Undersökning av GMO-livsmedel

Transkript

1 Rapport Rapport från GMO-projektet 2008 Undersökning av GMO-livsmedel - förekomst, spårbarhet och märkning av Zofia Kurowska LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden

2 Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE Uppsala, Sweden Foto: Bo Nyberg Teknisk redaktör: Merethe Andersen Uppsala Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva. Rapporter som trycks utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverkets kundtjänst tel , fax eller via webbplatsen

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Undersökningen... 3 Material och metoder... 5 Val av kommuner och företag... 5 Dokumentations- och märkningskontroll... 6 Livsmedel som togs ut för GMO-analys... 6 Analyser... 8 Resultat... 9 Dokumentations- och märkningskontroll... 9 Analysresultat Kommunernas uppföljning av GMO-kontrollerna Diskussion Förslag till fortsatta GMO-projekt Referenser Lagstiftning för GMO-livsmedel... 14

4 Sammanfattning Livsmedelverket har under 2008 genomfört ett GMO-projekt i samarbete med sex kommuner, där 17 företag kontrollerades med avseende på GMO. GMO-projektets övergripande syfte var att följa hur införandet av den nya GMO-lagstiftningen fortgår i företagen samt att följa upp förekomsten av GMO på den svenska marknaden. Projektet riktade sig till livsmedelsföretag som har produkter innehållande soja, majs eller ris. Kontroll gjordes med avseende på både godkända och inte godkända GMO. GMO-projektet omfattade fyra delprojekt; dokumentationskontroll, kontroll av icke godkända GMO, provtagning av livsmedel för verifiering av frånvaron av GMO samt märkningskontroll. Kommunerna kunde välja ett eller flera delprojekt beroende på vilka objekt som de kontrollerade. Nedan följer en sammanfattning av delprojekten. Två företag hade skriftliga och ändamålsenliga rutiner för hur de undviker GMO i sin verksamhet och hade rutiner för spårbarhet. Fem företag angav att de hade andra rutiner vilket i de flesta fall gällde rutiner för spårbarhet av risprodukter från Kina. Fem företag saknade rutiner, men hänvisade till huvudkontorens dokumentationsrutiner. Tre företag hade inga dokumentationsrutiner alls. Två företag hade certifikat eller leverantörsförbindelse samt begärde in analysresultat. Ett av företagen begärde dessa dokument endast för risprodukter från Kina. Två företag tog ut egna stickprover för analys och för att säkerställa att produkterna inte innehåller GMO. Totalt tog kommuninspektörerna ut 29 prover för analys varav 26 analyserades. Av dessa innehöll nio prover soja, 15 majs och fem prover ris. Nio prover innehöll GMO varav endast ett prov överskred tröskelvärdet för märkning (0,9 %). Den produkt som innehöll mycket GMO var inte märkt. Inga otillåtna GMO hittades. Tio livsmedel var märkta med den otillåtna märkningen fri från GMO. Sex av dessa produkter analyserades och i fyra av dem hittades spår av GMO. Slutsatsen från undersökningen är att små företag fortfarande saknar kunskap om GMO och dokumentationsrutiner. En bättre integrering av GMO-kontrollen i kommunernas ordinarie kontroller skulle kunna leda till en större medvetenhet hos företagen. En ökad offentlig kontroll av GMO skulle kunna leda till bättre efterlevnad av redlighetsbestämmelserna på GMO-området. Modellen att ha flera delprojekt, bland vilka kommunerna kan välja inriktning efter sina kontrollobjekt, tycks fungera bra och kommer att finnas tillgänglig även nästkommande år. 2 Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008

5 Inledning Bakgrund I förordningen (EG) nr 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer (GMO) i livsmedel och foder, föreskrivs att medlemsländerna ska genomföra kontroller och där så är lämpligt, andra kontrollåtgärder t.ex. provtagning för att säkerställa att denna förordning följs. Två typer av GMO-kontroller bör årligen genomföras: Dokumentations- och märkningskontroll. Kontroll av förekomsten av icke godkända GMO i Sverige. Riktlinjer för hur omfattande GMO-kontrollerna ska vara saknas och medlemsländerna får själva bestämma vad som är en rimlig nivå. Livsmedelsverket har haft årliga GMO-projekt där inriktningen har varierat mellan åren. GMOprojektens övergripande målsättning är att undersöka hur införandet av den nya GMO-lagstiftningen fortgår i företagen och därmed hur förordningarna följs. Livsmedelsverket har också i uppgift att fortlöpande utbilda inspektörer i GMOkontroll. Undersökningen Årets GMO-projekt omfattade fyra delprojekt och riktade sig främst till importörer av råvaror eller produkter som är eller består av soja, majs eller ris. När det gäller kontroll av otillåten märkning, kunde även andra företag delta. Årets GMO-projekt omfattade såväl godkända GMO som icke godkända GMO. Tidigare GMO-projekt har visat att majoriteten av företagen i undersökningarna saknade dokumentationsrutiner för GMO. Ett delprojekt i år var att följa upp de företag från tidigare undersökningar, som hade fått påpekandet att de saknade GMOrutiner. Av den anledningen inbjöds i första hand de kommuner som tidigare deltagit i GMO-projekt. Inspektörerna ombads att ta ut prover från livsmedel och skicka in dem för analys för att kontrollera förekomsten av GMO, både godkända och icke godkända, i livsmedel. Syftet med provtagningen var att verifiera företagens spårbarhetssystem samt att följa upp utvecklingen av förekomsten av GMO i livsmedel. I EU är inget genetiskt modifierat ris godkänt. Vid flera tillfällen har man upptäckt låga inblandningar av det otillåtna genetiskt modifierade riset LLRICE601 i konventionellt ris från USA och det otillåtna genetiskt modifierade riset Bt63 i risnudlar från Kina. Kontroll av i EU icke godkända GMO styrs ofta av kommissionens beslut om nödåtgärder (se t.ex. kommissionens beslut 2006/601 /EC). Under 2008 importerades inget ris från USA medan importerna från Kina fortsatte. Tidigare har spår av Bt63 i Sverige hittats i ett parti risnudlar, som provtagits enligt kommissionens beslut 2008/289/EC om nödåtgärder avseende den icke godkända genetiskt modifierade organismen Bt63 i risprodukter. Syftet med provtagningen av Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008 3

6 risprodukter från Kina i GMO-projektet var att verifiera exportörens dokumentation om att produkterna var fria från GMO. Intresset från företagens sida att märka livsmedel med någon typ av fri från GMO text tycks ha ökat. Denna text är inte tillåten då den uppfattas som vilseledande för konsumenten. Det fjärde delprojektet var att kommuninspektörerna i samband med sina ordinarie kontroller skulle söka efter produkter märkta med fri från GMO och rapportera detta till Livsmedelsverket. Kommunerna kunde välja att delta i något eller flera delprojekt. De företag, som hanterar GMO-råvaror i sin produktion eller produkter innehållande GMO-råvaror, är ansvariga för att GMO-regelverket följs. Kontrollmyndigheterna ansvarar för att företagen vidtar tillräckliga åtgärder med anledning av eventuella avvikelser. De kunskaper och erfarenheter som framkommit i undersökningen kommer förmedlas till övriga kommuner genom webbplatsen Livsteck.net och på länsmöten. 4 Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008

7 Material och metoder Val av kommuner och företag Våren 2008 lades en inbjudan till GMO-projektet ut på Livsteck.net. De kommuner som deltagit i tidigare GMO-projekt kontaktades dessutom telefonledes. Kommuner, som anmält sig till att delta i GMO-projektet, fick därefter en inbjudan om att delta i en kurs i GMO-kontroll. Två kurstillfällen hölls i maj och juni där utbildningen omfattade produktionsstatistik för GMO-grödor, produkttyper som kan innehålla GMO samt egenskaper som tagits fram med hjälp av genetisk modifiering EU:s GMO-lagstiftning rutiner för provtagning hur analys av livsmedel för förekomst av GMO utförs hur GMO-kontrollen genomförs Sex inspektörer från kommunerna i Kalmar, Linköping, Solna, Uppsala och Stockholms stad deltog i utbildningen. Under hösten tillkom Göteborgs- och Helsingborgs kommuner till projektet (tabell 1) medan Solna kommun avstod p.g.a. hög arbetsbelastning. GMO-kontroll genomfördes hos totalt 17 företag och hos tolv företag togs prover ut för analys. Undersökningen omfattade tre grossister, tre butiker (ingår i stora livs-medelskedjor), fem direktimporterande butiker, fyra hälsokostbutiker och två tillverkare. Den ena tillverkaren var ett bageri. Tabell 1. Typ av företag Kommun Typ av företag Grossist/större Mindre butik/ Tillverkare livsmedelskedja direktimportör Göteborg 2 3 Helsingborg 1 Kalmar 3 Linköping 1 Stockholms stad 2 Uppsala 4 1 Summa Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008 5

8 Dokumentations- och märkningskontroll I samband med kontrollbesöken efterfrågades vilka dokumentationsrutiner företagen hade gällande GMO. Fem av företagen hade kontrollerats tidigare med avseende på GMO. Hos tolv företag togs prover ut för analys. Kontrollbesöken genomfördes under maj till och med november I Sverige är det mycket få företag som använder sig av genetiskt modifierad råvara i sina produkter. Därför är märkningskontrollen huvudsakligen inriktad på att kontrollera den otillåtna märkningen fri från GMO vilket inspektörerna noterade om så var fallet. Livsmedel som kan tänkas innehålla GMO, från soja-, majs- och risprodukter, skickades in för analys. Vid inspektionerna använde inspektörerna en checklista för GMO-kontroll som tagits fram av Livsmedelsverket. I de fall analysresultaten visade på att GMO fanns i proverna, informerade inspektörerna företagen om resultaten. Om det var befogat krävdes åtgärder som t.ex. införande av dokumentationsrutiner eller borttagande av felaktig märkning. Livsmedel som togs ut för GMO-analys Provtagningen omfattade såväl råvaror som färdiga produkter innehållande majs, soja eller ris från både EU och tredje land. Import av konventionell soja sker i stor utsträckning från Brasilien där det huvudsakligen odlas genetiskt modifierad soja. Det vore därför intressant att provta livsmedel därifrån. I tidigare projekt har det endast förekommit enstaka produkter från Sydamerika. Därför efterfrågades i årets projekt prover från Sydamerika t.ex. Brasilien. I Sverige verkar det finnas förhållandevis få produkter från Sydamerika och endast ett sådant prov kom in för analys. Totalt tog kommuninspektörerna ut 29 råvaror/produkter för GMO-analys. Av dessa innehöll nio prover soja, 15 majs och fem prover ris. Tre av proverna var cornflakes vilka inte analyserades då majsen har värmebehandlats så hårt att DNA har förstörts. Inga prover togs ut från rapsolja/fett då de i regel inte innehåller påvisbara mängder DNA. Inga så kallade vegetariska köttsubstitut ingick i årets undersökning. De råvaror/produkter som analyserades redovisas i tabell 2. Enligt företagens uppgifter hade majoriteten av produkterna (16 st.) sitt ursprung eller var tillverkade i något europeiskt land. Tio produkter var märkta med att de kom från Nordamerika, Sydamerika eller Asien (tabell 3). Att spåra råvarornas ursprung i produkterna var inte möjligt utifrån förpackningarnas märkning. 6 Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008

9 Tabell 2. Råvara/produkt som analyserades Typ av råvara/produkt Antal Typ av råvara/produkt Antal Majs Soja Majsmjöl 4 Sojabönor 1 Majsbrödbas 1 Sojaflingor 1 Krossad majs 1 Sojabar 1 Polenta 1 Tofu 6 Majsgrits 1 Ris Majsschnitzel 1 Riscrisp 1 Salsa (innehållande majskorn) 1 Risnudlar 1 Bakmix 1 Risticks 2 Müsli 1 Sushiris 1 Tabell 3. Produkternas ursprung/tillverkningsland Ursprungsland Antal provtagna produkter Europa Europa 2 Sverige 5 Belgien 1 Bosnien/Herzegovina 1 Holland 3 Schweiz 1 Tjeckien 1 Tyskland 1 UK 1 Nordamerika USA 2 Sydamerika Brasilien 1 Asien Israel 1 Kina 4 Thailand 2 Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008 7

10 Analyser Analyserna utfördes enligt följande: Efter DNA-extraktion analyserades proverna med PCR för förekomst av nos-terminatorn från Agrobacterium tumefaciens och/eller 35S-promotorn från blomkålsmosaikviruset. Dessa två DNA-element är vanligt förekommande i GMO (steg 1). I prover där något av dessa DNA-element kunde påvisas genomfördes ytterligare analyser för att fastställa identiteten och kvantiteten av det genetiskt modifierade materialet. Vid tidpunkten då analyserna utfördes kunde laboratoriet kvantifiera och/eller identifiera följande soja- och majs- GMO: A , GTS soja samt Bt11-, Bt10-, Bt176-, MON810-, MON863-, GA21-, NK603-, T25-, CBH-351-, TC1507-, MIR604-, och Event 32-majs. Laboratoriet hade också möjligheten att identifiera rissorterna LLRICE601, LLRICE62 och Bt63 (steg 2). Kemiska enheten 2 på Livsmedelsverket gjorde alla analyser. Laboratoriet är ackrediterat enligt ISO/IEC Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008

11 Resultat Dokumentations- och märkningskontroll I samband med kontrollerna frågade inspektörerna om vilka dokumentationsrutiner företagen hade för GMO. Fem företag, som ingick i någon typ av livsmedelskedjor, hänvisade till dokumentationsrutiner på huvudkontoren och kunde inte svara på frågorna. Endast två företag hade skriftliga och ändamålsenliga rutiner för hur de undviker GMO i sin verksamhet och hade rutiner för spårbarhet. Fem företag angav att de hade annan rutin vilket i de flesta fall gällde rutiner för spårbarhet av risprodukter från Kina. Även om de inte var skriftliga uppfattade inspektörerna att de var ändamålsenliga. Tre företag hade ingen dokumentationsrutin alls (tabell 4). Tabell 4. Typ av dokumentationsrutiner hos företagen Typ av rutiner Antal företag Skriftlig rutin 2 Annan rutin 5 Hänvisade till huvudkontoret 5 Ingen rutin 3 Två företag begärde in certifikat eller leverantörsförbindelser och analysresultat. Ett av företagen krävde endast sådan dokumentation för risprodukter från Kina. Två företag tog ut egna stickprover och skickade för analys för att säkerställa att produkterna inte innehöll GMO. Hos fem företag hade GMO-kontroll genomförts i tidigare GMO-projekt och av dessa hade tre företag bra dokumentationsrutiner redan vid föregående kontroll. Ett företag hade infört dokumentationsrutiner efter förra kontrolltillfället medan det andra företaget inte hade åtgärdat de påpekade bristerna i deras dokumentationsrutiner. Inspektörerna hittade totalt tio produkter märkta med texten fri från GMO eller liknande. Sex av dessa produkter provtogs för analys och i fyra fann man spår av GTS soja (Roundup Ready). En kommun hade tagit fram informationsmaterial om GMO som de delade ut i samband med kontrollbesöken. Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008 9

12 Analysresultat Totalt tog inspektörerna ut 29 produkter för analys, av vilka 9 innehöll soja, 15 innehöll majs och fem produkter innehöll ris. Tre av proverna analyserades inte eftersom de inte förväntades innehålla något DNA. GMO påvisades inte i någon av risprodukterna. Fyra sojaprover innehöll spår av den genmodifierade sojan GTS , men i inget av fallen överskreds tröskelvärdet för märkning vid oavsiktlig inblandning (0,9 %). Fyra majsprover innehöll genetiskt modifierad majs, men tröskelvärdet överskreds endast i ett prov. I samtliga fall kunde typen av GM-majs identifieras, som var Bt11, MON810, MON863 och NK603, och TC1507. Ett av proverna innehöll fem olika sorter av GM-majs. Endast MON810-majs kvanti-fierades och mängden av denna bestämdes till 35 % av den totala andelen majs. Produkten var en bakmix som kom från USA. De påträffade sorterna av GM-majs är godkända för saluföring i EU. I ett av majsproven påträffades spår av sojan GTS (Roundup Ready). 9 prover av 26 innehöll soja 4 prover innehöll GM-soja inget prov innehöll > 0,9 % 12 prover av 26 innehöll majs 4 prover innehöll GM-majs 1 prov innehöll GM-soja varav 1 prov > 0,9 % Kommunernas uppföljning av GMO-kontrollerna Då GMO påträffades i livsmedel, informerade kommunerna företagen skriftligen om resultaten. I två fall där GMO påträffades kontaktades även miljökontoren i de kommuner där de aktuella företagens huvudkontor finns. I ett av fallen återkallades produkten helt. Företaget hävdade att det inte var i linje med dess policy att saluföra produkter med GMO och ansåg att de hade handlat i god tro då de köpte in livsmedlet. En av kommunerna följde särskilt upp leverantörsförbindelser och krävde in sådana om de saknades vid kontrolltillfället. I samband med de ordinarie revisionerna av huvudkontoren gjordes inga kontroller med avseende på GMO. 10 Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008

13 Diskussion Tidigare undersökningar har visat att dokumentationsrutiner för GMO finns hos större företag men saknas hos mindre företag t.ex. direktimporterande butiker eller grossister. Årets projekt bekräftar de tidigare resultaten. Tanken med årets projekt var också att följa upp de företag som tidigare fått påpekande om brister i sina dokumentationsrutiner och brister i märkningen av produkterrna. Tyvärr var det få företag som återbesöktes. I något enstaka fall av de företag som återbesöktes hade tidigare kontroller lett till bättre dokumentationsrutiner. De svenska sanktionsbestämmelserna ger flera möjligheter att komma till rätta med överträdelser av GMO-lagstiftningen. Kommunerna kan utöka antalet kontrolltillfällen, vilket dock innebär en kostnad för företagen. I Danmark har inspektörerna möjlighet att bötfälla företagen vilket också har utnyttjats där. Om påvisandet av bristande efterlevnad hos företagen medför tätare offentliga kontroller som går utöver den normala kontrollverksamheten, kan företaget åläggas en kostnad för dessa extra kontroller. Därutöver riskerar företagaren att hamna i en sämre erfarenhetsklass enligt riskklassificeringsmodellen avseende den årliga kontrollavgiften (se vägledning om riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter). Av artikel 4 i förordning 1830/2003 om märkning och spårbarhet framgår att varje led i produktionskedjan måste se till att information om innehåll av GMO i produkterna vidarebefordras till nästa led i kedjan. Dokumentation om detta ska sparas och ska kunna uppvisas för kontrollmyndigheten i fem år. Av denna artikel framgår också att företagaren under samma period ska kunna identifiera de företagare som levererar och tar emot sådana produkter. För det enskilda företaget innebär det att man måste ha kontroll på den aktuella produkten ett steg framåt och ett steg bakåt i livsmedelskedjan. Lagstiftningen är tydlig att det är företagens ansvar att ha adekvat dokumentation när det gäller GMO det är inte kontrollmyndighetens ansvar att bevisa att det finns GMO. Kontrollmyndigheterna bör å sin sida granska leverantörsförbindelser och där så är påkallat begära in analyscertifikat eller dylikt som verifierar företagens eventuella användning av GMO. För att företagen ska ta GMOfrågorna på allvar, är det viktigt att GMO-kontrollen integreras på ett bättre sätt i kontrollmyndigheternas ordinarie kontroll. Butiker, som ingår i större livsmedelskedjor, hänvisar ofta till sina huvudkontor beträffande dokumentationsrutinerna. Ofta ligger huvudkontoret i en annan kommun. I GMO-projektet från 2006 kopplades dokumentationskontrollen på huvudkontoren ihop med provtagning i någon butik i landet. Denna modell kräver dock överenskommelser mellan kommunerna. I årets undersökning var det fem butiker som hänvisade till huvudkontorens dokumentationsrutiner. Frågan är hur mycket butikerna kan skjuta över ansvaret för dokumentationsrutiner på huvudkontoren. I undersökningen påträffades en produkt med höga halter av flera genetiskt modifierade majssorter utan att detta framgick av märkningen. Produkten fanns i två butiker som ingick i olika livsmedelskedjor. Exemplet visar på att dokumentationsrutinerna inte alltid fungerar fullt ut på huvudkontoren. Livsmedelsverkets rapport nr 24/

