Kontrollplan för

Transkript

1 Kontrollplan för Kontroll enligt livsmedelslagstiftningen av livsmedelsanläggningar och därtill hörande myndighetsutövning. Operativ kontrollmyndighet är Bygg och miljönämnden i Bräcke kommun.

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Mål för den offentliga kontrollen Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontroområdet Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Behörig central myndighet Behörig myndighet för kontrollen Ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna Ansvarsfördelning inom den berörda myndigheten Samordning Samordning mellan berörda myndigheter Samordning mellan beröriga myndigheter Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Kontrollpersonal och utrustning Finansiering av kontrollen Kompetenskrav och utbildning Organisation och utförande av kontrollen Registrering och godkännande av kontrollobjekt Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Rutiner för utförande av kontroll Provtagning och analys Provtagning av analys Öppenhet i kontrollen Sanktioner Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning Revisioner Utvärdering Beredskap Flerårig nationell kontrollplan Sammanfattning

3 Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll. Bygg- och miljönämnden i Bräcke kommun är behörig myndighet/kontrollmyndighet för kontroll utifrån livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar, för vilka kommuner är kontrollansvariga enligt 23 och 25 livsmedelsförordningen, och som är lokaliserade inom kommunens gränser. Ansvaret innefattar kontroll av dricksvatten, livsmedelshygien, redlighet och spårbarhet. Livsmedelslagstiftningen inom nämndens ansvarsområde innefattar cirka 200 olika EGförordningar, lagar, förordningar och föreskrifter. Kontroll utförs vanligen med kontrollmetoderna revision och inspektion samt i viss utsträckning med provtagning och analys. Betydande arbetsuppgifter inom kontrollen är att genomföra revision, inspektion och provtagning, genomföra prövning vid godkännande av livsmedelsanläggningar, handlägga ärenden såsom registrering och riskklassificering, utreda misstanke om matförgiftning, årligen rapportera uppgifter till Livsmedelverket samt fatta beslut i fråga om sanktioner, avgifter och åtalsanmälan. Bygg- och miljönämnden ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid cirka 105 livsmedelsanläggningar. Dessa är framför allt dricksvattenverk, bryggeri, centralkök, större butiker samt restauranger och butiker av olika slag. Kontrollen utförs av 2 olika inspektörer på deltid (totalt 0,5 årsarbetskrafter). Planerad kontroll och kontroll som utförs som följd av att anläggningar uppvisat brister (extra offentlig kontroll) är avgiftsfinansierad. Kontrollen är baserad på riskklassificering av anläggningarna. Varje år fastställs en plan för den operativa kontroll som avdelningen och dess inspektörer ska utföra. I denna bestäms bl.a. vilka anläggningar som ska kontrolleras det aktuella året, hur de ska kontrolleras (metod och frekvens) samt vad som ska kontrolleras. Planen syftar till att kontrollen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Denna plan fungerar också som arbetsfördelning/instruktion till inspektörerna. Kontroll sker utifrån nämndens och kommunens övriga riktlinjer och rutiner samt utifrån vägledningar från Livsmedelsverket. Planen för 2016 innebär i korthet att: Samtliga anläggningar i riskklass 4-6 kontrolleras, med fokus på egenkontroll, allegener och redlighet anläggningar i riskklass 7 kontrolleras vid behov anläggningarna i riskklass 8 kontrolleras inte i den planerade kontrollen under Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen, vilka finns i Sveriges nationella kontrollplan, för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att:

4 Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Målsättningen är att den offentliga kontrollen utförs så att: Konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade. Intressenterna (företagen) får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Samverkan mellan myndigheter betyder att det finns en samsyn på väsentliga aspekter i kontrollen, men att kontrollmyndigheterna tar ansvar inom sina respektive ansvarsområden. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: maten är säker, livsmedelshanteringen är redlig, livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och kompetent, livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt, och den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig. 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontroområdet Bygg- och miljönämnden i Bräcke kommun har följande mål för livsmedelskontrollen: Kontrollen på livsmedelsanläggningar i riskklass 5 och 6 ska utföras varje år och med den kontrolltid som anläggningarna fått vid riskklassificeringen. Kontrollen ska i övrigt utföras enligt den plan som nämnden fastställer inför varje verksamhetsår. Planen ska utformas så att alla anläggningar erhåller en regelbunden kontroll baserad på risk och erfarenhet. Minst 25 procent av kontrolltillfällena ska ske genom oanmäld inspektion. Särskilda mål för 2016: Fokus under året kommer att vara dricksvattenkontrollerna hos både de kommunala men även de små anläggningarna PFAS Projekt både på central och regional nivå 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet

5 Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006 :814). 3.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 Livsmedelslagen (2006 :804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket och dels av de lokala kommunala kontrollmyndigheterna. Länsstyrelserna har ansvar för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. I Bräcke kommun ansvarar Bygg- och miljönämnden för livsmedelskontrollen. 3.3 Ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i Livsmedelsförordningen (2006:814). 3.4 Ansvarsfördelning inom den berörda myndigheten Bygg- och miljöavdelningen ansvarar för kontroll av alla typer av livsmedelsanläggningar inom Bygg- och milönämndens ansvarsområde. Hur beslut och uppgifter delegeras beskrivs i delegationsordning, bilaga 2. Ansvarsfördelningen mellan olika arbetsområden framgår av nedanstående tabell. Arbetsområde/uppgift Ansvarig/ansvariga Planerad kontroll anl i riskklass 5 Planerad kontroll anl i riskklass 6 Planerad kontroll anl i riskklass7 Planerad kontroll anl i riskklass 8 Extra offentlig kontroll Prövning av nya anläggningar Registrering av nya anläggningar Riskklassning och avgiftsbeslut, nya anläggningar Erfarenhetsklassning och avgiftsbeslut, be-fintliga anläggningar Beslut om avgift för extra offentlig kontroll Riksprojekt Länsprojekt (PIK) Projekt A, B, C Klagomål, frågor m.m via telefon och mail Utredning av matförgiftningar Lena (samarbete Ånge) Handl+chef handl handl handl Handläggare inom avd (alla)

6 Sanktionsbeslut Handlägga överklagningsärenden Förbereda och föredra nämndärenden Upphandling av lab tjänster Uppföljning av kontrollverksamheten Rapportering och redogörelse för nämnden Årlig rapportering till Livsmedelsverket Kalibreringsmöten, interna. Handl+ chef Handl+ chef Handläggare inom avd (alla) Handläggare/adm Handl+ chef Handl+chef Handl+chef+adm handl Handlägga remisser Upprätta och upprätthålla information på webben Allmän administration, t.ex. underhålla re-gister och akter, uppdatera blanketter m.m. Adm+ handl Adm+ handl Notera att tabellen rymmer samtliga uppgifter inom livsmedelsområdet, även sådana som inte är kontroll. 4 Samordning 4.1 Samordning mellan berörda myndigheter Livsmedelskontrollen i Bräcke kommun genomför följande aktiviteter för samordning med främst länsstyrelsen i Jämtlands län och med Livsmedelsverket: I länet finns ett forum för samverkan. Inom ramen för detta träffas samtliga chefer cirka 2 ggr om året och möten på handläggarnivå genomför också cirka 2 ggr per år. Kommuner och länsstyrelse deltar. Länsstyrelsen arrangerar varje år en utbildningsdag inom livsmedelskontrollens område, i vilken inspektörer från Bräcke kommun deltar när detta är möjligt. Varje år deltar inspektörerna i två länsmöten där representanter från länsstyrelsen, representanter från länets kommuner och representant från Livsmedelsverket deltar. 4.2 Samordning mellan beröriga myndigheter Inom Bygg- och miljönämnden sker samordning genom att: Handläggare och inspektörerna träffas dagligen men man avsätter också virka en vecka per månad för samordnings- och samsynsmöten. Ansvarig chef deltar vid dessa möten.

7 Genom att ta fram och tillämpa rutiner som fastställs av nämnden sker samordning inom myndigheten, inbegripet alla nivåer nämnd, chefer och inspektörer. Enligt planeringen för 2016 och 2018 ska inspektörerna genomföra gemensamma kontroller. Syftet med detta är att kalibrera bedömningsnivåerna. 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Bygg- och miljönämnden i Bräcke kommun delegerar för närvarande inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till någon annan. Planer finns för en fördjupad samverkan med en grannkommun inom denna mandatperiod. 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Bygg- och miljönämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804), i Livsmedelsförordningen (2006:813). Enligt 20 i Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt Kontrollpersonal och utrustning För livsmedelskontrollen finns följande personal till förfogande för 2016 (årsarbetskrafter) Livsmedelsinspektörer och avdelningschef (0,50+ 0,05) Verksamhetsstöd i form av administrativt stöd ca 0,25 Totalt innebär detta att cirka 1200 h finns tillgängliga för den planerade och oplanerade kontrollen, övriga uppgifter inom livsmedelskontrollen samt tillsyn utanför kontrollen. Vid längre frånvaro(t ex föräldraledighet, långvarig sjukdom) anställs vikarier om detta är möjligt. Extern kontrollpersonal har inte förordnats. Enligt genomförd behovsinventering baserad på Livsmedelverkets förslag till riskklassificering av kontrollobjekt samt en uppskattning av tidsåtgång för oplanerad kontroll uppgår behovet till cirka 800 h, vilket innebär att resurserna ungefär motsvara behoven i nuläget. Detta under förutsättning att inga stötte och svårare ärenden eller händelser uppkommer. 5.3 Finansiering av kontrollen Bygg- och miljönämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras med avgifter, enligt förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166). Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjektet för att finansiera kontrollen. Avgiftens storlek baseras på riskklassificering av anläggningen i riskklass och erfarenhetsklass enligt Livsmedelsverkets vägledning «Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkningar av kontrollavgifter». Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004. Timtaxa för livsmedelskontroll framgår av «Taxa för miljö- och hälsoskydds-nämndens verksamhet», bilaga 3. Kontrollen avgiftsfinansieras upp till cirka 90 procent, nämndens totala kostnad för livsmedelstillsyn inkl rådgivning avgiftsfinansieras till cirka 75 procent. 5.4 Kompetenskrav och utbildning

8 I den årliga planeringen av nämndens verksamhet ingår kompetensförsörjning som en central del. Detta genom att befintlig kompetens jämförs med behovet, framför allt inom följande parametrar: anläggningstyper, aktuell lagstiftning, arbetsuppgifter, kontrollområden, samt kontrollmetoder. Eventuella förbättringsåtgärder beskrivs i verksamhetsplanen. Inventering av behov av kompetensutvecklingsinsatser hos inspektörerna sker årligen genom utvecklingssamtalet, med vissa tillägg anpassade för verksamheten. I samband med det årliga medarbetarsamtalet upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Kompetensutveckling sker löpande genom deltagande i kurser anordnande av Livsmedelsverket och andra aktörer. Kunskapsutbyte sker bl a genom deltagande i nätverket Miljösamverkan i Sverige, via livstecknet samt i samband med länsmöten i länsstyrelsens regi. För att upprätthålla hög kompetens inom avdelningens arbetsområden och kunna ge service av god kvalitet är livsmedelskontrollens olika ansvarsområden fördelade på livsmedelsinspektörerna, se avsnitt Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt Bygg- och miljönämnden i Bräcke kommun ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid cirka 101 livsmedelsanläggningar. Dessa är framför allt 14 dricksvattenverk, 1 bryggeri, 3 centralkök, 5 butiker samt cirka 40 restauranger, storhushåll och säsongs verksamheter. Anläggningarna finns i bygg- och miljönämndens ärendehanteringssystem ecos som livsmedelsanläggningsregister men även i excelfomat. I EG-förordning (nr) 882/2004 om offentlig kontroll finns krav på att kontroll-myndigheterna ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. Bygg- och miljöavdelningen i Bräcke kommun uppdaterar sitt register kontinuerligt efter utförd kontroll, efter att ha mottagit anmälningar för registrering alternativt ansökningar för godkännande eller erhållit information från företagare på annat sätt. Därutöver uppdateras registret en gång om året, i samband med verksamhetsplanering. Godkännandeprövning sker enligt Livmedelsverkets vägledning som används som rutin. Rutin finns också för procedurer rörande registrering, riskklassificering och avgiftsbeslut där även Livsmedelsverkets vägledningar används som rutin. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Grundläggande riskklassificering av anläggningar sker genom att Livsmedelsverkets modell för riskklassning tillämpas. Genom denna tilldelas olika typer av anläggningar olika mycket kontrolltid beroende på risk. De anläggningar för vilka bygg- och miljönämnden i Bräcke kommun är ansvarig kontrollmyndighet fördelas enligt nedanstående tabell vad gäller risk- och erfaren-hetsklass och årlig kontrolltid. Riskklass Årlig kontrolltid Antal anläggningar Summa kontrolltid 1 32 tim tim tim 0 0

9 4 8 tim tim tim tim tim Riskklassningsmodellen ger årlig kontrolltid. För att kontrollen ska vara effektiv och ändamålsenlig fastställs i nedanstående tabell hur kontrolltiden ska disponeras med avseende på kontrollmetoder och kontrollfrekvens. riskklass Kontrolltimmar Antal anläggningar Kontrollmetod Revision Kontrollmetod inspektion Kontrollmetod provtagning 5 (6 tim) 17 2 ggn/år á 2 tim Vid behov 6 (4 tim) 17 2 ggn/år á 1 tim Vid behov 7 (2 tim) 40 1 ggn/år á 1 tim Vid behov 8 (1 tim) 27 1 ggn/ 2 år á 1 tim Vid behov * Oanmäld/utan förvarning Projekt När det är möjligt deltar nämnden i Livsmedelsverkets riksprojekt, dessutom genomförs varje år något egna projekt. en uppföljande kartläggning avseende PFAA och fluorider i kommunalt dricksvatten. Ta fram förslag till egna rutiner för genomförande av livsmedelskontroller inom kommunen Provtagning Förutom projekten ovan fokuseras 2016 på kontroll av rengöring på samtliga anläggningar, ändamålsenlig dokumenterad egenkontroll dricksvattenkontroll Registrering av drickvattenanläggning (enskilda m livsmedelsverksamhet) 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Nämnden har fastställda rutiner för kontrollmetoderna revision, inspektion och provtagning samt för prövning vid godkännande av anläggning. Rutinerna utgår från Livsmedelsverkets vägledningar om offentlig kontroll, provtagning, godkännande och registrering samt om sanktioner. Rutin finns också för uppföljning (extra offentlig kontroll). Rutin för utredning av misstänkt matförgiftning finns för Jämtlands län denna kommer att revideras För den planerade kontrollen tar inspektörerna fram checklistor, innehållande dels de kontrollområden/kontrollpunkter som är standard och dels de områden/punkter som valts som fokusområde och/eller valts utifrån tidigare erfarenhet. Dessa checklistor används vid utförande av kontroll (revision och inspektion 6.4 Provtagning och analys Provtagning planeras i den årligverksamhetsplanen. Nämnden anlitar ett laboratorium för analys av prover uttagna i offentlig kontroll. Samma lab anlitas för dricksvattenanalyser. Laboratoriet är

10 ackrediterade laboratorium för de analyser som upphandlats. Att de är ackrediterade kontrolleras vid upphandling (sker enligt fastställd plan tillsammans inom länet år). Om nämnden låter utföra annan analys än de som upphandlats försäkrar sig nämnden om att laboratoriet har ackreditering för aktuell analys. Kontrollmetoden provtagning används främst i tre syften: Verifiering av företagens rutiner i egenkontrollen och företagens egen provtagning. Riktad kontroll (projekt). Utredning av matförgiftningar. Provtagning i anläggningar i olika riskklasser: Provtagning i anläggningar i riskklass 5 och 6 görs främst för verifiering av företagens HACCPrutiner. Även provtagning med avseende på redlighet görs som riktad kontroll. Provtagning görs dels för verifiering av rutiner för särskilt riskfyllda moment och dels för verifiering av rengöringsrutiner. Även provtagning med avseende på redlighet görs. All provtagning görs som riktad kontroll, eller utifrån en erfarenhetsbaserad bedömning att provtagning behövs för den aktuella anläggningen eller branschen. Provtagning i riskklass 7och 8 görs i begränsad omfattning och uteslutande som riktad kontroll. 6.5 Provtagning av analys Resultat från all kontroll dokumenteras (i rapport eller i beslut) och företagaren får alltid ta del av kontrollresultatet. Alla resultat dokumenteras och bevaras i myndighetens administrativa system. Sammanställning av resultaten kan göras genom rapportfunktion i systemet. En gång om året rapporteras kontrollresultat till Livsmedelsverket. Vilka uppgifter som ska rapporteras in och hur denna inrapportering ska göras framgår av de krav som Livsmedelsverket redovisar och ställer på nämnden.. Rapportering sker också till nämnden, se beskrivning i 6.6 nedan. 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Nämnden upprättar efter varje kontrolltillfälle en kontrollrapport, och vid behov ett beslut, utifrån kravet i artikel 9 i förordning (EG) 882/2004. Kontrol-len/beslutet är i de allra flesta fall en allmän och offentlig handling. Till varje nämndsammanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som kontoret fattat. Listan är offentlig och redovisas genom att föredragningslistan för nämnden publicerad på kommunens hemsida. Samma sak gäller de tertialsrapporter som nämnden får där avdelningen redovisar sin uppföljning av kontrollverksamheten. Vidare upprättar kontoret en gång om året en sammanställning över kontrollen och erfarenheter från denna. Rapporten blir offentlig i och med att den redovisas för nämnden.

11 Register över kontrollobjekten finns i Ecos samt kompletterande Excel-blad. Listor över kontrollobjekten finns publicerade på kommunens hemsida: företag/livsmedel/livsmedelsregister. 7 Sanktioner Bygg- och miljönämndens juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl.a. i artikel 54 i förordning (EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till den bristande efter-levnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Ytterligare åtgärder som nämnden kan vidta anges i i livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som nämnden har möjlighet att vidta är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden av livsmedel, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningars godkännande. Möjlighet finns att kombinera beslut med vite. Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med delegationsordning. För att kontroll ska kunna utföras effektivt har myndigheten långtgående delegation. Delegationen är individuell och anpassad till den individuella kompetensen. Rutiner finns för att vidta sanktioner. Dessa utgår från Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner. Nuvarande rutiner kommer under året att kompletteras med instruktion för åtalsanmälan. I myndighetens administrativa system finns mallar för beslut. Det kommer också att tas fram beslutsblanketter som kontrollpersonalen kan ta med ut på plats, detta för att omedelbara åtgärder ska kunna vidtas när så krävs. Av nämnda rutin för hantering av sanktioner framgår bl.a. att om företagaren inte på frivillig basis åtgärdar bristerna, inte åtgärdar dem inom acceptabel tid eller om det inte är klargjort att företagaren verkligen kommer att åtgärda bristerna så ska myndigheten vidta åtgärder och fatta beslut om sanktion. Denna ska väljas utifrån bristens betydelse/allvarlighetsgrad. Kontrollpersonalen erhåller kontinuerligt träning och fortbildning i förvaltningsrätt och liknande som är av stor betydelse för att beslut ska kunna fattas effektivt och rättssäkert. 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Nämndens följer upp genomförande av kontrollen genom att i sin intenkontrollplan fölaj upp genomförda kontroller inom lisvmedeslområdet men även antal inkomna nya ärenden, handläggningstider, beslut på delegation, att avgiftsfakturering genomförts. Dessa uppföljningar samordnas med kommunens ekonomiuppföljningsrutiner och sker tre gånger per år. Där det är möjligt förösker avdelningen planera och genomföra kontroller så att uppföljning av en tidigare inspektion gäörs av en annan av inspektörerna för att föröska internkalibrera bedömningar där detta är möjligt. 8.2 Revisioner

12 Externa revisioner av livsmedelskontrollen utförs av länsstyrelsen enligt uppgift vart fjärde år. Interna revisioner utförs av kommunens revisorer årligen men Bygg- och miljönämndens verksamheter granskas med olika tidsintervaller och oftast inte varje år. 8.3 Utvärdering Här beskrivs de aktiviteter som myndigheten genomför för att utvärdera effektiviteten och ändamålsenligheten i sin kontrollverksamhet. Till exempel nyckeltal, kundundersökningar, benchmarking med andra myndigheter etc. 9 Beredskap Bräcke kommun har en jourverksamhet via Jämtlands Räddningstjänstförbund, vilken alltid kan nås. Denna är en ingång även för Bygg- och miljönämndens ansvarsområden. Kommunen har en krisplan som ska användas vid krisledning och krishantering för den egna organisationens arbete. Myndigheten har avtal med laboratorium för leverans och mottagning av livsmedels- och vattenprover alla dagar på året. 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kon-trollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats