Kontrollplan Kontrollområde: LIVSMEDEL. Operativ kontrollmyndighet: Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun. 1 Sammanfattning...

Transkript

1 Kontrollplan 2015 Kontrollområde: LIVSMEDEL Operativ kontrollmyndighet: Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun 1 Sammanfattning Mål för den offentliga kontrollen Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Samordning Befogenheter och resurser för kontrollen Organisation och utförande av kontrollen Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad Uppföljning och utvärdering av kontrollen Beredskap Flerårig nationell kontrollplan Planerad kontroll Bilageförteckning... 15

2 2 1 Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun är behörig kontrollmyndighet för kontroll utifrån livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar, för vilka kommuner är kontrollansvariga enligt 23 och 25 livsmedelsförordningen, och som är lokaliserade inom kommunens gränser. Ansvaret innefattar kontroll av dricksvatten, livsmedelshygien, redlighet, och spårbarhet. Livsmedelslagstiftningen inom nämndens ansvarsområde innefattar ca 200 olika EG-förordningar, lagar, förordningar och föreskrifter. Kontroll utförs vanligen med kontrollmetoderna revision och inspektion samt i viss utsträckning med provtagning och analys. Betydande arbetsuppgifter inom kontrollen är att genomföra revision, inspektion och provtagning, genomföra prövning vid godkännande av livsmedelsanläggningar, handlägga ärenden såsom registrering och riskklassificering, utreda misstanke om matförgiftning, årligen rapportera uppgifter till livsmedelsverket samt fatta beslut i fråga om sanktioner, avgifter och åtalsanmälan. Myndighetsnämnden ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid cirka 250 livsmedelsanläggningar. Dessa är framförallt dricksvattenverk, centralkök, butiker, restauranger, gatukök, pizzerior, bagerier m.m. Kontrollen utförs av 2 inspektörer (totalt cirka 1,5 årsarbetskrafter). Planerad kontroll och kontroll som utförs som följd av att anläggningar uppvisar brister (extra offentlig kontroll) är avgiftsfinansierad. Kontrollplanen är baserad på riskklassificering av anläggningarna. Varje år fastställs en plan för operativ kontroll som miljöenheten och dess inspektörer ska utföra. I denna bestäms bl.a. vilka anläggningar som ska kontrolleras det aktuella året, hur de ska kontrolleras (metod och frekvens) samt vad som ska kontrolleras. Planen syftar till att kontrollen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Denna plan fungerar också som arbetsfördelning/instruktion till inspektörerna. Kontroll sker utifrån nämndens riktlinjer och rutiner samt utifrån vägledningar från Livsmedelsverket. Kontrollplanen för 2015 innebär att i huvudsak följande kommer att genomföras: Kontroll av enskilda dricksvattenanläggningar Revision av 5 kontrollobjekt Planerad kontroll

3 3 2 Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen, vilka finns i Sveriges nationella kontrollplan, för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: Den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd ska ge konsumenterna säkra livsmedel som de kan lita på. Konsumenterna ska kunna känna trygghet i att livsmedlen är producerade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen ska vara både tillräckliga och enkla att förstå. Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollen ska ge företagen likvärdig, rättsäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta stärker förtroendet för företagens produkter. Optimal samverkan mellan kontrollmyndigheterna. Kontrollplanen säkerställer att hela produktionskedjan kontrolleras genom att samarbetet mellan de myndigheter och kontrollområden som ingår i kontrollkedjan utvecklas, att man lär av varandra och utnyttjar gemensamma erfarenheter. Samarbetet möjliggör effektivare kontroller. Det gynnar både konsumenterna och de producenter som kontrolleras. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa och växtskydd. Målsättningen är att den offentliga kontrollen genomförs så att: Konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade Intressenterna (företagen) får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn Samverkan mellan myndigheterna betyder att det finns en samsyn på väsentliga aspekter i kontrollen, men att kontrollmyndigheterna tar ansvar inom sina respektive ansvarsområden 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: Maten är säker Livsmedelshanteringen är redlig Livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och kompetent Livsmedelsföretagaren är kompetent och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt Den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun har följande mål för livsmedelskontrollen: Kontrollen ska utföras enligt den plan som nämnden fastställer inför varje verksamhetsår Planen ska utformas så att alla anläggningar erhåller en regelbunden kontroll baserad på riskoch erfarenhet Minst 50 procent av kontrolltillfällena ska ske genom oanmäld inspektion

4 4 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 i livsmedelsförordningen (2006 :814). 3.2 Behörig myndighet för kontrollen I 11 Livsmedelslagen (2006 :804) anges att livsmedelskontrollen i Sverige utförs dels av Livsmedelsverket och dels av kommunala kontrollmyndigheterna. Länsstyrelsen ansvarar för livsmedelskontrollen inom primärproduktionen. I Ljusdals kommun ansvarar Myndighetsnämnden för livsmedelskontrollen. 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 Livsmedelsförordningen (2006 :814). 3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Miljöenheten ansvarar för kontroll av alla typer av livsmedelsanläggningar inom Myndighetsnämndens ansvarsområde. Hur beslut och arbetsuppgifter delegeras beskrivs i delegationsordningen (bilaga 1). Arbetsområde/uppgift Planerad kontroll Extra offentlig kontroll Registering av nya anläggningar Riskklassning och avgiftsbeslut Beslut om avgift för extra offentlig kontroll Riksprojekt Länsprojekt Klagomål, frågor m.m. via telefon och mail Utredning av matförgiftningar Förbereda och föredra nämndsärenden Planering av kontrollverksamheten Uppföljning av kontrollverksamheten Rapportering och redogörelse för nämnden Årlig rapportering livsmedelsverket Kompetensutveckling (kurser, länsmöten, inläsning m.m.) Kalibreringsmöten, interna Handlägga remisser Samråd externa (smittskydd, alkoholhandläggare, plan- och bygg) Upphandlig av labtjänster Upprätta och upprätthålla information på webben Ansvarig/ansvariga Chefen, Chefen, Chefen, Chefen, Chefen, Inköp Gävleborg

5 5 Allmän administration, t.ex. underhålla register och akter, uppdatera blanketter, mallar m.m. Övrigt Chefen, Artikel 4.1 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall utse de behöriga myndigheter som ansvarar för de mål och den offentliga kontroll som anges i denna förordning 4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Livsmedelskontrollen i Ljusdals kommun genomför följande aktiviteter för samordning med övriga kommuner i länet, länsstyrelsen och Livsmedelsverket. I länet finns ett forum för samverkan på länsträffar som hålls 1-2 gånger per år Kommunerna i länet och Länsstyrelsen deltar på träffarna och i vissa fall även representanter från Livsmedelsverket I livsmedelsprojekt inom länet deltar som regel inspektörer från Ljusdals miljöenhet 4.2 Samordning inom behöriga myndigheter Inom myndighetsnämnden sker samordning genom att: Livsmedelsinspektörerna avsätter tid 1 gång per månad för livsmedelsträff internt. Dessa genomförs för samordning och samsyn av livsmedelskontrollen Utöver dessa träffar förs samtal för kalibrering av samsynen och fler interna möten anordnas vid behov 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till någon utomstående part. Artikel 4.3 förordning (EG) nr 882/2004 När en medlemsstat ger en annan myndighet eller andra myndigheter än den centrala behöriga myndigheten behörighet att utföra offentlig kontroll, i synnerhet myndigheter på regional eller lokal nivå, skall en effektiv och ändamålsenlig samordning mellan alla berörda behöriga myndigheter säkerställas, inbegripet, i förekommande fall, på miljö- och hälsoskyddsområdet. Artikel 4.5 förordning (EG) nr 882/2004 När det inom en behörig myndighet finns mer än en enhet med behörighet att utföra offentlig kontroll, skall en effektiv och ändamålsenlig samordning och ett effektivt och ändamålsenligt samarbete mellan dessa olika enheter säkerställas. Artikel 5 förordning (EG) nr 882/ Den behöriga myndigheten får delegera särskilda uppgifter i den offentliga kontrollen till ett eller flera kontrollorgan 5.2 Den behöriga myndigheten får delegera vissa uppgifter till ett särskilt kontrollorgan, endast om: a) det finns en exakt beskrivning av de uppgifter som kontrollorganet får utföra och av de villkor under vilka uppgifterna får utföras, b) det kan visas att kontrollorganet i) har den sakkunskap, utrustning och uppbyggnad som krävs för att utföra de uppgifter som har delegerats, ii) har tillräckligt stort antal av för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, och

6 iii) är opartiskt och fritt från intressekonflikter när det gäller utövandet av de uppgifter som har delegerats. c) kontrollorganet verkar och är ackrediterat i enlighet med europeisk standard EN Allmänna kriterier på verksamhet av olika typer av organ som utför kontroll och/eller en annan standard, om den är mer tillämplig för de delegerade uppgifterna, d) laboratorierna verkar i enlighet med standarderna i artikel 12.2, e) kontrollorganet meddelar resultaten av de kontroller som har utförts till den behöriga myndigheten, regelbundet och närhelst den behöriga myndigheten begär det; om resultaten av kontrollerna indikerar eller visar att det är sannolikt att bestämmelserna inte efterlevs, skall kontrollorganet omedelbart underrätta den behöriga myndigheten om detta, f) det finns en effektiv och ändamålsenlig samordning mellan den delegerande behöriga myndigheten och kontrollorganet. 5.3 De behöriga myndigheter som delegerar särskilda uppgifter till kontrollorgan skall vid behov genomföra revisioner eller inspektioner av kontrollorganen. Om det vid revisionen eller inspektionen framgår att sådana organ inte utför de uppgifter som har delegerats till dem på korrekt sätt, får den delegerande behöriga myndigheten återkalla delegeringen. Den skall återkalla delegeringen utan dröjsmål, om kontrollorganet inte snabbt vidtar lämpliga korrigerande åtgärder. 6 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Myndighetsnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och Livsmedelsförordningen (2006 :813). Enligt 20 i Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt Kontrollpersonal och utrustning För livsmedelskontrollen finns följande personal till förfogande för 2015 (årsarbetskrafter). Livsmedelsinspektörer: 1,5 Verksamhetsstöd (chef och adm. stöd): 0,2 I dagsläget innebär det att cirka 2669 timmar finns tillgängliga för den planerade och oplanerade kontrollen, övriga uppgifter inom livsmedelskontrollen samt tillsyn utanför kontrollen. Vid längre frånvaro (t.ex. föräldraledighet, tjänstledighet, långvarig sjukdom) anställs vikarier. Extern kontrollpersonal har inte förordnats. Enligt genomförd behovsinventering beräknas behovet för livsmedelskontroll till 1376 timmar, vilket motsvarar ca 1 heltids tjänst. Beräkningen omfattar inte informationsgivning, utbildning eller andra adminsitrativa uppgifter som upprättande av objektsregister, kontrollplan eller tillsynsplanering. Det totala behovet bedöms vara ca 2,5 tjänster inom livsmedelskontrollen. På miljöenheten finns begränsade utrymmen för förvaring av omhändertagna livsmedel, tillgång till skyddskläder, 2 st spårbart kalibrerade termometrar och värmeskåp. I dag finns en frys och kyl tillgänglig á 200 l. I händelse av beslagtagande (saluförbud) av större partier livsmedel har förseglingstejp införskaffats. 5.3 Finansiering av kontrollen Myndighetsnämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras med avgifter, enligt förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (2006:1166).

7 7 Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjektet för att finansiera kontrollen. Avgifternas storlek baseras på riskklassificering av anläggningen i riskklass och erfarenhetsklass enligt Livsmedelsverkets vägledning «Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkningar av kontrollavgifter». Avgifter för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004. Rutin finns för tillämpningar som avviker från livsmedelstaxan. Timtaxa för livsmedelskontroll framgår av «Taxa för Ljusdals Kommuns offentliga kontroll av livsmedel», (bilaga 2). Kontrollen avgiftsfinansieras upp till cirka 95 procent, nämndens totala kostnad för livsmedelstillsyn inkl rådgivning avgiftsfinansieras till 80 procent. 5.4 Kompetenskrav och utbildning I den årliga planeringen av nämndens verksamhet ingår kompetensförsörjning som en central del. Detta genom att befintlig kompetens jämförs med behovet, framförallt inom följande parametrar : Anläggningstyper Aktuell lagstiftning Arbetsuppgifter Kontrollområden samt Kontrollmetoder Eventuella behov av kompetenshöjning diskuteras vid medarbetarsamtal och utbildningar anordnas då behov finns. Kompetensutveckling sker löpande genom att miljöenhetens personal deltar i kurser anordnade av Livsmedelsverket och andra aktörer. Kunskapsutbyte sker bland annat genom deltagande i länsträffar inom Gävleborgs län i Länsstyrelsens regi. Dessutom har miljöenheten kontinuerligt interna möten för att få samsyn och diskutera hur olika ärenden ska hanteras. Kvalitetssäkring och samsyn erhålls även genom att annan inspektör än den som fattat beslutet ibland läser igenom beslutet, revisions- eller inspektionsrapporten. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2204 De behöriga myndigheterna ska se till : b) att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen, c) att de har, eller har tillgång till, lämplig laboratoriekapacitet för provning och tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, så att offentliga kontroller och därmed förbundna uppgifter kan utföras ändamålsenligt och effektivt, d) att de har lämpliga och väl underhållna utrymmen och utrustning, så att personalen kan utföra den offentliga kontrollen ändamålsenligt och effektivt, g) att foder- och livsmedelsföretagarna är skyldiga att undergå de inspektioner som genomförs i enlighet med denna förordning och att bistå den behöriga myndighetens personal när den genomför sina uppgifter. Artikel 4.4 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. Artikel 6 förordning (EG) nr 882/2004 Den behöriga myndigheten skall se till att samtliga personal som utför offentlig kontroll: a) får utbildning som är lämplig för deras kompetensområde och som gör att de med erforderlig kompetens kan utföra sina uppgifter och utföra offentlig kontroll på ett enhetligt sätt. Denna utbildning skall allt efter omständigheterna omfatta de områden som anges i bilaga II kapitel I, b) håller sig uppdaterade på sina respektive kompetensområden och vid behov får regelbunden vidareutbildning, och c) kan samarbeta över kompetensområden. Artikel 8.2 förordning (EG) nr 882/2004

8 Medlemsstaterna skall se till att det finns rättsliga förfaranden för att säkerställa att personalen vid de behöriga myndigheterna har tillträde till foder- och livsmedelsföretagarnas lokaler och tillgång till deras dokumentation, så att de kan utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Artikel 26 och artikel 27 förordning (EG) nr 882/ Medlemsstaterna skall se till att tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för att tillhandahålla nödvändig personal och andra resurser för offentlig kontroll genom den finansieringsform som anses lämplig, exempelvis allmän beskattning, avgifter eller pålagor Medlemsstaterna får ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll. Bilaga II i förordning (EG) nr 882/2004, Se förordningen Jäv Såväl förvaltningslagen som kommunallagen reglerar frågan om jäv vid myndighetsutövning. Enligt kommunallagens 6 kap, 25 p3 är en förtroendevald eller en anställd hos kommunen jävig om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till. I 11 Förvaltningslagen fastslås bland annat att den som ska handlägga ett ärende är jävig om det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Personal som sköter den operativa tillsynen kan därför inte nyttjas för utredningar och uppdrag som åligger Ljusdals Kommun såsom ansvarig huvudman eller verksamhetsutövare inom myndighetsnämndens tillsynsområde även om denne har önskvärd kompetens för uppdraget. Myndighetsnämnden får inte och bedriver inte heller någon egen verksamhet som faller in under nämndens tillsynsansvar. Det bör även undvikas att personal handlägger ärenden som rör verksamheter som denne är aktivt deltagande i, vid sidan om sin anställning. 6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering av kontrollobjekt Myndighetsnämnden i Ljusdals kommun ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid cirka 250 livsmedelsanläggningar. Dessa är framförallt dricksvattenverk, centralkök, grossistverksamheter, större butiker med charkdisk, bagerier, mjölkprodukttillverkare samt restauranger, storhushåll, gatukök och butiker. Anläggningarna finns i miljöenhetens register i verksamhetsstödet Castor och ett separat register för planering av kontroll. I EG-förordning 882/2004 om offentlig kontroll finns krav på att kontrollmyndigheterna ska upprätthålla aktuella register över anläggningar som är föremål för offentlig kontroll. Miljöenheten i Ljusdal uppdaterar sitt register kontinuerligt efter utförd kontroll, efter att ha mottagit anmälningar för registering eller erhållit information från företagare på annat sätt. Därutöver uppdateras registret en gång om året, i samband med verksamhetsplanering och debitering av årliga tillsynsavgifter. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Riskklassificering av livsmedelsanläggningar sker genom att Livsmedelsverkets modell (från 2011) för riskklassificering tillämpas. Genom detta tilldelas olika typer av anläggningar olika mycket kontrolltid beroende på tre moduler (risk-, informations- och erfarenhetsmoduler). Dess uppgifter anges i verksamhetsstödet Castor. I objektsregisret/kontrollplanen anges kontrollintervall för alla

9 9 anläggningarna. Totalt ansvarar Myndighetsnämnden för 250 anläggningar med en total kontrolltid på 864 timmar. Projekt För 2015 genomförs kontrollprojekt enligt beskrivningen i avsnitt Rutiner för utförande av kontroll Det finns rutiner för handläggning av anmälan om registrering, utredning av matförgiftningar samt kontrollmetoderna revision, inspektion, provtagning. Rutiner behöver tas fram för handläggning av sanktioner, extra offentlig kontroll och avgiftsbeslut. Rutinerna som behöver tas fram bör utgå från Livsmedelsverkets vägledningar. För den planerade kontrollen tar inspektörerna fram checklistor, innehållande de kontrollområden/kontrollpunkter som är standard och dels de områden/punkter som valts som fokusområde och/eller valts utifrån tidigare erfarenhet. Dessa checklistor används vid utförande av kontroll. För inspektioner som utförs med anledning av interna projekt tar den huvudansvarige inspektören för projektet fram informationsmaterial, checklista, utformar en projektbeskrivning för projektet och skriver slutrapport. 6.4 Provtagning och analys Provtagning planeras i samband med framtagande av årliga projekt. Myndighetsnämnden anlitar främst Alcontrols laboratorium i Umeå för analyser av prover uttagna i offentlig kontroll. Laboratoriet är ackrediterat för bl.a. livsmedelsanalyser och dricksvattensanalyser. Att de är ackrediterade kontrolleras vid upphandling av Inköp Gävleborg. Om nämnden låter utföra annan analys än de som upphandlats försäkrar sig nämnden att laboratoriet har ackreditering för aktuell analys. Kontrollmetoden provtagning används i främst tre syften: Verifiering av företagens rutiner i egenkontrollen och företagens egen provtagning. Riktad kontroll (projekt). Utredning av matförgiftningar. 6.5 Rapportering av kontrollresultat Resultat från all kontroll dokumenteras (i rapport eller i beslut) och företagaren får alltid ta del av kontrollresultatet. Alla resultat dokumenteras och bevaras i myndighetens administrativa system. En sammanställning av resultaten görs genom rapportfunktion i ärendesystemet Castor. En gång om året rapporteras kontrollresultatet till Livsmedelsverket. Vilka uppgifter som ska rapporteras in och hur denna inrapportering ska göras framgår av anvisningarna för årlig rapportering till Livsmedelsverket. 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas

10 vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt 3.2 i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, Myndighetsnämnden upprättar efter varje kontrolltillfälle en kontrollrapport, och vid behov ett beslut, utifrån kravet i artikel 9 i förordning (EG) 882/2004. Kontrollen/beslutet är i de allra flesta fall en allmän och offentlig handling. Delegationsbeslut som miljöenheten fattat finns i pärmar att läsa vid varje nämndssammanträde. Föredragningslistan för nämnden är offentlig och redovisas genom att publiceras på kommunens hemsida. Nämnden erhåller en rapport var fjärde månad där miljöenheten redovisar sin uppföljning av kontrollverksamheten. Vidare ges en gång om året en sammanställning över kontrollen och erfarenheter från denna. Register över kontrollobjekten finns i Castor samt i ett Excel-blad. Artikel 3.1 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall se till att riskbaserad offentlig kontroll genomförs regelbundet och så ofta som är lämpligt för att uppnå målen i denna förordning med hänsyn till följande: a) Klarlagda risker i samband med djur, foder eller livsmedel, foder eller livsmedelsföretag, användningen av foder, livsmedel eller processer, material, substanser, aktiviteter eller verksamheter som kan påverka foder- eller livsmedelssäkerheten, djurhälsa eller djurskydd. b) Foder- eller livsmedelsföretagarens tidigare resultat i fråga om efterlevnad av foder- eller livsmedels-lagstiftningen eller av bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. c) Tillförlitligheten hos eventuella egna kontroller som redan blivit genomförda. d) Information som kan tyda på bristande efterlevnad. 10 Artikel 7 förordning (EG) nr 882/ Den behöriga myndigheten skall säkerställa en hög grad av insyn när den bedriver sin verksamhet. För detta ändamål skall relevant information som innehas av myndigheten göras tillgänglig för allmänheten snarast möjligt. Allmänheten skall i regel ha tillgång till: a) information om den behöriga myndighetens kontrollverksamhet och dess effektivitet, b) information i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 178/ Den behöriga myndigheten skall på lämpligt sätt säkerställa att dess personal inte lämnar ut information som den fått del av i samband med utövandet av arbetet med offentliga kontroller och som är av den arten att den i vederbörligen motiverade fall omfattas av sekretess. Sekretesskyddet får inte hindra spridning via behöriga myndigheter av den information som avses i punkt 1 b. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1) skall inte påverkas. 3. Den information som omfattas av sekretesskydd inbegriper följande: Sekretess i samband med förundersökning eller pågående rättegång. Personuppgifter. De dokument som omfattas av ett undantag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (2). Den information som skyddas av nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller tystnadsplikt, sekretess vid överläggningar, internationella förbindelser och nationellt försvar Artikel 8.1 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall utföra offentliga kontroller i enlighet med dokumenterade förfaranden. Dessa förfaranden skall inbegripa information och instruktioner till den personal som genomför offentlig kontroll på bl.a. de områden som avses i bilaga II kapitel II.

11 Artikel 9 förordning (EG) nr 882/ Den behöriga myndigheten skall upprätta rapporter om den offentliga kontrollen som den har utfört Rapporterna skall innehålla en beskrivning av syftet med den offentliga kontrollen, den kontrollmetod som tillämpats, resultaten av den offentliga kontrollen och i förekommande fall de åtgärder som skall vidtas av den berörda företagaren Åtminstone vid bristande efterlevnad skall den behöriga myndigheten lämna en kopia av den rapport som avses i punkt 2 till den berörda företagaren. 11 Artikel 10 förordning 882/ Uppgifter i samband med offentlig kontroll skall i allmänhet utföras med användning av lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker såsom kartläggning, övervakning, verifiering, revision, inspektion, provtagning och analys Offentlig kontroll av foder och livsmedel skall bl.a. inbegripa följande verksamhet: a-i) se förordningen Artikel 11 förordning 882/ De provtagnings och analysmetoder som används i den offentliga kontrollen ska överensstämma med relevanta gemenskapsföreskrifter eller a) om sådana inte finns, med internationellt erkända bestämmelser eller protokoll, t ex sådana om har godkänts av Europeiska Certifieringskommittén (CEN) eller sådan om vilka överenskommits i nationell lagstiftning. Eller b) i avsaknad av ovanstående, med andra metoder som lämpar sig för det avsedda ändamålet eller som tagits fram i enlighet med vetenskapliga protokoll. Punkt se förordningen. 7 Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad Myndighetsnämndens juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl.a. i artikel 54 i förordning (EG) 882/2004). Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Ytterligare åtgärder som nämnden kan vidta anges i i livsmedelslagen. Exempel på andra åtgärder är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden av livsmedel, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och /eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningars godkännande. Möjlighet finns att kombinera beslut med vite. Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med delegationsordning. För att kontroll ska kunna utföras effektivt har myndigheten långtgående delegation. Delegeringen är reglerad till antingen handläggare eller miljöchef. Rutiner för att vidta sanktioner finns i dagsläget inte. Rutiner för ändamålet kommer att tas fram och utgå från Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner. I myndighetens administrativa system finns mallar för beslut. Ett projekt för framtiden kan vara att ta fram beslutsblanketter som kontrollpersonalen kan ta med ut på plats, för att omedelbara åtgärder ska kunna vidtas när så krävs. Om företagaren inte på frivillig basis åtgärdar bristerna, inte åtgärdar dem inom acceptabel tid eller om det inte är klargjort att företagaren verkligen kommer att åtgärda bristerna ska nämnden vidta åtgärder och fatta beslut om sanktion. Denna ska väljas utifrån bristens betydelse/allvarlighetsgrad. Kontrollpersonalen bör erhålla kontinuerligt träning och fortbildning i förvaltningsrätt och liknande som är av stor betydelse för att beslut ska kunna fattas effektivt och rättssäkert. Myndighetsnämnden har tillgång till juridisk kompetens genom bland annat Infosoc rättsdatabas som har köpts in. I

12 12 rättsdatabasen kan man ställa frågor till deras jurister. Utöver Infosoc har Myndighetsnämnden tillgång till den juristhjälp som ingår i Inköp Gävleborgs upphandlingar. Artikel 54 förordning (EG) nr 882/2004 Åtgärder vid bristande efterlevnad Om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, skall den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som skall vidtas skall den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad Åtgärderna skall i tillämpliga fall omfatta följande: a) Föreskriva sanering eller andra åtgärder som anses vara nödvändiga för att se till att foder- eller livsmedel är säkra eller att foder- eller livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd följs. b) Begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och import eller export av foder, livsmedel eller djur. c) Övervaka och, vid behov, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras. d) Ge tillstånd till att foder eller livsmedel används för andra ändamål än dem som de ursprungligen var avsedda för. e) Tillfälligt avbryta driften av eller stänga hela eller delar av det berörda företaget under en lämplig tidsperiod. f) Tillfälligt eller permanent återkalla anläggningens godkännande. g) Åtgärderna som avses i artikel 19 för sändningar från tredjeländer. h) Andra åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara motiverade Den behöriga myndigheten skall till den berörda företagaren eller dennes företrädare överlämna: a) skriftlig underrättelse om sitt beslut om vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med punkt 1 och om skälen till beslutet, och b) information om rätten att överklaga sådana beslut och om de förfaringssätt och tidsfrister som gäller för detta I tillämpliga fall skall den behöriga myndigheten även underrätta den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om sitt beslut Samtliga utgifter som uppkommer enligt denna artikel skall bäras av den ansvarige foder- eller livsmedelsföretagaren. Artikel 55 förordning (EG) nr 882/ Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen liksom andra gemenskapsbestämmelser om djurskydd och djurhälsa och skall vidta alla erforderliga åtgärder för att se till att dessa tillämpas. De sanktioner som föreskrivs skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande Medlemsstaterna skall utan dröjsmål delge kommissionen de bestämmelser som är tillämpliga vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen och eventuella ändringar av dessa.

13 13 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Vid varje nämndsammanträde redovisas statistik över genomförd kontroll för innevarande kalenderår. 8.2 Revisioner Externa revisioner av livsmedelskontrollen utförs av länsstyrelsen vart fjärde år och den senaste revisionen gjordes år Utvärdering Administrativ uppföljning av kontrollen enligt plan sker genom att jämföra antalet planerade kontroller mot antalet genomförda kontroller. Avvikelser ska motiveras. Nyckeltalet som erhålls är ett mått i procent av effektiviteten. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall se till: a) att den offentliga kontrollen av levande djur, foder och livsmedel i alla led av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och av användningen av foder är effektiv och ändamålsenlig Artikel 4.6 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och skall med beaktande av resultaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i denna förordning. Dessa revisioner skall bli föremål för oberoende granskning och genomföras på ett sätt som tillåter insyn. 9 Beredskap Miljöenheten samarbetar inom förvaltningen med Räddningstjänsten när det gäller skydd av dricksvatten (dricksvattentäkter) i samband med kemikalieolyckor och liknande. En lista med nödnummer finns upprättad för extern kontakt med andra myndigheter och expertis, exempelvis restvärdesledare för Gävleborg. Rutin finns att följa vid matförgiftningsutbrott. Bilagor till denna rutin är fråge-/intervjuformulär samt nödvändiga kontaktuppgifter till andra myndigheter och expertis, exempelvis smittskyddsenheten i Gävle och smittskyddsinstitutet. Rutin finns även för RASFF som är ett varningssystem inom EU i händelse av hälsoskadliga livsmedel och foder. Myndighetsnämnden har avtal med Alcontrol i Umeå för leverans av bl.a. livsmedels- och vattenprover normalt mellan måndag till torsdag. Proverna ska lämnas på bussgods i Ljusdal innan kl Om det uppstår en krissituation (exempelvis ett större mat- eller dricksvattenburet sjukdomsutbrott) kommer behovet av av informationsinsatser till allmänheten att vara stort. Därför har ett gemensamt krisnummer för hälsingekommunerna inrättats som är knutet till kommunernas krisinformationscentraler. I respektive kommun bemannas dessa när en krissituation uppstår. Funktionen är upplagd så att samverkan mellan kommunerna lätt kan etableras för att bl.a. ge ökad tillgänglighet samt uppnå stor uthållighet. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004

14 14 De behöriga myndigheterna skall se till: f) att de har beredskapsplaner och är beredda att genomföra sådana planer i nödsituationer, Artikel 13 förordning (EG) nr 882/2004 Beredskapsplaner för foder och livsmedel 1. För tillämpningen av den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002 skall medlemsstaterna upprätta beredskapsplaner för åtgärder som omedelbart skall vidtas om foder eller livsmedel visar sig utgöra en allvarlig risk för människor eller djur, antingen direkt eller via miljön. 2. I beredskapsplanerna skall det anges: a) vilka administrativa myndigheter som skall medverka, b) deras befogenheter och ansvarsområden, och c) kanaler och förfaranden för informationsutbyte mellan de berörda parterna. 3. Medlemsstaterna skall alltefter behov se över dessa beredskapsplaner, särskilt i samband med organisationsändringar inom den behöriga myndigheten och/eller som en följd av praktiska erfarenheter, bl.a. från simuleringsövningar. 4. Vid behov kan genomförandeåtgärder antas i enlighet med förfarandet i artikel Sådana åtgärder skall fastställa harmoniserade bestämmelser avseende beredskapsplaner i den omfattning som är nödvändig för att säkerställa att beredskapsplanerna är förenliga med den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002. Av åtgärderna skall det vidare framgå hur berörda parter skall medverka i utarbetandet och verkställandet av beredskapsplanerna 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats 11 Planerad kontroll Under 2015 planeras kontroll för ca 93 objekt inom livsmedel. Under året kan nya objekt tillkomma. Kontrollen styrs utifrån kontrollintervall baserat på den årliga kotrollavgiften, se tabellen nedan. Timmar (avgift) Intervall 7-20 Varje år 1-2 besök 4-6 Vart annat år 3 Vart tredje år 2 Vart fjärde år 1 eller timavgift Vart femte år 11.1 Livsmedelsobjekt: 93 st Bagerier: 9 st Butiker: 9 st Café, gatukök: 15 st Mottagningskök: 10 st Centralkök, pizzeria. Restaurangkök: 41 st Mobilanläggning, musteri, kvarn: 9 st

15 15 Bilageförteckning 1. Delegeringsordning för Myndighetsnämnden 2. Taxa för Ljusdals Kommuns offentliga kontroll av livsmedel 3. Behovsutredning