14 Antalet livsmedel, som analyserades för förekomsten av GMO, var färre i år jämfört med tidigare år. Andelen prover som innehöll GMO i årets projekt ligger i nivå med tidigare resultat innehöll 27 % av proverna GMO mot 32 % i år. I samtliga fall utom ett var GMO-inblandningen låg dvs. endast spår av GMO påträffades. Jordbruksverkets resultat från GMO-kontroll 2007 visar på en ökning av GMO i foder där 80 % av proverna innehöll GMO (Jordbruksverkets foderkontroll 2007). En norsk undersökning visade att vart annat livsmedel innehöll GMO (Veterinaerinstittutet, 2008). Märkning med texten fri från GMO tycks bli allt mer förekommande och finns ofta i kombination med vissa typer av hälsopåståenden. I vår undersökning hittades tio livsmedel märkta med texten fri från GMO. I en undersökning genomförd av Linköpings universitet (Consumerchoice-rapporten, 2008), hittades 63 livsmedel märkta fri från GMO i Sverige. De flesta produkterna, som hade denna märkning, innehöll soja och den vanligaste produkttypen var sojadrycker. Att GMO-märka livsmedel som består av, innehåller eller framställts av GMO är i första hand en redlighetsfråga, inte en fråga om livsmedelssäkerhet. Konsumenten ska ges möjlighet att välja mellan GMO och icke GMO. Märkning av livsmedel med texten fri från GMO är också en fråga om redlighet, fast i detta fall handlar det om att texten är vilseledande. I 5 LIVSFS 2004:27 finns redlighetsaspekter för märkning av livsmedel angivna. I föreskrifterna står det att Märkning får inte vara sådan att den på ett avgörande sätt skulle kunna vilseleda köparna, särskilt med avseende på livsmedlets ursprung, tillverknings- eller produktionsmetod eller genom att antyda att ett livsmedel har speciella egenskaper då i själva verket alla liknande livsmedel har sådana egenskaper. Kommissionen anser att märkning med texten fri från GMO inte stämmer överens med den nya GMO-lagstiftningen. I fyra av de sex analyserade produkterna märkta med fri från GMO påvisades spår av GMO vilket ytterligare styrker kravet på att man inte ska märka med GMO-fritt. Utvecklingen går snabbt inom GMO-området och många nya sorter med nya genetiska modifieringar håller på att tas fram utanför EU. USA, som är en av de ledande länderna när det gäller utveckling av nya GMO, har för närvarande godkänt 75 GMO-grödor. Under förra året odlades mer än 100 miljoner hektar GMO-grödor i världen. Det kommer att bli allt svårare att få tag på konventionella grödor och vi får räkna med att det blir allt vanligare med inblandning av GMO i våra livsmedel. Antalet GMO-märkta produkter kommer troligen att öka långsamt. GMO kommer även i fortsättningen att väcka allmänhetens intresse och inte minst därför är det viktigt att ha en adekvat GMO-kontroll. 12 Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008

15 Förslag till fortsatta GMO-projekt Livsmedelsverket bedömer att GMO-projekten även fortsättningsvis bör ha samma inriktning men att kommunerna ska kunna välja vissa delprojekt beroende på vilka kontrollobjekt som finns i aktuell kommun. Ett ökat samarbete över kommungränserna mellan den kommunen som har huvudkontoret och den som t.ex. har lagret vore önskvärt. Följande delmoment bör ingå även fortsättningsvis i GMO-projekten: Provtagning av livsmedel för icke godkända GMO Påvisande av GMO som inte är godkända inom EU inträffar med jämna mellanrum. Kommunerna bör ha en kunskap och beredskap för att provta livsmedel som misstänks innehålla otillåtna GMO. Dokumentations- och spårbarhetskontroll GMO-kontrollen bör även fortsättningsvis vara inriktad på dokumentationskontroll, särskilt spårbarhetsaspekten, för att kontrollera huruvida inblandningen av GMO är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. GMO-kontrollen behöver integreras i den ordinarie kontrollen. Det är viktigt att följa upp de företag som tidigare fått påpekande om brister i dokumetationsrutiner gällande GMO. Uttag av stickprov för GMO-analys GMO-analyserna av livsmedel ska dels ge oss information om förekomsten av GMO i livsmedel i Sverige dels verifiera att dokumentationskontrollen fungerar. I första hand bör provtagning ske hos grossister och direktimportörer från tredje land. Att sätta in åtgärder tidigt i livsmedelskedjan har störst effekt. Märkningskontroll Redlighetsfrågor och märkning är viktiga för att konsumenten inte ska bli vilseledd. Att kontrollera fri från GMO -märkning är inte svårt och kan ingå i ett generellt redlighetsprojekt. Utbildning av inspektörer Genteknik är på stark frammarsch inom livsmedelsområdet och används i stora delar av världen. För att möta företagens och allmänhetens frågor är det viktigt att inspektörerna fortbildas kontinuerligt. Livsmedelsverkets rapport nr 24/

16 Referenser Do European Consumers Buy GM Foods? ( Consumerchoice ), Hverdagsmaten er genmodifisert. Veterinaerinstituttet, Jordbruksverkets foderkontroll Rapport 2008:6. Lagstiftning för GMO-livsmedel Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG. Kommissionens förordning (EG) nr 641/2004 av den 6 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om ansökan om godkännande för nya genetiskt modifierade livsmedel och foder, anmälan av befintliga produkter och oavsiktlig eller tekniskt oundviklig förekomst av genetiskt modifierat material av vilket det gjorts en positiv riskbedömning. Undersökningen har genomförts av Livsmedelverkets tillsynsavdelning, enheten för kommunstöd och kemiska enheten 2, avdelningen för forskning och utveckling. Martin Sandberg (F/K2), Lisa Lundberg (F/K2) och Monica Ferm (F/K2) genomförde GMO-analyserna. Projektledare var Zofia Kurowska (T/KS). Från kommunstödsenheten deltog även Christina Spens. 14 Livsmedelsverkets rapport nr 24/2008

