Rapport om uppföljning av vissa miljökrav i livsmedelsavtalet, för fem Dalslandskommuner och Säffle kommun, för perioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport om uppföljning av vissa miljökrav i livsmedelsavtalet, för fem Dalslandskommuner och Säffle kommun, för perioden 2011-06-01 2012-05-31"

Transkript

1 Rapport om uppföljning av vissa miljökrav i livsmedelsavtalet, för fem Dalslandskommuner och Säffle kommun, för perioden Inledning Sex kommuner samverkar sedan länge om livsmedelsupphandlingar. Det är Dalslandskommunerna Bengtsfors, Dals Eds, Färgelanda, Melleruds och Åmåls kommun samt Värmlandskommunen Säffle. Den gemensamma upphandlaren i Dalsland ansvarade för den senaste livsmedelsupphandlingen som baserade sig på en gemensam livsmedelspolicy (bilaga 1). Denna livsmedelsupphandling har blivit särskilt uppmärksammad i Sverige, p g a sina djuretiska krav och för att upphandlingen inte överklagades. Livsmedelspolicyn och livsmedelsavtalet (bilaga 2) innebar preciserade miljökrav. Foto: Renée Olsåker

2 2 När en upphandling är färdig är det viktigt att behålla dialogen med leverantören samt att kontrollera att ställda obligatoriska miljökrav, verkligen har uppfyllts under kontraktsperioden. Viss kontroll görs efter varje beställning, i tillagningsköken, genom kontroll av om levererade produkter stämmer med det som avropats. Om en leverantör under kontraktsperioden inte uppfyller ställda krav kan sanktion ske enligt kontraktet, eftersom upphandlingens krav ska uppfyllas och rätt produkter ska levereras under hela kontraktstiden. Om inte upphandlingens miljökrav uppfylls, kan det innebära att kommunerna betalar för prestanda som inte erhålls. Upphandlingens miljökrav kan eventuellt ha medfört att någon leverantör avstått från att offerera, något som kan snedvrida konkurrensen om vinnande anbudsgivare sedan inte uppfyller miljökraven. Därför är uppföljning en mycket viktig del av upphandlingsarbetet. Föreliggande uppföljning av miljökraven i livsmedelupphandlingen har genomförts hösten 2012 och våren 2013 av miljöstrategen och upphandlaren vid Dalslandskommunernas kommunalförbund. (Miljöstrategen har varit den som utformat livsmedelspolicyn och bistått med utvalda miljökrav i livsmedelsupphandlingen.) Syfte I en rapport redovisas hur väl ett antal obligatoriska miljökrav i livsmedelsavtalet har uppfyllts, d v s i vilken grad levererade varor har levt upp till ställda miljökrav. Uppföljningen ska också säkerställa att rätt varor levereras under resterande kontraktstid. Det yttersta syftet är att säkra omsorg om människor och miljön, god livsmedelskvalitet samt god djurskyddskvalitet. På försök exemplifieras också hur kommunerna gjort några miljö- och klimatanpassade inköp av livsmedel. Metod och utförande Sju miljökrav valdes ut bland ca 20 miljökriterier i livsmedelsavtalet (bilaga 2). Därutöver valdes några mått på miljö- och klimatsmart mat, vilket förespråkas i livsmedelspolicyn, se nedan krav 8. De två leverantörerna, Svensk Cater (levererar frukt, grönsaker, potatis samt mjölk) och Menigo (levererar kött, kyckling, fisk, ägg och kolonialvaror), har på begäran lämnat statistik. Statistiken gäller vissa livsmedel som de har levererat under det första året som livsmedelsavtalet har gällt, d v s för perioden Leverantörerna har skickat Excel-filer under hösten 2012 som upphandlaren och miljöstrategen tillsammans gått igenom och bearbetat. Berörda företag och underleverantörer kontaktades därefter per mail och telefon, varefter ytterligare uppgifter lades till under Miljöstrategen och upphandlaren bearbetade statistiken, bl a dubbelkontrollerades egen summering ur excelfilerna. Miljöstrategen har skrivit merparten av textavsnitten. Miljöstrategen gjorde 2007 en uppföljning av tre miljökrav i det då gällande livsmedelsavtalet, för Melleruds kommuns räkning. Då gällde det livsmedel inköpta under maj-oktober 2007 och jämförelsetal från 2007 har infogats nedan. Utifrån bearbetad statistik gjorde miljöstrategen och upphandlaren en analys av resultatet, som redovisas per område, där kommunernas kostchefer, Livsmedelsverket och Miljöstyrningsrådet har bidragit med analys. Resultatet presenteras i föreliggande rapport.

3 3 Utvalda miljökrav, varav sju obligatoriska krav enligt livsmedelsupphandlingen och ett krav enligt livsmedelspolicyn Hög livsmedelskvalitet, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 1: Inga restsubstanser av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker får överstiga gränsvärdena. Obligatoriskt krav 2: Kolonialvaror/specerier, där produkterna består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor/raps/solros, som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO) upphandlas inte. God djuromsorg, i alla led, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 3: Hönsfåglar tillåts inte utsättas för näbbtrimning. Obligatoriskt krav 4: Djuret ska ha transporterats max 8 timmar till slakt. Obligatoriskt krav 5: Bedövning ska ske före slakt, gäller alla djur. Miljöhänsyn, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 6: För fisk och skaldjur ska Fisklista 1 baserad på hållbara fiskbestånd från Miljöstyrningsrådet beaktas och följas. Under avrop ska leverantören stämma av med Fiskelista 1 så att röd eller gulmarkerade fiskarter undviks. Mest skonsamma fiskemetoder bör användas, enligt motsvarar kriterierna för MSC eller KRAV Etisk upphandling - mänskliga rättigheter, upphandlade krav på bananer: Obligatoriskt krav 7: Kostchefernas beslöt under upphandlingsperioden att bananer ska vara av ekologisk produktion och uppfylla produktionsreglerna enligt de 8 kärnkonventionerna som identifierats av ILO, International Labour Organisation (enklast märkta med Fair Trade eller Rainforest Alliance eller motsvarande). Detta framgick av anbudsspecifikationen men inte i direkt ordalydelse i de obligatoriska kravkriterierna. Några konventionellt odlade bananer har dock aldrig funnits med i anbudsspecifikationen och därmed har konventionellt odlade bananer inte handlats upp. Ekologisk och klimatsmart mat Krav 8. Två citat ur livsmedelspolicyn: Målet är att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka för att nå minsta möjliga miljöpåverkan. Nivån av andelen ekologiskt producerade livsmedel beslutas i respektive kommun. måltidsproduktionen ha som mål att utvecklas för att minska klimatpåverkan och miljöbelastning. Följande exempel har valts ut: 8a. Inköpskostnad för ekologisk andel av totalkostnaden för inköpta livsmedel 8b. Inköpskostnad för ekologisk andel av totalkostnaden för inköpta grönsaker och frukt 8c. Inköpskostnad för andelen närproducerat kött av totalkostnaden för allt inköpt kött. Som ett mått på närproducerat valdes kött som levererats från underleverantör inom ca 20 mil.

4 4 Resultat Obligatoriskt krav 1 Hur säkerställde leverantören att det under perioden inte förekom rester av bekämpningsmedel som överskred gränsvärdena i levererade frukt och grönsaker? Svar från leverantören: Svensk Cater: De tar inte några prover själva men uppger att underleverantörerna gör det samt att Jordbruksverkets personal kommer till Svensk Cater i Uddevalla och tar löpande prover för analys (ingår i Livsmedelsverkets stickprov). Leverantörerna uppges ha spårbarhet på sina produkter. Svar från underleverantören Everfresh AB: Everfresh har inte avtalat med Svensk Cater om att utföra Svensk Caters egenkontroll i form av resthaltsanalyser av bekämpningsmedel. Everfresh utför ca 40 analyser per år men dessa är fördelade på alla deras artiklar och inte specifikt på de artiklar som Svensk Cater köper in. Everfresh lämnar därför inte ut dessa resultat, då de ej representerar produkter som levererats till Svensk Cater. Livsmedelsverket tog i sin stickprovskontroll ut 132 prover år 2011 respektive 109 prover år 2012 från Everfreshs sortiment. Där fanns två överskridande varför Everfresh hamnade på Livsmedelsverkets Svarta lista för dessa två produkter. Everfresh har skriftliga avtal med alla sina leverantörer där de förtydligat att produkterna måste följa EU:s lagstiftning angående bekämpningsmedel (MRLs etc). Produkter måste även vara odlade enligt Global GAP eller IP Sigill (SE) som är standarder för god odlingssed som bl a styr hantering av bekämpningsmedel (t ex utbildning av personal, sprutjournaler, behovsberäkning samt att produkter från 3:e land måste följa EU:s MRL-gränsvärden). Everfresh uppger att många producenter gör egna provtagningar av bekämpningsmedel i produkter och enligt Everfreshs avtal kan Everfresh få se analysresultat på begäran. Everfresh är certifierade enligt IP Livsmedel, som egen kvalitetssäkring. Svar från underleverantören 3N Produkter: 3N Produkter har inte hittills tagit egna prov på bekämpningsmedelsrester men de kommer att ta ut stickprov på råvara framöver. Växtinspektionen på Jordbruksverket har inte tagit några stickprover på bekämpningsmedel (för Livsmedelsverkets räkning) under de senaste fem åren hos 3N Produkter. 3N Produkter har lagt ut bekämpningsmedelskontrollen på sina leverantörer då de endast tar in råvara från IP- och GLOBAL-GAP-godkända odlare. Detta innebär ett dessa leverantörer måste följa gällande lagar och regler för användning av bekämpningsmedel. 3N Produkter gör en leverantörsbedömning på sina leverantörer och i den står det att de måste vara IP- GLOBAL- GAP-anslutna samt att de ska visa upp sina odlingsjournaler och andra dokument för 3N Produkter. 3N Produkters inköpare åker dessutom ut till odlarna och kontrollerar dem. Om det skulle visa för höga värden bekämpningsmedel i någon produkt så stoppar 3N Produkter, spärrar och destruerar partiet samt stoppar leverantören och utökar provtagningen av råvaran. 3N Produkter kräver in odlingsjournaler från alla odlare på all råvara och kontrollerar den innan salning. Sen så informerar 3N Produkter Livsmedelsverket samt Miljökontoret i kommunen. Vid tidigare uppföljning 2007 hade dåvarande leverantör Menigo inte någon bra metod för att säkerställa kravet på att det inte fick förekomma rester av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker utan hänvisade bara till Livsmedelsverkets årliga stickprovskontroll av bekämpningsmedelsrester, vilket då visade 5,5 % överskridanden se tabell nedan.

5 5 Statistik om överskridande i Sverige av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel i frukt och grönsaker, hämtat ur Livsmedelsverkets årsrapporter Årsrapport Procentuell andel överskridande av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel i frukt och grönsaker ,1 % * ,1 % ,9 % ,5 % % ,6 % ,4 % Totalt antal stickprover av frukt och grönsaker, som analyserats beträffande bekämpningsmedel *Endast frukt och grönsaker producerade inom EU redovisas här, då produkter från andra länder sedan 2010 kontrolleras separat av Livsmedelsverket i gränskontrollstationerna. Livsmedelsverket uppger att det fortfarande handlar om totalt ca 7 % överskridanden. Foto: Renée Olsåker

6 6 Livsmedelsverket bedriver årligen offentlig kontroll av bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker, där cirka 400 substanser analyseras och följs upp. Genom stickprov på främst vegetabiliska livsmedel kontrollerar Livsmedelsverket att förekomsten av bekämpningsmedelrester inte överskrider gällande EG-harmoniserade gränsvärden. Rapport från år 2011 och 2012 kommer först år 2014 respektive år Den senaste statistiken från Livsmedelsverket publicerades under april 2013 och redovisar år Där ingick 1182 prover på färska och frysta frukter och grönsaker producerade inom EU och överskridanden av gällande gränsvärden skedde till 4,1 % (48 av prover). Stickprovsundersökning av produkter från länder utanför EU görs sedan 2010 separat av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket uppger per telefon att det fortfarande handlar om totalt ca 7 % överskridanden av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel. I produkter som producerats i Sverige överskreds gränsvärden endast i ett fåtal fall. Genom åren har gränsvärdena överskridits i ca % av proverna tagna på produkter som producerats utanför EU. Om ett stickprov visar sig ha resthalter av bekämpningsmedel över ett gränsvärde görs uppföljande provtagning, s k riktad provtagning, på efterföljande partier. År 2009 var endast en tredjedel, 34 %, av undersökta prover, helt utan bekämpningsmedel. Inköp av frukt och grönsaker av svenskt ursprung samt totalkostnad för alla frukt och grönsaker, under perioden Svensk Cater har inte kunna redovisa statistik för frukt och grönsaker med svenskt ursprung för 3 kommuner. Procentuell andel frukt och grönsaker med svenskt ursprung Inköpskostnad för frukt och grönsaker med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för frukt och grönsaker av allt ursprung Bengtsfors 61,5 % kr kr exklusive Bäckefors Säffle 59,5 % kr kr Åmål 50,4 % kr kr Mellerud Saknas statistik Saknas statistik kr Färgelanda Saknas statistik Saknas statistik kr Dals Ed Saknas statistik Saknas statistik kr

7 7 Foto: Renée Olsåker Analys: Skallkrav 1 i gällande livsmedelsavtal är lagstiftat krav inom EU. Trots det sker generellt sett överskridanden till ca 7 % av restsubstanser i frukt och grönt och det rör sig mest om import från länder utanför EU. Svensk frukt och grönsaker uppvisar ett fåtal överskridanden av gränsvärdena och ekologiskt odlat uppvisar så gott som aldrig några överskridanden. Frukt och grönsaker med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 1, utgjorde mellan % i de tre kommuner där statistik har kunnat redovisas från Svensk Cater. Frukt och grönsaker med ursprung från andra länder än Sverige utgjorde således mellan % i dessa tre kommuner. Svensk Cater kunnat inte visa upp verifikat angående hur skallkrav 1 har tillgodosetts och därmed råder det osäkerhet beträffande hur många överskridanden som kan ha skett beträffande levererade frukt och grönsaker. Med tanke på att Livsmedelsverket hittat överskridanden varje år ska leverantören kunna verifiera hur kravet har tillgodosetts och detta bör kunna verifieras under resterande avtalsperiod. Svensk Cater rekommenderas att i fortsättningen göra egna provtagningar eller ordna kontrakt om provtagningar med sina huvudleverantörer. Det går bra att använda multimetod för många olika bekämpningsmedel samtidigt. Antalet planerade stickprover behöver i så fall inte redovisas men underleverantörerna bör få kännedom om att stickprover planeras. Statistik över ursprungsland är dock obligatorisk uppgift enligt avtalet och ska framöver kunna visas upp av Svensk Cater från de tre kommunerna Mellerud, Färgelanda och Dals Ed där denna statistik har saknats. Rekommendation till kommunerna är att avropa svenskproducerat eller ekologiskt odlat för då har man en stor garanti för att slippa bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker. Kostcheferna påtalar att detta är en ekonomisk och politisk fråga och bör behandlas grundligt i kommande upphandling.

8 8 Obligatoriskt krav 2 Hur säkerställde leverantören att det under perioden inte levererades livsmedel vilka innehöll GMO? (gäller torkade bönor/raps/solros eller mer än 50% råg/vete/korn/havre/majs). Foto: Renée Olsåker Information om märkning av GMO och några skäl till varför GMO inte accepteras: EUkommissionen fattar beslut om en genetiskt modifierad produkt innehållande genetiskt modifierade organismer (GMO) ska godkännas inom EU. Inom EU finns några genetiskt modifierade växtsorter som är godkända för användning inom livsmedelsproduktion, till exempel soja, majs, raps och sockerbeta. Alla genetiskt modifierade produkter ska märkas, inte bara produkter som består av eller innehåller GMO, utan även produkter som framställts av GMO men där inget genetiskt modifierat material finns kvar i produkten. Avsiktlig användning av GMO ska alltid deklareras men om en produkt innehåller inblandning av en GMO som är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig, och om inblandningen av GMO understiger 0,9 procent, behöver produkten inte märkas. Risk kan finnas för allergiska reaktioner, där GMO av visst ursprung ingår i ett livsmedel där det inte förväntas ingå, exempelvis där gener från fisk eller soyabönor finns i en köttprodukt eller i en grönsak som vid förtäring kan orsaka allergisk reaktion hos allergiska personer. Det finns också studier som pekar på att det kan finnas miljömässiga nackdelar med användningen av GMO med minskad biologisk mångfald. Risk finns också vid spridning av GMO att växter får ökad resistens mot bekämpningsmedel.

9 9 Svar från leverantören: Menigo bedömer att det inte är nödvändigt att göra egna kontroller, utan i Menigos avtal med underleverantörer/producenter hänvisas till gällande lagstiftning, där Europa har världens strängaste lagstiftning när det gäller GMO. Menigo uppger att det är producentens/underleverantörens ansvar att göra egna tester. När det gäller Menigos egna märkesvaror så riskvärderas produkt och ursprungsland och i de fall där det är relevant så ställer Menigo krav på underleverantören att utföra analyser. Under tidigare uppföljning 2007 svarade leverantören Menigo för att de har strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna, där tester gjordes av producenterna som kunde visas för leverantören Menigo i analysintyg eller certifikat. Koncernen som Menigo tillhörde gjorde ett enda stickprov under 2007 och upptäckte då små mängder GMO i ris. Då producentlandet USA hade nolltolerans mot GMO och detta var inskrivet i avtalet mellan Menigo och underleverantören, så skickades hela partiet tillbaka till underleverantören. Detta stickprov av GMO blev rätt uppmärksammat då det också rörde ICA-koncernen. Analys: Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 2 om att GMO inte har förekommit i levererade livsmedel, såsom majs, bönor, solrosolja etc. Menigo/ICAkoncernens provtagning 2007 var en bra metod för att säkerställa kravet samt stävja risken för GMO i levererade livsmedel. Livsmedelsverket anser dock att risken är minimal att finna GMO i nämnda varor, p g a den stränga EU-lagstiftningen. Det kan det finnas skäl att ställa krav i kommande upphandling på att soyasammansatta vegetariska produkter inte ska innehålla GMO och att foder till djuren inte ska innehålla GMO, vilka kan utgöra största risker för GMO idag. Miljöstyrningsrådet tar fram krav på verifikation om detta som kan användas under nästa anbudstid. Obligatoriskt krav 3 Hur säkerställde leverantören att levererad kyckling/höna, inte hade utsatts för näbbtrimning, gäller perioden ? Näbbtrimning av kycklingar och hönor förekommer inom EU men är förbjudet i Sverige. Svar från leverantören: Menigo frågar sina underleverantörer vilka kriterier som uppfylls, sedan väljer Menigos anbudsläggare produkter som passar på anbudet utifrån anbudets skallkrav. Menigo utför ingen egen kontroll av detta skallkrav 3. Underleverantörer, som levererar kyckling till Menigo, skriver på en leverantörsförsäkran som anger vilka krav produkten uppfyller men det finns inga strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna. Hos underleverantörer/ producenter görs ingen extern kontroll av skallkrav 3. Producenterna kan, beroende på vart kycklingen är uppfödd, eventuellt visa upp intyg eller verifikat på att skallkrav 3 stämmer. När det gäller Menigos egna märkesvaror så har Menigo utfört revisioner avseende livsmedel och djuromsorg. I ett fall har Menigo genomfört tredje parts revision hos en underleverantör men Dalslandskommunerna har inte den underleverantören på anbudet.

10 10 Inköp av kyckling (behandlad fågel) med svenskt ursprung samt totalkostnad för all inköpt behandlad fågel*, under perioden Procentuell andel kyckling med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel kyckling med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för kyckling av allt ursprung Färgelanda 94 % kr kr Dals Ed 92 % kr kr Åmål 85 % kr kr Mellerud 82 % kr kr Bengtsfors 74 % kr kr Säffle 52 % kr kr *Behandlad fågel innebär att den inte levereras rå. Analys: Behandlad fågel från Sverige, vilken med säkerhet uppfyllde skallkrav 3, utgjorde mellan % i de olika sex kommunerna. Behandlad fågel från andra länder än Sverige utgjorde således mellan 6-48 % i de olika kommunerna. Det har inte säkerställts med verifikat /lämnats tillfredsställande svar från leverantören Menigo om skallkrav 3, att näbbtrimning inte har förekommit i levererad kyckling/höna. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal.

11 11 Obligatoriskt krav 4 Hur säkerställde leverantören att djuren hade transporterats maximalt 8 timmar till slaktstället, djur som senare levererades i form av kött, under perioden ? Svar från leverantören: Menigo utför ingen egen kontroll av skallkrav 4 utan utgår från vad underleverantörerna anger i leverantörsförsäkran till Menigo. Det finns inga strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna. Menigo uppger att lagstiftningsnivån finns med i avtalen med underleverantörerna, men lagstiftningen medger undantag uppger Menigo. När djuren ankommer till slakteriet så vet slakteriet vilken tid som djuren hämtas på gården. Behörig myndighet utför kontroller hos slakteriet. Inköp av kött med svenskt ursprung samt totalkostnad för allt inköpt kött, under perioden Procentuell andel kött med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel kött med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för kött av allt ursprung Dals Ed 64,4 % ,00 kr kr Bengtsfors 62,7 % ,70 kr kr Mellerud 61,8 % ,40 kr kr Färgelanda 60,3 % ,50 kr kr Åmål 56,7 % ,00 kr kr Säffle 42,8 % ,00 kr kr Analys: Inom EU finns krav på 10 timmars maximal transporttid för djur på väg till slakt medan Sverige av djurskyddsskäl har max 8 timmar. Dispens från detta transportkrav medges inte i Sverige men det kan ske i andra länder. Transportuppgifter är offentliga som vi kan be att få se och stickprov skulle skärpa kontrollen. Totalmängden kött med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 4, utgjorde mellan % i de sex kommunerna. Kött med ursprung i andra länder än Sverige utgjorde således mellan % i de sex kommunerna. Kostcheferna påpekar att Menigo många gånger inte har kunnat leverera när avrop av svenskt kött har skett till kommunala kök. Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 4. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal.

12 12 Foto: Renée Olsåker Obligatoriskt krav 5 Hur säkerställde leverantören att, beträffande levererat nötkött, djuren hade bedövats före slakt? Information om bedövning före slakt och hur det tillämpas inom EU: EU-direktiv (93/119/EEG) anger som huvudregel att bedövning ska ske men undantag kan medges för religiös slakt. Religiös slakt förekommer på väldigt många slakterier inom EU och ungefär halva köttmängden bedöms märkas och säljas som halal eller kosher medan uppskattningsvis ungefär halva köttmängden bedöms gå vidare som vanligt kött, där spårbarheten av halalkött är obefintlig. Sverige har ett särskilt djurskyddskrav på att alla djur ska få bedövning före snittläggning och det är bara Norge, Island, Lettland, och Schweiz som också har detta krav. Svar från leverantören: Menigo frågar sina underleverantörer vilka kriterier som uppfylls, sedan väljer Menigos anbudsläggare produkter som passar på anbudet utifrån anbudets skallkrav. Menigo utför ingen egen kontroll av detta skallkrav 5, utan utgår från vad underleverantörerna skrivit i leverantörsförsäkran till Menigo. Lagstiftningsnivån finns med i Menigos avtal med underleverantörerna. När djuren ankommer till slakteriet så vet slakteriet vilken tid som djuren hämtas på gården. Veterinärer från behörig myndighet finns med på respektive slakteri när slakt pågår.

13 13 Inköp av nötkött med svenskt ursprung samt totalkostnad för allt inköpt nötkött, under perioden Procentuell andel nötkött med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel nötkött med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för nötkött av allt ursprung Mellerud 85 % kr kr Bengtsfors 82 % kr kr Dals Ed 74 % kr kr Åmål 73 % kr kr Färgelanda 59 % kr kr Säffle 45 % kr kr Analys: Nötkött med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 5, utgjorde mellan % i de sex kommunerna. Nötkött med ursprung i andra länder än Sverige utgjorde således mellan % i de sex kommunerna. Vid tidigare uppföljning 2007 av livsmedelsavtalet utgjorde svenskt nötkött ca 75 % av totalinköpet av nötkött i Melleruds kommun. Miljöstyrningsrådet stöder Dalslandskommunerna och menar att det är viktigt att leverantören säkerställer att inget kött slaktat som halal eller kosher utan bedövning finns med i leveranser, eftersom det har förekommit. Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 5. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal. Obligatoriskt krav 6 Hur säkerställde leverantören att, beträffande fisk och skaldjur uppfylldes kravkriteriet att fiskelista 1 (bilaga 3) ska beaktas och följas? Vidare bör enligt livsmedelsavtalet beaktas och följas skonsam fiskemetod och beståndsstatus, motsvarande kriterierna för MSC eller motsvarande kriterierna för KRAV. (MSC = Marine Stewardship Council, certifierar utifrån eget regelverk för beståndsstatus och fångstmetoder. KRAV certifierar ekologisk produktion samt har eget regelverk om bestånd och fångstmetoder). Detta gäller all fryst och färsk fisk respektive skaldjur. Eftersom många fiskebestånd och fiskarter är hotade både längs svenska kuster och internationellt gäller dessa krav för att värna fisklivet i haven. Svar från leverantören: Menigos har inga strikta krav inskrivna med producenterna. Alla produkter som är KRAV eller MSC-certifierade märks upp i Menigos affärssystem och för varje leverantör kräver Menigo in certifikat för att säkerställa att den uppfyller regelverket för KRAV respektive MSC. Varje leverantör som producerar eller säljer KRAV respektive MSCprodukter får revision med regelbunden frekvens av ett certifieringsbolag. Kunden kan själv följa upp att förpackningen har en logga av KRAV eller MSC.

14 14 Foto: Renée Olsåker Inköp av fisk från fisklista 1 samt totalkostnad för inköpt fisk, under perioden Inköpskostnad för fisk som Fisklista 1 Menigo har inte redovisat Fiskelista 1 i sin statistik Inköpskostnad för fisk som är märkt med MSC ( KRAV-märkt fisk har inte avropats) Total inköpskostnad för fisk Färgelanda Saknas statistik 49 % kr kr Dals Ed Saknas statistik 40 % kr kr Säffle Saknas statistik 40 % kr kr Åmål Saknas statistik 39 % kr kr Mellerud Saknas statistik 34 % kr kr Bengtsfors Saknas statistik 28 % kr kr Analys: Inköp av fisk som är märkt med MSC, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 6, utgjorde mellan % i de sex kommunerna. Inköp av fisk där det inte framgår om skallkrav 6 har uppfyllts utgjorde således mellan % i de sex kommunerna. Några andra verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 6. Det är inte acceptabelt att Menigo inte kunnat redovisa om alla leveranser har uppfyllt fiskelista 1. Miljöstyrningsrådet rekommenderar att man leverantören laddar ner fiskelista 1 varje månad från deras hemsida Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal. Tilläggas bör att inköp av färsk fisk ligger utanför ovanstående statistik. Uppföljning krav 7 Hur säkerställde leverantören att, beträffande bananer uppfylldes krav motsvarar kriterierna för ekologiskt eller framställt i enlighet med ILO:s 8

15 15 grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter? Några konventionellt odlade bananer finns inte med i anbudsspecifikationen som gavs under anbudstiden. Inköp av ekologiska och Fairtrade-märkta eller motsvarande bananer samt totalkostnad för bananer under perioden Procentuell andel ekologiska och Fairtrade-märkta bananer Inköpskostnad för ekologiska och Fairtrade-märkta bananer Inköpskostnad totalt för bananer Dals Ed 98,8 % kr kr Färgelanda 87,4 % kr kr Bengtsfors 84,1 % kr kr Mellerud 69,0 % kr kr Säffle 29,9 % kr kr Åmål 14,2 % kr kr Foto: Renée Olsåker Svar från leverantören Svensk Cater: Svensk Cater meddelar inte beställaren att konventionellt odlade bananer inte finns med i anbudsspecifikationen, och därför inte är tänkt att köpas in, utan detta är helt kundens ansvar, dvs ansvaret ligger på de som gör avropen i Dalslandskommunerna. Vid mottagning av bananer som är ekologiska, Fair Trade eller Rainforest Alliance görs mottagningskontroll hos Svensk Cater, där det kollas att produkterna

16 16 är korrekt märkta samt att det framgår på fakturan. Certifikat har uppvisats för Everfresh om deras certifiering för att märka med ekologiskt och Fair Trade. Analys: Beträffande levererade bananer är det stor skillnad mellan de sex kommunerna, där en kommun köpt 99 % och en annan 14 %. Orsaken till denna skillnad torde vara att kostchefernas intentioner om krav 7 inte riktigt har nått ut i de kommunala köken till de som gör avropen, särskilt gäller detta i Säffle och Åmål. I Dals Eds kommun har däremot detta ställningstagande nått ut. Vid ankomst är det lätt att kontrollera att bananerna är rätt märkta med exempelvis Fairtrade och KRAV. Krav 7 om att endast köpa in ekologiska bananer vilka samtidigt uppfyller att de är framställda i enlighet med ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter, finns inte med som skallkrav i avtalet, utan endast i anbudsspecifikationen vilken är basen för upphandlade varor. När detta miljökrav är så otydligt formulerat är det inte lätt för leverantören att agera utan detta ligger i nuläget på kostcheferna och på den som gör avropen i kommunerna. Den interna information angående krav 7 bör därför förbättras till de som gör avropen. Det finns skäl att ställa tydliga krav i kommande upphandling. Uppföljning krav 8 Hur har kommunerna anpassat inköpen, i övrigt enlighet med livsmedelspolicyn? Målet är att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka vidare ska livsmedelsupphandlingen och måltidsproduktionen ha som mål att utvecklas för att minska klimatpåverkan och miljöbelastning. 8 a. Andel inköp av ekologiska livsmedel i förhållande till totalkostnaden för livsmedel perioden Procentuell andel ekologiska livsmedel Total inköpskostnad för ekologiska livsmedel Total inköpskostnad för livsmedel Dals Ed 3,7 % ,69 kr ,13 kr Färgelanda 3,4 % ,08 kr ,50 kr Bengtsfors 2,7 % ,44 kr ,11 kr Mellerud 2,2 % ,99 kr kr Säffle 2,4 % ,45 kr ,40 kr Åmål 0,6 % ,75 kr ,49 kr

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-02 256 Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande KS 6 8 AUG 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2012-06-12 Diarienummer KSN-2011-0400 Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande Förslag

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Offentlig upphandling av mat Dalslands kommuner och Säffle satsar på lokalproducerat

Offentlig upphandling av mat Dalslands kommuner och Säffle satsar på lokalproducerat Offentlig upphandling av mat Dalslands kommuner och Säffle satsar på lokalproducerat Kostchef Ingvar Kardemark Melleruds kommun Kostchef Carina Nisén Säffle kommun Kostchef Elisabeth Brorsson Färgelanda

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Anbudsinbjudan/Administrativa krav

Anbudsinbjudan/Administrativa krav DiarieNr: INK-10-002 Handläggare Katarina Gip 0530-189 82 Dalslandskommunernas Kommunalförbund Dalsland Center 464 72 Håverud 1. Allmän information Anbudsinbjudan/Administrativa krav Dalslandskommunerna

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun

Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun Vision FAMM Fem aspekter på måltidsmodell en helhetsyn på måltiden Styrsystemet Lagar, ekonomi/budget, inköp/budget, ledarskap/organisation, logistik, livsmedelshygien

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetspolicy Axfood AB ska sträva mot ständiga förbättringar av sitt arbete med miljö-, naturresurs- och sociala frågor. Grundläggande i arbetet är att arbeta

Läs mer

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor

Vägen till den lokala maten. - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Vägen till den lokala maten - Tips till dig som upphandlar, lagar och beslutar om maten som serveras i offentlig sektor Dags att skapa nya (affärs) förbindelser! När jag för fem år sedan började arbeta

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MSC:s miljömärkning på skolmatsedeln information för kommuner som vill certifiera sig

MSC:s miljömärkning på skolmatsedeln information för kommuner som vill certifiera sig MSC:s miljömärkning på skolmatsedeln information för kommuner som vill certifiera sig Skäl till att använda MSC:s miljömärkning på skolmatsedeln? Marine Stewardship Council (MSC) är en oberoende, icke-vinstdrivande

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-10 193 Motion om att MRSA-fritt kött ska införas i kravspecifikationen vid upphandling. KS 2014-222 KS,

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner

Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner Julia Lööf Ekström Inledning I och med det nya EU-direktivet om offentlig upphandling (publicerat mars 2014) vill Fairtrade Sverige

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Inköpspolicy. Kristianstads Nation

Inköpspolicy. Kristianstads Nation Inköpspolicy Kristianstads Nation Miljömål Nationens mål är att minst 10 % av våra råvaror ska vara framtagna på ett sätt som är hållbart för miljön. Med det så söker vi varor som är märkta med t.ex. något

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 SAMMANTRADESDATUM KALIXKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidan 12 av 78 174 Dnr 830/10-30 Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 Beslut beslutar revidera kostpolitiska programmet inför 2013 med nedan

Läs mer

Ansvarsfullt företagande.

Ansvarsfullt företagande. Våra ledstjärnor på vägen mot framtidens hållbara meny. Ansvarsfullt företagande. nsvar d 2020 10.5% av vår försäljning är ekologiska och miljömärkta produkter 20% av ledare med personalansvar ska ha utländsk

Läs mer

SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING. Varor

SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING. Varor 1/5 Detta meddelande på webbplatsen TED: http://ted.europa.eu/udl?uri=ted:notice:328575-2010:text:sv:html SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING Varor AVSNITT I: UPPHANDLANDE

Läs mer

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se Hur fungerar offentlig upphandling? Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan www.regionsiljan.se Vilka är vi Jussi, upphandlingschef, jussi.halonen@regionsiljan.se, 0250-55 35 40 Cecilia Dahl-Bogg,

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Riktlinjer för utvärdering av anbud

Riktlinjer för utvärdering av anbud Riktlinjer för utvärdering av anbud - Standardmodell för Sundsvalls kommun I Lagen om offentlig upphandling finns två tilldelningsgrunder. Vilket som ska användas måste bestämmas innan förfrågningsunderlaget

Läs mer

INKÖPSINFORMATION. Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01

INKÖPSINFORMATION. Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01 2011 INKÖPSINFORMATION Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01 Krischans Inköpspolicy I Kristianstads nations verksamheter konsumeras dagligen stora mängder

Läs mer

Halländsk mat i offentlig upphandling

Halländsk mat i offentlig upphandling Halländsk mat i offentlig upphandling Rapport från LRF Halland maj 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Avstamp i identifierade framgångsfaktorer... 4 Nuläget i förhållande till fem framgångsfaktorer...

Läs mer

22.3 Rutin för internrevision i kök

22.3 Rutin för internrevision i kök Kommunstyrelsen Datum 1 (6) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad Karin Lundell, 016-710 23 54 22.3 Rutin för i kök Datum för : Kökets besöksadress: Kökets telefonnummer: Kökets KRAV-ansvarig:

Läs mer

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL KSLA 2011-04-07 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se AGENDA Miljöstyrningsrådets i t kriterier i för upphandling Ekologiska livsmedel Miljöanpassade

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad 2015-04-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/33-050 Kommunstyrelsen Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad utrusning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar anbudsgivare 3, Dustin AB,

Läs mer

Provtagningsprojekt för kontroll av förekomsten av genetiskt modifierade organismer i livsmedel i Malmö stad hösten 2001

Provtagningsprojekt för kontroll av förekomsten av genetiskt modifierade organismer i livsmedel i Malmö stad hösten 2001 Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 9/2002. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. 1(2) Provtagningsprojekt för kontroll av förekomsten av genetiskt modifierade organismer

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Upphandlings- och e-handelsenheten

Upphandlings- och e-handelsenheten Upphandlings- och e-handelsenheten Vilka är vi? Upphandlingsenheten Upphandlingschef Kerstin Svensson Upphandlare Hans Löthman Helena Ekström Dagnielo Sanchez Matilda Alskog (praktikant) Marja-Leena Engren

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

VIDINGSJÖSKOLAN SKOLRÅD 2013-03-21

VIDINGSJÖSKOLAN SKOLRÅD 2013-03-21 VIDINGSJÖSKOLAN SKOLRÅD 2013-03-21 NAMN KLASS HANNA SUNDIN FA ANNA-KARIN SANDELL FB HANS RINGSTRÖM 3A, 5B ANDERS SAMUELSSON ÅR 4 BENGT NYSTRÖM ÅR 4 MATS LUNDBERG 5A CHRISTINA BRADLEY-IREMAN REKTOR ANDERS

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

UPPHANDLINGSPOLICY och tillhörande RIKTLINJER. För kommunerna i Inköpssamverkan, Västra Östergötland 2012-01-25

UPPHANDLINGSPOLICY och tillhörande RIKTLINJER. För kommunerna i Inköpssamverkan, Västra Östergötland 2012-01-25 UPPHANDLINGSPOLICY och tillhörande RIKTLINJER För kommunerna i Inköpssamverkan, Västra Östergötland 2012-01-25 UPPHANDLINGSPOLICY Omfattning/tillämpningsområde Denna upphandlingspolicy gäller för Boxholms,

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Matfusk- Spårbarhet i tidigare led 2014. Lena Holmström & Louise Hultqvist

Matfusk- Spårbarhet i tidigare led 2014. Lena Holmström & Louise Hultqvist Matfusk- Spårbarhet i tidigare led 2014 Lena Holmström & Louise Hultqvist 2014 Utgivningsdatum: 2015-XX-XX Utgivare: Miljöförvaltningen Projektledare: Lena Holmström, Louise Hultqvist Kontaktperson: Daniel

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014

Läs mer

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE MEDDELANDE 1 (6) Kontrollavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/DNo ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE I de årliga produktionskontrollerna av ekologisk produktion har det från ingången av 2012

Läs mer

Projekt. Två scenarior 2013-10-03. Ett anbuds olika delar. Krav på Leverantör. Anbuds inbjudan. Skallkrav. Avtal. Krav spec. Avtalet.

Projekt. Två scenarior 2013-10-03. Ett anbuds olika delar. Krav på Leverantör. Anbuds inbjudan. Skallkrav. Avtal. Krav spec. Avtalet. Ett anbuds olika delar Avtal Anbuds inbjudan Krav på Leverantör Krav spec Skallkrav Utvärdering Allmänna villkor Skatt, ekonomi Lagar och regler Kvalificerande krav Utvärderings-modell Leverans villkor

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information

Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer