Kontrollplan för Tranemo Kommuns offentliga kontroll av livsmedel

Transkript

1 Kontrollplan för Tranemo Kommuns offentliga kontroll av livsmedel

2 2

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Mål för den offentliga kontrollen Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Behörig central myndighet Behörig myndighet för kontrollen Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Livsmedelskontrollens styrdokument Samordning Samordning mellan behöriga myndigheter Samordning inom behöriga myndigheter Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Kontrollbehov Kontrollpersonal och utrustning Finansiering av kontrollen Kompetenskrav och utbildning Organisation och utförande av kontrollen Registrering och godkännande av kontrollobjekt Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Rutiner för utförande av kontroll Provtagning och analys Rapportering av kontrollresultat Öppenhet i kontrollen Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad 15 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning Revisioner Utvärdering Beredskap RASFF Rapid Alert System for Food and Feed Flerårig nationell kontrollplan Bilaga

4 4

5 1 Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. I Tranemo kommun kommer från 1 januari 2011 kommunstyrelsen och jävsnämnden dela på ansvaret för den offentliga livsmedelskontrollen. Jävsnämndens ansvarsområde omfattar alla kommunala anläggningar i kommunen, medan kommunstyrelsen har ansvar för kontrollen på alla övriga anläggningar. Miljö- och byggfunktionen, placerad under servicesektionen, utför kontrollen inom båda ansvarsområdena. I kommunen finns ca 100 livsmedelsanläggningar fördelade på riskklasserna 2-5. Ca 40% av dessa är kommunala anläggningar och faller under jävsnämndens ansvarsområde. Miljö- och byggenheten har inför 2011 tillgång till 1,2 livsmedelshandläggare, 0,05 verksamhetsansvarig, 0,15 assistenter och 0,01 ekonomiassistenter. Behovet anses vara uppfyllt för de administrativa delarna, men miljö- och byggnämnden ser ett behov av ytterligare 0,3 livsmedelshandläggare. Prioritering sker utifrån risk och innebär att ca 400 av de tilldelade ca 600 kontrolltimmarna kommer att kunna utföras samt att 35-40% av anläggningarna blir utan kontroll. Kontrollen är baserad på riskklassificering av verksamheterna enligt Tranemo kommuns taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Kontrollen utförs i enlighet med de rutiner som tagits fram av miljöoch byggenheten och som godkänts av verksamhetsansvarig. Kontrollen läggs upp i projektform, där ett projekt kan omfatta ett visst antal relaterade kontrollområden, en viss typ av anläggning eller både och. Resultat av kontrollen följs upp kontinuerligt och används som underlag vid nästa års planering. Vilka kontrollmetoder som används (inspektion, revision och/eller provtagning)styrs av projektets syfte och upplägg. Projekten beskrivs i handlingsplan godkänd av verksamhetsansvarig. Andra arbetsuppgifter inom livsmedelsområdet är att handlägga ärenden avseende registrering, godkännande och riskklassificering av livsmedelsanläggningar, utreda misstanke om matförgiftningsutbrott, årligen rapportera uppgifter till Livsmedelsverket samt fatta beslut i fråga om sanktioner, avgifter och åtalsanmälan. Kontrollplan ska fortsättningsvis upprättas och uppdateras vid behov av respektive ansvarig nämnd. 5

6 2 Mål för den offentliga kontrollen Målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan inom EU är att: Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: Maten är säker Livsmedelshanteringen är redlig Livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell Livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt Den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Tranemo kommuns mål för livsmedelskontrollen: Effektiv kontroll Ändamålsenlig kontroll Rättssäker kontroll Syftet med livsmedelskontrollen är att säkerställa att konsumenterna får säker mat och inte blir vilseledda. För att uppnå detta utförs riskbaserad kontroll av livsmedelsverksamheterna i kommunen i enlighet med de regler och riktlinjer som tagits fram nationellt och av EU. Enligt dessa regler och riktlinjer ska livsmedelskontrollen vara effektiv, ändamålsenlig och rättssäker. Detta innebär t ex att vi ska jobba resurs- och tidseffektivt, men också att kontrollen ska ge effekt. Det innebär också att kontrollen ska läggas upp på ett sådant sätt att kontrollmyndigheten kan avgöra om kraven på säkra livsmedel och redlighet uppfylls av livsmedelsföretagarna i kommunen. 6

7 Slutligen innebär det att kontrollmyndigheten själv ska följa de lagar och regler som finns för livsmedelkontroll och för myndighetsutövning i stort, bl a genom att behandla alla lika, vara tydliga i våra krav och alltid ställa krav i form av beslut. Ytterligare mål kommer att sättas utifrån de nyckeltal som tas fram under Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Kontrollplanen avser det kontrollområde som t o m 31 december 2010 faller under miljö- och byggnämndens ansvarsområde. 3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006:814). 3.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 Livsmedelslagen (2006:804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket och dels av de lokala kommunala kontrollmyndigheterna. Länsstyrelserna har ansvar för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Fr o m 1 januari 2011 är Tranemo kommuns kommunstyrelse och jävsnämnd behöriga myndigheter för den offentliga livsmedelskontrollen i kommunen. 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 Livsmedelsförordningen (2006:814). I Tranemo kommun ansvarar miljö- och byggnämnden för livsmedelskontrollen t o m 31 december Därefter ansvarar jävsnämnden för den kontroll som rör kommunala verksamhetsutövare och kommunstyrelsen för den kontroll som rör övriga verksamhetsutövare. Vardera nämnd fastställer fortsättningsvis kontrollplan för det egna verksamhetsområdet. Aktuell plan återfinns i pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektive år samt under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\1 Kontrollplan. 3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Miljö- och byggfunktionen utför kontroll av alla typer av livsmedelsanläggningar inom det kontrollområde som t o m 31 december 2010 faller under miljö- och byggnämndens ansvarsområde. Det innebär att miljö- och byggfunktionen fr o m 1 januari 2011 arbetar både för kommunstyrelsens och jävsnämndens räkning. På uppdrag av respektive behörig myndighet och i enlighet med gällande lagstiftning tar Miljöoch byggfunktionens livsmedelshandläggare årligen fram handlingsplan med detaljerad planering av kontrollen för varje år, rutiner för hur kontrollen ska utföras och kompetensutvecklingsplan för att upprätthålla personalens kompetens, vilka kontrolleras av en tredje part med goda kunskaper i livsmedelslagstiftningen (rutiner för detta ska tas fram under 2011) och godkänns av 7

8 verksamhetsansvarig för livsmedelskontrollen. Dessa dokument återfinns i pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektive år samt under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\7 Handlingsplan, resultat och utvärdering, G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\5 Rutiner och G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\6 Kompetensutvecklingsplan. Den personal som arbetar med livsmedelskontrollen är: Livsmedelshandläggare 1, heltid Ev livsmedelshandläggare 2, deltid, alternativt konsult Assistent, 0,1 tjänst Ekonomiassistent, 0,01 tjänst Verksamhetsansvarig, 0,03 tjänst Ansvarsfördelningen mellan olika arbetsområden framgår av nedanstående tabell. Arbetsområde/uppgift Ansvarig/ansvariga Planerad kontroll riskklass 1-5 Samtliga livsmedelshandläggare Extra offentlig kontroll Samtliga livsmedelshandläggare Prövning av nya anläggningar Samtliga livsmedelshandläggare Registrering av nya anläggningar Administratör/registrator Beslut om avgift för registrering Samtliga livsmedelshandläggare Riskklassning och beslut om årlig avgift Samtliga livsmedelshandläggare Erfarenhetsklassning och beslut om årlig avgift Samtliga livsmedelshandläggare Beslut om avgift för extra offentlig kontroll Samtliga livsmedelshandläggare Riksprojekt Samtliga livsmedelshandläggare Länsprojekt Samtliga livsmedelshandläggare Egna projekt Se planering för respektive projekt Klagomål, frågor via telefon och mail Samtliga livsmedelshandläggare Utredning av matförgiftningar Samtliga livsmedelshandläggare Sanktionsbeslut Berörd livsmedelshandläggare Handlägga överklagningsärenden Berörd livsmedelshandläggare Förbereda och föredra nämndärenden Berörd livsmedelshandläggare Planering av kontrollverksamheten Samtliga livsmedelshandläggare Uppföljning av kontrollverksamheten Samtliga livsmedelshandläggare Rapportering och redogörelse för nämnden Samtliga livsmedelshandläggare Årlig rapportering till Livsmedelsverket Samtliga livsmedelshandläggare Kompetensutveckling (kurser, länsmöten, Samtliga livsmedelshandläggare inläsning mm) Kalibreringsmöten, interna Samtliga livsmedelshandläggare Handlägga remisser Samtliga livsmedelshandläggare Samråd externa (smittskydd, Samtliga livsmedelshandläggare alkoholhandläggare, plan- och bygg m fl) Upphandling av labtjänster Samtliga livsmedelshandläggare, 8

9 Upprätta och upprätthålla information på hemsidan Allmän administration, t ex underhålla register, uppdatera blanketter mm Övrigt verksamhetsansvarig Samtliga livsmedelshandläggare Samtliga livsmedelshandläggare Efter sunt förnuft 3.5 Livsmedelskontrollens styrdokument Livsmedelskontrollen i Tranemo kommun styrs av följande dokument: Fyrårig kontrollplan(er) som fastställs av behörig nämnd för respektive område. Delegationsordning som fastställs av behörig nämnd för respektive område Budget som fastställs av Kommunstyrelsen Taxa som fastställs av Kommunstyrelsen Rutiner som fastställs årligen av verksamhetsansvarig tjänsteman Kompetensutvecklingsplan som fastställs årligen av verksamhetsansvarig tjänsteman Handlingsplan som fastställs årligen av verksamhetsansvarig tjänsteman Samtliga styrdokument som fastställs på tjänstemannanivå ska valideras av en utomstående perosn och godkännas av verksamhetsansvarig. Behörig nämnd ska informeras om de styrdokument som fastställs på tjänstemannanivå när de upprättas och varje gång de ändras. Alla styrdokumenten återfinns i pärm Offentlig livsmedelskontroll och under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel. 4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Livsmedelskontrollen i Tranemo kommun genomför följande aktiviteter för samordning av kontrollen: Varje år deltar handläggarna i de länsmöten som Länsstyrelsen i Västra Götalands län arrangerar under totalt två heldagar och där representanter från länsstyrelsen, länets kommuner och livsmedelsverket deltar. Verksamhetsansvarig deltar årligen i miljöchefsträff för Västra Götaland. Verksamhetsansvarig och nämndens presidium deltar i regelbundna presidiemöten inom Sjuhäradsregionen. Handläggarna deltar i sjuhäradsmöten för livsmedelsinspektörer fyra gånger per år. Vid de här mötena diskuteras samsynsfrågor och knepiga ärenden och någon gång per år genomförs en samsynsinspektion. Under 2011 kommer man prova tematräffar med olika föreläsare. 9

10 Samarbete med Laholms och Falkenbergs kommuner håller på att byggas upp. Förhoppningen är att kunna dela erfarenheter och inspireras av varandras dokument mm. Ett samarbete med Svenljunga kommun kommer inledas under 2011 för validering av varandras styrdokument. Tranemo kommun är med i Entreprenörsregionen (elva kommuner i fyra län) och deltar under i projektet Regeltillämpning i praktiken. Förhoppning finns om ett fortsatt samarbete efter att projektet avslutats. Vid inspektion av mobila verksamheter registrerade i annan kommun, informeras alltid den kommun som registrerat anläggningen om resultatet av kontrollen. 4.2 Samordning inom behöriga myndigheter Samordning mellan kommunstyrelsens och jävsnämndens arbete Samordning av kontrollen mellan kommunstyrelsens och jävsnämndens arbete kommer ske genom att samma tjänstemän arbetar för båda nämnderna Samordning mellan berörda tjänstemän Inom miljö- och byggfunktionen sker samordning genom att: När mer än en handläggare arbetar med livsmedelskontrollen avsätts 1 timme i veckan till samordnings- och samsynsmöten. Frågor som berör verksamhetsansvarig lyfts till miljömöte. Ta fram och tillämpa rutiner som godkänns av verksamhetsansvarig. När mer än en handläggare arbetar med livsmedelskontrollen genomförs en gemensam inspektion varannan månad i syfte att kalibrera kontrollen. Verksamhetsansvarig hålls uppdaterad om vad som händer inom livsmedelsområdet. 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Ingen del av livsmedelskontrollen i Tranemo kommun delegeras till någon annan instans. 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Behörig nämnds befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och i livsmedelsförordningen (2006:813). Miljö- och byggenhetens handläggare har långt gående delegation inom både jävsnämndens och kommunstyrelsens verksamhetsområden. Aktuell delegationsordning finns i pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektive år samt under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\2 Delegationsordning. 10

11 Enligt 20 Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt Kontrollbehov 2011 Utifrån Tranemo kommuns taxa för offentlig kontroll av livsmedel har de olika livsmedelsverksamheterna i kommunen tilldelats sammanlagt ca 600 timmars kontroll. Av dessa faller ca 325 timmar under kommunstyrelsens och 275 under jävsnämndens ansvarsområde. Taxan är uppbyggd så att olika verksamheter delas in i olika riskklasser beroende på vilken risk de beräknas utgöra, vilket i sin tur grundas på verksamheternas storlek, art och om de serverar känsliga grupper. I taxan kan man utläsa hur många timmar varje verksamhet i de olika riskklasserna ska tilldelas. Det är den tid som kommunfullmäktige har bedömt krävs för att man ska kunna garantera konsumenterna säker mat och också den tid man tar betalt för i form av en årsavgift. Utöver den normala kontrollen tillkommer tid för godkännanden och registreringar, normal kontroll för eventuellt nya anläggningar, tid för uppföljning av bristande efterlevnad och utredning av befogade klagomål på sammanlagt ca 150 timmar. 5.3 Kontrollpersonal och utrustning 2011 Enligt genomförd behovsinventering baserad på Tranemo kommuns taxa för offentlig kontroll av livsmedel, Livsmedelsverkets förslag till riskklassificering av kontrollobjekt samt en uppskattning av tidsåtgång för oplanerat arbete uppgår behovet för livsmedelskontrollen 2011 till 1,5 livsmedelshandläggare, 0,05 verksamhetsansvariga, 0,15 assistenter och 0,01 ekonomiassistenter. Verksamheten för livsmedelskontroll beräknas sammanlagt behöva ca 1750 timmar. Av dessa är ca 750 timmar kontrolltid som debiteras, 900 timmar arbete som är en förutsättning för att man ska kunna utföra kontroll (dvs planering, uppföljning, kompetensutveckling, möten, transport till verksamheterna, fakturering, administration, m m) och som ska täckas av kontrollavgifterna och 100 timmar är arbete som ska finansieras med skattemedel (rådgivning och information, bygglovsremisser, obefogade klagomål, m m). (Se bilaga 1) Eftersom timavgiften 2011 (770 kr) kraftigt understiger timkostnaden för livsmedelskontrollen (1030 kr, enligt miljö- och byggnämndens beräkning) räcker resurserna bara till 1,2 livsmedelshandläggare under 2011, jämfört med behovet på 1,5. Baserat på 1,2 tjänster som livsmedelshandläggare och övriga tjänster enligt behovsutredning beräknas ca 480 timmar normal kontroll och sammanlagt ca 650 timmar kontroll kunna utföras, vid sidan om ca 830 timmar för arbete som utgör en nödvändig förutsättning för kontrollen samt 100 timmar för rådgivning, information, m m. Många av arbetsuppgifterna inom livsmedelskontrollen påverkas inte av hur många kontrolltimmar som genomförs eller kan på något annat sätt minskas. Till exempel behövs i princip lika mycket tid för planering, uppföljning och kvalitetsarbete oavsett hur många verksamheter eller hur många inspektörer kommunen har.därför är det till största delen den normala kontrollen som får minskas. Det innebär att all den kontrolltid som kommunen tar betalt för inte kommer att kunna levereras, utan endast ca 400 av 600 timmar. Plan för hur restrerande tid ska kunna levereras ett annat år 11

12 saknas. Prioritering görs enligt de principer som presenteras under avsnitt 6.2. Prioriteringen innebär att verksamheter i de högre riskklasserna kommer att få sin kontrolltid först, medan verksamheter i de lägre riskklasserna får besök i mån av tid. Nämnden uppskattar att ca 30-45% av kommunens livsmedelsverksamheter inte kommer få något kontrollbesök alls under Jäv styrs av regler i 11 och 12 i Förvaltningslagen (1986:223). Där framgår i vilka situationer en handläggare och beslutsfattare är jävig. Personalens bisysslor styrs genom krav som finns i Lagen om offentlig anställning (1994:260) där det stadgas att arbetstagare inte får ha bisysslor som kan rubba förtroendet för arbetstagarens opartiskhet eller kan skada myndighetens anseende. Livsmedelskontrollen har tillgång till provtagningskyl, termometrar, ATP-mätare, inkubator för tryckplattor och tvättmaskin, vilket beräknas uppfylla behovet av utrustning. 5.4 Finansiering av kontrollen Den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Tranemo kommun finansieras 2011 med avgifter till ca 70 %. Enligt förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166) ska finansieringen vara till 100% av avgifter. Övrig verksamhet inom livsmedelsområdet (såsom rådgivning, information, utredning av obefogade klagomål etc) finansieras till 100% av skattemedel, i enlighet med samma lag. Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjekten för att finansiera kontrollen. Avgiftens storlek baseras på riskklassificering av anläggning i riskklass och erfarenhetsklass enligt Tranemo kommuns taxa för offentlig kontroll av livsmedel (för aktuell version, se pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektive år samt under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\4 Taxa). Taxan är baserad på Livsmedelsverkets vägledning om riskklassificering (version ). Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordningen (EG) 882/2004. Timtaxa för livsmedelskontrollen framgår av Tranemo kommuns taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Timtaxan debiteras för normal kontroll (årsavgift) och den tid som läggs ned vid extra offentlig kontroll, men ska även täcka kostnaderna för: ledning, planering och uppföljning, kvalitetsarbete, interna möten, externa möten, samverkan, handläggares medverkan vid nämnd och beredning, projektplanering och -sammanställning, tid för kompetensutveckling och själva utbildningarna och konferenserna, rapportering till livsmedelsverket, remisser, externa revisioner, riskklassificering och beslut om årsavgifter, restid, sanktionsbeslut, administration (även inklusive ekonomi, kansli och lön), fakturering, kontorsmaterial, nämndens kostnader, företagshälsovård, poolbilar, bilersättning och traktamenten, lokaler/städ, IT, resekostnader, övernattning, telefon och provtagning samt övriga verksamhetskostnader (enligt (EG) 882/2004). 5.5 Kompetenskrav och utbildning I (EG) 882/2004 finns krav på att all personal som arbetar inom livsmedelskontrollen får lämplig utbildning, erforderlig kompetens och håller sig uppdaterade så att kontrollen kan utföras med kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. 12

13 I den årliga planeringen av livsmedelskontrollen ingår kompetensförsörjning som en central del. Detta görs genom att befintlig kompetens jämförs med behovet, framför allt inom följande områden: Anläggningstyper Aktuell lagstiftning Kontrollområden Kontrollmetoder Eventuella förbättringsåtgärder för arbetsgruppen förs in i kompetensutvecklingsplanen, som återfinns i pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektive år samt under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\6 Kompetensutvecklingsplan, och godkänns av verksamhetsansvarig. Varje anställds personliga kompetensutvecklingsplan upprättas mellan verksamhetsansvarig och den anställde. Kompetensutveckling sker löpande genom deltagande i kurser anordnade av Livsmedelsverket och andra aktörer. Kunskapsutbyte sker bl a genom deltagande i länsmöten i Länsstyrelsens regi och i livsmedelsmöten inom Sjuhärad. Studiebesök på anläggningar och självstudier av böcker inom olika områden kan också förekomma. 6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt Det finns 108 registerförda livsmedelsanläggningar i Tranemo kommun per (se bilaga2). Ingen av dessa är en sådan typ av animalieanläggning som faller under EG-förordning 853/2004. Ungefär hälften är klassade i riskklass 2 och 3, den andra halvan i riskklass 4 och 5. Ca 40 % av anläggningarna är kommunala och faller fr o m 1 januari 2011 under jävsnämndens ansvarsområde. I (EG) 882/2004 finns krav på att kontrollmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för kontroll. För aktuell information om vilka anläggningar som finns registrerade i Tranemo kommun, se excel-ark med uppföljning av innevarande års kontroll (G:\_Miljö& Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\7 Handlingsplan, resultat och utvärdering). Registret uppdateras varje gång en ny anläggning kommer till miljö- och byggenhetens kännedom och dessutom i samband med årlig verksamhetsplanering. Övriga uppgifter om verksamheterna återfinns i LEX. Godkännandeprövning sker enligt godkänd rutin. Rutin finns också för procedurer rörande registrering, riskklassificering och avgiftsbeslut. Alla aktuella rutiner återfinns i pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektiver år samt under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\5 Rutiner) 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Grundläggande riskklassificering av anläggningar sker genom att Livsmedelsverkets modell för riskklassificering tillämpas. Genom denna tilldelas olika typer av anläggningar olika mycket 13

14 kontrolltid beroende på risk. Det ger i sig en prioritering av den sammanlagda kontrolltiden över de olika objekten. I händelse av resursbrist utförs i först hand kontroll av de anläggningar som medför störst risk och sedan i fallande ordning. Kontrollintervall och vilka kontrollmetoder som används bestäms från år till år och återfinns i handlingsplanen för respektive år ( Se pärm Offentlig kontroll för respektive år samt G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\7 Handlingsplan, resultat och utvärdering). Val av kontrollintervall och kontrollmetoder liksom kontrollområden styrs av miljö- och byggenhetens tidigare erfarenheter av verksamheterna. De kontrollområden som erfarits vara problemområden prioriteras liksom de som inte kontrollerats på länge. Samtliga kontrollområden på Livsmedelsverkets rapporteringsmall bör ha kontrollerats inom 3-5 år beroende på verksamhetens riskklass. Vilka kontrollområden som ska kontrolleras avgör vilken kontrollmetod som är mest lämplig, men även verksamhetens storlek och art kan inverka. Vilka kontrollområden som kontrolleras påverkar längden ett besök beräknas ta och påverkar därför även antalet besök en anläggning kan få på ett år. Kontrollen läggs upp i projektform, där ett projekt kan omfatta ett visst antal relaterade kontrollområden, en viss typ av anläggning eller både och. För en detaljerad beskrivning av planerade kontrollinsatser och projekt samt checklistor, se handlingsplanen. 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Rutiner för Tranemo kommuns offentliga livsmedelskontroll togs fram under 2009 och godkändes av verksamhetsansvarig Rutinerna revideras årligen och aktuell version återfinns i pärmen Offentlig lvismedelskontroll för respektive år och under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\5 Rutiner. Checklistor tas fram för respektive projekt och återfinns i pärmen Offentlig livsmedelskontroll för respektive år och under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\7 Handlingsplan, resultat och utvärdering. Rutin för validering av styrdokument och verifiering av att verksamheten utförts i enlighet med styrdokumenten ska tas fram under Provtagning och analys Tranemo kommun saknar för tillfället ( ) avtal med laboratorium. Upphandling pågår tillsammans med Borås Stad. Till dess att ett avtal upprättats kontrolleras ackreditering vid varje tillfälle ett laboratorium anlitas. Provtagning och hantering av prover sker i enlighet med rutin, se pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektive år och under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\5 Rutiner. 6.5 Rapportering av kontrollresultat Resultat från all kontroll dokumenteras och företagaren får alltid ta del av kontrollresultatet, i enlighet med (EG) 882/2004. Alla resultat dokumenteras och bevaras i excel-ark med uppföljning av innevarande års kontroll (G:\_Miljö& Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\7 Handlingsplan, 14

15 resultat och utvärdering). Där görs även sammanställning av resultat. Sammanställningen förs sedan in i pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektive år. Kommunen är skyldig att rapportera resultatet av livsmedelskontrollen till Livsmedelsverket årligen. Detta kan inte genomföras i Tranemo då man saknar ärendehanteringssystem som kan generera en rapport på det sätt som Livsmedelsverket begär. 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, Efter varje kontrolltillfälle upprättas en kontrollrapport, och vid behov ett beslut, utifrån kravet i artikel 9 i (EG) 882/2004. Kontrollrapporten/beslutet är i de flesta fall en allmän och offentlig handling. Till varje nämndssammanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som enheten fattat. Visare upprättar enheten en gång om året en sammanställning över kontrollen och erfarenheter från denna. Rapporten blir offentlig i och med att den redovisas för nämnden. 7 Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad De juridiska befogenheterna för att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl a i artikel 54 (EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Ytterligare åtgärder som kontrollmyndigheten kan vidta anges i Livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som kontrollmyndigheten har möjlighet att vidta är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningars godkännande. Möjlighet finns att kombinera med vite. Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med delegationsordning (för aktuell delegationsordning, se pärm Offentlig livsmedelskotnroll för innevarande år samt G:\_Miljö & 15

16 Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\2 Delegationsordning). För att kontroll ska kunna utföras effektivt har myndigheten långtgående delegation. Rutiner finns för att vidta sanktioner (för aktuella rutiner, se pärm Offentlig livsmedelskontroll för innevarande år samt under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\5 Rutiner). Dessa utgår från Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner. I myndighetens administrativa system finns mallar för beslut. Det finns också beslutsblanketter som kontrollpersonalen tar med ut på plats, för att omedelbara åtgärder ska kunna vidtas när så krävs. Utifrån nämnda rutin för hantering av sanktioner framgår bl a att om företagaren inte på frivillig basis åtgärdar bristerna, inte åtgärdar dem inom acceptabel tid eller om det inte är klargjort att företagaren verkligen kommer att åtgärda bristerna så ska myndigheten vidta åtgärder och fatta beslut om sanktion. Denna ska väljas utifrån bristens betydelse/allvarlighetsgrad. 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Resultat från varje besök noteras per kontrollområde i excel-ark för respektive år (pärm Offentlig livsmedelskontroll för respektive år och G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\7 Handlingsplan, resultat och utvärdering). Resultaten sammanställs grafiskt och i procenttal för att presenteras för ledning, nämnd och allmänhet. Utifrån föregående års resultat planeras nästa års kontroll, vilket är en förutsättning för att kontrollen ska vara riskbaserad och ändamålsenlig (i enlighet med (EG) 882/2004). 8.2 Revisioner Enligt (EG) 882/2004 ska de behöriga myndigheterna utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i förordningen. Länsstyrelsen utför extern revision av kommunens livsmedelkontroll regelbundet, senast under De avvikelser som framkom vid revisionen har till största delen åtgärdats under Intern revision av rutiner sker årligen. Diskussioner finns om att inleda samarbete med annan kommun för att revidera varandras kontrollplaner, rutiner, verksamhetsplanering mm. 8.3 Utvärdering System för att följa upp effektivitet, rättsäkerhet och ändamålsenlighet ska tas fram under 2011 (validering av styrdokumnet och verifiering av att verksamheten följer styrdokumenten). Nya nyckeltal fram tas under Varje kontrollprojekt utvärderas efter avslut och sammanställs i en rapport som återfinns i pärmen Offentlig livsmedelskontroll för respektive år samt under G:\_Miljö & Bygg\Miljö (samh_miljo)\livsmedel\7 Handlingsplan, resultat och utvärdering. Både upplägg och resultat 16

17 utvärderas, för att dels användas som underlag till att avgöra om projektet bör följas upp eller upprepas ett annat år och dels för att då ge lite guidning i hur en sådan uppföljning bör läggas upp. 9 Beredskap Vid en kris gäller tre grundprinciper: Ansvarsprincipen - Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Likhetsprincipen - Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga och regionala insatser. Tranemo Kommuns beredskapsplan återfinns hos kommunens säkerhetssamordnare. Tillgång till laboratorietjänster beskrivs under avsnitt 6.4 i kontrollplanen. 9.1 RASFF Rapid Alert System for Food and Feed RASFF är EU:s system för snabb varning om livsmedel som utgör eller kan utgöra en risk för människors hälsa. Alla behöriga myndigheter i livsmedelskontrollen har skyldighet att göra och följa upp notifieringar. 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats 17

18 11 Bilaga Behovsutredning och prioritering antal à timmar behov timmar prio debiteras normal kontroll befintliga anläggningar 600,0 480,0 nya anläggnignar 50,0 50,0 registrering 10,0 1,0 10,0 10,0 godkännanden 1,0 16,0 16,0 16,0 uppföljning av bristande efterlevnad 50,0 50,0 befogade klagomål/matförgiftningar 2,0 20,0 40,0 40,0 766,0 646,0 debiteras ej men ska täckas av årsavgift ledning, styrning, uppföljning 25,0 25,0 planering och uppföljning taxa, budget, behovsutredning, kontrollplan, handlingsplan 60,0 60,0 kvalitetsarbete rutiner 20,0 20,0 blanketter 10,0 10,0 mallar 10,0 10,0 interna möten miljömöten, APT mm 1,5 100,0 150,0 120,0 externa möten, samverkan sjuhärad 1,5 20,0 30,0 24,0 länet 1,5 20,0 30,0 24,0 E-reg 60,0 60,0 övrig samverkan 1,5 20,0 30,0 24,0 nämnd och beredning dragning av ärenden, information 20,0 20,0 projekt, planering o sammanställning PIK-projekt 20,0 20,0 övriga externa projekt 20,0 20,0 kompetensutveckling utbildningar, konferenser 1,5 60,0 90,0 72,0 intern kompetensutveckling och studiebesök 1,5 40,0 60,0 48,0 rapportering till livsmedelsverket 10,0 10,0 remisser SLV 2,0 15,0 30,0 30,0 externa revisioner (SLV, länstyrelsen) 10,0 10,0 riskklassificering och beslut om årsavgifter 50,0 0,5 25,0 25,0 restid 255,3 0,5 127,7 85,1 sanktionsbeslut 10,0 3,0 30,0 30,0 administration allmän (registerhållning, arkivvård etc) 20,0 20,0 fakturering 20,0 20,0 907,7 787,1 anslagsfinansierat remisser bygglov, serveringstillstånd etc 5,0 2,0 10,0 10,0 obefogade klagomål/matförgiftnignar 2,0 10,0 20,0 20,0 allmän rådgivning och information allmänt 40,0 40,0 hemsida, informaionsmaterial 20,0 20,0 överklagningsärenden 5,0 2,0 10,0 10,0 100,0 100,0 summa 1773,7 1533,1 18

19 12 Bilaga Registerförda livsmedelsverksamheter i Tranemo kommun Anläggning Riskklass Kontrolltimmar Anläggning Riskklass Kontrolltimmar Ambjörnarpsskolan 2 12 Västergårdens förskola 3 6 Campino 3 12 Åsalyckan 3 6 Dalstorpsskolan 2 12 Café Stenen 4 4 Glimringe 2 12 Café Tranäng 4 4 Gudarpsgården 2 12 Dalstorp 4 4 Hjälmå 2 12 Fiskbilen 4 4 Hotellet 3 12 Församlingshemmet 3 4 Limmaredsskolan 2 12 Glimringe grp 4 4 Länghemsskolan 2 12 Grimsås 4 4 Midway 3 12 Ishallen, Nittorp 5 4 Pangea 3 12 Limamreds B&B ny 4 4 Parkhagen 2 12 Ljungsarp 4 4 Resurscentrum 2 12 Ljungsnäs 3 4 Sjötoftaskolan 2 12 Länghem 4 4 Solbacken 2 12 Nittorp 4 4 Solhagen 2 12 Personalcafeterian 4 4 Tranan 3 12 Personalcafeterian 4 4 Tranängsskolan 2 12 Solrosen 4 4 ICA Kvantum 3 10 Tunnbrödsstugan 5 4 B&S Gatukök 3 8 Tåstarp 4 4 Byakrogen 3 8 Willys 4 4 Fiket 3 8 Violen 4 4 Fyrklövern 3 8 Auktionshallen 5 2 Hofsnäs 3 8 Fyndlagret 5 2 ICA Everta 3 8 Grimsås Livs 5 2 ICA Mathyttan 3 8 Hjälmå 5 2 ICA Nära Länghem 3 8 Hofsnäs dricksvatten 5 2 Lejma lantbruk 3 8 Hulared 5 2 Morätten 3 8 Jim Prylar 5 2 Nexans 3 8 Lars Götharsson 5 2 Restaurang 1740 (Ardagh) 3 8 Ljungsarps SMU 5 2 Sjötofta fritid 3 8 Mandel John 5 2 Skogsduvan 3 8 Mandel Sandra 5 2 Torpa 3 8 Mandel Ulla 5 2 Tropic 3 8 Nydéns 5 2 Tussilago 3 8 Prästgården i Länghem :ans grill 3 6 sim- och idrottshallen 5 2 Bikupans förskola 3 6 Sjötofta 5 2 Björkhagen 3 6 Sten Strömquist 5 2 Grimsåsskolan 3 6 Säteriet 5 2 Ljungsarpsskolan 3 6 Thola 5 2 Länghems pizzeria 3 6 Tindra 5 2 Lövkulla 3 6 Ölsremma 5 2 Medborgarhusets kök 3 6 Ambjörnar UV 5 1 Regnbågen 3 6 Apoteket 5 1 Rönnhagen 3 6 Massagerummet (Hunnabo 21) 5 1 Solveig 4 6 Månstad UV 5 1 Sörgården 3 6 Tunnbrödsstugan (markn) 5 1 Tranemogrillen 3 6 Ölsremma UV 5 1 Wärdshuset