Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007

Transkript

1 Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om det kinesiska genetiskt modifierade riset Bt63 förekommer på den svenska marknaden. Anledningen var att detta GM-ris vid flera tillfällen hittats i andra medlemsländer inom EU. Det primära i denna undersökning var att provta livsmedel som kan innehålla det kinesiska GM-riset. Dokumentationskontroll genomfördes också i mån av tid. Undersökningen genomfördes i samarbete med fyra kommuner, Bjuv, Göteborg, Malmö och Stockholms stad. Valet av dessa kommuner berodde på att de har importörer av kinesiska livsmedel. Sju importörer av kinesiska risprodukter kontrollerades. Totalt togs 22 prover ut för analys, varav 18 risprodukter. Endast i ett av risproverna hittades spår av det kinesiska GM-riset Bt63. Innehållet bedömdes dock vara mycket lågt. Fyndet av Bt63 i risnudlarna har rapporterats till kommissionen via RASFF-systemet. Det företag där Bt63 påträffades hade certifikat från de kinesiska myndigheterna, om att produkten inte innehöll GMO. Detektionsgränsen enligt certifikatet var dock högre (0,1 %) än vad den är för analyser genomförda i de flesta europeiska laboratorier. Sammanfattningsvis konstateras i undersökningen att när det gäller icke godkända GMO, kan man inte förlita sig på certifikat från tredje land om de har annan detektionsgräns än EU. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Utanför EU godkänns kontinuerligt allt fler nya GMO-produkter. I EU är antalet godkända produkter endast fem och godkännandeprocessen går långsamt. För icke godkända GMO-produkter i EU, gäller noll-tolerans. Det innebär att inte ens spår av dessa GMO får förekomma i produkter. För länder utanför EU har det visat sig vara svårt att få fram konventionella produkter som är absolut fria från i EU otillåtna GMO. Under de senaste två åren har flera fall av i EU icke godkända GMO påträffats på den europeiska marknaden. Två produkter, majsen Bt10 och riset LL RICE 601 båda från USA, har fått särskild uppmärksamhet. I båda fallen har kommissionen kommit med särskilda skyddsbeslut vilka innebär att alla partier ska provtas innan de får släppas ut på den europeiska markanden samt återkallande av kontaminerade partier. Under 2007 provtog Livsmedelsverket 54 sändningar med amerikanskt konventionellt ris varav 20 innehöll spår av de i EU icke godkända rissorterna LL RICE 601 eller LL RICE 62. Samtidigt kom det information om att livsmedelsprover hade tagits ut för att undersöka om det kinesiska GM-riset Bt63 förekom i Europa. Provtagningen hade endast omfattat färdiga produkter. Spår av detta GM-ris påvisades i risnudlar från Kina. Därefter har flera länder analyserat nudlar och positiva 1

2 resultat har kommit in kontinuerligt. I detta fall har kommissionen inte kommit med något skyddsbeslut. I förordningen (EG) nr 1830/2003, som reglerar genetiskt modifierade organismer (GMO) i livsmedel och foder, föreskrivs att medlemsländerna ska genomföra en adekvat GMO-kontroll. Detta föranledde Livsmedelsverkets projekt om provtagning av risprodukter för att undersöka om det kinesiska riset förkom i Sverige. Livsmedelsverket tog under 2006 ut tre prover men resultaten var negativa. Målet med 2007 års GMO-projekt var att undersöka om det kinesiska GM-riset Bt63 fanns på den svenska marknaden. Provtagningen omfattade risprodukter, främst risnudlar, från Kina då det är i den produkten spår av det kinesiska GM-riset Bt63 hittats. Dokumentationskontroll skulle genomföras om det gavs tid och möjlighet för detta. 3. Material och metoder 3.1 Material En första förfrågan, om att medverka i projektet, skickades i augusti 2007 till Stockholms stad samt till kommunerna i Göteborg, Malmö och Bjuv. Att just dessa kommuner valts ut, berodde på att de har importföretag som tar in produkter, speciellt risnudlar från Kina. Alla de tillfrågade kommunerna accepterade att delta i projektet. I några fall genomfördes GMO-kontrollen i samband med en planerad inspektion hos företagen. Inspektionerna gjordes under augusti till och med oktober 2007 (Tabell 1). Kommuninspektörerna valde ut sju företag för GMO-kontroll från vilka 22 produkter skickades in för analys. Av dessa var 18 risprodukter varav 15 var risnudlar. De övriga risprodukterna var ris, rismjöl och riskaka. Därutöver tog inspektörerna ut fyra sojaprover från Kina. Totalt kom 16 produkter från Kina och sex från Thailand. Omfattningen av årets GMO-kontroll Kommun Antal Företag Risprover Bjuv 1 1 Göteborg 2 3 Malmö 2 6 Stockholms stad 2 8 Summa Analyser Analyserna utfördes enligt följande; Efter DNA-extraktion analyserades proverna med PCR för förekomst av nos-terminatorn från Agrobacterium tumefaciens och/eller 35S-promotorn från blomkålsmosaikviruset. Dessa två DNA-element är vanligt förekommande i GMO. Om någon av de inledande PCR-analyserna gav positivt resultat fastställdes därefter identiteten på det genetiska materialet från soja eller ris. Vid tidpunkten då analyserna utfördes kunde laboratoriet kvantifiera och/eller identifiera de amerikanska genetiskt modifierade rissorterna LL RICE 601, LL RICE 62 och det kinesiska GM-riset Bt63, samt den genetiskt modifierade sojan Roundup Ready (GTS ). 2

3 Kemiska enheten 2 på Livsmedelsverket utförde alla analyser. Laboratoriet är ackrediterat enligt ISO/IEC och analyserna utfördes med metoder som har validerats enligt erkända kriterier. 3.3 Dokumentationskontroll Det primära i denna undersökning var att kontrollera huruvida det kinesiska GM-riset Bt63 förekom i Sverige. Kommuninspektörerna ombads dock att utföra dokumentationskontroll och detta genomfördes i tre av företagen. 4. Resultat 4.1 Resultat från analyserna Totalt tog inspektörerna ut 22 produkter för analys, av vilka 18 innehöll ris och 4 innehöll soja. Endast i ett av risproverna hittades spår av det kinesiska GM-riset Bt63. Företaget hade certifikat på att produkten inte innehöll GMO. Detektionsgränsen enligt certifikatet var 0,1 %. Livsmedelsverkets detektionsgräns för samma produkt var 0,004 %. Det provresultatet av Bt63 har rapporterats till kommissionen via RASFF-systemet. Inget GMO påvisades i sojaproverna. 4.2 Dokumentationskontroll I två av företagen förekom inga dokumentationsrutiner alls. Det tredje företaget hade däremot en skriftlig och ändamålsenlig dokumentationsrutin som följdes. Företaget hade också en ansvarig person med uppgift att se till att dokumentationsrutiner upprättades och följdes. Det fanns också en instruktion gällande mottagningskontrollen. Företaget hade god kunskap GMO. Företaget visade också upp certifikat om att produkten inte innehöll GMO, från de kinesiska myndigheterna. Ett annat företag tog egna prover för GMO-analys vid gränsen. 5. Sammanfattande synpunkter Under de senaste två åren har inom EU icke godkända GMO-produkter i flera fall påträffats som inblandningar i konventionella livsmedel. Med tanke på att det finns allt fler godkända GMO-produkter utanför EU, förväntas problemet med oavsiktlig inblandning bli allt vanligare. För EU:s medlemsländer kommer detta att innebära mer omfattande kontroller gällande inte godkända GMO. Sedan hösten 2006 har flera fynd gjorts av det icke godkända kinesiska GM-riset Bt63. Kommissionen har i detta fall inte vidtagit några nödåtgärder men medlemsländerna är ålagda att kontrollera förekomsten av otillåtna GMO. Med anledning av dessa fynd genomförde Livsmedelsverket en undersökning av förekomsten av det kinesiska GM-riset. Hittills har ett positivt resultat påvisats. Normalt ska inspektören vid en kontroll hos ett företag, som har riskprodukter (ex. majs, soja, ris) fråga efter certifikat, analysintyg eller annan likvärdig dokumentation om att produkten inte är eller innehåller GMO. Då det gäller godkända GMO, ska fullständiga certifikat med analysresultat vara tillräckliga och inte föranleda provtagning. 3

4 Problem uppstår dock för GMO-produkter som inte är godkända i EU då noll-tollerans gäller för dem. I analysrapporter från tredje land ligger detektionsgränsen oftast på 0,1 % medan detektionsgränsen i för de europeiska laboratorierna ofta är betydligt lägre. För både det amerikanska riset LL RICE 601 och det kinesiska riset Bt63 redovisades i certifikaten en detektionsgräns på 0,1 %. Livsmedelsverket hade en detektionsgräns för samma sändningar på 0,05 % för amerikanska riset och 0,004 för de kinesiska risnudlarna. Skillnader i analysresultat kan också bero på själva provtagningen, t.ex. hur många prov som tas ut från ett parti. Provtagningen styrs i EU av kommissionens rekommendation (2004/787/EG) om tekniska riktlinjer för provtagning och detektion av genetiskt modifierade organismer och råvaror framställda av genetiskt modifierade organismer som utgör eller ingår i produkter, inom ramen för förordning (EG) nr 1829/2003. Provtagning av det amerikanska riset LL RICE 601 utfördes dock enligt en särskild provtagningsrutin som angavs i kommissionens beslut om ändring av beslut 2006/601/EG om nödåtgärder avseende den icke-godkända genetiskt modifierade organismen LL RICE 601 i risprodukter (2006/754/EG). Den europeiska industrin (särskilt foderindustrin) arbetar för att låga inblandningar av GMO som är godkända i tredje land ska accepteras i Europa. Om så vore fallet kunde medföljande analysprotokoll vara giltiga även här. Någon acceptans för denna tanke finns inte för närvarande i EU. Eftersom EU inte kan acceptera dokumentationen från länder utanför EU måste medlemsländerna själva analysera med avseende på icke tillåtna GMO vilket kommer att leda till en ökad kontrollverksamhet. Vid FVO-inspektioner har frågor ställts på vilket sätt medlemsländerna kontrollerar förekomst av inte godkända GMO-produkter från länder utanför EU. I Sverige (och förmodligen även i andra länder) initieras sådan kontroll av fynd gjorda i andra länder. Inom den nordisk/baltiska GMO-gruppen diskuteras för närvarande hur vi ska förbättra rutiner så att kontrollen av icke godkända GMO blir ändamålsenlig och effektiv. 6. Länkar till förordningar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG 7. Bilagor Checklistor, hjälpredor och provtagningsinstruktion se Livsmedelsverkets hemsida: Uppsala 4

5 Undersökningen har genomförts på Livsmedelverkets tillsynsavdelning, enheten för kommunstöd och kemiska enheten 2 på avdelningen för forskning och utveckling vilka gjorde GMO-analyserna. Projektledare var (T/KS). Martin Sandberg (F/K2) och Lisa Lundberg (F/K2) ansvarade för genomförande av analyserna. Livsmedelverket tackar berörda kommuners inspektörer för deras deltagande i projektet och för att de gjorde det möjligt att genomföra det. 5