Projektplan för Riksprojekt 2009 Patogener i importerat grönt

Transkript

1 1 (6) Projektplan för Riksprojekt 2009 Patogener i importerat grönt Livsmedelsverket inbjuder härmed alla landets kommuner att delta i Riksprojekt Avsikten med projektet är att kartlägga Salmonella, E. coli och Campylobacter i färska kryddor och bladgrönsaker från Asien. Intresseanmälan Skicka din kommuns intresseanmälan att delta i detta intressanta och angelägna Riksprojekt till nina.karnehed@slv.se. Vi vill gärna ha din kommuns intresseanmälan innan den 1 december Det finns möjlighet att anmäla kommunen till projektet senare men eftersom information kommer att skickas ut regelbundet till deltagande kommuner kan vi inte garantera att kommunen får del av all information om anmälan görs efter 1 december. Bakgrund Färska grönsaker finns idag tillgängliga för konsumenter året runt. Den ökade efterfrågan på färska grönsaker har tillgodosetts genom en ökad internationell handel. Internationellt har man sett att denna utveckling har följts av ett ökande antal utbrott av matförgiftningar. I Livsmedelsverkets och Smittskyddsinstitutets sammanställning av misstänkta matförgiftningar har andelen som misstänks vara orsakade av grönsaker ökat från 1,6 % av fallen till 15 % av fallen Mellan åren 1996 och 2006 utpekades grönsaker eller frukter som orsak till 32 matförgiftningsutbrott med totalt 1540 drabbade personer. I de flesta fall gällde det importerade bär och grönsaker. Orsakerna till denna uppgång är inte kända även om en ökad konsumtion av exotiska färska kryddor och bladgrönsaker misstänks vara en bidragande orsak. Vi använder grönsakerna på ett annat sätt i Sverige än i ursprungsländerna, exempelvis används kryddgrönt, som alltid tillagas i Asien, ofta färskt i Sverige. Ett utbrott av Salmonella som drabbade 49 personer på midsommarafton 2006 kunde knytas till färska limeblad som använts i en kycklingmarinad. År 2002 genomförde Livsmedelsverket ett Riksprojekt om Salmonella i frukt och grönt, där största andelen prov kom från införsel från annat EU land samt prov av kategorier som inte anses vara riskprodukter. Resultatet från den kartläggningen visade på en stor andel negativa prov samtidigt som de få prov som var positiva (< 1 %) visade sig komma från tredje land. En norsk studie genomförd 2007 visade att ca 15 % av importerade färska kryddor och bladgrönsaker från Asien innehöll Salmonella. Thailändska myndigheter är medvetna om problemet och införde därför 2005 att vissa

2 LIVSMEDELSVERKET 2 (6) produkter (listade i bilaga 2) skulle analyseras med avseende på Salmonella och E. coli innan export till Norge och EU samt att produkterna ska ha ett medföljande analysbevis. Frekvensen av Campylobacter i grönsaker är relativt okänd och det vore därför av stort intresse att undersöka detta. Halten E. coli i ett livsmedel visar på fekal förorening från bevattning eller via manuell hantering. E. coli kan korreleras till fynd av andra patogener och är därför en bra markör. Riksprojektet 2009 syftar till att undersöka förekomsten av Salmonella, E. coli och Campylobacter i bladgrönsaker och kryddgrönt som är importerade från Asien. Mål och Syfte Målet med projektet är att få bättre underlag över förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier i färska kryddor och bladgrönsaker som importeras från Asien. Riksprojektets syfte är: Att undersöka förekomsten av Salmonella, E. coli och Campylobacter i färska kryddor och bladgrönsaker som importerats från Asien Att öka kunskaperna om sjukdomsframkallande bakterier i färska kryddor och bladgrönsaker hos de lokala tillsynsmyndigheterna Att kartlägga hur stor del av den Thailändska importen som åtföljs av ett analysintyg från de Thailändska myndigheterna samt hur detta påverkar frekvensen av sjukdomsframkallande bakterier. Att ge underlag för en riskvärdering av Salmonella och Campylobacter i färska kryddor och bladgrönsaker som importerats från Asien Att undersöka sambandet mellan förekomst och halter av E. coli och förekomst av patogena bakterier (Salmonella och Campylobacter). Att erhålla ett utökat underlag till Sveriges förhandlingsarbete i EU och använda kunskaperna från projektet till att vid behov begära listning av vissa produkter från vissa länder för kontroll. Enligt artikel 15.5 i förordning 882/2004 ska en lista upprättas över ickeanimaliska produkter som kan utgöra en hälsofara, och där särskilda kontroller ska ske innan frisläppande på marknaden. Ett förslag till lista över dessa produkter har tagits fram av kommissionen. Denna lista omfattar idag i princip enbart aflatoxinkontroller av olika produkter. Livsmedelsverket har för avsikt att använda resultaten från detta projekt för

3 LIVSMEDELSVERKET 3 (6) att vid behov begära eventuell listning av vissa produkter från vissa länder för kontroll. Projektet kan även syfta till att ge vägledning åt importörerna angående de risker de bör ta hänsyn till i sitt egenkontrollprogram vid import av aktuella produkter. Projektbeskrivning Kommunens uppgift Proverna skall tas i butiker och hos grossister. Varje analysresultat kommer att bidra väsentligt till studien så även om en kommun endast har möjlighet att bidra med ett enda prov så är det mycket värt! Kommunerna har möjlighet att bidra med obegränsat antal prov. Finns det möjlighet att göra provtagningar vid flera tillfällen och / eller att provta ett flertal produkter är det positivt. Detta bidrar till att fånga eventuella variationen mellan produkter och mellan årstider. Det totala antalet analysresultat kommer att bestämma kvalitén på studien och möjligheten att i slutändan kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser. Utförande En följesedel har tagits fram för Riksprojekt 2009 (se bilaga 1). Denna kan kommunerna använda som stöd vid provtagningen och den ska ifyllas i största möjliga mån. Följesedeln ska åtfölja provet till analyslaboratoriet som i sin tur ansvarar för att denna information tillsammans med analysresultatet rapporteras till Livsmedelsverket. Provtagningsrutin Det som ska provtas i Riksprojekt 2009 är färska kryddörter och bladgrönsaker som importerats till Sverige från Asien. Det kan till exempel handla om produkter såsom basilika, koriander, citrongräs, spenat, vårlök, kinesisk kål och sallad. Kryddörter är örter med kraftig arom och som används i matlagning för sin smaks skull. Det kan finnas många asiatiska färska kryddörter och bladgrönsaker som inte är så välkända i Sverige och Livsmedelsverket har därför sammanställt en lista över produkter som enligt tidigare studier visat sig vara lämpliga att provta (se bilaga 2). Under förutsättning att produkterna importerats från Thailand bör samtliga av produkterna listade i bilaga 2 åtföljas av ett analysintyg som intygar att produkten är analyserad och är fri från Salmonella och E. coli. Vi är intresserade av hur stor andel av produkterna som verkligen åtföljs av ett analysintyg samt hur detta påverkar förekomsten av patogener. Analysintygen kan utfärdas av officiellt certifierade laboratorier eller ej certifierade laboratorier (se bilaga 3). Vi vill att inspektören försöker värdera vilken typ av analysintyg som medföljer samt anger detta på följesedeln.

4 LIVSMEDELSVERKET 4 (6) Vi ser gärna att proverna tas både hos grossister och i olika typer av butiker om det finns möjlighet till det (stormarknader/mindre lokala butiker). Om det finns möjlighet att ta prov vid flera tillfällen för att fånga årstidsvariationer är det positivt. Provet ska omfatta minst 50 gram. Om produkten är färdigförpackad och förpackningen innehåller mindre än 50 gram måste flera förpackningar skickas, annars räcker det med en förpackning per produkt och provtagningstillfälle. Proverna ska väljas så slumpmässigt som möjligt. Det är viktigt att man inte medvetet väljer förpackningar som ser ut att avvika från de andra. Proverna packas och skickas kylt till av ett kommunen utvalt analyslaboratorium. Analyser Laboratorier Kommunen sköter upphandlingen med laboratorium för analys av patogener. Analyserna av Salmonella måste ske i enlighet med den senaste upplagan av standard EN/ISO 6579, metod nr 71 beskriven av Nordisk Metodikkommitté för Livsmedel (NMKL) eller vara validerade mot den senaste upplagan av standarden ISO 6579 eller NMKL metod nr 71. Vid osäkerhet hos laboratorierna huruvida deras uppsatta metod är validerad kan Livsmedelsverket kontaktas för vägledning. Campylobacter och E. coli ska analyseras kvantitativt med NMKL eller ISO metoder. Analyslaboratoriet analyserar proven och rapporterar resultatet av analysen till kommunen enligt avtal samt till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket vill ha svaren elektroniskt och har tagit fram en mall för inrapportering (se bilaga 4). Eventuella fynd Fynd av patogener hanteras av respektive kommun enligt normala rutiner. Alla positiva fynd av Salmonella och Campylobacter ska rapporteras till Livsmedelsverket via RASFF. För att kommunen ska kunna vidta några åtgärder måste analyserna göras så fort som möjligt efter provtagning. Därför är det viktigt med snabb återrapportering från analyslaboratoriet till den berörda kommunen. Vid eventuellt fynd av Salmonella ska laboratorierna, i enlighet med LIVSFS 2005:21, paragraf 17, omgående skicka isolat till Statens veterinärmedicinska laboratorium (SVA) för serotypning.

5 LIVSMEDELSVERKET 5 (6) I ett separat projekt kommer bestämning av antibiotikaresistens att ske för E. coli och Salmonella. Därför vill vi att isolat av E. coli sparas av laboratorierna och skickas till Livsmedelsverket i omgångar. Vi kommer att ta kontakt med medverkande laboratorier för vidare information avseende detta. Sammanställning av analysresultaten Livsmedelsverket sammanställer och utvärderar resultaten. Information kommer att ges fortlöpande under år 2009 på samt via nyhetsbrev via e-post till alla deltagande kommuner. Slutresultatet redovisas våren 2010 som en tryckt SLV-rapport som skickas till samtliga deltagande kommuner samt publiceras på Livsmedelsverkets hemsida och på livsteck.net. Vid intresse kan resultaten presenteras ute i kommunerna eller vid länsträffar. Kostnader Samtliga kostnader i samband med provtagning och transport till analyslaboratorium bekostas av kommunen. Kommunen står också för analyskostnaderna. Livsmedelsverket står för kostnader vad gäller sammanställning av resultaten från alla deltagande kommuner och för kostnader för återrapportering av resultaten till medverkande kommuner. Tidsplan September 2008 Första informationen om Riksprojekt 2009 skickas till Miljö- och hälsoskyddsnämnder i Sveriges alla kommuner. Hösten 2008 Underlag, projektbeskrivning, projektplan och formulär för projektet tas fram. Oktober 2008 Inbjudan med projektplan skickas till samtliga kommuner och läggs ut på livsteck.net. År 2009 Provtagning av importerat grönt i kommunerna, fördelat över hela året. Fortlöpande information om projektet lämnas till kommunerna via nyhetsbrev, livsteck.net och eventuellt på länsträffar med lokala kontrollmyndigheter. Rapportskrivningen påbörjas. Våren 2010 Resultaten av projektet rapporteras till kommunerna i en tryckt SLV-rapport samt presenteras på Livsmedelsverkets hemsida samt

6 LIVSMEDELSVERKET 6 (6) Projektgrupp Nina Karnehed Marianne Boysen Anna Brådenmark Anders Jansson Jonas Landahl Mats Lindblad Christina Spens Projektledare Riskvärderare, Telefon E-post Nina.Karnehed@slv.se Enhetschef, Enhetschef, Enheten för internationell handel Statsinspektör, Enheten för kontrollprogram Informatör, Kommunikationsenheten Mikrobiolog, Statsinspektör, Enheten för kommunstöd Projektgruppens medlemmar nås via växeln Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Följesedel provtagning Exempel på kryddörter och bladgrönt Exempel på analysintyg för produkter importerade från Thailand Manual för inrapporering av data från laboratoriet Riksprojekt Inom såväl kommunal livsmedelstillsyn som central myndighetshantering är det betydelsefullt att åtgärder främst inriktas mot områden där det råder brister i säkerhet. En viktig förutsättning är att dessa åtgärder bygger på väl underbyggd kunskap. Inom många områden saknas en helhetssyn kring faror med maten och det saknas öronmärkta resurser som kan användas till att kartlägga eventuella brister. Genom att samordna kommunala och Livsmedelsverkets resurser inom ramen för Riksprojekt ges en förutsättning att erhålla ett brett kunskapsunderlag som kan användas för gemensamma strategier som rör säkra livsmedel.