Kontrollplan för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 2017 Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 Kontrollplan för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 2017 Samhällsbyggnadsnämnden Datum Antagen av samhällsbyggnadsnämnden , SBN 208 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Mål för den offentliga kontrollen Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Strängnäs kommuns mål för livsmedelskontrollen Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Samordning Samordning mellan myndigheter Samordning inom myndigheten Befogenheter för kontrollen Samhällsbyggnadsnämnden Internkontroll Resurser för kontrollen Kontrollpersonal och utrustning Tillgängliga resurser Finansiering av kontrollen Kompetenskrav och utbildning Genomförande av kontrollen Rutiner för utförande av kontroll Provtagning och analys Kontrollobjekt Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning Revisioner Utvärdering Rapportering av kontrollresultat Behovsutredning Beredskap Prioritering... 14

3 1. Inledning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. I Strängnäs kommun är Samhällsbyggnadsnämnden kontrollmyndighet och ansvarar för offentlig kontroll enligt livsmedelslagstiftningen. Det är miljöenheten inom samhällsbyggnadskontoret som utför livsmedelskontrollen på uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden. 2. Mål för den offentliga kontrollen Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: - Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. - Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. - De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. - Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige och även i Strängnäs är att: - Livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell. - Livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt. - Den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig.

4 2.2 Strängnäs kommuns mål för livsmedelskontrollen Här presenteras de nämndmål som har bäring på nämndens arbete med livsmedelsfrågor: Nämnden ska verka för goda förutsättningar för verksamheter, service, handel och infrastruktur Nämnden ska verka för att lämna service, tjänster och information med hög kvalitet och god tillgänglighet Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre lärmiljö Nämnden ska tillsammans med andra aktörer verka för en bättre boendemiljö och matkvalitet för boende inom vård och omsorg Verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt Nämndmålen är i sin tur specificerade i verksamhetsmål och i aktiviteter som finns beskrivna i enhetens arbetsplan. Mål angående kontrollfrekvens I samband med att en ny riskklassning genomfördes av samtliga livsmedelsanläggningar i Strängnäs kommun i början av 2012 gjordes en översyn av livsmedelskontrollens kontrollfrekvenser. De nya, tätare kontrollfrekvenserna bygger på en förskjutning i kontrollen till allt fler korta kontrollbesök med fokus på något/några enstaka kontrollområden. Både inspektioner och revisioner genomförs i större utsträckning med fokus på något eller några kontrollområden. Angivna kontrollfrekvenser i tabellen nedan, är de minimum antal kontrollbesök som miljöenheten planerar in varje år för respektive kontrolltid. Kontrolltid i timmar Kontrollfrekvens per år 20 5 besök per år 16 4 besök per år 10 3 besök per år besök per år besök per år 3,5-4 1 besök per år 3 1 besök 3 år av 4 1,5-2,5 1 besök vartannat år 1 1 besök vart tredje år 0,75 1 besök vart fjärde år

5 3. Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Ansvaret för livsmedelskontrollen i Sverige fördelas mellan livsmedelsverket, länsstyrelserna, kommunerna och övriga statliga myndigheter. En utförlig beskrivning av kontrollorganisationen finns i Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan Enligt 11 livsmedelslagen skall kommunens uppgift i den offentliga livsmedelskontrollen fullgöras av den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. I Strängnäs kommun är det Samhällsbyggnadsnämnden som, i enlighet med av kommunfullmäktige beslutat reglemente , 236, är den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom livsmedelsområdet. Miljöenheten inom samhällsbyggnadskontoret genomför arbetet. Fördelningen av arbetet är fastställt i delegationsordning för Samhällsbyggnadsnämnden, Samordning 4.1 Samordning mellan myndigheter Länsstyrelsen sammankallar ett par gånger per år till så kallade länsmöten dit inspektörer från de sörmländska kommunernas livsmedelskontroll och representant från livsmedelsverket är inbjudna. Vid dessa möten tas aktuella frågeställningar och nyheter upp och länsgemensamma projekt planeras och följs upp. Länsträffarna och miljösamverkan Sörmland skapar värdefulla nätverk för kontakter i det dagliga arbetet. Livsmedelsverket genomför så kallade riksprojekt där alla landets kommuner ges möjlighet att delta. Livsmedelsverket samordnar projektet och erbjuder utbildning i samband med projektets genomförande. De gemensamma projekt som genomförs både i länet och i hela landet är ett viktigt verktyg för att likrikta tillsynen mellan kommunerna. 4.2 Samordning inom myndigheten Miljöenhetens personal har gemensamt möte varje vecka. Däremellan sker avstämningar mellan enhetens miljöinspektörer. I särskilt komplicerade ärenden och annars när det är befogat, genomförs gemensam inspektion och/eller bedömning av 2 eller flera inspektörer. Gemensamma inspektioner ska också göras med jämna mellanrum i syfte att likrikta kontrollen.

6 5. Befogenheter för kontrollen I livsmedelslagen beskrivs vilka befogenheter kontrollmyndigheten har för att säkerställa att lagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen efterlevs. Av delegationsordning för Samhällsbyggnadsnämnden (fastställd ) framgår fördelningen av arbetet mellan nämnd och förvaltning. 6. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Samhällsbyggnadsnämnden fullgör också kommunens uppgifter inom miljö-, hälsoskydds- och naturvårdsområdet, livsmedelsområdet, samt smittskyddsområdet. Nämnden har 11 ledamöter och 11 ersättare. 6.1 Internkontroll I artikel 4.2b och 4.4, fo 882/2004 regleras frågor om intressekonflikt och opartiskhet hos kontrollpersonal och myndighet. Inför varje ny mandatperiod och när ny ledamot inträder i nämnden ges ledamöterna information om jäv/opartiskhet/intressekonflikt. Den ledamot som är involverad i livsmedelsverksamhet i kommunen ska lämna uppgift om detta till miljöchefen. Regler om jäv och opartiskhet finns också bland annat i 6 kap kommunallagen och förvaltningslagen. Vid varje ny mandatperiod erbjuds alla politiker utbildning i kommunal- och förvaltningsrätt vilken omfattar regelverket kring jäv. Strängnäs kommun har tagit fram riktlinjer för mutor, korruption och jäv. Riktlinjerna omfattar alla anställda och förtroendevalda, oberoende av befattning och anställningsform samt inhyrd personal. Riktlinjerna tydliggör: Riskerna med att över huvud taget ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Hur personalen kan resonera och agera när vi stöter på frågor om mutor eller jäv. Hur lagarna och myndighetens regler ska tillämpas i olika mut- och jävssituationer som skulle kunna uppkomma på arbetsplatsen. Vid uppkommen situation byter ärendet/tillsynsobjektet handläggare.

7 7. Resurser för kontrollen 7.1 Kontrollpersonal och utrustning Miljöenheten har tolv tills vidare tjänster, av dessa tolv är tio inspektörer som arbetar med tillsyn. Av dessa tio är det två som arbetar med livsmedelskontroll. Ytterligare en miljöinspektör arbetar med tillsyn av dricksvatten. Dricksvattentillsynen samordnas med livsmedelstillsynen om tillsynsobjektet har både en livsmedelsanläggning och en dricksvattenanläggning. Till ledning och stöd finns miljöchef och administratör. Ordinarie miljöchef är tjänstledig from 1 oktober 2016 till och med 31 mars Under denna tid är två samordnare utsedda, en för avlopp- och miljöskyddsgruppen samt en för livsmedel- och hälsoskyddsgruppen. Samordnarna sköter i första hand verksamhetsfrågor under ordinarie miljöchefs frånvaro. Samhällsbyggnadschefen är under denna tid tillförordnad miljöchef. I förvaltningen finns därutöver stöd i form av nämndadministration, kommunjurister, ekonomer med flera. För att kunna genomföra kontrollen har myndigheten tillgång till utrustning i form av skyddskläder, termometrar, provtagningsutrustning samt kylutrymmen för förvaring av prov och omhändertagna livsmedel. Tvättning av skyddskläder sker internt inom förvaltningen så snart behov påkallas. Kalibrering av termometrar sker enligt rutin. Förutom de kontrolluppgifter som presenteras i denna kontrollplan utövar miljöenheten även tillsyn över miljöbalken, tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt Strålskyddslagen. 7.2 Tillgängliga resurser Varje heltidsarbetare beräknas utföra planerad och oplanerad tillsyn samt ge råd och information motsvarande ca 1000 timmar per år. Övrig arbetstid åtgår för intern och extern samverkan, utbildning och övrig kompetensutveckling, planering, kvalitetsarbete och administration. Det innebär att nuvarande personalstyrka på miljöenheten kan genomföra ca timmars tillsyn, kontroll, information och rådgivning. 7.3 Finansiering av kontrollen Enligt 3 förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel skall kontrollmyndighetens kostnader för den offentliga kontrollen (undantaget kostnader för extra offentlig kontroll) täckas av en årlig avgift.

8 Med offentlig kontroll avses varje form av kontroll som genomförs av myndigheten i syfte att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen (artikel 2 fo 882/2004). Avgiftens storlek baseras på verksamhetens kontrollbehov och av kommunfullmäktige fastställd timtaxa. Kontrollbehovet har bedömts med stöd av Livsmedelsverkets vägledning riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid, version För kontroll enligt livsmedelslagstiftningen togs en ny timtaxa fram under I underlaget för beräkning av kostnad per debiterbar timme ingår personalkostnader och personalomkostnader, kostnad för IT, bilar, resor, telefon, porto, lokaler, analyser, utbildningar, administration, chefsöverläggningar och nämndkostnader. Timtaxan för 2017 är 1100 kr för planerad kontroll. För extra offentlig kontroll och registrering är timtaxan i dagsläget 900 kronor då analyskostnader och resor inte ingår i taxan för dessa ärenden. Nämnden har möjlighet att inför varje år indexjustera timavgiftens storlek vilket kommer att göras inför Miljöenhetens verksamhet inom livsmedelsområdet finansieras år 2016 till ca 85% av avgifter. 7.4 Kompetenskrav och utbildning Samtliga miljöinspektörer hos miljöenheten har akademisk utbildning anpassad för arbetet. Det är också ett krav vid all nyrekrytering. Miljöenheten har en kompetensutvecklingsplan där såväl enhetens som de individuella kompetensbehoven kartlagts. Kompetensutvecklingsplanen ska uppdateras årligen. Hos nuvarande personal inom livsmedelskontrollen finns en bred kompetenspool. Utbildningar inom miljövetenskap, högskole- eller universitetsutbildning på avancerad nivå inom nutrition, samt vidareutbildning inom livsmedelskontroll, miljö- och hälsoskydd samt livsmedelssäkerhet. Personal har flera års erfarenhet av myndighetstillsyn men även av arbete inom livsmedelsverksamhet. Planering av kontrollpersonalens utbildning sker också löpande under varje år eftersom tillgången på utbildningar ofta inte är känt vid den tidpunkt kontrollplaneringen för nästkommande år sker. Kontrollpersonal utför vid behov även studiebesök för att kompetensutveckla inom olika områden. 8. Genomförande av kontrollen Inför varje år arbetas en detaljerad kontrollplan fram. Kontrollplanen omfattar samtliga livsmedelsverksamheter; hur mycket planerad kontrolltid som

9 respektive anläggning har under året och vilken/vilka kontrollmetoder som ska användas. Vilken kontrollmetod som planeras in och när den kommer att användas på varje enskild anläggning, väljs utifrån anläggningens fastställda kontrolltid och vilka erfarenheter/kunskaper som finns från tidigare kontroller. Viss planerad kontroll genomförs som så kallad kvällstillsyn i samarbete med socialtjänsten, räddningstjänsten och polisen. Samtliga verksamheter är riskoch erfarenhetsklassade i enlighet med livsmedelsverkets modell Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid. De kontrollmetoder som används är: Revision: systematisk undersökning av hela eller delar av verksamheten för att undersöka om företagets planerade åtgärder överensstämmer med det praktiska genomförandet och att det faktiska resultatet är i överensstämmelse med lagstiftningen. Denna typ av kontroll föranmäls alltid. Inspektion: innebär en mindre kontroll än en revision. Endast delar av verksamheten kontrolleras. Denna typ av kontroll föranmäls normalt inte. Projektinriktad kontroll: innebär att en bestämd fråga kontrolleras samtidigt vid ett flertal anläggningar. Provtagning för analys: innebär att insamling av prov från vissa utvalda livsmedel utförs. Detta görs för att genom analys kontrollera att företagen uppfyller livsmedelslagstiftningens krav på säkra livsmedel. Syftet med provtagningen ska alltid vara klarlagt innan utförandet. 8.1 Rutiner för utförande av kontroll Miljöenheten har en väl utvecklad manual som tar upp de vanligaste rutinerna inom verksamheten. Manualen uppdateras löpande. Det finns t ex rutiner för: - Rutin för temperaturmätning i samband med offentlig kontroll av livsmedel - Rutin för åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen Vid utredning om misstänkt matförgiftning används Matförgiftningsmanualen framtagen i samarbete mellan länsstyrelsen och kommunerna i Södermanland. Som stöd för kontrollen används även livsmedelsverkets vägledningar och kontrollhandböcker. Som tekniskt stöd i arbetet används ärendehanteringssystemet Ecos.

10 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenhet i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligen diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon begär ut en handling. En prövning ska ske omgående, och handlingar lämnas ut skyndsamt. Det innebär i vanliga fall samma dag eller senast dagen därpå. 8.2 Provtagning och analys Strängnäs kommun har fram till upphandlat laboratorietjänster från Eurofins Environment Sweden AB. Upphandlingen omfattar såväl vatten- som livsmedelsanalyser. Vid upphandlingen har använts livsmedelsverkets vägledning Upphandling av analystjänster för offentlig kontroll av livsmedel och för föreskriven regelbunden kontroll av dricksvatten. Laboratoriet tillhandahåller provtagningsmaterial inklusive kylklampar och väskor. Urval av prover görs utifrån syftet med provtagningen. I avvaktan på vidare transport till laboratoriet lagras proverna i kylskåp på miljöenheten. Vid provtagning skickas proven som expressgods till laboratoriet. Ny upphandling av laboratorietjänster pågår i skrivande stund. Det är därför oklart vilken den nya leverantören av laboratorietjänster blir från och med 1 januari Kontrollobjekt I myndighetens register fanns det 255 verksamma livsmedelsanläggningar samt 13 verksamma dricksvattenanläggningar i slutet av år Registret utgörs av en databas i myndighetens ärendehanteringssystem, ECOS, ur vilket underlaget för varje års planering av kontroll och fakturering tas fram. Registret underhålls löpande så snart en förändring sker på kontrollobjektet, samt ses över årligen i januari i samband med årsdebiteringen.

11 Livsmedelsverksamheterna år 2017 är fördelade i risk- och erfarenhetsklass enligt följande: Riskklass Antal objekt Erfarenhetsklass A B C Observera att det inte är enbart en verksamhets risk- och erfarenhetsklass som styr kontrolltiden. I och med den nya riskklassningen har ett kontrolltidstillägg införts för verksamheter som märker eller via menyer presenterar livsmedel. Tillägget för märkning varierar från 1 timme till 8 timmar beroende på vilken verksamhet anläggningen har. Därutöver har nämnden även möjligheten att minska eller öka kontrolltiden för anläggningar där riskklassningsmodellen som använts inte har gett en rättvisande bild av kontrollbehov, dvs. anläggningar som tilldelats för mycket eller för lite tid än vad de faktiskt behöver för att nämnden ska kunna utföra kontrollen. Exempelvis kan det röra sig om mycket små anläggningar. I Strängnäs har 100 verksamheter fått antingen ett kontrolltidstillägg för märkning eller på något annat sätt fått kontrolltiden justerad. 10. Sanktioner och åtgärder vid bristande efterlevnad Enligt miljöenhetens fastställda rutiner används livsmedelsverkets Vägledning om sanktioner i livsmedelslagstiftningen vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. I artikel 54, förordning (EG) 882/2004 framgår vilka åtgärder en myndighet kan vidta i samband med bristande efterlevnad av lagstiftningen. Därutöver ges myndigheten i Livsmedelslagen befogenhet att därutöver meddela de förelägganden och förbud, med eller utan vite, som behövs för att lagstiftningen ska följas. Därutöver framgår av 13 livsmedelslagen myndighetens skyldighet att beivra överträdelser av lagstiftningen. Ett sätt att beivra brott är att anmäla överträdelser till åklagare. Ett exempel på överträdelse som åtalsanmäls är när

12 tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet påbörjas utan att först invänta godkännande eller registrering. Sanktionsåtgärder vidtas vid allvarliga överträdelser och vid brister som trots uppmaning inte åtgärdas. Genom nära samarbete och regelbundna möten i handläggargruppen säkerställs att alla miljöinspektörer gör likvärdiga bedömningar. 11.Uppföljning och utvärdering av kontrollen 11.1 Uppföljning Målen och nyckeltalen för miljöenhetens verksamhet 2017 finns beskrivna dels i Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och dels i miljöenhetens arbetsplan. Målen och nyckeltalen följs upp vid delårs- och bokslut och redovisas till nämnden. Nyckeltalen ger en bild av inflödet och karaktären av ärenden Revisioner Externa revisioner av livsmedelskontrollen genomförs av Livsmedelsverket och länsstyrelsen. Den senaste revisionen genomfördes under år 2014 av Livsmedelsverket och av Länsstyrelsen under år Därutöver låter kommunrevisorerna regelbundet utföra revisioner av nämndens verksamhet. Dessa revisioner har olika fokus från gång till annan Utvärdering För att få kunskap om och utvärdera hur vår myndighetsutövning uppfattas av företagen i kommunen deltar Miljöenheten i SKL:s årliga servicemätning NKI. NKI står för nöjd kund index och är en mätning som syftar till att betygsätta servicen inom fem myndighetsområden och sex servicefaktorer. De fem myndighetsområdena är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö samt serveringstillstånd. Resultaten i mätningen graderas på en skala från 1 till 100. Ju högre mätresultat man får i mätningen desto nöjdare är företagen med myndighetsutövningen. Mätresultaten presenteras kvartalsvis under året. Arbetet med livsmedelskontrollen utgör en stor del av kommunens NKI-resultat. Samhällsbyggnadsnämndens mål för 2017 är att det sammanslagna NKIresultatet för bygg, miljö och alkoholtillstånd inte ska vara lägre än 75. Resultatet följs upp och utvärderas kvartalsvis under året Rapportering av kontrollresultat Resultatet av livsmedelskontrollen rapporteras till verksamhetsutövaren genom att en kontrollrapport skickas ut. Kontrollrapporten utformas utifrån en checklista som finns i ärendehanteringssystemet, Ecos. Årlig sammanställning över kontrollresultaten skickas senast 31 januari efterföljande år till

13 livsmedelsverket som vidarerapporterar till kommissionen. Resultaten sammanställs enkelt i ärendehanteringssystemet Ecos. 12. Behovsutredning Miljöenheten bedriver regelbundet återkommande kontroll på kontrollobjekten. Frekvensen avgörs av den riskklassning som gjorts av varje verksamhet. Inför varje år genomförs en behovsutredning, se tabell nedan. För år 2017 bedöms att de tillgängliga resurser som finns för livsmedelskontrollen täcker det behov som finns. Verksamhets Tillsyns Tillsynsbehov per område objekt år, antal timmar Finansiering Livsmedelstillsyn riskklass Årlig avgift riskklass Årlig avgift riskklass Årlig avgift riskklass Årlig avgift riskklass Årlig avgift riskklass Årlig avgift riskklass Årlig avgift Oplanerad kontroll Avgift/anslag dricksvatten anl Årlig avgift Oplanerad kontroll dricksvatten anl Anslag/avgift Information och rådgivning Anslag Restid Årlig avgift Totalt I händelse av att det faktiska behovet blir större än beräknat, exempelvis genom ökad ärendeinströmning, kan arbetsuppgifterna inom enheten omfördelas för att bättre täcka in det utökade behovet. Om en sådan omprioritering inte kan göras i tillräcklig utsträckning för att täcka behovet, har nämnden möjligheten att flytta över intäkter från den planerade livsmedelskontrollen som inte hunnit utföras

14 till kommande år. Nämnden har därigenom bättre förutsättningar att rekrytera kompetenta miljöinspektörer till livsmedelskontrollen. 13.Beredskap I Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan förtecknas de olika beredskapsplanerna som finns på nationell nivå. Miljöenheten har inte någon egen beredskapsplan utan en gemensam som inkluderar hela Samhällsbyggnadskontoret finns framtagen och började gälla Beredskapsplanen grundas på risk- och sårbarhetsanalyser. Någon beredskapstjänstgöring finns inte hos miljöenhetens handläggare. Vid utredning om misstänkt matförgiftning används Matförgiftningsmanualen framtagen i samarbete mellan länsstyrelsen och kommunerna i Södermanland. 14. Prioritering Under år 2017 prioriteras i första hand den återkommande tillsynen på de verksamheter som har årlig avgift samt aktiviteter inom följande områden: Kontroll av julbordsservering Kontroll av pizzerior med inriktning på allergener MSSÖ länsprojekt om kött. Kontroll av butiker som maler köttfärs med inriktning på redlighet. Utifrån behovsutredning som antogs av Samhällsbyggnadsnämnden våren 2016 bedöms både kontrollen över de kontrollobjekt som betalar årlig avgift och de projekt som planeras, kunna genomföras med de resurser som finns anställda inför 2017.