Kommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedelskontrollen 2011

Transkript

1 Rapport Kommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedels 2011 av Cecilia Svärd och Linda Eskilsson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Inrapporteringen av 2010 års kontroll vid livsmedelsanläggningar... 3 Framtida rapportering av vid livsmedelsanläggningar... 3 Finansiering offentlig kontroll... 4 Personella resurser... 4 kontrollmyndigheter... 4 Årsarbetskrafter... 4 Inspektörs... 5 personer i Tabeller och bilagor... 6

3 Sammanfattning Den årliga rapporteringen från kommuner och Livsmedelsverket görs för att få en samlad bild av hur livsmedels i Sverige fungerar. Livsmedelsverket tar dessutom fram en rapport med en analys av i hela livsmedelskedjan till kommissionen i syfte att medverka till en EU-gemensam bild av hur fungerar på EU-nivå. Under flera år har Livsmedelsverket arbetat för en elektronisk och mer detaljerad inrapportering av kontrollresultat och information om livsmedelsanläggningar. Syftet har varit att få en tillförlitlig och komplett bild av för att möjliggöra analyser av utvecklingen över tiden och jämförelser mellan olika delar av landet. Rapporteringen ska även i framtiden användas för statistiska analyser av orsaker till kontrollresultatet. Vid inrapporteringen av 2010 års kontroll visade det sig att den tidsplan som lagts upp för övergången till den nya rapporteringen varit för optimistisk. Varken kontrollmyndigheternas inrapporterande system eller Livsmedelsverkets mottagande system var tillräckligt utvecklade för att klara den nya rapporteringen. På grund av detta blev det underlag som rapporterades in inte tillräckligt tillförlitligt för att man ska kunna dra några slutsatser om på livsmedelsanläggningarna i Sverige. I denna rapport har Livsmedelsverket därför valt att endast använda sig av de frågor som samtliga myndigheter har svarat på. Det är uppgifter om myndigheterna och de handlar bland annat om bemanning, resursbehov, avgifter och timtaxor. Trots ökning råder det fortfarande stor brist på inspektörer I rapporteringen framgår att 94 saknas inom livsmedels- och dricksvatten. Motsvarande siffra 2009 var 107. Om man även räknar med den administrativa personalen kring, saknas 105. Få myndigheter uppger att de tar ut avgift för extra offentlig kontroll Endast 144 av 260 myndigheter (55 procent) har angivit att de tagit ut någon avgift för extra offentlig kontroll. Det kan innebära att resterande 116 myndigheter antingen inte har utfört någon uppföljande kontroll eller har utfört uppföljande kontroller som är finansierade med skattemedel eller med tid som skulle ha använts till planerad kontroll. Livsmedelsverkets rapportserie nr 30/2011 2

4 Bakgrund Inrapporteringen av 2010 års kontroll vid livsmedelsanläggningar Under flera år har Livsmedelsverket arbetat för en utveckling av inrapportering och analys av livsmedelsanläggningar och livsmedelskontroll. Förändringen har inneburit att varje kommunal kontrollmyndighet och Livsmedelsverkets kontrollavdelning ska rapportera in samtliga livsmedelsanläggningar, kontroller och kontrollresultat en gång varje år till Livsmedelsverket i elektroniskt format. Syftet är att få en tillförlitlig och komplett bild av och att möjliggöra analyser av utvecklingen över tid och jämförelser mellan olika delar av landet. Inrapporteringen möjliggör också på sikt statistiska analyser av orsaker till variationer i kontrollresultat. Förändringen har ställt stora krav på utvecklingen av kommunernas inrapporterande IT-system och också på Livsmedelsverkets nya ITsystem som ska ta emot inrapporterade data. Vid inrapporteringen av 2010 års kontroll visade det sig att tidplanen för att åstadkomma förändringen varit för optimistisk. Varken kontrollmyndigheternas inrapporterande system eller Livsmedelsverkets mottagande nya IT-system var tillräckligt utvecklade för att klara det nya arbetssättet. Resultatet blev därför en bristfällig inrapportering, där endast cirka 63 procent av kontrollmyndigheterna lyckades rapportera in sina anläggningar. Ännu färre rapporterade in kontrollresultat. Det är dessutom osäkert om de som rapporterat in anläggningar och kontrollresultat har lyckats rapportera en korrekt siffra. På grund av denna bristfälliga rapportering, så har Livsmedelsverket inte ett tillräckligt tillförlitligt underlag för att dra några slutsatser om på livsmedelsanläggningarna i Sverige. De enda uppgifter som var kompletta vid inrapportering var de så kallade myndighetsuppgifterna, som beskriver till exempel bemanning, resursbehov, avgifter och timtaxa vid myndigheten. Därför har vi valt att endast redovisa resultatet från några av dessa uppgifter i denna mycket korta rapport. Framtida rapportering av vid livsmedelsanläggningar Under året har Livsmedelsverket arbetat med kommunikation med inrapporterande myndigheter och dess systemleverantörer för att underlätta inrapporteringen av 2011 års resultat, som sker i januari Vi har också förbättrat det IT-system på Livsmedelsverket som tar emot inrapporterade uppgifter. Det är vår förhoppning att vi år 2012 återigen ska kunna ge en komplett bild av vid livsmedelsanläggningarna i Sverige som står under kommunal kontroll respektive kontroll från Livsmedelsverket. Tidigare år har resultaten från länsstyrelsernas kontroller av livsmedel i primärproduktion redovisats i samma rapport. Från och med i år väljer Livsmedelsverket att publicera resultat från primärproduktionen i en separat rapport, som kommer efter årsskiftet. Livsmedelsverkets rapportserie nr 30/2011 3

5 Finansiering Då den planerade offentliga ska vara helt avgiftsfinansierad, kan timtaxan variera beroende på vilka kostnader för som respektive myndighet har. Under 2010 kostade en timmes kontroll enligt livsmedelslagstiftningen mellan 408 kronor och 1050 kronor. Medelvärdet för timtaxan är 729 kronor. offentlig kontroll Den årliga kontrollavgift som livsmedelsföretagarna betalar ska gå till myndighetens planerade kontroll. När det vid den planerade finns avvikelser som behöver följas upp eller om klagomål som är befogade kommer in till myndigheten, så ska den finansieras med avgifter för extra offentlig kontroll. Endast 144 av 260 myndigheter (55 procent) har angivit att de tagit ut någon avgift för extra offentlig kontroll. Det kan innebära att resterande 116 myndigheter antingen inte utfört någon uppföljande kontroll eller har utfört uppföljande kontroller som är finansierade med tid som skulle ha använts till planerad kontroll eller med skattefinansiering Personella resurser kontrollmyndigheter et kommuner är 290 stycken. Flera kommuner har använt sig av möjligheten att gå samman och ha en gemensam myndighet. Resultatet av dessa sammanslagningar blev att det 2010 fanns 259 lokala kontrollmyndigheter inom livsmedelsområdet Utöver de 259 lokala kontrollmyndigheterna finns Livsmedelsverkets kontrollavdelning, vilket innebär att det finns260 kontrollmyndigheter 1 Det är 9 kontrollmyndigheter färre än et kommuner som går ihop och bildar gemensamma kontrollmyndigheter fortsätter alltså att öka. Årsarbetskrafter et fortsätter att öka. Totalt arbetade 739 inom livsmedels. Det är en ökning med 46. I den siffran räknas det in inspektörer och inom både livsmedels och dricksvatten. 1 Länsstyrelsernas kontroll av primärproduktionen räknas inte in i den här siffran. Livsmedelsverkets rapportserie nr 30/2011 4

6 Inspektörs Även antalet inspektörs fortsätter att öka. et var under 2010 uppe i 636. Året innan var antalet 601, vilket innebär att ökningen under 2010 var 36. personer i Här anges det totala antalet inspektörer som arbetat under året. et inspektörer är ungefär dubbelt mot antalet. Anledningen kan vara att inspektörerna arbetar deltid med livsmedelskontroll. Det kan även visa att det är personalomsättning. I rapporteringen framgår inte anledningen till att antalet personer i är så mycket högre än antalet. et personer som arbetat inom under 2010 var stycken, en liten ökning från föregående år. Under 2009 var antalet personer som arbetat i stycken. Alla myndigheter utom en har i år angett vilket resursbehov av personal man har inom. I rapporteringen framgår att det saknas 94 inom livsmedels- och dricksvatten. 2 Motsvarande siffra 2009 var 107, så årets siffra är en minskning av det skattade behovet med endast 13, trots att antalet inspektörs ökade med 36 stycken under et för 2009 var troligtvis högre, då 18 myndigheter inte gjort någon resursbehovsutredning. Det är dock inte alla myndigheter som saknar kontrollpersonal. Tjugofyra myndigheter anger att de har mera personella resurser än de behöver. Det är fler än 2009, då antalet myndigheter med för mycket personal var 10 stycken. Sextioåtta myndigheter anger att de har det antal kontrollpersonal som resursbehovsanalysen anger. Det är samma antal som för Hela 168 myndigheter angav dock att de har behov av ytterligare personal i. Motsvarande siffra för 2009 var I den nationella rapporten till kommissionen anges en annan siffra på hur många inspektörs som saknas. Anledningen till detta är att ett fel i underlaget upptäcktes i samband med den här rapporten. En korrigering gjordes som innebär att siffran ändrades. Livsmedelsverkets rapportserie nr 30/2011 5

7 Tabeller och bilagor Tabell 1, årsarbetskraft och resursbehov Årsarbetskrafter som arbetar med livsmedelskontroll, åren År Årsarbetskraft Inspektörsårsarbetskraft Beräknat behov av ytterligare Beräknat behov av ytterligare inspektörs arbetande inspektörer * * * * * Livsmedelsverkets kontrollpersonal (202 stycken år 2010) är medräknade Livsmedelsverkets rapportserie nr 30/2011 6

8 personer i i i Stockholms län 114 Upplands Väsby 2 2,15 2,65 0,5 0,11 0, Vallentuna 2 1,7 1,5-0, Österåker 3 2 2,1 0,1 0,2 0, Värmdö ,25 0, Järfälla ,75 0,85 0, Ekerö 2 1,3 1,4 0,1 0,11 0, Huddinge 6 4,55 4,55 0 0,41 0, Botkyrka 4 3,6 4,75 1, Salem 2 0,4 0,7 0,3 0,1 0,3 0, Södertörns miljö- och 136 hälsoskyddsförbund 9 6,8 6,9 0,1 1,25 1, Upplands Bro 2 1,66 2 0,34 0,125 0,3 0, Nykvarn 2 0,4 0,4 0 0,2 0, Södra Roslagen miljö- och 160 hälsoskyddsnämnd 11 6,45 6,5 0,05 0,2 0, Sollentuna 3 2,6 2,8 0,2 1,2 1, Stockholm 50 39,2 39, Södertälje 12 9,5 9,19-0, Nacka 4 2,425 3,725 1,3 0,301 0, Sundbyberg 8 2,8 3,6 0,8 0,25 0, Solna 7 6,6 8,8 2,2 1,1 1,5 0, Lidingö 4 3 2,7-0,3 0,36 0,41 0, Norrtälje 3 3,1 5,5 2,4 1,25 1,3 0, Sigtuna 5 4 4,2 0,2 0,1 0, Uppsala län 305 Håbo 1 1,3 1,3 0 0,25 0,15-0, Älvkarleby 1 0,5 0,503 0, ,01 0, Knivsta 1 0,25 1 0,75 0,11 0,2 0, Tierp 2 1,12 0,2 0-0, Uppsala ,7 1,7 1,7 1,

9 personer i i i Uppsala län, fortsättning 381 Enköping 3 2 3,5 1,5 0,5 0, Östhammar 3 3 2,75-0,25 0,43 0,53 0, Södermanlands län 428 Vingåker 2 0,5 0,6 0,1 0,01 0,02 0, Gnesta 1 0,44 0,1-0,34 0,11 0,012-0, Nyköping ,6 2,68 1, Oxelösund 2 0,85 0,85 0 0,06 0, Flen ,1 0, Katrineholm 4 2,8 3,4 0,6 0,25 0, Eskilstuna 6 6,1 6,1 0 0,71 0, Strängnäs 5 2,45 2,8 0,35 0,21 0, Trosa 2 0,8 0,9 0,1 0,2 0, Östergötlands län 509 Ödeshög 1 0,5 0,5 0 0,35 0,6 0, Ydre 1 0,17 0,17 0 0,06 0, Kinda 1 1,25 1,35 0,1 0,2 0,35 0, Boxholm 3 0,5 0,44-0,06 0,14 0,18 0, Åtvidaberg 2 1,03 1,03 0 0,13 0, Finspång 2 1,5 2,2 0,7 0,11 0,2 0, Valdemarsvik 4 0,643 1,076 0,433 0, , Linköping 11 7,25 8,2 0,95 1,51 1, Norrköping 8 6,45 8,5 2, Söderköping 1 0,46 0,8 0,34 0,12 0,24 0, Motala 4 3,13 2,1-1, Vadstena 1 0,79 1,05 0,26 0,06 0, Mjölby 3 1,9 1,3-0,6 0,57 0,305-0, Jönköpings län 604 Aneby 2 0,5 0,5 0 0,2 0, Gnosjö 2 0,77 0,77 0 0,2 0, Miljönämnden Habo/Mullsjö 2 1,3 1,9 0,6 0,25 0,

10 personer i i i Jönköpings län, fortsättning 662 Gislaved 2 1,83 2,1 0,27 0,2 0, Vaggeryd 1 0,8 0,9 0,1 0,1 0, Jönköping 14 8,39 9,2 0,81 2,31 2,53 0, Nässjö 3 2,7 2,93 0,23 0,2 0,13-0, Värnamo 2 2 2,3 0,3 0,35 0, Sävsjö 2 1 1,1 0,1 0,11 0, Vetlanda 2 2,15 3 0,85 0,3 0, Eksjö 1 0,7 0,7 0 0,1 0, Tranås 3 1,4 1,4 0 0,1 0, Kronobergs län 760 Uppvidinge 1 0,5 1,7 1,2 0,1 0, Lessebo 1 0,3 0,8 0,5 0 0,06 0, Tingsryd 1 0,9 0,99 0,09 0,2 0,22 0, Alvesta 1 1,03 1,4 0,37 0 0,335 0, Älmhult 2 1,1 1,8 0,7 0,1 0,2 0, Markaryd 1 1,15 1,1-0,05 0,25 0,3 0, Växjö 7 4,45 6,4 1,95 0,85 0, Ljungby 2 1,5 1,5 0 0,2 0, Kalmar län 821 Högsby 1 0,35 0,25-0,1 0,05 0, Torsås 1 0,4 0,6 0,2 0,2 0,3 0, Mörbylånga 2 1,8 2,3 0,5 0,2 0,4 0, Hultsfred 2 1,3 1,09-0,21 0,6 0, Mönsterås 2 1,1 0,94-0,16 0,3 0, Emmaboda 2 0,65 0,8 0,15 0,25 0,31 0, Kalmar 5 5,1 6,4 1,3 0,6 0, Nybro 4 2,1 2,1 0 0,3 0, Oskarshamn 2 1,5 2,1 0,6 0,2 0, Västervik 4 2,8 3,25 0,45 0,25 0,26 0,

11 personer i i i Kalmar län, fortsättning 884 Vimmerby 2 2 1,42-0,58 0,25 0, Borgholm 2 2,3 4 1,7 0,6 0, Gotlands län 980 Gotland 7 7,5 7, Blekinge län 1080 Karlskrona 4 3,85 3, Ronneby 2 1,65 2,95 1,3 0,3 0, Miljöförbundet Blekinge Väst 5 4,6 7,4 2,8 1,1 1, Skåne län 1230 Staffanstorp ,35 0,45 0, Burlöv 2 0,9 1,3 0,4 0,1 0,12 0, Vellinge 2 0,8 1,07 0,27 0,1 0,09-0, Östra Göinge 2 0,85 1,1 0,25 0,15 0, Kävlinge 2 1,6 1,6 0 0,2 0, Lomma 3 1,3 2 0,7 0,1 0, Skåne län, fortsättning 1263 Svedala 2 0,82 0,84 0,02 0,1 0, Skurup 1 0,95 0,95 0 0,05 0,1 0, Sjöbo 3 1,58 1,58 0 0,2 0, Hörby 1 0,96 0,96 0 0,1 0, Höör 1 1,07 1,07 0 0,21 0, Ystad-Österlensregionens 1270 miljöförbund 5 4,5 6,25 1,75 0,25 0, Bromölla 3 1,12 1,28 0,16 0,055 0,21 0, Osby 4 1,1 1,3 0,2 0,15 0, Söderåsens miljöförbund 4 3,5 3, Åstorp 1 0,92 1,02 0,1 0,1 0, Båstad 2 1,75 1,75 0 0,66 0, Malmö 19 17,1 17, Lund 4 4,1 4,1 0 0,2 0,

12 personer i i i Skåne län, fortsättning 1282 Landskrona 3 3 3,5 0,5 0,15 0, Helsingborg 10 8,52 8,54 0,02 1,25 1,26 0, Höganäs 2 1,15 2,2 1,05 0,13 0,27 0, Eslöv ,3 0, Trelleborg 3 2,85 3,1 0,25 0,2 0, Kristianstad 4 3,8 3,8 0 1,2 1, Ängelholm 5 4,1 3,6-0,5 0,5 0, Hässleholm 4 3,25 3,75 0,5 0,55 0, Hallands län 1315 Hylte 2 0,6 1 0,4 0,1 0, Halmstad 8 7,5 9,5 2 1,01 1, Laholm 3 1,25 1,25 0 0,22 0, Falkenberg 3 2,85 2,85 0 0,3 0, Varberg 4 3,8 4,4 0,6 0,51 0, Kungsbacka 6 4,2 4,7 0,5 0,5 0, Västra Götalands län 1401 Härryda 2 2,1 2,1 0 0,55 0, Partille 4 2,53 1,9-0,63 0,05 0,82 0, Öckerö 1 0,62 0,62 0 0,13 0, Stenungsund 2 1,1 2,1 1 0,4 0, Tjörn 2 1,5 1,8 0,3 0,4 0, Orust 2 1,75 2,1 0,35 0,05 0,15 0, Sotenäs 3 1,1 1,1 0 0,2 0, Munkedal 1 1 1,1 0,1 0,2 0, Tanum 3 1,2 1,3 0,1 0,25 0,3 0, Dalslands miljökontor 5 3,3 3,3 0 0,2 0, Ale 5 3,2 4,5 1,3 0,1 0,2 0, Lerum 4 3 3,1 0,1 0,83 0, Vårgårda 2 0,43 0,6 0,17 0,06 0,07 0,

13 personer i i i Västra Götalands län, fortsättning 1443 Bollebygd 2 0,5 0,6 0,1 0,2 0, Grästorp 5 0,45 0,45 0 0,011 0, Essunga 1 0,2 0,4 0,2 0,01 0,1 0, Karlsborg 1 0,6 1 0,4 0,11 0,2 0, Tranemo 2 1,3 1,9 0,6 0,3 0,35 0, Lilla Edet 2 0,6 1,7 1,1 0,1 0, Mark 2 2,2 2,2 0 0,15 0, Svenljunga ,11 0, Herrljunga 1 0,8 0,79-0,01 0,25 0,59 0, Vara 2 1,2 1,9 0,7 0,1 0, Götene 5 0,95 0,95 0 0,101 0, Göteborg ,3 7, Mölndal Kungälv 2 2 3,5 1,5 0,3 0, Lysekil 1 2 3,1 1,1 0,2 0, Uddevalla 4 4 4,8 0,8 1,05 0,86-0, Strömstad 2 1,53 1,5-0,03 0,25 0, Vänersborg 4 1,62 1,97 0,35 0,11 0, Trollhättan 6 5,03 6,04 1,01 1,006 1, Alingsås 6 4 4,25 0,25 0,8 0, Borås 8 6,5 6,6 0,1 0,5 0, Ulricehamn 2 0,65 1,25 0,6 0,105 0,155 0, Åmål 3 1,1 1, Mariestad/Töreboda/Gullspång 1493 Miljö- och byggnadsförvaltning 4 3 3,2 0,2 0,2 0, Lidköping 5 2,65 2,65 0 0,401 0, Skara 2 2,1 2,15 0,05 0,1 0,25 0, Östra Skaraborg miljöförvaltning 7 6,75 5,8-0,95 0,5 0-0, Tidaholm 1 0,9 0,9 0 0,06 0,

14 personer i i i Värmlands län 1715 Kil 1 0,8 1 0, Eda 2 1 0,96-0,04 0,14 0, Torsby 5 1,3 1,6 0,3 0,16 0, Storfors 1 0,2 0,3 0,1 0 0,1 0, Hammarö 2 1,1 1,21 0,11 0,35 0, Miljö- och byggnämnden i 1762 Forshaga/Munkfors 2 0,575 0,85 0,275 0,05 0, Grums 1 0,7 0,8 0,1 0,15 0, Årjäng 1 0,75 1,1 0,35 0,25 0, Sunne 3 1,3 1,3 0 0,1 0, Karlstad 5 3,62 5,15 1,53 0,3 0, Kristinehamn 4 1,93 2,03 0,1 0,2 0, Filipstad 1 0,4 1,15 0,75 0 0,03 0, Hagfors 2 1,2 1,1-0,1 0 0,3 0, Arvika 4 2,05 3,5 1,45 0,5 0, Säffle 2 0,8 1,2 0,4 0,01 0,4 0, Örebro län 1860 Sydnärkes miljöförvaltning 2 0,8 4 3,2 0,2 0,4 0, Hallsberg 2 1,25 1,25 0 0,3 0, Degerfors 2 0,6 0,8 0,2 0,2 0,1-0, Örebro 15 7,45 7,45 0 1,3 1, Kumla ,15 0, Karlskoga 4 2,5 2, Bergslagens miljö- och bygg 1885 förvaltning 5 3,9 5,15 1,25 0,55 0, Västmanlands län 1904 Skinnskatteberg 2 0,51 0,51 0 0,03 0, Surahammar 1 0,51 0, Kungsör 1 0,6 0,8 0,2 0,15 0, Hallstahammar 2 0,91 0,91 0 0,15 0,

15 personer i i i Västmanlands län, fortsättning 1980 Västerås 13 7,2 9,3 2,1 0,7 0, Sala och Heby 5 4,1 3,85-0,25 0,3 0, Köping 2 1,64 1,64 0 0,26 0, Arboga 1 0,9 1,7 0,8 0,15 0, Dalarnas län 2021 Vansbro ,3 0, Malung 2 1,6 2,2 0,6 0,15 0,17 0, Gagnef 1 0,55 0,55 0 0,04 0, Leksand 2 1,5 2,3 0,8 0,2 0, Rättvik 1 1 1,1 0, Orsa 4 1,05 1,05 0 0,24 0, Älvdalen 3 0,65 1,2 0,55 0,03 0,05 0, Smedjebacken 2 0,62 0,8 0,18 0,07 0, Mora 4 2,45 2,45 0 0,56 0, Falun 4 2,6 3,3 0,7 0,75 0, Borlänge 5 2,65 3,2 0,55 1,41 1,91 0, Säter 1 0,9 1,4 0,5 0,2 0,3 0, Hedemora 1 1,5 1,5 0 0,15 0, Västmanland-Dalarna miljö- och 2084 byggförvaltning 5 3,25 3,25 0 0,65 0, Ludvika 2 3,5 3,7 0,2 0,4 0, Gävleborgs län 2101 Ockelbo 1 0,7 1 0,3 0 0,25 0, Hofors 4 1,35 1,45 0,1 0,05 0, Ovanåker 2 0,5 1 0,5 0,033 0,066 0, Ljusdal 3 1,65 1,9 0,25 0,11 0, Gävle ,2 1,5 0, Sandviken 3 2,33 2,41 0, Söderhamn 6 2,7 3,55 0,85 0,35 0,

16 personer i i i Gävleborgs län, fortsättning 2183 Bollnäs ,2 0, Norrhälsinglands miljö- och 2184 räddningsnämnd 5 2,5 3 0,5 0,5 0, Västernorrlands län 2260 Ånge 2 1,3 1,6 0,3 0,21 0, Timrå 2 1,4 1,4 0 0,25 0, Härnösand 3 1,83 2 0,17 0 0,2 0, Sundsvall 8 5,4 6,5 1,1 0,601 0, Kramfors 3 0,53 1,5 0,97 0,053 0,15 0, Sollefteå 2 1,5 2 0,5 0,2 0,1-0, Örnsköldsvik 5 4,25 5 0,75 0,15 0, Jämtlands län 2303 Ragunda Bräcke ,2 0, Krokom 1 1,13 3,5 2,37 0,2 0,3 0, Strömsund 2 1,5 1,63 0,13 0,15 0, Åre 4 2,65 3,05 0,4 0,35 0, Berg 2 1,01 1,2 0,19 0,35 0,55 0, Härjedalen 2 0,5 2,3 1,8 0,07 0,15 0, Östersund ,65 0, Västerbottens län 2401 Nordmaling 2 0,6 0,6 0 0,21 0, Bjurholm 1 0,3 0, Vindeln 2 0,75 1,25 0,5 0,22 0, Robertsfors 2 0,84 0,72-0,12 0,1 0, Norsjö 2 0,4 0,6 0,2 0,05 0, Malå 1 0,47 0,52 0,05 0,105 0, Storuman 2 1,05 1,45 0,4 0,1 0, Sorsele 2 0,3 0,4 0,1 0,06 0, Dorotea 2 0,4 0,5 0,1 0,2 0,

17 personer i i i Västerbottens län, fortsättning 2460 Vännäs 2 1 1,1 0,1 0,055 0, Vilhelmina 2 0,7 0,85 0,15 0,15 0,3 0, Åsele 1 0,18 0,56 0,38 0,02 0,08 0, Umeå 9 8,05 9,12 1,07 0,3 0, Lycksele 2 0,78 0,83 0,05 0,08 0, Skellefteå 5 3,1 3,95 0,85 0,8 0, Norrbottens län 2505 Arvidsjaur 3 0,8 1,1 0,3 0,2 0,4 0, Arjeplog 1 0,55 1,6 1,05 0,03 0, Jokkmokk 2 0,65 1,19 0,54 0,11 0,22 0, Överkalix 1 0,4 1 0,6 0,15 0,25 0, Kalix ,25 0, Övertorneå 1 0,4 1,2 0,8 0,4 0, Pajala 3 1,1 1,1 0 0,05 0, Gällivare 2 1,5 1,7 0,2 0,3 0, Älvsbyn 2 1,1 1,15 0,05 0,1 0,15 0, Luleå 7 4,4 4,5 0,1 2,1 2, Piteå 3 2,8 3,2 0,4 0 1,05 1, Boden 7 1,4 2,9 1,5 0,35 0, Haparanda 2 1,3 1,6 0,3 0,25 0,3 0, Kiruna 2 1,8 2,2 0,4 0,25 0, Livsmedelsverket Livsmedelsverket ,9 20,9 0 2,4 2,

18 Rapporter som utgivits Proficiency Testing Food Chemistry, Lead and cadmium extracted from ceramics by C Åstrand and Lars Jorhem. 2. Fullkorn, bönor och ägg analys av näringsämnen av C Gard, I Mattisson, A Staffas och C Åstrand. 3. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 45 by L Merino. 4. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Livsmedel, Januari 2010 av C Normark och K Mykkänen. 5. Riksprojekt Salmonella, Campylobacter och E.coli i färska kryddor och bladgrönsaker från Sydostasien av N Karnehed och M Lindblad. 6. Vad gör de som drabbas av magsjuka och matförgiftningar - resultat från en nationell intervjuundersökning av J Toljander och N Karnehed. 7. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2008, Part 1 National Report by A Andersson, F Broman, A Hellström and B-G Österdahl. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2008, Part 2 Report to Commission and EFSA by A Andersson and A Hellström. 8. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T-20 by C Åstrand and Lars Jorhem. 9. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Dricksvatten, 2010:1, mars av C Lantz, T Šlapokas och M Olsson. 10. Rapportering av livsmedels 2009 av D Rosling och K Bäcklund Stålenheim. 11. Rapportering av dricksvatten 2009 av D Rosling. 12. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Livsmedel, April 2010 av C Normark, K Mykkänen och I Boriak. 13. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel. Resultat 2009 av I Nordlander, B Aspenström-Fagerlund, A Glynn, A Johansson, K Granelli, E Fredberg, I Nilsson, Livsmedelsverket och K Girma, Jordbruksverket. 14. Metaller i fisk i Sverige sammanställning av analysdata av B Sundström och L Jorhem. 15. Import av fisk från tredje land - redlighetsprojekt inom gräns av E Fredberg, P Elvingsson och Y Sjögren. 16. Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt av C Berg och T Axelsson. 17. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N 46 by L Merino. 18. Proficiency Testing Food Chemistry, Vitamins in Food, Round V-8 by H S Strandler and A Staffas. 19. Potatis analys av näringsämnen av V Öhrvik, I Mattisson, S Wretling och C Åstrand. 20. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Dricksvatten, 2010:2, september av C Lantz, T Šlapokas och I Boriak. 21. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T-21 by C Åstrand and Lars Jorhem. 22. Rapport från GMO-projektet Undersökning av förekomsten av icke godkända GMO i livsmedel av Z Kurowska. 23. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Livsmedel, Oktober 2010 av C Normark, K Mykkänen och I Boriak.

19 Rapporter som utgivits Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet av M Lennernäs. 2. Kosttillskott som säljs via Internet - en studie av hur kraven i lagstiftningen uppfylls av A Wedholm Pallas, A Laser Reuterswärd och U Beckman-Sundh. 3. Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen. Sammanställt av E Lövestram. 4. Livsmedelssvinn i hushåll och skolor en kunskapssammanställning av R Modin. 5. Riskprofil för material i kontakt med livsmedel av K Svensson, Livsmedelsverket och G Olafsson, Rikisendurskodun (Environmental and Food Agency of Iceland). 6. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Livsmedel, Januari 2011 av C Normark, och I Boriak. 7. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T-22 by C Åstrand and Lars Jorhem. 9. Riksprojekt Listeria monocytogenes i kyld ätfärdig mat av C Nilsson och M Lindblad. 10. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel. Resultat 2010 av I Nordlander, Å Kjellgren, A Glynn,, B Aspenström-Fagerlund, K Granelli, I Nilsson, C Sjölund Livsmedelsverket och K Girma, Jordbruksverket. 11. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Livsmedel, April 2011 av C Normark, I Boriak, M Lindqvist och I Tillander. 12. Bär - analys av näringsämnen av V Öhrvik, I Mattisson, A Staffas och H S Strandler. 13. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Dricksvatten, 2011:1, mars av T Šlapokas C Lantz och M Lindqvist. 14. Kontrollprogrammet för tvåskaliga blötdjur Årsrapport av av I Nordlander, M Persson, H Hallström, M Simonsson, Livsmedelsverket och B Karlsson, SMHI. 15. Margariner och matfettsblandningar analys av fettsyror av R Åsgård och S Wretling. 16. Proficiency Testing Food Chemistry, Nutritional Components of Food, Round N Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel 2009 av A Jansson, X Holmbäck och A Wannberg. 18. Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar av M Wallman och K Nilsson. 19. Klimatpåverkan i kylkedjan - från livsmedelsindustri till konsument av K Nilsson och U Lindberg. 20. Förvara maten rätt så håller den längre - vetenskapligt underlag om optimal förvaring av livsmedel av R Modin och M Lindblad. 21. Råd om mat för barn 0-5 år. Vetenskapligt underlag med risk- och nyttovärderingar och kunskapsöversikter. 22. Råd om mat för barn 0-5 år. Hanteringsrapport som beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram till Livsmedelsverkets råd. 23. Proficiency Testing Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T-23 by C Åstrand and Lars Jorhem. 24. Proficiency Testing Food Chemistry, Vitamins in Food, Round V-9 by A Staffas and H S Strandler. 25. Nordiskt kontrollprojekt om nyckelhålsmärkning 2011 av I Lindeberg. 26. Rapport från GMO-projektet Undersökning av förekomsten av GMO i livsmedel av Z Kurowska. 27. Fat Quality - Trends in fatty acid composition over the last decade by I Mattisson, S Trattner and S Wretling. 28. Kompetensprovning av laboratorier: Mikrobiologi - Dricksvatten, 2011:2, september av T Šlapokas och M Lindqvist. 29. Kontrollen roll skiljer sig mellan livsmedelsbranscherna av T Ahlström, G Jansson och S Sylvén. 30. Kommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedels 2011 av C Svärd och L Eskilsson. LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden ISSN