Rapport om uppföljning av vissa miljökrav i livsmedelsavtalet, för fem Dalslandskommuner och Säffle kommun, för perioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport om uppföljning av vissa miljökrav i livsmedelsavtalet, för fem Dalslandskommuner och Säffle kommun, för perioden 2011-06-01 2012-05-31"

Transkript

1 Rapport om uppföljning av vissa miljökrav i livsmedelsavtalet, för fem Dalslandskommuner och Säffle kommun, för perioden Inledning Sex kommuner samverkar sedan länge om livsmedelsupphandlingar. Det är Dalslandskommunerna Bengtsfors, Dals Eds, Färgelanda, Melleruds och Åmåls kommun samt Värmlandskommunen Säffle. Den gemensamma upphandlaren i Dalsland ansvarade för den senaste livsmedelsupphandlingen som baserade sig på en gemensam livsmedelspolicy (bilaga 1). Denna livsmedelsupphandling har blivit särskilt uppmärksammad i Sverige, p g a sina djuretiska krav och för att upphandlingen inte överklagades. Livsmedelspolicyn och livsmedelsavtalet (bilaga 2) innebar preciserade miljökrav. Foto: Renée Olsåker

2 2 När en upphandling är färdig är det viktigt att behålla dialogen med leverantören samt att kontrollera att ställda obligatoriska miljökrav, verkligen har uppfyllts under kontraktsperioden. Viss kontroll görs efter varje beställning, i tillagningsköken, genom kontroll av om levererade produkter stämmer med det som avropats. Om en leverantör under kontraktsperioden inte uppfyller ställda krav kan sanktion ske enligt kontraktet, eftersom upphandlingens krav ska uppfyllas och rätt produkter ska levereras under hela kontraktstiden. Om inte upphandlingens miljökrav uppfylls, kan det innebära att kommunerna betalar för prestanda som inte erhålls. Upphandlingens miljökrav kan eventuellt ha medfört att någon leverantör avstått från att offerera, något som kan snedvrida konkurrensen om vinnande anbudsgivare sedan inte uppfyller miljökraven. Därför är uppföljning en mycket viktig del av upphandlingsarbetet. Föreliggande uppföljning av miljökraven i livsmedelupphandlingen har genomförts hösten 2012 och våren 2013 av miljöstrategen och upphandlaren vid Dalslandskommunernas kommunalförbund. (Miljöstrategen har varit den som utformat livsmedelspolicyn och bistått med utvalda miljökrav i livsmedelsupphandlingen.) Syfte I en rapport redovisas hur väl ett antal obligatoriska miljökrav i livsmedelsavtalet har uppfyllts, d v s i vilken grad levererade varor har levt upp till ställda miljökrav. Uppföljningen ska också säkerställa att rätt varor levereras under resterande kontraktstid. Det yttersta syftet är att säkra omsorg om människor och miljön, god livsmedelskvalitet samt god djurskyddskvalitet. På försök exemplifieras också hur kommunerna gjort några miljö- och klimatanpassade inköp av livsmedel. Metod och utförande Sju miljökrav valdes ut bland ca 20 miljökriterier i livsmedelsavtalet (bilaga 2). Därutöver valdes några mått på miljö- och klimatsmart mat, vilket förespråkas i livsmedelspolicyn, se nedan krav 8. De två leverantörerna, Svensk Cater (levererar frukt, grönsaker, potatis samt mjölk) och Menigo (levererar kött, kyckling, fisk, ägg och kolonialvaror), har på begäran lämnat statistik. Statistiken gäller vissa livsmedel som de har levererat under det första året som livsmedelsavtalet har gällt, d v s för perioden Leverantörerna har skickat Excel-filer under hösten 2012 som upphandlaren och miljöstrategen tillsammans gått igenom och bearbetat. Berörda företag och underleverantörer kontaktades därefter per mail och telefon, varefter ytterligare uppgifter lades till under Miljöstrategen och upphandlaren bearbetade statistiken, bl a dubbelkontrollerades egen summering ur excelfilerna. Miljöstrategen har skrivit merparten av textavsnitten. Miljöstrategen gjorde 2007 en uppföljning av tre miljökrav i det då gällande livsmedelsavtalet, för Melleruds kommuns räkning. Då gällde det livsmedel inköpta under maj-oktober 2007 och jämförelsetal från 2007 har infogats nedan. Utifrån bearbetad statistik gjorde miljöstrategen och upphandlaren en analys av resultatet, som redovisas per område, där kommunernas kostchefer, Livsmedelsverket och Miljöstyrningsrådet har bidragit med analys. Resultatet presenteras i föreliggande rapport.

3 3 Utvalda miljökrav, varav sju obligatoriska krav enligt livsmedelsupphandlingen och ett krav enligt livsmedelspolicyn Hög livsmedelskvalitet, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 1: Inga restsubstanser av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker får överstiga gränsvärdena. Obligatoriskt krav 2: Kolonialvaror/specerier, där produkterna består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor/raps/solros, som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO) upphandlas inte. God djuromsorg, i alla led, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 3: Hönsfåglar tillåts inte utsättas för näbbtrimning. Obligatoriskt krav 4: Djuret ska ha transporterats max 8 timmar till slakt. Obligatoriskt krav 5: Bedövning ska ske före slakt, gäller alla djur. Miljöhänsyn, obligatoriska krav enligt livsmedelsavtalet: Obligatoriskt krav 6: För fisk och skaldjur ska Fisklista 1 baserad på hållbara fiskbestånd från Miljöstyrningsrådet beaktas och följas. Under avrop ska leverantören stämma av med Fiskelista 1 så att röd eller gulmarkerade fiskarter undviks. Mest skonsamma fiskemetoder bör användas, enligt motsvarar kriterierna för MSC eller KRAV Etisk upphandling - mänskliga rättigheter, upphandlade krav på bananer: Obligatoriskt krav 7: Kostchefernas beslöt under upphandlingsperioden att bananer ska vara av ekologisk produktion och uppfylla produktionsreglerna enligt de 8 kärnkonventionerna som identifierats av ILO, International Labour Organisation (enklast märkta med Fair Trade eller Rainforest Alliance eller motsvarande). Detta framgick av anbudsspecifikationen men inte i direkt ordalydelse i de obligatoriska kravkriterierna. Några konventionellt odlade bananer har dock aldrig funnits med i anbudsspecifikationen och därmed har konventionellt odlade bananer inte handlats upp. Ekologisk och klimatsmart mat Krav 8. Två citat ur livsmedelspolicyn: Målet är att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka för att nå minsta möjliga miljöpåverkan. Nivån av andelen ekologiskt producerade livsmedel beslutas i respektive kommun. måltidsproduktionen ha som mål att utvecklas för att minska klimatpåverkan och miljöbelastning. Följande exempel har valts ut: 8a. Inköpskostnad för ekologisk andel av totalkostnaden för inköpta livsmedel 8b. Inköpskostnad för ekologisk andel av totalkostnaden för inköpta grönsaker och frukt 8c. Inköpskostnad för andelen närproducerat kött av totalkostnaden för allt inköpt kött. Som ett mått på närproducerat valdes kött som levererats från underleverantör inom ca 20 mil.

4 4 Resultat Obligatoriskt krav 1 Hur säkerställde leverantören att det under perioden inte förekom rester av bekämpningsmedel som överskred gränsvärdena i levererade frukt och grönsaker? Svar från leverantören: Svensk Cater: De tar inte några prover själva men uppger att underleverantörerna gör det samt att Jordbruksverkets personal kommer till Svensk Cater i Uddevalla och tar löpande prover för analys (ingår i Livsmedelsverkets stickprov). Leverantörerna uppges ha spårbarhet på sina produkter. Svar från underleverantören Everfresh AB: Everfresh har inte avtalat med Svensk Cater om att utföra Svensk Caters egenkontroll i form av resthaltsanalyser av bekämpningsmedel. Everfresh utför ca 40 analyser per år men dessa är fördelade på alla deras artiklar och inte specifikt på de artiklar som Svensk Cater köper in. Everfresh lämnar därför inte ut dessa resultat, då de ej representerar produkter som levererats till Svensk Cater. Livsmedelsverket tog i sin stickprovskontroll ut 132 prover år 2011 respektive 109 prover år 2012 från Everfreshs sortiment. Där fanns två överskridande varför Everfresh hamnade på Livsmedelsverkets Svarta lista för dessa två produkter. Everfresh har skriftliga avtal med alla sina leverantörer där de förtydligat att produkterna måste följa EU:s lagstiftning angående bekämpningsmedel (MRLs etc). Produkter måste även vara odlade enligt Global GAP eller IP Sigill (SE) som är standarder för god odlingssed som bl a styr hantering av bekämpningsmedel (t ex utbildning av personal, sprutjournaler, behovsberäkning samt att produkter från 3:e land måste följa EU:s MRL-gränsvärden). Everfresh uppger att många producenter gör egna provtagningar av bekämpningsmedel i produkter och enligt Everfreshs avtal kan Everfresh få se analysresultat på begäran. Everfresh är certifierade enligt IP Livsmedel, som egen kvalitetssäkring. Svar från underleverantören 3N Produkter: 3N Produkter har inte hittills tagit egna prov på bekämpningsmedelsrester men de kommer att ta ut stickprov på råvara framöver. Växtinspektionen på Jordbruksverket har inte tagit några stickprover på bekämpningsmedel (för Livsmedelsverkets räkning) under de senaste fem åren hos 3N Produkter. 3N Produkter har lagt ut bekämpningsmedelskontrollen på sina leverantörer då de endast tar in råvara från IP- och GLOBAL-GAP-godkända odlare. Detta innebär ett dessa leverantörer måste följa gällande lagar och regler för användning av bekämpningsmedel. 3N Produkter gör en leverantörsbedömning på sina leverantörer och i den står det att de måste vara IP- GLOBAL- GAP-anslutna samt att de ska visa upp sina odlingsjournaler och andra dokument för 3N Produkter. 3N Produkters inköpare åker dessutom ut till odlarna och kontrollerar dem. Om det skulle visa för höga värden bekämpningsmedel i någon produkt så stoppar 3N Produkter, spärrar och destruerar partiet samt stoppar leverantören och utökar provtagningen av råvaran. 3N Produkter kräver in odlingsjournaler från alla odlare på all råvara och kontrollerar den innan salning. Sen så informerar 3N Produkter Livsmedelsverket samt Miljökontoret i kommunen. Vid tidigare uppföljning 2007 hade dåvarande leverantör Menigo inte någon bra metod för att säkerställa kravet på att det inte fick förekomma rester av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker utan hänvisade bara till Livsmedelsverkets årliga stickprovskontroll av bekämpningsmedelsrester, vilket då visade 5,5 % överskridanden se tabell nedan.

5 5 Statistik om överskridande i Sverige av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel i frukt och grönsaker, hämtat ur Livsmedelsverkets årsrapporter Årsrapport Procentuell andel överskridande av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel i frukt och grönsaker ,1 % * ,1 % ,9 % ,5 % % ,6 % ,4 % Totalt antal stickprover av frukt och grönsaker, som analyserats beträffande bekämpningsmedel *Endast frukt och grönsaker producerade inom EU redovisas här, då produkter från andra länder sedan 2010 kontrolleras separat av Livsmedelsverket i gränskontrollstationerna. Livsmedelsverket uppger att det fortfarande handlar om totalt ca 7 % överskridanden. Foto: Renée Olsåker

6 6 Livsmedelsverket bedriver årligen offentlig kontroll av bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker, där cirka 400 substanser analyseras och följs upp. Genom stickprov på främst vegetabiliska livsmedel kontrollerar Livsmedelsverket att förekomsten av bekämpningsmedelrester inte överskrider gällande EG-harmoniserade gränsvärden. Rapport från år 2011 och 2012 kommer först år 2014 respektive år Den senaste statistiken från Livsmedelsverket publicerades under april 2013 och redovisar år Där ingick 1182 prover på färska och frysta frukter och grönsaker producerade inom EU och överskridanden av gällande gränsvärden skedde till 4,1 % (48 av prover). Stickprovsundersökning av produkter från länder utanför EU görs sedan 2010 separat av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket uppger per telefon att det fortfarande handlar om totalt ca 7 % överskridanden av gällande gränsvärden för bekämpningsmedel. I produkter som producerats i Sverige överskreds gränsvärden endast i ett fåtal fall. Genom åren har gränsvärdena överskridits i ca % av proverna tagna på produkter som producerats utanför EU. Om ett stickprov visar sig ha resthalter av bekämpningsmedel över ett gränsvärde görs uppföljande provtagning, s k riktad provtagning, på efterföljande partier. År 2009 var endast en tredjedel, 34 %, av undersökta prover, helt utan bekämpningsmedel. Inköp av frukt och grönsaker av svenskt ursprung samt totalkostnad för alla frukt och grönsaker, under perioden Svensk Cater har inte kunna redovisa statistik för frukt och grönsaker med svenskt ursprung för 3 kommuner. Procentuell andel frukt och grönsaker med svenskt ursprung Inköpskostnad för frukt och grönsaker med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för frukt och grönsaker av allt ursprung Bengtsfors 61,5 % kr kr exklusive Bäckefors Säffle 59,5 % kr kr Åmål 50,4 % kr kr Mellerud Saknas statistik Saknas statistik kr Färgelanda Saknas statistik Saknas statistik kr Dals Ed Saknas statistik Saknas statistik kr

7 7 Foto: Renée Olsåker Analys: Skallkrav 1 i gällande livsmedelsavtal är lagstiftat krav inom EU. Trots det sker generellt sett överskridanden till ca 7 % av restsubstanser i frukt och grönt och det rör sig mest om import från länder utanför EU. Svensk frukt och grönsaker uppvisar ett fåtal överskridanden av gränsvärdena och ekologiskt odlat uppvisar så gott som aldrig några överskridanden. Frukt och grönsaker med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 1, utgjorde mellan % i de tre kommuner där statistik har kunnat redovisas från Svensk Cater. Frukt och grönsaker med ursprung från andra länder än Sverige utgjorde således mellan % i dessa tre kommuner. Svensk Cater kunnat inte visa upp verifikat angående hur skallkrav 1 har tillgodosetts och därmed råder det osäkerhet beträffande hur många överskridanden som kan ha skett beträffande levererade frukt och grönsaker. Med tanke på att Livsmedelsverket hittat överskridanden varje år ska leverantören kunna verifiera hur kravet har tillgodosetts och detta bör kunna verifieras under resterande avtalsperiod. Svensk Cater rekommenderas att i fortsättningen göra egna provtagningar eller ordna kontrakt om provtagningar med sina huvudleverantörer. Det går bra att använda multimetod för många olika bekämpningsmedel samtidigt. Antalet planerade stickprover behöver i så fall inte redovisas men underleverantörerna bör få kännedom om att stickprover planeras. Statistik över ursprungsland är dock obligatorisk uppgift enligt avtalet och ska framöver kunna visas upp av Svensk Cater från de tre kommunerna Mellerud, Färgelanda och Dals Ed där denna statistik har saknats. Rekommendation till kommunerna är att avropa svenskproducerat eller ekologiskt odlat för då har man en stor garanti för att slippa bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker. Kostcheferna påtalar att detta är en ekonomisk och politisk fråga och bör behandlas grundligt i kommande upphandling.

8 8 Obligatoriskt krav 2 Hur säkerställde leverantören att det under perioden inte levererades livsmedel vilka innehöll GMO? (gäller torkade bönor/raps/solros eller mer än 50% råg/vete/korn/havre/majs). Foto: Renée Olsåker Information om märkning av GMO och några skäl till varför GMO inte accepteras: EUkommissionen fattar beslut om en genetiskt modifierad produkt innehållande genetiskt modifierade organismer (GMO) ska godkännas inom EU. Inom EU finns några genetiskt modifierade växtsorter som är godkända för användning inom livsmedelsproduktion, till exempel soja, majs, raps och sockerbeta. Alla genetiskt modifierade produkter ska märkas, inte bara produkter som består av eller innehåller GMO, utan även produkter som framställts av GMO men där inget genetiskt modifierat material finns kvar i produkten. Avsiktlig användning av GMO ska alltid deklareras men om en produkt innehåller inblandning av en GMO som är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig, och om inblandningen av GMO understiger 0,9 procent, behöver produkten inte märkas. Risk kan finnas för allergiska reaktioner, där GMO av visst ursprung ingår i ett livsmedel där det inte förväntas ingå, exempelvis där gener från fisk eller soyabönor finns i en köttprodukt eller i en grönsak som vid förtäring kan orsaka allergisk reaktion hos allergiska personer. Det finns också studier som pekar på att det kan finnas miljömässiga nackdelar med användningen av GMO med minskad biologisk mångfald. Risk finns också vid spridning av GMO att växter får ökad resistens mot bekämpningsmedel.

9 9 Svar från leverantören: Menigo bedömer att det inte är nödvändigt att göra egna kontroller, utan i Menigos avtal med underleverantörer/producenter hänvisas till gällande lagstiftning, där Europa har världens strängaste lagstiftning när det gäller GMO. Menigo uppger att det är producentens/underleverantörens ansvar att göra egna tester. När det gäller Menigos egna märkesvaror så riskvärderas produkt och ursprungsland och i de fall där det är relevant så ställer Menigo krav på underleverantören att utföra analyser. Under tidigare uppföljning 2007 svarade leverantören Menigo för att de har strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna, där tester gjordes av producenterna som kunde visas för leverantören Menigo i analysintyg eller certifikat. Koncernen som Menigo tillhörde gjorde ett enda stickprov under 2007 och upptäckte då små mängder GMO i ris. Då producentlandet USA hade nolltolerans mot GMO och detta var inskrivet i avtalet mellan Menigo och underleverantören, så skickades hela partiet tillbaka till underleverantören. Detta stickprov av GMO blev rätt uppmärksammat då det också rörde ICA-koncernen. Analys: Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 2 om att GMO inte har förekommit i levererade livsmedel, såsom majs, bönor, solrosolja etc. Menigo/ICAkoncernens provtagning 2007 var en bra metod för att säkerställa kravet samt stävja risken för GMO i levererade livsmedel. Livsmedelsverket anser dock att risken är minimal att finna GMO i nämnda varor, p g a den stränga EU-lagstiftningen. Det kan det finnas skäl att ställa krav i kommande upphandling på att soyasammansatta vegetariska produkter inte ska innehålla GMO och att foder till djuren inte ska innehålla GMO, vilka kan utgöra största risker för GMO idag. Miljöstyrningsrådet tar fram krav på verifikation om detta som kan användas under nästa anbudstid. Obligatoriskt krav 3 Hur säkerställde leverantören att levererad kyckling/höna, inte hade utsatts för näbbtrimning, gäller perioden ? Näbbtrimning av kycklingar och hönor förekommer inom EU men är förbjudet i Sverige. Svar från leverantören: Menigo frågar sina underleverantörer vilka kriterier som uppfylls, sedan väljer Menigos anbudsläggare produkter som passar på anbudet utifrån anbudets skallkrav. Menigo utför ingen egen kontroll av detta skallkrav 3. Underleverantörer, som levererar kyckling till Menigo, skriver på en leverantörsförsäkran som anger vilka krav produkten uppfyller men det finns inga strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna. Hos underleverantörer/ producenter görs ingen extern kontroll av skallkrav 3. Producenterna kan, beroende på vart kycklingen är uppfödd, eventuellt visa upp intyg eller verifikat på att skallkrav 3 stämmer. När det gäller Menigos egna märkesvaror så har Menigo utfört revisioner avseende livsmedel och djuromsorg. I ett fall har Menigo genomfört tredje parts revision hos en underleverantör men Dalslandskommunerna har inte den underleverantören på anbudet.

10 10 Inköp av kyckling (behandlad fågel) med svenskt ursprung samt totalkostnad för all inköpt behandlad fågel*, under perioden Procentuell andel kyckling med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel kyckling med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för kyckling av allt ursprung Färgelanda 94 % kr kr Dals Ed 92 % kr kr Åmål 85 % kr kr Mellerud 82 % kr kr Bengtsfors 74 % kr kr Säffle 52 % kr kr *Behandlad fågel innebär att den inte levereras rå. Analys: Behandlad fågel från Sverige, vilken med säkerhet uppfyllde skallkrav 3, utgjorde mellan % i de olika sex kommunerna. Behandlad fågel från andra länder än Sverige utgjorde således mellan 6-48 % i de olika kommunerna. Det har inte säkerställts med verifikat /lämnats tillfredsställande svar från leverantören Menigo om skallkrav 3, att näbbtrimning inte har förekommit i levererad kyckling/höna. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal.

11 11 Obligatoriskt krav 4 Hur säkerställde leverantören att djuren hade transporterats maximalt 8 timmar till slaktstället, djur som senare levererades i form av kött, under perioden ? Svar från leverantören: Menigo utför ingen egen kontroll av skallkrav 4 utan utgår från vad underleverantörerna anger i leverantörsförsäkran till Menigo. Det finns inga strikta krav inskrivna i kontrakt med producenterna. Menigo uppger att lagstiftningsnivån finns med i avtalen med underleverantörerna, men lagstiftningen medger undantag uppger Menigo. När djuren ankommer till slakteriet så vet slakteriet vilken tid som djuren hämtas på gården. Behörig myndighet utför kontroller hos slakteriet. Inköp av kött med svenskt ursprung samt totalkostnad för allt inköpt kött, under perioden Procentuell andel kött med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel kött med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för kött av allt ursprung Dals Ed 64,4 % ,00 kr kr Bengtsfors 62,7 % ,70 kr kr Mellerud 61,8 % ,40 kr kr Färgelanda 60,3 % ,50 kr kr Åmål 56,7 % ,00 kr kr Säffle 42,8 % ,00 kr kr Analys: Inom EU finns krav på 10 timmars maximal transporttid för djur på väg till slakt medan Sverige av djurskyddsskäl har max 8 timmar. Dispens från detta transportkrav medges inte i Sverige men det kan ske i andra länder. Transportuppgifter är offentliga som vi kan be att få se och stickprov skulle skärpa kontrollen. Totalmängden kött med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 4, utgjorde mellan % i de sex kommunerna. Kött med ursprung i andra länder än Sverige utgjorde således mellan % i de sex kommunerna. Kostcheferna påpekar att Menigo många gånger inte har kunnat leverera när avrop av svenskt kött har skett till kommunala kök. Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 4. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal.

12 12 Foto: Renée Olsåker Obligatoriskt krav 5 Hur säkerställde leverantören att, beträffande levererat nötkött, djuren hade bedövats före slakt? Information om bedövning före slakt och hur det tillämpas inom EU: EU-direktiv (93/119/EEG) anger som huvudregel att bedövning ska ske men undantag kan medges för religiös slakt. Religiös slakt förekommer på väldigt många slakterier inom EU och ungefär halva köttmängden bedöms märkas och säljas som halal eller kosher medan uppskattningsvis ungefär halva köttmängden bedöms gå vidare som vanligt kött, där spårbarheten av halalkött är obefintlig. Sverige har ett särskilt djurskyddskrav på att alla djur ska få bedövning före snittläggning och det är bara Norge, Island, Lettland, och Schweiz som också har detta krav. Svar från leverantören: Menigo frågar sina underleverantörer vilka kriterier som uppfylls, sedan väljer Menigos anbudsläggare produkter som passar på anbudet utifrån anbudets skallkrav. Menigo utför ingen egen kontroll av detta skallkrav 5, utan utgår från vad underleverantörerna skrivit i leverantörsförsäkran till Menigo. Lagstiftningsnivån finns med i Menigos avtal med underleverantörerna. När djuren ankommer till slakteriet så vet slakteriet vilken tid som djuren hämtas på gården. Veterinärer från behörig myndighet finns med på respektive slakteri när slakt pågår.

13 13 Inköp av nötkött med svenskt ursprung samt totalkostnad för allt inköpt nötkött, under perioden Procentuell andel nötkött med svenskt ursprung Inköpskostnad för andel nötkött med svenskt ursprung Inköpskostnad totalt sett för nötkött av allt ursprung Mellerud 85 % kr kr Bengtsfors 82 % kr kr Dals Ed 74 % kr kr Åmål 73 % kr kr Färgelanda 59 % kr kr Säffle 45 % kr kr Analys: Nötkött med svenskt ursprung, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 5, utgjorde mellan % i de sex kommunerna. Nötkött med ursprung i andra länder än Sverige utgjorde således mellan % i de sex kommunerna. Vid tidigare uppföljning 2007 av livsmedelsavtalet utgjorde svenskt nötkött ca 75 % av totalinköpet av nötkött i Melleruds kommun. Miljöstyrningsrådet stöder Dalslandskommunerna och menar att det är viktigt att leverantören säkerställer att inget kött slaktat som halal eller kosher utan bedövning finns med i leveranser, eftersom det har förekommit. Några verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 5. Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal. Obligatoriskt krav 6 Hur säkerställde leverantören att, beträffande fisk och skaldjur uppfylldes kravkriteriet att fiskelista 1 (bilaga 3) ska beaktas och följas? Vidare bör enligt livsmedelsavtalet beaktas och följas skonsam fiskemetod och beståndsstatus, motsvarande kriterierna för MSC eller motsvarande kriterierna för KRAV. (MSC = Marine Stewardship Council, certifierar utifrån eget regelverk för beståndsstatus och fångstmetoder. KRAV certifierar ekologisk produktion samt har eget regelverk om bestånd och fångstmetoder). Detta gäller all fryst och färsk fisk respektive skaldjur. Eftersom många fiskebestånd och fiskarter är hotade både längs svenska kuster och internationellt gäller dessa krav för att värna fisklivet i haven. Svar från leverantören: Menigos har inga strikta krav inskrivna med producenterna. Alla produkter som är KRAV eller MSC-certifierade märks upp i Menigos affärssystem och för varje leverantör kräver Menigo in certifikat för att säkerställa att den uppfyller regelverket för KRAV respektive MSC. Varje leverantör som producerar eller säljer KRAV respektive MSCprodukter får revision med regelbunden frekvens av ett certifieringsbolag. Kunden kan själv följa upp att förpackningen har en logga av KRAV eller MSC.

14 14 Foto: Renée Olsåker Inköp av fisk från fisklista 1 samt totalkostnad för inköpt fisk, under perioden Inköpskostnad för fisk som Fisklista 1 Menigo har inte redovisat Fiskelista 1 i sin statistik Inköpskostnad för fisk som är märkt med MSC ( KRAV-märkt fisk har inte avropats) Total inköpskostnad för fisk Färgelanda Saknas statistik 49 % kr kr Dals Ed Saknas statistik 40 % kr kr Säffle Saknas statistik 40 % kr kr Åmål Saknas statistik 39 % kr kr Mellerud Saknas statistik 34 % kr kr Bengtsfors Saknas statistik 28 % kr kr Analys: Inköp av fisk som är märkt med MSC, vilket med säkerhet uppfyllde skallkrav 6, utgjorde mellan % i de sex kommunerna. Inköp av fisk där det inte framgår om skallkrav 6 har uppfyllts utgjorde således mellan % i de sex kommunerna. Några andra verifikat har inte Menigo kunnat visa upp angående skallkrav 6. Det är inte acceptabelt att Menigo inte kunnat redovisa om alla leveranser har uppfyllt fiskelista 1. Miljöstyrningsrådet rekommenderar att man leverantören laddar ner fiskelista 1 varje månad från deras hemsida Detta bör säkerställas bättre under sista året av gällande avtal. Tilläggas bör att inköp av färsk fisk ligger utanför ovanstående statistik. Uppföljning krav 7 Hur säkerställde leverantören att, beträffande bananer uppfylldes krav motsvarar kriterierna för ekologiskt eller framställt i enlighet med ILO:s 8

15 15 grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter? Några konventionellt odlade bananer finns inte med i anbudsspecifikationen som gavs under anbudstiden. Inköp av ekologiska och Fairtrade-märkta eller motsvarande bananer samt totalkostnad för bananer under perioden Procentuell andel ekologiska och Fairtrade-märkta bananer Inköpskostnad för ekologiska och Fairtrade-märkta bananer Inköpskostnad totalt för bananer Dals Ed 98,8 % kr kr Färgelanda 87,4 % kr kr Bengtsfors 84,1 % kr kr Mellerud 69,0 % kr kr Säffle 29,9 % kr kr Åmål 14,2 % kr kr Foto: Renée Olsåker Svar från leverantören Svensk Cater: Svensk Cater meddelar inte beställaren att konventionellt odlade bananer inte finns med i anbudsspecifikationen, och därför inte är tänkt att köpas in, utan detta är helt kundens ansvar, dvs ansvaret ligger på de som gör avropen i Dalslandskommunerna. Vid mottagning av bananer som är ekologiska, Fair Trade eller Rainforest Alliance görs mottagningskontroll hos Svensk Cater, där det kollas att produkterna

16 16 är korrekt märkta samt att det framgår på fakturan. Certifikat har uppvisats för Everfresh om deras certifiering för att märka med ekologiskt och Fair Trade. Analys: Beträffande levererade bananer är det stor skillnad mellan de sex kommunerna, där en kommun köpt 99 % och en annan 14 %. Orsaken till denna skillnad torde vara att kostchefernas intentioner om krav 7 inte riktigt har nått ut i de kommunala köken till de som gör avropen, särskilt gäller detta i Säffle och Åmål. I Dals Eds kommun har däremot detta ställningstagande nått ut. Vid ankomst är det lätt att kontrollera att bananerna är rätt märkta med exempelvis Fairtrade och KRAV. Krav 7 om att endast köpa in ekologiska bananer vilka samtidigt uppfyller att de är framställda i enlighet med ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter, finns inte med som skallkrav i avtalet, utan endast i anbudsspecifikationen vilken är basen för upphandlade varor. När detta miljökrav är så otydligt formulerat är det inte lätt för leverantören att agera utan detta ligger i nuläget på kostcheferna och på den som gör avropen i kommunerna. Den interna information angående krav 7 bör därför förbättras till de som gör avropen. Det finns skäl att ställa tydliga krav i kommande upphandling. Uppföljning krav 8 Hur har kommunerna anpassat inköpen, i övrigt enlighet med livsmedelspolicyn? Målet är att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka vidare ska livsmedelsupphandlingen och måltidsproduktionen ha som mål att utvecklas för att minska klimatpåverkan och miljöbelastning. 8 a. Andel inköp av ekologiska livsmedel i förhållande till totalkostnaden för livsmedel perioden Procentuell andel ekologiska livsmedel Total inköpskostnad för ekologiska livsmedel Total inköpskostnad för livsmedel Dals Ed 3,7 % ,69 kr ,13 kr Färgelanda 3,4 % ,08 kr ,50 kr Bengtsfors 2,7 % ,44 kr ,11 kr Mellerud 2,2 % ,99 kr kr Säffle 2,4 % ,45 kr ,40 kr Åmål 0,6 % ,75 kr ,49 kr

Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun

Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun Kommunledningskontoret Ulrika Thorell, kommunsekreterare, tel. 0531-526002 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-09-22 1(7) Livsmedelspolicy v:\ks\tjänsteskrivelser\tjänsteskrivelser

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Dnr KS-2011-256 Dpl 01 Postadress: Upphandlingsenhetn, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-186768 E-post: upphandling@karlstad.se

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun 2008-02-06 1 (1) Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-6, 6. För samtliga livsmedel som upphandlas till kommunala kök i Vänersborgs kommun ska ställas grundläggande

Läs mer

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-09-02 256 Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS 2014-335 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande

Datum 2012-06-12. Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande KS 6 8 AUG 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2012-06-12 Diarienummer KSN-2011-0400 Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande Förslag

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag

Läs mer

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen Tekniska förvaltningen Görel Jernberg,0550-88261 gorel.jernberg@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-04-13 Tn/2015:71 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Medborgarförslag Djurskyddskrav

Läs mer

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

Motion om en kommun maximalt fri från GMO Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 29 1 Dnr 2010 0009 Motion om en kommun maximalt fri från GMO Bilaga: Motion om en kommun maximalt fri från GMO Ärendebeskrivning Roger Malmberg (MP) och Marie Anne

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Motion om GMO fria livsmedel i Luleå kommun

Motion om GMO fria livsmedel i Luleå kommun Kommunfullmäktige 2009 09 28 155 367 2010 10 25 153 360 Kommunstyrelsen 2010 10 11 177 439 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 167 346 Dnr 09.586 008 septkf16 Motion om GMO fria livsmedel i Luleå kommun

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

HUR KAN VI UPPHANDLA LOKALT PRODUCERAT OCH EKOLOGISKT? UPPDATERING - VAD HÄNDER I SVERIGE RÄTTSLÄGET

HUR KAN VI UPPHANDLA LOKALT PRODUCERAT OCH EKOLOGISKT? UPPDATERING - VAD HÄNDER I SVERIGE RÄTTSLÄGET HUR KAN VI UPPHANDLA LOKALT PRODUCERAT OCH EKOLOGISKT? UPPDATERING - VAD HÄNDER I SVERIGE RÄTTSLÄGET Linköping 12-04-19 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se KONSEKVENSER VID UPPHANDLING:

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder

Användning av det frivilliga marknadsföringspåståendet gmofritt om livsmedel och foder Föredragen av Erkki Vesanto Sida/sidor 1 / 5 Denna anvisning är avsedd för företagare och tillsynsmyndigheter inom livsmedelsbranschen och foderindustrin. Anvisningen har beretts i Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén LIVSMEDELSSPÅRET Örebro 2011-10-06 Monica Sihlén AGENDA Sverige - det nya matlandet Fråga 1 Miljöstyrningsrådets kriterier Fråga 2 Rättsutvecklingen Möjligheter och utmaningar Fråga 3 Sverige - det nya

Läs mer

Offentlig upphandling av mat Dalslands kommuner och Säffle satsar på lokalproducerat

Offentlig upphandling av mat Dalslands kommuner och Säffle satsar på lokalproducerat Offentlig upphandling av mat Dalslands kommuner och Säffle satsar på lokalproducerat Kostchef Ingvar Kardemark Melleruds kommun Kostchef Carina Nisén Säffle kommun Kostchef Elisabeth Brorsson Färgelanda

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified

Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Praktiska råd för Hållbar IT-upphandling i offentlig sektor med hjälp av TCO Certified Vägledning innan, under och efter upphandling för att ställa miljömässiga och sociala krav på ITprodukter och deras

Läs mer

Produktspecifika krav. Upphandling: 2014 Livsmedel. Upphandling dnr: Upphandlare: Kristin Blomkvist

Produktspecifika krav. Upphandling: 2014 Livsmedel. Upphandling dnr: Upphandlare: Kristin Blomkvist Produktspecifika krav Upphandling: 2014 Livsmedel Upphandling dnr: 474-14 Upphandlare: Kristin Blomkvist Innehållsförteckning 1 Allmänna krav... 3 2 Nötkött... 3 3 Lamm... 3 4 Gris... 4 5 Kyckling... 4

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

#ModUpp2020. Riktlinjer för en Modern Upphandling

#ModUpp2020. Riktlinjer för en Modern Upphandling #ModUpp2020 Riktlinjer för en Modern Upphandling Vad är #ModUpp2020? #Modupp2020 är en kampanj som uppmanar offentlig sektor att ställa om till en modern upphandling genom att bli en kravställare som hanterar

Läs mer

Ledningsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag till yttrande daterat

Ledningsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag till yttrande daterat Sammanträdesprotokoll 2(18) 2016-09-19 Kommunstyrelsens Ledningsutskott KLU 69 Dnr 2016-101 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, avseende tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling

Läs mer

Medborgarförslag om maten i Sala kommun

Medborgarförslag om maten i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTVRtcSEJir 24 (39) Sammanträdesdatum 2013-05-13 135 Medborgarförslag om maten i Sala kommun Dnr 2012/406 INLEDNING Medborgarförslag från Sarah Svensson. Förslagsställaren tar

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Hur mycket handlar vi per vecka? 1500 liter mjölk 700 kg potatis 180 kg morötter 100+ kg frukt 110+ kg blandfärs för att servera

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp. Namn Livsmedel 2014

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp. Namn Livsmedel 2014 Dalslandskommunernas kommunalförbund Avtalsform Ramavtal & enstaka köp Namn Livsmedel 2014 Diarie INK-13-0001 Ansvarig upphandlare Katarina Gip Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion

Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetsprogram 2015, Slutversion Hållbarhetspolicy Axfood AB ska sträva mot ständiga förbättringar av sitt arbete med miljö-, naturresurs- och sociala frågor. Grundläggande i arbetet är att arbeta

Läs mer

Anbudsinbjudan/Administrativa krav

Anbudsinbjudan/Administrativa krav DiarieNr: INK-10-002 Handläggare Katarina Gip 0530-189 82 Dalslandskommunernas Kommunalförbund Dalsland Center 464 72 Håverud 1. Allmän information Anbudsinbjudan/Administrativa krav Dalslandskommunerna

Läs mer

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014 Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun Antagen KF Augusti- 2014 Syfte & mål KP vara ett kommungemensamt styrdokument samt stöd och verktyg för förtroendevalda

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Upphandling av livsmedel

Upphandling av livsmedel Upphandling av livsmedel Sofia Elmeholt sofia.elmeholt@adviceu.se Lokalproducerat ja tack! 2 Strategi Öka konkurrensen genom att inte utesluta mindre producenter/leverantörer. Politisk prioriteringsordning:

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun KS-2013/

Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun KS-2013/ Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/ 2013-03-18 Kommunstyrelsen Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun KS-2013/ Förslag till beslut

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (6) 2013-01-07 BILAGA TILL DNR:2012-634-1.1. pm STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 Bakgrund Ett angeläget område inom stadsdelens förskoleverksamhet

Läs mer

ja vi tar bort kravet på att pos 152, 153 inte får innehålla palmolja

ja vi tar bort kravet på att pos 152, 153 inte får innehålla palmolja Sida 1 av 5 FRÅGOR OCH SVAR Sista dag för att ställa frågor är 2012-11-14 Ställ en fråga om den här upphandlingen Bilaga 2a är försedd med lösenord och går ej att öppna. Bilagorna är skyddade men inte

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor Källor Ronneby kostpolicy: ronneby.se Ät S.M.A.R.T.-modellen: folkhalsoguiden.se Livsmedelsverket och Nordiska näringsrekommendationer: livsmedelsverket.se Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun

Läs mer

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun Måltiden som vi vill ha den i Ronneby kommun Välkommen Ronneby kommun är unik som satsar stort på mat och måltider. Mat är viktigt på många sätt och ett område som väcker både känslor och diskussioner.

