Kontrollplan för offentlig kontroll av

Transkript

1 Kontrollplan för offentlig kontroll av Kontrollplan livsmedel (14)

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 B AKGRUND...3 SYFTE...3 OMFATTNING DEN OFFENTLIGA KONTROLLENS UPPBY GGNAD...4 ANSVARSFÖRDELNING INOM KONTROLLOMRÅDET SAMORDNING SAMARBETE MELLAN BERÖRDA MYNDIGHETER...5 SAMARBETE INOM MYNDIGHETEN BEFOGENHETER OCH RESURSER FÖR KONTROLLEN...6 K ONTROLLMYNDIGHETENS BEFOGENHETER...6 K ONTROLLPERSONAL OCH UTRUSTNING FINANSERING AV KONTROLLEN KOMPETENSKRAV OCH UTBILDNING ORGANISATION OCH UTFÖRANDE AV KONTROLLEN...8 R EGISTRERING OCH GODKÄNNANDE AV KONTROLLOBJEKT...8 PRIORITERINGAR INOM KONTRO LLOMRÅDET RISKBASERAD KONTROLL...8 G ENOMFÖRANDE AV KONTROLLER...9 RAPPORTERING AV KONTROLLRESULTAT...9 ÖPPENHET I KONTROLLEN SANKTIONER ÅTGÄRDER VID BRISTANDE EFTERLEVNAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV KONTROLLEN...12 U PPFÖLJNING...12 REVISIONER UTVÄRDERING BEREDESKAP FLERÅRIG NATIONELL KONTROLLPLAN...14 Kontrollplan livsmedel (14)

3 1. Inledning Bakgrund Denna kontrollplan är en beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av miljö och byggnadsnämnden som utsedd kontrollmyndighet. Detta är den första kontrollplanen för livsmedelskontrollen i Sollentuna kommun som tagits fram i enlighet med EU:s lagstiftning. Planen gäller i sin grund för tre år, från den 1 januari 2011 till och med den 31 december 2013, och i detalj för år Syfte Syftet med kontrollplanen är att säkerställa att den offentliga kontrollen av livsmedel i Sollentuna kommun utförs korrekt. Kontrollen ska ske enligt fastställda rutiner vid inspektioner, i ärenden och andra förekommande uppgifter. Den berörda myndigheten som utför offentlig kontroll ska vara effektiv och opartisk. Kontrollplanen ska vara ett hjälpmedel i arbetet med livsmedelskontrollen. Bestämmelserna för genomförandet av den offentliga kontrollen finns i EGförordning nr 882/2004 och nr 854/2004 om offentlig kontroll av livsmedel. Omfattning Planen omfattar kontroll av livsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen. Förordningen beskriver ett kontrollsystem som möjliggör kontroll genom hela livsmedelskedjan. Planen ger en beskrivning av hur den offentliga kontrollen är organiserad i Sollentuna kommun, hur kontrollen genomförs, vilka strategiska inriktningar som finns för kontrollarbetet och vilka resurser som står till buds. De strategiska inriktningarna grundas på de krav som ställs på kontrollmyndigheten med hänsyn till EU:s lagstiftning och den nationella lagstiftningen, på klarlagda risker i samband med de olika livsmedelsverksamheterna och på tidigare erfarenheter, information och resultat. Planeringen är gjord utifrån de befintliga resurserna inom miljö och hälsoskyddsenheten. Kontrollplan livsmedel (14)

4 2. Den offentliga kontrollens uppbyggnad Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Den centrala kontrollmyndigheten i Sverige är Livsmedelsverket. Regional kontrollmyndighet är länsstyrelsen och på kommunal nivå ska finnas en nämnd som bevakar frågor inom miljö och hälsoskyddsområdet där även livsmedelskontrollen ingår. Förutom att Livsmedelsverket ska ha den nationella bevakningen i livsmedelsfrågor ska verket även ha kontroll över vissa anläggningar. Detta gäller framför allt de större livsmedelsindustrierna, i synnerhet de veterinära anläggningarna (mejerier, slakterier, styckningsanläggningar med flera.) Jästbolaget i Rotebro är exempel på en sådan verksamhet i Sollentuna kommun. Länsstyrelsen har genom länsveterinären ansvaret för kontroll inom primärproduktionen. När det gäller anläggningar i övrigt har Livsmedelsverket i vissa fall gett länsveterinären i uppdrag att utföra kontroll på större livsmedelsverksamheter som annars skulle ha kontrollerats av Livsmedelsverket. Länsstyrelsen har en samordnande funktion inom länet samtidigt som den är överprövande myndighet i överklagade livsmedelsärenden. I livsmedelskedjan från jord till bord ingår även djurskydd. Sedan den 1 januari 2009 har länsstyrelserna ansvaret för kontroll av djurskyddet. På lokal nivå är det en nämnd inom den kommunala organisationen som är behörig kontrollmyndighet när det gäller livsmedelskontroll. I Sollentuna kommun har miljö och byggnadsnämnden detta ansvar. På uppdrag av miljöoch byggnadsnämnden och i enlighet med gällande lagstiftning tar miljö och byggnadskontorets livsmedelsinspektörer årligen fram en handlingsplan med detaljerad planering av kontrollen för varje år, rutiner för hur kontrollen ska utföras och kompetensutvecklingsplan för att upprätthålla personalens kompetens. Kontrollplan livsmedel (14)

5 3. Samordning Samarbete mellan berörda myndigheter Den nationella planen för kontroll av livsmedel från jord till bord omfattar flera olika kontrollområden och kontrollmyndigheter. För alla parter är därför en samverkan mellan olika centrala myndigheter av stor betydelse för att få kontrollen att ske smidigt och kostnadseffektivt. Detta är också ett krav i EU:s livsmedelslagstiftning. Samarbete ska enligt denna genomsyra hela den offentliga kontrollen och måste därför också omsättas i praktiken på alla nivåer. Samarbete med Livsmedelsverket Eftersom Livsmedelsverket har totalt kontrollansvar för en anläggning inom Sollentuna kommun (Jästbolaget i Rotebro) sker inget samarbete avseende direkt kontroll av denna verksamhet. De möjligheter som finns för samarbete är framförallt genom de nationella projekt inom olika branscher som Livsmedelsverket genomför. Miljö och byggnadskontoret medverkar i mån av resurser i det riksprojekt som varje år anordnas av Livsmedelsverket. Samarbete med länsstyrelsen I Stockholmds län finns sedan många år ett strukturerat och gott samarbete mellan kommunerna och länsveterinären på länsstyrelsen. Minst två gånger per år sker gemensamma möten på länsstyrelsen då olika livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt (PIK projekt) sker. Vid dessa möten medverkar också någon av de kontaktpersoner som Livsmedelsverket utsett för Stockholms län. Samarbete med grannkommuner Livsmedelsinspektörerna deltar i samsynsgruppen, Norrlivsgruppen, som omfattar 8 grannkommuner vilka träffas 3 4 gånger per år. Vid dessa möten diskuteras samsynsfrågor och speciella ärenden. Någon gång per år genomförs en samsynsinspektion. Samarbete inom myndigheten Inom miljö och byggnadsnämnden sker samordning genom att livsmedelsinspektörerna avsätter 2 timmar i månaden för samordning och samsynsmöten. Även miljö och hälsoskyddschefen deltar vid dessa möten. Vid behov gör inspektörerna gemensamma kontroller. Syftet med detta är att åstadkomma samsyn. Varje livsmedelsinspektörers ansvar för olika uppgifter inom kontrollområdet framgår av internt enhetsdokument om ansvarsfördelning. Kontrollplan livsmedel (14)

6 4. Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Nämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i livsmedelslagen (2006:804) och i livsmedelsförordningen (2006:813). Miljö och byggnadskontorets medarbetare har en långtgående delegation från nämnden att ta beslut i de flesta frågor som gäller livsmedelskontroll. Enligt 20 livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. Kontrollpersonal och utrustning 2011 Personal För livsmedelskontrollen finns följande personal till förfogande för 2011, (årsarbetskrafter): Livsmedelsinspektörer 2,8 Verksamhetsstöd (chef, jurist, och adminstativt stöd) 0,9 Totalt innebär detta att ca 2850 timmar finns tillängliga för den planerade och oplanerade kontrollen, övriga uppgifter inom livsmedelskontrollen samt tillsyn utanför kontrollen. Enligt genomförd behovsbedömning baserad på Livsmedelsverkets förslag till riskklassificering av kontrollobjekt samt en uppskattning av tidsåtgång för oplanerat arbete uppgår behovet för livsmedelskontrollen under 2011 till 2850 timmar, vilket innebär att resurserna motsvarar behovet. (se Tillsynsutredning 2011 för miljö och byggnadsnämnden) För att säketställa att intressekonflikter i livsmedelskontrollen undviks används kommunens antagna dokument, Policy för bisysslor i Sollentuna kommun. Utrustning All kontrollpersonal har egen skyddsutrustning (rock, mössa och skoskydd) samt egna termometrar och mobiltelefon med kamera. För att kunna utföra kontrollerna används miljö och byggnadskontorets två tjänstebilar. Finansering av kontrollen Miljö och byggnadsnämndens offentliga kontroll av livmedelsanläggningar finanseras med avgifter, enligt förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166). Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjekten för att finansiera kontrollen. Avgiftens storlek baseras på riskklassificering av anläggning i riskklass och erfarenhetsklass enligt Livsmedelsverkets vägledning Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Kontrollplan livsmedel (14)

7 Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordningen(eg) 882/2004. Taxan för livsmedelskontroll framgår av kommunens taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet, vilken antogs av kommunfullmäktige , 117/2009, att gälla från och med Taxan reviderades av fullmäktige , 146/2010, med ny timtaxa. Livsmedelskontrollen för 2011 avgiftsfinansieras till 100%. Nämndens totala kostnader för livsmedelstillsyn, inklusive rådgivning, avgiftsfinansieras till ca 80%. Därutöver sker finansiering med skattemedel. Kompetenskrav och utbildning I förordning (EG) 882/2004 ställs krav på att all personal som arbetar inom livsmedelskontrollen får lämplig utbildning, erforderlig kompetens och håller sig uppdaterade så att kontrollen kan utföras med kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. I den årliga planeringen av livsmedelskontrollen ingår kompetensförsörjning som en central del. Detta görs genom att befintlig kompetens jämförs med behovet, framför allt inom följande områden: Anläggningstyper Aktuell lagstiftning Arbetsuppgifter Kontrollområden Kontrollmetoder I samband med det årliga utvecklingssamtalet mellan medarbetare och närmsta chef upprättas en individuell plan för kompetensutveckling. Kompetensutveckling sker löpande genom deltagande i kurser anordnade av Livsmedelsverket och andra aktörer. Kunskapsutbyte sker bl a genom deltagande i länsmöten i Länsstyrelsens regi, livsmedelsmöten inom Norrlivsgruppen och studiebesök på anläggningar. Kontrollplan livsmedel (14)

8 5. Organisation och utförande av kontrollen Registrering och godkännande av kontrollobjekt Det finns 348 registerförda livsmedelsanläggningar i Sollentuna kommun I kommunen finns endast en animalieanläggning som omfattas av EG förordning 853/2004. Ungefär hälften av livsmedelsanläggningarna i Sollentuna är klassade i riskklass 2 och 3, den andra halvan i riskklass 4 och 5. I (EG) 882/2004 finns krav på att kontrollmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. Miljö och byggnadskontoret uppdaterar sitt register kontinuerligt. Rutiner finns för registrering, riskklassificering och avgiftsbeslut. Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Grundläggande riskklassificering av anläggningar sker genom att Livsmedelsverkets modell för riskklassificering tillämpas. Genom denna tilldelas olika typer av anläggningar olika mycket kontrolltid beroende på risk. De anläggningar för vilka miljö och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun är ansvarig kontrollmyndighet fördelas enligt nedanstående tabell vad gäller risk och erfarenhetsklass och årlig kontrolltid. Riskklass Årlig kontrolltid Antal anläggningar Summa kontroll tid 1A B A B C A B C A B A 1 60* 32 5B Totalt: 348 Totalt: 2034 * Av dessa har 28 anläggningar reducerade avgifter. Kontrollplan livsmedel (14)

9 Riskklassningsmodellen ger årlig kontrolltid. För att kontrollen ska vara effektiv och ändamålsenlig fastställs i nedanstående tabell hur kontrolltiden ska disponeras med avseende på kontrollmetoder och kontrollfrekvenser. Kontrolltimmar (Riskklass) Antal anläggningar Kontrollmetod Revision Kontrollmetod Inspektion* Kontrollmetod Provtagning 32 tim(1b,2c) tim(2b,3c) 18 1ggr/år 1ggr/år vid behov 8 tim(2a,3b) ggr/år vid behov 4 tim(3a) 17 0 ½ ggr/år vid behov 4 tim(4b) 61 0 ½ ggr/år vid behov 2 tim(4a,5b) 25 0 ⅓ ggr/år vid behov 1 tim (5A) 60 0 ¼ ggr/år vid behov * Oanmäld /utan förvarning Genomförande av kontroller Miljö och byggnadsnämnden i Sollentuna har inte fastställda rutiner för kontrollmetoderna revision, inspektion, provtagning och utredning av misstänkt matförgiftning. Sådana rutiner ska tas fram under 2011 och ska utgå från Livsmedelsverkets vägledningar om offentlig kontroll. För den planerade kontrollen tar inspektörena fram checklistor som innehåller dels de kontrollområden som är standard och dels de områden som valts som fokusområde och valts utifrån tidigare erfarenhet. Rapportering av kontrollresultat Resultat från all kontroll dokumenteras. Företagaren får alltid ta del av kontrollresultatet, i enlighet med (EG) 882/2004. Kommunen är skyldig att årligen rapportera resultatet av livsmedelskontrollen till Livsmedelsverket. Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten, normalt i form av ett diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och sekretessbelagda handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som Kontrollplan livsmedel (14)

10 helst får ta del av den. Vissa uppgifter kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Efter varje kontrolltillfälle upprättas en kontrollrapport, och vid behov ett beslut, utifrån kravet i artikel 9 i (EG) 882/2004. Kontrollrapporten/beslutet är i de flesta fall en allmän och offentlig handling. Till varje nämndssammanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som miljö och byggnadskontoret fattat. Kontrollplan livsmedel (14)

11 6. Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad Miljö och byggnadsnämndens juridiska befogenheter för att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl a i artikel 54(EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Ytterligare åtgärder som kontrollmyndigheten kan vidta anges i Livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som kontrollmyndigheten har möjlighet att vidta är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningars godkännande. Möjlighet finns att kombinera med vite. Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med en delegationsordning. Rutiner finns för att vidta sanktioner. Dessa utgår från Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner. I myndighetens administrativa system finns mallar för beslut. Utifrån rutinerna för hantering av sanktioner framgår bl a att om företagaren inte på frivillig basis åtgärdar bristerna, inte åtgärdar dem inom acceptabel tid eller om det inte är klargjort att företagaren verkligen kommer att åtgärda bristerna så ska myndigheten vidta åtgärder och fatta beslut om sanktion. Denna ska väljas utifrån bristens betydelse/allvarlighetsgrad. Kontrollplan livsmedel (14)

12 7. Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning Verksamhetsuppföljning på enheten sker efter varje kvartal. Vid dessa tillfällen kontrolleras att den offentliga kontrollen utförts enligt planeringen. I samband med årsskiftet sker utvärdering av det gångna året samt planering av det kommande årets livsmedelskontroll. Internrevisioner, så kallad samsyn, görs löpande inom livsmedelsgrupen för att säkerställa att vägledningar, rutiner m m följs. Det finns inga planer på att anlita externa konsulter under 2011 för att kvalitetsäkra kontrollerna. Revisioner Revisioner enligt artikel 4.6 i förordning(eg) 882/2004 av den lokala livsmedelskontrollen utförs av länsstyrelsen. Senaste revisionen av länsstyrelsen gjordes Utvärdering Utvärdering görs av antalet revisioner och inspektioner som utförts under året. Olika nyckeltal jämförs årligen mellan kommunerna inom Stockholms län vad gäller effektivitet, såsom antalet kontrollobjekt per handläggare, kostnadstäckning och antalet sanktionsbeslut. Kontrollplan livsmedel (14)

13 8. Beredeskap Kommunen har en krisplan som ska användas vid krisledning och krishantering för den egna organisationens arbete. Vid uppkomna livsmedelsburna utbrott utanför kontorstid är miljö och byggnadskonorets förvaltningschef nåbar och kontaktar berörd tjänsteman vid behov. Kontrollplan livsmedel (14)

14 9. Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskyddsker. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats Kontrollplan livsmedel (14)