PM Miljöteknisk undersökning. AB Tierpsbyggen. DP Månkarbro 11:1. Uppsala

Transkript

1 PM Miljöteknisk undersökning AB Tierpsbyggen Uppsala

2 PM Miljöteknisk undersökning Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Erik Östblom Saba Shahriari Benjamin Selling Malin Pilvinge Uppdragsledare Handläggare Granskare i

3 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och syfte Bakgrund Områdesbeskrivning Nuvarande och planerad markanvändning Historik Geologi och hydrogeologi Bedömningsgrunder Jord Grundvatten Undersökningens genomförande Provtagning av jord Installation av grundvattenrör och provtagning av grundvatten Inmätning Kemiska laboratorieanalys Resultat Jord Grundvatten Diskussion Slutsats och rekommendation Referenser Bilagor Bilaga 1 Karta med provpunkter Bilaga 2 Fältprotokoll jord Bilaga 3 Fältprotokoll grundvatten Bilaga 4 Analyssammanställning jord Bilaga 5 Karta med analysresultat jord Bilaga 6 Analyssammanställning grundvatten Bilaga 7 Analysrapporter ii

4 PM Miljöteknisk undersökning 1. Uppdrag och syfte På uppdrag av AB Tierpsbyggen har Ramböll Sverige AB utfört en miljöteknisk undersökning av fastigheten Månkarbo 11:1 i Uppsala län. Det pågår ett arbete med en detaljplaneändring av fastigheten och i samband med ett samrådsmöte med Länsstyrelsen framkom att en miljöteknisk undersökning behövdes för fortsatt arbete med detaljplanprocessen (ÄDP 215). Vid samrådet upplyste även Länsstyrelsen att tillsynsmyndighet i ärendet är Tierps kommuns miljöförvaltning och att föroreningsnivån för området ska klara Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM) inför framtida exploatering. Syftet med efterfrågad undersökning var att kontrollera om den tidigare verkstadsverksamheten inom fastigheten har gett upphov till markföroreningar. Det undersöktes om typiska verkstadsföroreningar som metaller, petroleumkolväten, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) m.fl. förekommer inom fastigheten och om det kan innebära oacceptabla risker för människors hälsa och miljö. Arbetet syftade även till att identifiera om det finns något åtgärdsbehov inför den planerade ändringen av markanvändning, som detaljplaneändringen skulle resultera i. Undersökningen syftar även till att utgöra ett underlag till en eventuell anmälan om efterbehandling enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2. Bakgrund 2.1 Områdesbeskrivning Undersökningsområdet för den miljötekniska markundersökningen utgjordes av fastigheten Månkarbo 11:1, belägen i centrala Månkarbo i närheten av ICA Tallen (figur 1). 1 av 16

5 Figur 1. Undersökningsområdet, som utgörs av fastigheten Månkarbo 11:1, Ramböll Nuvarande och planerad markanvändning Det aktuella området består idag av en grusad boulebana, gräsytor och en bilväg (figur 2). Tidigare byggnader är rivna sedan länge och inga uppgifter har påträffats om när rivningen ska ha skett. Området planeras att exploateras och för närvarande pågår en detaljplaneprocess med förslag enligt figur 3. Figur 2. Dagens markanvändning inom fastigheten, Ramböll av 16

6 Figur 3. Planerad markanvändning inom Månkarbo 11:1 (Krook & Tjäder, 2017). 2.3 Historik Enligt EBH-stödet (Länsstyrelsens databas om förorenade områden MIFOobjekt ) har det inom fastigheten tidigare bedrivits verkstadsverksamhet genom Martin Ohlströms Smidesverkstad. Det finns knapphändig information om tidigare verksamheten och historik. I EBH-stödet är fastigheten endast identifierad som riskobjekt och inte riskklassad. Att den är identifierad innebär att det inom fastigheten har pågått verksamhet som skulle kunnat förorena området. Enligt EBH-stödet ska verkstaden haft mindre än fem anställda och någon typ av smidesarbete har utförts, men det är inte känt vilken typ av smide och med vilken omfattning det har skett. Två huvudbyggnader har identifierats från ett gammalt flygfoto över området enligt figur 4. Branschklassen för MIFO-objektet är satt till 3 och primärbransch är Verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel. Inom det aktuella området har inga tidigare kända miljötekniska undersökningar utförts. 3 av 16

7 Figur 4. Flygfoto från 60-talet. I rött syns de gamla byggnader där smidesverksamheten misstänks ha pågått (bakgrundsbild från Lantmäteriets öppna geodata). 2.4 Geologi och hydrogeologi Ingen hårdgjord yta finns idag inom fastigheten utan området består till större delen av grusad yta och delvis gräs. Ytavrinningen bedöms av den anledningen vara låg. Området är flackt, men den generella lutningen inom området bedöms, baserat på den utförda dagvattenutredningen (Ramböll, 2017), vara i sydvästlig riktning. Fastigheten omfattas av grundvattenmagasinet Uppsalaåsen i Månkarbo och ligger inom den yttre skyddszonen för vattenskyddsområdet 03FS 1990:2 i Uppsalaåsen i Månkarbo (figur 5). Inom aktuellt område bedöms det finnas grundvatten på två nivåer i marken. Ett undre och djupare beläget grundvatten i moränlagret under leran, samt ett övre ytligt grundvatten (markvatten) i fyllningsmaterialet och den postglaciala sand som överlagrar leran. Det är detta ytligare grundvatten som provtagits i denna undersökning. 4 av 16

8 Figur 5. Grundvattenförekomst inom området (SGU, 2017). Enligt jordartskartan från Sveriges geologiska undersökning (SGU) ska fastigheten ligga på postglacial sand (figur 6), (SGU,2017). Omkringliggande område ligger på lera vilket även finns under den postglaciala sanden. Under lerskiktet lär även friktionsmaterial (åsmaterial) vara troligt att finna i och med närheten till Uppsalaåsen. Då leran bedöms vara tät innefattar denna undersökning i detta skede endast jordmaterial ovan det översta lerlagret samt grundvatten i den övre grundvattenakvifären. 5 av 16

9 Figur 6. Jordartskarta över området, (SGU 2017). 3. Bedömningsgrunder 3.1 Jord Analysresultaten jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2009) för förorenad mark och med Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall (Avfall Sverige, 2007), för att bedöma status avseende föroreningsinnehåll i jord. Naturvårdsverkets generella riktvärden för bedömning av förorenad mark har utarbetats för två olika typer av markanvändning där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två typerna av markanvändning är: Känslig markanvändning (KM) 6 av 16

10 Mindre känslig markanvändning (MKM) För KM gäller att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning och de flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. För MKM gäller att markkvaliteten begränsar val av markanvändningen. Marken kan exempelvis utnyttjas för kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt. Överstiger föroreningshalterna haltgränser för farligt avfall (FA), krävs speciellt omhändertagande av massorna vid godkänd mottagningsanläggning i det fall massorna skall avyttras från fastigheten. Arbetet syftade även till att identifiera om det finns något åtgärdsbehov inför den planerade exploateringen. Resultaten för jord och grundvatten har jämförts med naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM), då syftet med markundersökningen var att undersöka förutsättningarna för att anlägga bostadsområde på fastigheten. 3.2 Grundvatten Grundvattenprovernas metallhalter jämförs med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket, 2000). Jämförvärdena är indelade i tillståndsklasser: (1) Mycket låg halt till (5) mycket hög halt. Jämförvärdena gäller för halter i vatten och ger möjlighet att bedöma om det finns risk för biologiska störningar. Övriga föroreningsparametrar som ingår i analyspaketet Envipack (alifater, aromater, BTEX, MTBE, PAH, klorerade lösningsmedel m.m.) jämfördes mot Livsmedelsverket (2011:3), Världshälsoorganisationen (WHO), Göteborgsstads riktvärden för utsläpp av förorenat vatten (Göteborgs stad, 2013) och Svenska petroleum och biodrivmedelsinstitutets (SPBI, 2014). 4. Undersökningens genomförande Ett undersökningsprogram (Ramböll, 2018) togs fram inför undersökningen och efter att tillsynsmyndigheten tagit del av undersökningsprogrammet, godkändes det utan kommentarer. Undersökningen har utförts i enlighet med det upprättade undersökningsprogrammet. 7 av 16

11 Utförande av fältundersökning, provmängder samt hantering och förvaring av prover har skett, så långt som det är tillämpligt, i enlighet med handledningar och rekommendationer från SGF (SGF, 2013). 4.1 Provtagning av jord I undersökningsprogrammet planerades för totalt 7 provtagningspunkter av jord i området. Då det fanns tid över vid fältarbetet beslutades det att även ta ytliga prov i två extra provpunkter. De två extra punkterna (1808 & 1809) gav även ytterligare information om markförhållandenas homogenitet inom området, se figur 7 och bilaga 1. Provtagning utfördes med hjälp av skruvborr och geoteknisk borrbandvagn i samtliga provpunkter. Provtagning utfördes ned till det djup där bedömd naturlig opåverkad jordart påträffades, vilket var vid cirka 2 meter under markytan (m u my). Delprover uttogs för varje halvmeter i djupled, alternativt vid förändring av jordlager. Figur 7. Utförda provpunkter vid undersökningen, bakgrundskarta från Metria. Markundersökningen utfördes 1 februari 2018 i 9 stycken undersökningspunkter, där 11 stycken jordprover från 7 av undersökningspunkterna skickades för ackrediterad laboratorieanalys. Ett samlingsprov uttogs från det ytligaste jordlagret i samtliga provpunkter, utom 18R02, och analyserades med det bredare 8 av 16

12 analyspaketet Envipack. Vilka jordprover och från vilken provtagningspunkt som analyserades bestämdes utifrån iakttagelser i fält (utseende, material, lukt mm) och placering. Av de analyserade jordproverna valdes alltid det övre jordskiktet, eventuellt ett lägre jordlager om föroreningsspridning bedömdes som trolig. Alla jordprover analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater och PAH. I samlingsprovet samt 18R02:1 utfördes kompletterande Envipackanalyser, där andra organiska föroreningar ingår som till exempel BTEX, MTBE, klorerade lösningsmedel och PCB. Uttagna jordprover okulärbesiktigas, dokumenterades i fältprotokoll (bilaga 2), fotograferas och observationer såsom lukt- och synintryck noteras. Jordproverna överförs till diffusionstäta plastpåsar och förvaras kylda till dess att de skickas till laboratorium för analys. 4.2 Installation av grundvattenrör och provtagning av grundvatten Tre grundvattenrör installerades i syfte att undersöka om det finns någon föroreningspåverkan i det ytliga grundvattnet. Grundvattenrör av PEH-plast installerades genom förborrning med skruvborr. Omsättning och provtagning av grundvatten utfördes 5 februari 2018 och fältanteckningar från provtagningen finns i bilaga 3. Grundvattenprover insamlades med hjälp av peristaltiskpump (figur 8), efter omsättning av cirka tre rörvolymer i respektive grundvattenrör. Innan provtagning uppmättes grundvattenytans läge i samtliga grundvattenrör. Uttagna grundvattenprover okulärbesiktigas, dokumenteras i fältprotokoll (bilaga 3) samt överfördes till av laboratoriet anvisade flaskor för respektive analys. Vattenproverna förvarades kylda till dess att de skickats till laboratorium för analys. Vanligtvis filtreras grundvattenprov innan de analyseras för metaller. Då detta ytliga markvatten inte ses som egentligt grundvatten och för att kunna se på totalhalten valdes det att inte göra så i det här fallet. Detta medför att det inte finns några bra jämförvärden att använda för metallhalter i vattnet. Fokus för grundvattenprovtagningen var att eventuellt detektera organiska föroreningar som annars kan vara svåra att upptäcka i jordprover. 9 av 16

13 Figur 8. Provtagning av grundvatten med hjälp av peristaltisk pump. 4.3 Inmätning Inmätningen syftar till att dokumentera undersökningspunkternas läge. Samtliga undersökningspunkter mättes in med en handhållen GPS 4.4 Kemiska laboratorieanalys Samtliga analyserade prover skickades in för av ALS Scandinavia, vilket är ett SWEDAC ackrediterat laboratorium enligt SS-EN ISO/IEC ALS Scandinavia är miljöcertifierat enligt ISO Antalet utförda analyser framgår i tabellen nedan. Tabell 1. Antal och typ av analyser, angivet per provtagningsmedium. Analys/Media Antal analyser Jord Metaller 9 Alifater, aromater, PAH 9 Envipack, Kombinationspaket av metaller och organiska ämnen 2 Totalt organiskt kol (TOC) 1 Grundvatten Envipack, Kombinationspaket av metaller och organiska ämnen 2 10 av 16

14 5. Resultat 5.1 Jord En sammanfattning av resultaten över uppmätta halter av föroreningsämnen i jord redovisas nedan och i figur 9 och 11. En tabellsammanställning över analysresultaten redovisas i bilaga 4. Fältprotokoll finns i bilaga 2 och samtliga analysrapporter redovisas i bilaga 7. Föroreningshalter överskridande KM och MKM detekterades i det översta lagret av fyllningsmaterial med avseende på metaller (barium, koppar och zink) i provpunkterna 1802 och I provpunkt 1803:1 överstegs MKM för PAH och KM för aromater C10-C16. I provpunkterna 1802 och 1807 uppmättes även PAHhalter överskridande KM. I samlingsprovet från den övre halvmetern i alla punkter 18R01-18R09 (ej 1802) överstegs KM med avseende på halten PAH. Detta prov inkluderade dock även material från 1803 där halten överskred MKM vilket kan vara orsaken till den förhöjda halten av PAH i samlingsprovet. PARAMETER ENHET KM *1 MKM *1 1802:1 1803:1 (0-0,5 m) (0-0,3 m) 1807:1 (0-0,3 m) As mg/kg TS ,42 1,25 2,16 Ba mg/kg TS ,4 88,4 Cd mg/kg TS 0, ,353 2,5 Co mg/kg TS ,1 3,04 5,61 Cr mg/kg TS ,1 Cu mg/kg TS ,4 36,6 Hg mg/kg TS 0,25 2,5 <0.20 <0.2 <0.2 Ni *3 mg/kg TS ,8 6,47 11,9 Pb mg/kg TS ,5 84,7 V mg/kg TS ,9 12,4 19,8 Zn mg/kg TS Aromater >C8-C10 mg/kg TS <0.480 <1 <1 Aromater >C10-C16 mg/kg TS ,658 4,2 <1 Aromater >C16-C35 mg/kg TS ,5 8,3 1,1 Summa PAH L mg/kg TS ,11 1,9 0,14 Summa PAH M mg/kg TS 3, ,1 Summa PAH H mg/kg TS ,6 21 5,2 Figur 9. Tabell med analysresultat för det jordprov som översteg använda riktvärden. MKM för metaller överstegs i provpunkt 1802:1 och 1807:1, båda i det ytligaste jordskiktet (0-0,5 resp. 0-0,3 m u my). Halter över KM uppmättes i 1802:1 för kadmium (3 mg/kg TS) och bly (378 mg/kg TS). I samma provpunkt och jordskikt överskreds MKM för: barium (381 mg/kg TS), koppar (379 mg/kg TS) och zink (1550 mg/kg TS). Översta halvmetern i 1802 var tydligt påverkat då det 11 av 16

15 upptäcktes tegel, spik och andra tecken på tydlig mänsklig påverkan (se figur 10 och fältprotokoll i bilaga 2). Metallhalter som överskred KM i provpunkt 18R07:1 var kadmium (2,5 mg/kg TS) och bly (84,7 mg/kg TS). Halter som överskred MKM var i samma jordprov zink (1030 mg/kg TS). Det fanns inga påvisade alifater över KM i något av de analyserade proverna. Jordprov 1803:1 (0 0,5 m u my) översteg KM (4,2 mg/kg TS) för aromater >C10- C16. I samlingsprovet och 1802:1 som analyserades med så kallade Envipack kunde inga andra organiska föroreningar detekteras vid laboratorieanalysen. Den organiska halten (TOC) analyserades för 18R02:1, vilket uppmättes till 8,5 %. Figur 10. Uttaget prov vid 1802:1. 12 av 16

16 Figur 11. Karta över provpunkterna för jord och de föroreningsnivåer som identifierats i respektive provpunkt. 5.2 Grundvatten På motsvarande sett som i resultaten för jordanalyserna, återfinns resultaten för grundvattenanalyserna i bilaga 6, fältanteckningar i bilaga 3 och analysrapporter i bilaga 7. Av de tre installerade grundvattenrören analyserades vattenprover från 1802 och Detta på grund av att jorden i punkt 1802 okulärt bedömdes vara påverkat av föroreningar och 1805 bedömdes ligga nedströms vid eventuell grundvattenströmning inom området. Både 18R02 och 18R05 analyserades för Envipack (BTEX, MTBE, klorerade lösningsmedel PAH, PCB, alifater, aromater m.m.). Inga förhöjda halter detekterades vid laboratorieanalysen och inga halter överskred något av de använda riktvärdena från Livsmedelsverket (LIVSFS 2011:3), Världshälsoorganisationen (WHO) eller Svenska petroleum och biodrivmedelsinstitutets (SPBI, 2014) riktvärden för dricksvatten överstegs. Förhöjda metallhalter uppmättes främst i 18R02 men även i 1805 detekterades metallhalter inom klass 4 Hög halt av bly, koppas och krom. I 18R02 uppmättes mycket höga halter (klass 5) av koppar och hög halt (klass 4) för arsenik, bly, 13 av 16

17 kadmium, krom och zink. Dock analyserades proverna utan att först filtreras vilket egentligen ska göras innan dessa riktvärden kan användas. 6. Diskussion Mot bakgrunden att föroreningshalter endast överskrider jämförvärden i den översta halvmetern av jordmatrisen, i fyllnadslagret, bör dessa massor åtgärdas innan exploatering med bostäder. Detta för att inte utgöra en oacceptabel risk för människor och miljö inom fastigheten. I samtliga jordprovspunkter där den översta halvmetern visade på förhöjda föroreningshalter, har det i underliggande jordlager >0,5 m u my ej uppmätts föroreningar överskridande gällande jämförvärden (KM). Resultaten visar alltså att föroreningarna är begränsade till det översta och relativt tunna jordlagret med fyllningsmaterial och mulljord. Ett prov analyserades med avseende på TOC och halten uppgick till 8.5 %. Det är en relativt hög halt vilket behöver beaktas vid deponering av förorenade massor enligt Naturvårdsverkets författningssamling, NFS 2004:10. Då TOC endast har analyserats för ett av de förorenade proven och på en väldigt liten provmängd bedöms det inte vara ett helt representativt resultat. Fler prov behöver analyseras med avseende på TOC om det planeras för en schaktsanering. Grundvattenproverna i rör 18R02 och 18R05 påvisade mycket höga och höga metallhalter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Inga andra föroreningsparametrar överskred jämförelsevärden från WHO, Livsmedelsverket (2011:3), Göteborgs stad eller SPBI. Det finns även ett grundvattenrör installerat i punkt 18R07, men inget vattenprov analyserades därifrån vid denna undersökning. Detta grundvattenrör kan provtas i ett kommande skede. Det ytliga grundvattnet, som i denna miljötekniska undersökning har provtagits, används ej som dricksvattenresurs. Jämförvärdena som ofta används för att utvärdera grundvatten är anpassade för just dricksvatten och är därför inte fullt tillämpbara i det här fallet. De hade varit mer användbara vid analys av det djupare grundvattnet i åsen. Vattenproverna filtrerades inte inför analys och visar alltså på totalhalten av metaller i det provtagna vattnet, inkl. eventuella partiklar som följde med vattnet. Då jordarten består av postglacial sand med relativt stor kornstorlek kan det vid provtagningen lätt transporteras med finkorniga partiklar som alltså påverkar analysresultatet med avseende på metaller. Då det provtagna grundvattnet underlagras av tät lera bedöms vattnet flöda genom det mer ytliga genomsläppliga jordarterna. Flödet bedöms följa den topografiska lutningen antagligen flöda ut i närliggande vattendrag. Därför användes de Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vatten, som egentligen är framtagna för att bedöma påverkan på sjöar och vattendrag. 14 av 16

18 Grundvattenproverna uttogs främst för att eventuellt detektera organiska föroreningar som kan ha använts inom fastigheten. Till exempel kan lösningsmedel vara mer troligt att detektera i grundvattnet än i jorden. Föroreningssituationen i markvatten speglar ofta föroreningssituationen i jorden. Antagligen är det de förhöjda halterna av metaller i jorden som också återspeglas i resultaten för grundvattenproverna. Metallerna i vattnet är inte flyktiga och kan inte tränga upp till marknivå och det bedöms inte troligt att det utgör någon risk för boende i området. 7. Slutsats och rekommendation Endast jordmassor i den översta halvmeter (fyllningsmaterialet) översteg de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning i tre provpunkter. Föroreningshalter över MKM detekterades med avseende på metaller och PAH. Inga andra uppmätta föroreningsparametrar översteg de använda jämförvärden i jordprovsanalyserna. Vid omställning till att främst använda fastigheten till bostäder eller parkmiljö är en efterbehandlingsåtgärd befogad. Det översta fyllnadslagret ned till det naturliga sandlagret, bör efterbehandlas innan bostäder etableras. Vid planering för byggandet av bostäder rekommenderas en kompletterande provtagning där området klassificeras och avgränsas för att underlätta en efterbehandlingsåtgärd. Det bedöms inte finnas något åtgärdsbehov av det ytliga grundvattnet i området. Enligt 10 kap 11 miljöbalken så är den som äger eller brukar en fastighet och uppdagar en förorening, skyldig att underrätta tillsynsmyndigheten. Föroreningen skall vara i den omfattningen att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Detta är oberoende av om fastigheten har bedömts som förorenad tidigare eller ej. Ramböll rekommenderar därför att exempelvis detta PM delges tillsynsmyndigheten. 15 av 16

19 8. Referenser Avfall Sverige, 2007, Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor, Rapport 2007:1 Göteborgs stad, Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Reviderad R 2013:10. ISBN nr: Krook & Tjäder, 2017, Situationsplan och elevation mot väster, Månkarbo 11:1, A , Livsmedelsverket, 2011, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2011:3. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket, 2009, Riktvärden för förorenad mark, Uppdaterade värden 2016, Rapport 5976, uppdaterade Naturvårdsverket, 2016, Bilaga 1 Sammanställning av indata till riktvärdesmodellen Riktvärden för förorenad mark - Rapport 5976 Ramböll 2017, Dagvattenutredning DP Månkarbo 11:1, Ramböll 2018, Undersökningsprogram miljöteknisk undersökning, Månkarbo 11:1, , uppdragsnummer SGF, 2013, Rapport 2:2013 Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden. SGU,2017. Sveriges geologiska undersökning. Bilder från kartgeneratorn hämtade av 16