Läs mer

Checklista för Internrevision

Checklista för Internrevision Bilaga 1 Checklista för Internrevision 1. Märkesanvändare utan egen tillverkning och hantering. 2. Märkesanvändare med egen tillverkning / hantering av produkter med Från Sverige/Kött från Sverige eller

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan Bilaga 5 Checklista för revision utförd av certifieringsorgan 1. Märkesanvändare utan egen tillverkning och hantering. 2. Märkesanvändare med egen tillverkning/hantering av produkter med Från Sverige/Kött

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet

Läs mer

Välkommen till Borlänge. Då -läget. Genomförande. Gemensam livsmedelsupphandling. Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun.

Välkommen till Borlänge. Då -läget. Genomförande. Gemensam livsmedelsupphandling. Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun. Välkommen till Borlänge Då -läget LEVERANTÖRER RER KUNDER Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun Genomförande LEVERANTÖRER RER Gemensam livsmedelsupphandling DISTRIBUTIONS- CENTRAL KUNDER Minska

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan Bilaga 5 Checklista för revision utförd av certifieringsorgan 1. Märkesanvändare utan egen tillverkning och hantering. 2. Märkesanvändare med egen tillverkning/hantering av produkter med Från Sverige/Kött

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen EU-valet 2009 Tidningen Fjäderfä nr 5-2009 Fem viktiga frågor för kycklingnäringen 29 EU-valet står för dörren... Fem viktiga frågor för kycklingnäringen Ursprungsmärkning, djurskyddsregler, livsmedelskvalitet,

Läs mer

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun: Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken

Läs mer

Fodersoja. Stockholm 151112. Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster monica.sihlen@uhmynd.se

Fodersoja. Stockholm 151112. Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster monica.sihlen@uhmynd.se Fodersoja Stockholm 151112 Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster monica.sihlen@uhmynd.se Hållbar livsmedelsupphandling Miljöstyrningsrådet Gröna -> hållbara inköp juni 2006- juni

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Upphandling av livsmedel

Upphandling av livsmedel Upphandling av livsmedel - ett exempel på hållbar upphandling i Härnösands kommun Sofia Elmeholt Upphandlingscontroller Härnösands kommun Offentlig upphandling är en viktig pusselbit för att nå politiska

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

Ställ krav. Upphandling av livsmedel i offentlig sektor

Ställ krav. Upphandling av livsmedel i offentlig sektor Ställ krav Upphandling av livsmedel i offentlig sektor 1 Syftet med denna skrift är att ge dig grundkunskaper om offentlig upphandling, så att du kan ha en bra dialog med dina kommunpolitiker och kommunala

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Etiska och sociala krav vid Upphandling

Etiska och sociala krav vid Upphandling Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit

Läs mer

Upphandlingspolicy för Lekebergs kommun

Upphandlingspolicy för Lekebergs kommun Upphandlingspolicy för Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-02-29 Ansvarig för revidering: Ekonomichef Ansvarig tjänsteman: Ekonomichef Diarienummer: KS 14-528 >Policy Program

Läs mer

LIVSMEDELSSPÅRET. Monica Sihlén, projektledare livsmedel,

LIVSMEDELSSPÅRET. Monica Sihlén, projektledare livsmedel, LIVSMEDELSSPÅRET Monica Sihlén, projektledare livsmedel, monica@msr.se DAGENS AGENDA FÖR 90 MINUTER Sverige - Det nya matlandet och offentlig sektor Miljöstyrningsrådets kriterier för upphandling Ekologiska

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Bilaga 2 till dokumentet Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr:

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Livsmedel

KRAVs GMO-risklista - Livsmedel 2017-01-01 KRAVs GMO-risklista - Livsmedel Bakgrund KRAV-anslutna företag ska kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort åtgärder

Läs mer

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn i de nya upphandlingsdirektiven Möjligheterna att ta miljö-,

Läs mer

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun

Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun Vision FAMM Fem aspekter på måltidsmodell en helhetsyn på måltiden Styrsystemet Lagar, ekonomi/budget, inköp/budget, ledarskap/organisation, logistik, livsmedelshygien

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Frågor och svar - Kommers Annons Ängelholm, Örkelljunga och Höganäs

Frågor och svar - Kommers Annons Ängelholm, Örkelljunga och Höganäs Sida 1 av 6 FRÅGOR OCH SVAR Grupp Matbröd mm djupfryst: Ni frågar efter pitabröd 60-70g, accepteras ett pitabröd som väger 75g om övriga Grupp Matbröd mm djupfryst: Ni frågar efter tekaka mjölkfri 50-60g,

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Livsmedel

KRAVs GMO-risklista - Livsmedel 2015-07-01 KRAVs GMO-risklista - Livsmedel Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort

Läs mer

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Värmdö kommun Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Diarie UH-2014-48 Upphandlare Annie Mägi Gillstedt Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Miljöpåverkan Denna kategori omfattar frågor gällande skolmåltidernas miljöbelastning. När du ska besvara frågorna för första gången kan du förbereda

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008)

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008) Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008) Införande av omedelbart torskstopp och enbart köpa in fiskar med grönt ljus samt ta fram en policy för den kommunala upphandlingen av fisk i Stockholms stad Motion

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer