst av förorening Föroreningar i grundvatten Grundvattennivån ligger på mellan 2-3 m djup under markytan (Bilaga 5). Analysresultaten av grundvattenproverna redovisas i Tabell 3 a, b och c samt i analysprotokoll (Bilaga 6). De uppmätta halterna jämförs med SGU s riktvärden för grundvatten (SGU, 2013), Livsmedelsverket (SLVFS) 2001, Svenska Petroleum Institutet (SPI), 2010 och Statens geotekniska institut, Metallanalyserna visar på förhöjda halter arsenik, krom, nickel och bly och vid jämförelse riktvärden och de högsta halterna hittas i GV3 som ligger söder om den stora byggnaden.

17 Sida 17 (21) Tabell 3a. Resultat för analyser av metaller i grundvatten, riktvärden för grundvatten från SGU (Måttlig till mycket hög halt) och dricksvatten från Livsmedelsverket, ELEMENT Enhet Otjänligt Måttlig halt* Hög halt* Mycket hög halt* GV 1 GV 2 GV 3 As µg/l >10 9,9 1,1 26,1 Ba µg/l Cd µg/l >5 0,24 0,24 1,23 Co µg/l 13 2,51 42,6 Cr µg/l >50 53,5 9,6 160 Cu µg/l > ,4 4,2 111 Hg µg/l 1 0,01-0,05 0,05-0,1 >0,1 <0.020 <0.020 <0.020 Mo µg/l 19, ,6 Ni µg/l >20 24,1 4,9 84,7 Pb µg/l >10 15,3 3 57,4 Sn µg/l 2,6 <1.0 7,7 V µg/l 66, Zn µg/l > ,6 335 Analysresultaten av utvalda petroleumkolväten som har riktvärden visas i Tabell 3b. Det förekommer låga halter alifater och aromater, men dessa ligger under SPI s riktvärden för dricksvatten, med hänsyn till skydd av grundvatten för dricksvattenändamål. Analys av PAH summa M visar ett innehåll som överstiger riktvärdet för dricksvatten, men det ligger långt under riktvärdet som avser risk för ångor i byggnader. Övriga kolväten redovisas i analysprotokoll Bilaga 6.

18 Sida 18 (21) Tabell 3b. Innehåll av utvalda petroleumkolväten i grundvatten med riktvärden. SPI, dricksvatten SPI- Ångor SLVFS GV 1 GV 2 GV 3 Ämne Enhet i byggnader alifater >C5-C8 µg/l <10 <10 <10 alifater >C8-C10 µg/l <10.0 <10.0 <10.0 alifater >C10-C12 µg/l <10 19 alifater >C12-C16 µg/l 100 <10 <10 <10 alifater >C5-C16 µg/l <20 19 alifater >C16-C35 µg/l aromater >C8-C10 µg/l <0.30 <0.30 <0.30 aromater >C10-C16 µg/l <0.775 < ,862 aromater >C16-C35 µg/l <1.0 <1.0 3,2 PAH, summa L µg/l < ,011 0,21 PAH, summa M µg/l <0.025 < ,2 PAH, summa H µg/l 0, ,05 <0.040 < ,4 bensen µg/l 0,5 50 <0.20 <0.20 <0.20 toluen µg/l <0.50 <0.50 <0.50 etylbensen µg/l <0.10 <0.10 <0.10 xylener, summa µg/l <0.15 <0.15 <0.15 Analysresultaten av utvalda klorerade lösningsmedel, där det förekommer riktvärde redovisas i tabell 3c. Analysresultaten jämförs med SGU s bedömningsgrunder för grundvatten och Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten. Det har endast detekterats trikloreten och halten understiger riktvärdet för dricksvatten. Övriga klorerade ämnen redovisas i sin helhet i Bilaga 6. Tabell 3c. Resultat för analys av klorerade alifater i grundvatten Klorerade Alifater Måttlig halt Hög halt Mycket hög halt SLVFS 1,2-dikloretan µg/l 0,1-0,5 0,5-0,3 >3 <1.00 <1.00 <1.00 trikloreten µg/l >10 10 <0.10 0,4 0,51 tetrakloreten µg/l >10 10 <0.20 <0.20 <0.20 vinylklorid µg/l 0,5 <1.00 <1.00 <1.00 Övriga ämnen där det förekommer riktvärden ligger också under riktvärdet för dricksvatten. Fullständiga analysprotokoll visas i Bilaga 6.

19 Sida 19 (21) Kompletterande undersökning, klorerade kolväten Analysresultaten av utvalda klorerade lösningsmedel, där det förekommer riktvärde redovisas i tabell 3d. Se bilaga 7 för samtliga analyser. Analysresultaten jämförs med riktvärden för grundvatten från SGU (Måttlig till mycket hög halt). SLVFS avser Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Tillrinningen av grundvatten efter omsättningen i GV 5 var för liten för att kunna ta ut något vattenprov. Tabell 3d: Resultat för analys av klorerade kolväten i grundvatten. Parameter Enhet GV3 GV4 Måttlig halt Hög halt Mycket hög halt diklormetan µg/l <2.0 <2.0 1,1-dikloretan µg/l <0.10 <0.10 1,2-dikloretan µg/l <0.50 <0.50 0,1-0,5 0,5-0,3 >3 1,2-diklorpropan µg/l <1.0 <1.0 triklormetan µg/l <0.30 <0.30 tetraklormetan µg/l <0.10 <0.10 (koltetraklorid) 1,1,1-trikloretan µg/l <0.10 <0.10 1,1,2-trikloretan µg/l <0.20 <0.20 cis-1,2- µg/l <0.10 <0.10 dikloreten trans-1,2- µg/l <0.10 <0.10 dikloreten trikloreten µg/l <0.10 < >10 10 tetrakloreten µg/l <0.20 < >10 10 vinylklorid µg/l <1.00 <1.00 0,5 Analyserna visar ingen förekomst av trikloretylen (eller dess nedbrytningsprodukter) i halter som överstiger analysens rapporteringsgräns. 7 Slutsatser Den övre delen av marken består av fyllnadsmassor. Fyllnadsmassorna har lite olika karaktär beroende av var på fastigheten som man befinner sig, men består oftast av ett övre bärlager och under detta lite sand och silt som överlagrar naturligt avsatt lera. Marken under byggnaderna har inte undersökts. På fastigheterna Brädgården 1 och 3 har det borrats på 14 olika platser med avseende på att ta ut jord för analys. Det har skickats iväg 26 prover för analys. I fem borrpunkter har det påträffats ämnen som överstiger riktvärdet för KM och i tre av dessa överstiger SLVFS Otjänligt

20 Sida 20 (21) innehållet riktvärdet för MKM (Tabell4). Föroreningarna har endast påträffats i fyllnadsmassorna och i den underliggande leran har inga föroreningar påträffats. Tabell 4 Översikt över påträffade föroreningar Borrpunkt >KM <MKM >MKM DJUP 1 Pb 0,2-0,65 3 Aromater, PAH L, M, H 0-0,5 5 Pb, PAH H Cu, 0,1-0,7 6 PAH H As, Cu, Pb, Zn 0,4-0,6 102 PAH H 0,4-0,9 Baserat på det analysunderlag som finns, tyder det på att fyllnadsmassorna är förorenade på några få ställen och att de undre orörda massorna är rena. Grundvattnet har undersökts i 3 punkter, ett grundvattenrör i norra delen av området (GV 1), ett i den östra delen (GV2) och ett i den södra delen av området (GV3). Det har påträffats följande metaller i förhöjda halter: arsenik, krom, nickel, bly, zink i GV1 och GV 3. Halterna anses som mycket höga för att vara grundvatten och överstiger riktvärdet för dricksvatten och anses otjänligt. Vid analys av organiska kolväten understiger grundvatten i GV1 och GV2 befintliga riktvärden. I GV3 har det påträffats förhöjda halter petroleumkolväten (aromater C16- C35, PAH M och PAH H) som överstiger riktvärdena för dricksvatten. Halterna ligger dock långt under riktvärdet för risk för ångor i byggnader, Marken är endast påverkad av föroreningar i ett fåtal punkter i de övre fyllnadsmassorna. Fastigheterna bedöms i dagsläget vara relativt fria från föroreningar även om det har påträffats föroreningar fläckvis. En exploatering anses som teknisk och ekonomiskt rimlig att utföra. Vid en exploatering av området kan platsspecifika riktvärden tas fram. Vid schakt bör ytterligare provtagning ske, eventuellt förorenade massor omhändertas och köras till godkänd mottagningsanläggning Kompletterande grundvattenprovtagning Syftet med den kompletterande analysen av klorerade lösningsmedel i grundvatten i GVrör 3, 4 och 5 i september 2017, är att bedöma i vilken utsträckning spridning av eventuella föroreningar från omgivningen förekommer. Den nu aktuella kompletteringen gjordes i första hand med avseende på förekomst av trikloretylen.

21 Sida 21 (21) De kompletterande analyserna, av prover som tagits på en ny plats (GV4) samt ett omprov (GV3), visar att det inte förekommer trikloretylen (tri) eller dess nedbrytningsprodukter i grundvattenproverna. 8 Referenser Livsmedelsverket, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av Förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Bedömningsgrunder för grundvatten. SPI, Svenska Petroleum Institutet. SPI rekommendation. Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Structor, Markteknisk undersökning av fastigheten Brädgården 1 i Nyköping. Structor, Miljöteknisk markundersökning av fastigheterna 1 och 3 i Nyköping.