17 Rapporter som utgivits Algtoxiner i avsaltat dricksvatten. 2. Nationellt tillsynsprojekt 2006 om livsmedelsmärkning. 3. Indikatorer för bra matvanor av W Becker. 4. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, januari 2007 av C Normark och K Mykkänen. 5. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-39 by L Merino and M Åström. 6. Nutrient Analysis of Dairy Foods and Vegetarian Dishes by M Arnemo, M Arnemo, S Johansson, L Jorhem, I Mattisson, S Wretling and C Åstrand. 7. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T:14 by C Åstrand and L Jorhem. 8. Riskprofil: Yersinia enterocolitica av S Thisted Lambertz. 9. Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av E Ankarberg, M A, G Concha, P O Darnerud, A Glynn, S Lignell och A Törnkvist. 10. Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk av K Petersson- Grawé, G Concha och E Ankarberg. 11. Risk assessment of non-developmental health effects of polychlorinated dibenzo-p-dioxins, polychlorinated dibenzofurans and dioxin-like polychlorinated biphenyls in food by A Hanberg, M Öberg, S Sand, P O Darnerud and A Glynn. 12. Fiskkonsumtion risk och nytta av W Becker, P O Darnerud och K Petersson-Grawé. 13. Riksprojekt 2006 Mögel och mykotoxiner av P Johnsson och A M Thim. 14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, April 2007 av C Normark och K Mykkänen. 15. Rapportering av livsmedelskontrollen 2006 av Doris Rosling. 16. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Dricksvatten 2007:1, mars av T Šlapokas och C Gunnarsson. 17. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2006 av D Rosling. 18. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel; Resultat 2006 av I Nordlander, H Green och I Nilsson. 19. Lead Extracted from Ceramics under Household Conditions by L Jorhem, P Fjeldal, B Sundström and K Svensson. 20. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N-40 by L Merino and M Åström. 21. Proficiency Testing Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-5 by H S Strandler and A Staffas. 22. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 15 by C Åstrand and L Jorhem. 23. Fördjupad kartläggning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker slutrapport av P Bergkvist, L Wallin, A Andersson, A Strömberg, M Pearson och A Önell. 24. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Dricksvatten 2007:2 september av T Šlapokas och C Gunnarsson. 25. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi Livsmedel, oktober 2007 av C Normark och K Mykkänen.

18 Rapporter som utgivits Mikroprofil Nötkreatur. Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar av M Lindblad. 2. Mögel och mykotoxiner i ris - fokus på basmati och råris av E Fredlund och A M Thim. 3. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, januari 2008 av C Normark och K Mykkänen. 4. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2006, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson. 5. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2007, EC and National Report by A Andersson, G Jansson and A Jansson. 6. Rapportering av livsmedelskontrollen 2007 av Doris Rosling. 7. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41 by L Merino. 8. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T 16 by C Åstrand and L Jorhem. 9. På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverket kostråd av C Lagerberg Fogelberg. 10. På väg mot miljöanpassade kostråd - delrapport fisk - av F Ziegler. 11. Rapportering av dricksvattenkontrollen 2007 av D Rosling. 12. Riksprojekt Kvicksilver i saluhållen fisk. 13. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Dricksvatten 2008:1, mars av T Šlapokas, C Gunnarsson och A Jentzen. 14. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi - Livsmedel, april 2008 av C Normark, M Olsson och I Tillander. 15. Är dagens mat näringsfattig? En kritisk granskning av näringsförändringar i vegetabilier över tiden av I Mattisson, C Andersson, W Becker, H S Strandler, A Strömberg och S Wretling. 16. Salt i lunchrätter i Jönköpings län - Resultat från analysprojekt i 8 kommuner hösten 2007 av W Becker. 17. Fett och fettsyror i den svenska kosten i - Analyser av Matkorgar inköpta 2005 av W Becker, M Haglund och S Wretling. 18. Älgkött - analys av näringsämnen av M Arnemo, I Mattisson, A Staffas och H S Strandler. 19. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 41 by L Merino and M Åström. 20. Bly och kadmium i vegetabilier odlade kring Rönnskärsverken, Skelleftehamn Revidering av Matmallen av E Amcoff och H Enghardt Barbieri. 22. Proficiency Testing Food Chemistry, Vitamins in Food, Round V-6 by H S Strandler and A Staffas. 23. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T-17 by C Åstrand and Lars Jorhem. 24. Rapport från GMO-projektet Undersökning av GMO-livsmedel - förekomst, spårbarhet och märkning av Z Kurowska. LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden ISSN