Förslag Kontrollplan Kontrollområde: Livsmedel. Kontrollmyndighet: Miljönämnden, Huddinge kommun

Transkript

1 Förslag Kontrollplan Kontrollområde: Livsmedel Kontrollmyndighet: Miljönämnden, Huddinge kommun

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Mål för den offentliga kontrollen Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Behörig central myndighet Behörig myndighet för kontrollen Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Samordning Samordning mellan behöriga myndigheter Samordning inom behöriga myndigheter Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Kontrollpersonal och utrustning Finansiering av kontrollen Kompetenskrav och utbildning Organisation och utförande av kontrollen Registrering av kontrollobjekt Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Rutiner för utförande av kontroll Provtagning och analys Rapportering av kontrollresultat Öppenhet i kontrollen Sanktioner - åtgärder bristande efterlevnad av lagstiftningen Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning Revisioner Utvärdering Beredskap Flerårig nationell kontrollplan

3 1 Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Miljönämnden i Huddinge kommun är behörig myndighet/kontrollmyndighet för kontroll utifrån livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar, för vilka kommunen är kontrollansvarig. Ansvaret innefattar kontroll av livsmedelshygien, dricksvatten, redlighet och spårbarhet. Livsmedelslagstiftningen inom nämndens ansvarsområde innefattar ca 200 olika EG-förordningar, lagar, förordningar och föreskrifter. Kontroll utförs både anmält och oanmält samt vanligen genom kontrollmetoden revision eller inspektion. Betydande arbetsuppgifter inom kontrollen är att genomföra revision, inspektion, provtagning, handlägga ärenden såsom registrering och riskklassificering. Kontrollen omfattar även utredningar av matförgiftningar, rapportering av uppgifter till livsmedelsverket, svara på remisser samt fatta beslut i frågor kring sanktioner, avgifter och åtalsanmälningar. Miljönämnden ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid ca 560 livsmedelsanläggningar. Dessa anläggningar utgörs bl a av restauranger, butiker av olika slag, förskolekök, skolkök, äldreboenden, grossister, importörer, industriella tillverkare m m. Kontrollen utförs av 4 inspektörer (totalt 3,1 årsarbetskrafter). Planerad kontroll och extra offentlig kontroll är avgiftsfinansierad. Kontrollen är baserad på riskklassificering av anläggningarna. Varje år upprättas en plan för den operativa kontroll som avdelningen och dess inspektörer skall utföra. I denna bestäms bl a vilka anläggningar som ska kontrolleras det aktuella året samt vad som skall kontrolleras. Planen syftar till att kontrollen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Denna plan fungerar också som en arbetsfördelning/instruktion till inspektörerna. Kontrollerna sker utifrån vägledningar från Livsmedelsverket. Kontrollplanen gäller i tre år. 3

4 2 Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: - Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. - Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. - De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Inriktningsmålen för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: - konsumenterna har förtroende för kontrollen - företagen har förtroende för kontrollen Kontrollverksamheten: - alla led i kedjan och alla relevanta krav i lagstifningen kontrolleras regelbundet med avseende på säkerhet och redlighet - kontrollen är riskbaserad, både när det gäller säkerhet och redlighet - avvikelser upptäcks - avvikelser följs upp för att säkerställa att bristerna har åtgärdats 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Miljönämndens mål är ett NKI-värde på 70 för livsmedelskontrollen. Nöjd- Kund-Index (NKI) är ett mått på hur företagen uppfattar kommunens service. Värdet anger livsmedelskontrollens service utifrån sex olika faktorer; - bemötande - effektivitet, - tillgänglighet, - information, - kompetens - rättssäkerhet. Enkäter skickas löpande under året till de anläggningar som haft kontroll. 4

5 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006:814). Livsmedelsverkets uppgift är att leda och samordna landets livsmedelskontroll. För att göra kontrollen likvärdig över hela landet granskar Livsmedelsverket kommunernas livsmedelskontroll. Verket kontrollerar också att länsstyrelsernas kontroll följer lagstiftningen. Livsmedelsverkets ledning och samordning sker på flera olika sätt, bl.a. genom att utarbeta vägledningar och kontrollhandböcker, genom information, råd och stöd via Livsteck.net (hemsida för kontrollpersonal) och genom samrådsmöten av olika slag på central, regional och lokal nivå. Utbildningar ingår också i verkets ledning och samordning av kontrollen. 3.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 Livsmedelslagen (2006 :804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket och dels av de lokala kommunala myndigheterna. Länsstyrelserna har ansvar för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. I Huddinge kommun är miljönämnden ansvarig lokal myndighet för livsmedelskontrollen. 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i Livsmedelsförordningen (2006:814). 3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Miljötillsynsavdelningen ansvarar för kontroll av alla typer av livsmedelsanläggningar inom miljönämndens ansvarsområde. Delegationsordningen (MN 123, ) reglerar vilka beslut som fattas av handläggare, miljöchef eller tas upp av nämnden. Delegationen är långt gående vilket innebär att akuta beslut kan fattas av handläggarna direkt förutom polishandräckning där avdelningschefen är delegat. Miljönämnden fattar beslut om alla vitesförelägganden. 5

6 4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Livsmedelskontrollen i Huddinge kommun deltar i följande aktiviteter för samordning: Länsstyrelsens länsmöten för livsmedelsinspektörer, två gånger per år. Deltagande i regionala och nationella kontrollprojekt. Nordiskt tillsynsseminarium, en gång per år. Delta om möjlighet ges när Livsmedelsverkets gör kontroller på anläggningar i Huddinge kommun där verket är behörig myndighet. 4.2 Samordning inom behöriga myndigheter Inom miljönämnden sker samordning genom: Livsmedelsmöten en gång i månaden eller vid behov. Ta fram och tillämpa rutiner och processer Utföra gemensamma kontroller varje år för att säkerställa en likartad kontroll inom myndigheten. 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Ej aktuellt 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Miljönämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och i Livsmedelsförordningen (2006:813). Enligt 20 i Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar samt få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt 7. 6

7 5.2 Kontrollpersonal och utrustning För livsmedelskontrollen finns följande personal till förfogande för : Livsmedelsinspektörer 3,1 (årsarbetskrafter) Verksamhetsstöd (chef, adm stöd, MHN) 0,4 Totalt innebär det att timmar finns tillgängliga för den planerade och oplanerade kontrollen, övriga uppgifter inom livsmedelskontrollen samt tillsyn utanför kontrollen. Vid längre frånvaro (t.ex. föräldraledighet, långvarig sjukdom) anställs vikarier. Extern kontrollpersonal har inte förordnats. Avdelningen har egna tjänstebilar. Varje inspektör har egen termometer för mätning i fält samt mobiltelefon med kamera. Skyddsrockar, skoskydd samt hårskydd finns att tillgå. Anställd inom Huddinge kommun ska anmäla bisysslor till arbetsgivaren enligt 8 allmänna bestämmelser, AB 05. För politiskt förtroendevalda gäller jävsregler i 6 kap kommunallagen. 5.3 Finansiering av kontrollen Miljönämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras till största delen med avgifter, enligt förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166). Den andra delen, ca 25 %, finansieras med kommunbidrag. Varje år betalar anläggningarna en årlig kontrollavgift som speglar kontrollbehovet. Antal kontrolltimmar, dvs kontrollbehovet, bestäms genom riskklassificering av anläggningen enligt följande faktorer: - Riskklass (typ av verksamhet, antal portioner, känsliga konsumenter etc.) - Erfarenhetsklass (kontrollhistoria/erfarenhet från anläggningen) - Kontrollbehov av information (märkning och presentation på menyer) Miljötillsynsavdelningen följer Livsmedelsverkets vägledning Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid. Avgift för extra offentlig kontroll (uppföljning av kontroll, klagomålsärende som är befogat etc.) tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004. Anläggningen betalar då den faktiska tiden för kontrollen och eventuella provtagningskostnader. 5.4 Kompetenskrav och utbildning Kompetensinventering hos inspektörerna sker varje år i samband med det årliga medarbetarsamtalet. Befintlig kompetens jämförs med behovet framför allt inom följande parametrar: Anläggningstyper Aktuell lagstiftning 7

8 Arbetsuppgifter Kontrollområden Kontrollmetoder Vid behov upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Kompetensutveckling sker även löpande genom deltagande i kurser anordnade av Livsmedelsverket, Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och andra aktörer. För att upprätthålla hög kompetens inom arbetsområden och kunna ge service av god kvalitet är livsmedelskontrollens olika ansvarsområden delvis fördelade på olika livsmedelsinspektörer. Se även avsnitt 8.1 ang samsyn och likvärdiga bedömningar. 6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering av kontrollobjekt Miljönämnden i Huddinge kommun ansvarar för den operativa kontrollen vid 560 livsmedelsanläggningar. I EG-förordning nr 882/2004 om offentlig kontroll finns krav på att kontrollmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. I Huddinge registreras anläggningarna i verksamhetssystemet ECOS. Registret uppdateras kontinuerligt efter utförd kontroll, efter att ha mottagit anmälningar för registrering eller när information erhållits från företagare eller allmänhet. Därutöver uppdateras registret i början av året i samband med fakturering av årlig avgift för offentlig kontroll. Rutiner finns även för registrering, riskklassificering och avgiftsbeslut. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Grundläggande klassificering av anläggningar sker enligt Livsmedelsverkets vägledning om riskklassificering. Olika typer av anläggningar tilldelas olika mycket kontrolltid beroende på risk och erfarenhet från tidigare kontroller samt behov av kontrolltid för information (märkning och/eller presentation på menyer). Vid misstanke om matförgiftning eller livsmedel som är felmärkta/kontaminerade med allergen så får dessa ärenden högsta prioritet. 8

9 De anläggningar, totalt 560 anläggningar , för vilka miljönämnden i Huddinge kommun är ansvarig kontrollmyndighet är risklassade enligt tabell 1. Ju lägre riskklass desto större risk. Tabell 1: Antalet anläggningar per riskklass Riskklass Antal anläggningar Kontrollbehovet som varje anläggning har varierar mellan 0,5 timmar till 16 timmar. I kontrolltimmarna ingår även kontroll av information dvs kontroll av märkning samt information på menyer. En anläggning som själva utformar märkning och förpackar livsmedel har som mest 8 kontrolltimmar. En restaurang med matsedel där menyn presenteras har en timmes kontroll för information. Beroende på riskklassning och erfarenhet så fördelas kontrolltiden huvudsakligen på revisioner och inspektioner. Kontrollmetod fördelas beroende på den årliga kontrolltiden. Alla revisioner sker föranmält medan inspektionerna görs utan förvarning såvida den inte ingår i en revision. Kartläggning, övervakning och verifiering sker vid behov eller i projektform. Miljönämnden deltar även i Livsmedelsverkets riksprojekt samt egna projekt (riktad kontroll) genomförs också. Provtagning sker vid följande tillfällen: Inom riksprojekt eller andra projekt Eventuellt vid misstanke om matförgiftning Eventuellt vid misstanke om kontaminering av allergen Övrigt vid behov 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Miljötillsynsavdelningen har rutiner för kontroll samt för registrering av anläggningar. Rutinerna utgår från Livsmedelsverkets vägledningar om offentlig kontroll, provtagning och registrering samt om sanktioner. Rutiner finns också för uppföljning och utredning av misstänkt matförgiftning. 9

10 6.4 Provtagning och analys Miljönämnden anlitar ackrediterat laboratorium för analys av prover uttagna i offentlig kontroll samt för dricksvattenanalyser. Vid upphandlingar kontrolleras att laboratoriet är ackrediterat för de analyser som upphandlas. Kontrollmetoden provtagning används främst vid: Riktad kontroll (projekt) Utredning av matförgiftningar Verifiering av märkning på produkt Verifiering av företagets egen provtagning 6.5 Rapportering av kontrollresultat Resultat från all kontroll dokumenteras i administrativa system och företagaren får alltid ta del av kontrollresultatet. En gång om året sker rapportering till Livsmedelsverket. Rapportering till nämnden sker enligt beskrivning i 6.6 nedan. 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1945:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas diarium. I diariet registreras alla inkommande handlingar samt handlingar som upprättas vid myndigheten. Både offentliga och sekretessbelagda handlingar diarieförs. Miljötillsynsavdelningen använder verksamhetssystemet ECOS för diarieföring och registerhållning. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig. Vissa handlingar kan vara sekretessbelagda, t ex. recept. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också i del 4 av Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan. Efter varje kontrolltillfälle registreras händelsen i verksamhetssystemet. En kontrollrapport upprättas i systemet samt vid behov fattas ett beslut utifrån kravet i artikel 9 i förordning (EG) 882/2004. Kontrollrapporten och beslut är i de flesta fall allmänna handlingar. Till varje nämndsammanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som fattats. 10

11 7 Sanktioner - åtgärder bristande efterlevnad av lagstiftningen Miljönämndens juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl.a i artikel 54 i förordning (EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Ytterligare åtgärder som nämnden kan vidta anges i i livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som miljönämnden kan vidta är: föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden av livsmedel, beordra att foder eller livsmedel återkallas, Möjlighet finns även att kombinera föreläggande med beslut om vite. Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med delegationsordning. För att kontroll ska kunna utföras effektivt har myndigheten långtgående delegation. Rutiner finns för att vidta sanktioner. Dessa utgår från Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner. I myndighetens administrativa system finns mallar för beslut. Av nämnda rutin för hantering av sanktioner framgår bl.a att om företagaren inte på frivillig basis åtgärdar bristerna, inte åtgärdar dem inom acceptabel tid eller om det inte är klargjort att företagaren verkligen kommer åtgärda bristerna så ska myndigheten vidta åtgärder och fatta beslut om sanktion. Denna ska väljas utifrån bristens betydelse/allvarlighetsgrad. Kontrollpersonalen erhåller kontinuerligt träning och fortbildning i förvaltningsrätt och liknande som är av stor betydelse för att beslut ska kunna fattas effektivt och rättssäkert. Huddinge kommun har tillgång till juridisk kompetens, dels en kommunjurist samt även en jurist anställd i förvaltningen. 11

12 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Kontrollpersonal i Huddinge kommun har interna möten som sker en gång per månad. På mötesagendan finns stående punkter angående bland annat samsyn och åtagande arbetsplan. För att öka samsynen och likvärdiga bedömningar sker gemensamma inspektioner/revisioner. Kontrollinstruktioner finns för arbetsrutiner i det ärendehanteringssystem som avdelningen använder, Ecos. Intern revision ska enligt kontrollinstruktioner ske en gång per år under januari månad. 8.2 Revisioner Revision av kontrollmyndigheten sker genom andra myndigheter samt inom kommunen med Huddinge kommuns revisorer. De granskar årligen verksamheter som sker inom alla nämndernas ansvarsområden. Länsstyrelsen utför revisioner av kommunerna inom länets livsmedelskontroll bl. a med avseende på kommunens planering, resurser och kompetens. Livsmedelsverket gör revisioner av de kommunala myndigheternas efterlevnad av förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll och förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. 8.3 Utvärdering Huddinge Kommun har genom sin verksamhetsplan för Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram delmål och nyckeltal för att mäta invånarnas nöjdhet. Mätningar sker genom medborgarundersökningar från Statistiska centralbyrån (SCB). I verksamhetsplanen specificeras delmålen i åtaganden för de olika områdena i förvaltningens avdelningar. Se även avsnitt

13 9 Beredskap Huddinge kommun har en jourverksamhet via brandförsvaret, vilket alltid kan nås. Denna är en ingång till miljönämndens ansvarsområden. Kommunen har en krisberedskapsplan som ska användas vid krisledning och krishantering för den egna organisationens arbete. Riskvärdering av hot och våld i kontrollarbetet har genomförts, enligt 3 och 4 AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön. 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges nationella plan för kontrollen i livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd är organiserad, hur den genomförs och hur den utvecklas. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats Kontrollplanen finns bl.a på Livsmedelsverkets webbplats 13