EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH KONSUMENTSKYDD

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH KONSUMENTSKYDD Direktorat F - Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor Direktören DG(SANCO)/8605/2002 MR slutlig SLUTLIG RAPPORT OM ETT INSPEKTIONSBESÖK I SVERIGE DEN APRIL 2002 FÖR ATT UTVÄRDERA FÖRFARANDENA FÖR OFFENTLIG KONTROLL AV LIVSMEDEL SOM BESTÅR AV ELLER HAR FRAMSTÄLLTS FRÅN GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER Observera att de sakfel som upptäckts av de svenska myndigheterna i den preliminära rapporten har korrigerats och markerats med fet eller kursiv stil 04/11/02 18/11/

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING INSPEKTIONSBESÖKETS MÅL OCH INNEHÅLL RÄTTSLIG GRUND FÖR INSPEKTIONSBESÖKET BAKGRUND DE VIKTIGASTE RESULTATEN Lagstiftning Behöriga myndigheter Bedömning av GMO-livsmedel före saluföring Kontroll av genetiskt modifierade livsmedel Andra behöriga organ för genetiskt modifierade organismer Kontroll av genetiskt modifierade livsmedel Livsmedelsverkets verksamhet Tidigare kontrollverksamhet Kontroll av genetiskt modifierade livsmedel under Inspektionsbesök Kommunernas verksamhet Kartläggning utförd av Stockholms kommun Kartläggning utförd av Malmö kommun Lidköpings kommun Laboratorier Livsmedelsverkets laboratorium Privat laboratorium

3 6. SLUTSATSER Lagstiftning Behöriga myndigheter Kontroll av genetiskt modifierade livsmedel Laboratorier Allmän slutsats AVSLUTANDE MÖTE REKOMMENDATIONER Till de behöriga myndigheterna i Sverige TILLÄGG

4 FÖRKORTNINGAR OCH TERMER SOM FÖREKOMMER OFTA I RAPPORTEN DNA GMO PCR deoxiribonukleinsyra genetiskt modifierade organismer polymeraskedjereaktion 4

5 1. INLEDNING Inspektionsbesöket ägde rum i Sverige den april Inspektionsgruppen bestod av tre inspektörer från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor och en expert från en medlemsstat. Inspektionen ingick i det reguljära inspektionsprogrammet inom Kontoret för livsmedelsoch veterinärfrågor och utfördes enligt överenskommelse med den centrala behöriga myndigheten, nämligen Livsmedelsverket, som är en statlig myndighet inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Inspektionsgruppen åtföljdes under hela besöket av två företrädare för Livsmedelsverket. Den 15 april anordnades ett inledande möte med deltagare från Livsmedelsverket och andra myndigheter som ansvarar för frågor som gäller genetiskt modifierade organismer, nämligen Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Gentekniknämnden och Statens utsädeskontroll. Vid detta möte fastställdes målen och programmet för inspektionsbesöket. 2. INSPEKTIONSBESÖKETS MÅL OCH INNEHÅLL Målet för inspektionsbesöket var att utvärdera förfarandena för offentlig kontroll av livsmedel som innehåller, består av eller har framställts från genetiskt modifierade organismer (GMO-livsmedel). Under inspektionsbesöket behandlades frågor som omfattas av förordning (EG) nr 258/97 1 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser, som innehåller bestämmelser om säkerhetsbedömning och godkännande av nya livsmedel innan de släpps ut på marknaden. I denna kategori av livsmedel ingår alla livsmedel som innehåller, består av eller har framställts från genetiskt modifierade organismer. I förordningen föreskrivs också att vissa livsmedel och livsmedelsingredienser som har framställts från genetiskt modifierade organismer bör märkas för att informera konsumenterna om detta. Inspektionsbesöket omfattade också bestämmelserna om märkning av sådana livsmedel som framställts från två genetiskt modifierade organismer (en sojaböna och en majs) som hade godkänts i gemenskapen innan förordning (EG) nr 258/97 trädde i kraft. Bestämmelserna om märkning för produkter av detta slag finns i rådets förordning (EG) nr 1139/98 2. Denna förordning har ändrats genom kommissionens förordning (EG) nr 49/ där man fastställde ett tröskelvärde på 1 % som toleransnivå för oavsiktlig förekomst av godkänt genetiskt modifierat material. Märkningen gäller produkter som är avsedda att saluhållas 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser (EGT L 43, , s. 1). 2 Rådets förordning (EG) nr 1139/98 av den 26 maj 1998 om obligatoriska uppgifter vid märkning av vissa livsmedel som framställs från genetiskt modifierade organismer utöver de uppgifter som föreskrivs i direktiv 79/112/EEG (EGT L 159, , s. 4) 3 Kommissionens förordning (EG) nr 49/2000 av den 10 januari 2000 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1139/98 (EGT L 6, , s. 13). 5

6 som sådana för den slutliga konsumenten eller för storhushåll. Livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller tillsatser eller aromer som framställts från genetiskt modifierade organismer måste märkas i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 50/ För att uppnå målen besöktes följande myndigheter och anläggningar: MÖTEN MED NATIONELLA BEHÖRIGA MYNDIGHETER Kommentar Livsmedelsverket Behörig myndighet för bedömning och kontroll av GMO-livsmedel. Jordbruksverket Behörig myndighet för avsiktlig Statens utsädeskontroll Gentekniknämnden utsättning av GMO i miljön. Myndighet som arbetar med reglering och kontroll av genetiskt modifierat utsäde. Rådgivande nämnd i frågor som rör GMO och GMO-livsmedel. Naturvårdsverket Myndighet som rådfrågas om miljöeffekterna av GMO. MÖTEN MED KOMMUNALA BEHÖRIGA MYNDIGHETER Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Lidköping Miljöförvaltningen, Malmö Kommentar Behöriga myndigheter för kontroll av GMO-livsmedel på lokal nivå. LABORATORIEBESÖK Kommentar Livsmedelsverkets laboratorium, Offentligt laboratorium för analys av kemiska enheten 2 GMO-livsmedel. AnalyCen, Lidköping Privat laboratorieföretag som utför analyser av GMO-livsmedel. INSPEKTIONSBESÖK Tillverkare av vegetabiliska fetter Tillverkare av margarin, glass, mandelmassa Kommentar Anläggningar som Livsmedelsverket har tillsyn över. Importör av sojaråvaror och majsråvaror Anläggning som Malmö stad har tillsyn över. 4 Kommissionens förordning (EG) nr 50/2000 av den 10 januari 2000 om märkning av livsmedel och livsmedelsingredienser som innehåller genetiskt modifierade tillsatser och aromer eller sådana som framställts av genetiskt modifierade organismer (EGT L 6, , s. 15). 6

7 3. RÄTTSLIG GRUND FÖR INSPEKTIONSBESÖKET Inspektionsbesöket utfördes mot bakgrund av de allmänna bestämmelserna i gemenskapens lagstiftning och enligt överenskommelse med Livsmedelsverket. Bland annat i förordning (EG) 258/97 föreskrivs det att kommissionen skall övervaka tillämpning av förordningen, dess effekter på hälso- och konsumentinformationen samt på den inre marknadens funktion. 4. BAKGRUND Detta var det tredje inspektionsbesöket som Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor utförde när det gäller förfaranden för offentlig kontroll av genetiskt modifierade livsmedel. Två liknande inspektionsbesök 5 har utförts i Tyskland och i Frankrike. Innan förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel trädde i kraft i maj 1997 godkändes produkter från två genetiskt modifierade växter för användning i livsmedel på den europeiska marknaden, under förutsättning att de slutliga produkterna märktes ( Roundup Ready soja och Bt-176 majs, se besluten 96/281/EG 6 och 97/98/EG 7 ). Märkningen av livsmedel som framställts från denna genetiskt modifierade soja och genetiskt modifierade majs sker enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 1139/98. Livsmedlen behöver dock inte märkas om varken DNA eller protein från genmodifieringen förekommer i ingrediensen. Förordningen ändrades genom förordning (EG) nr 49/2000 för att komma åt problemet med oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierat material i livsmedel. Aktörerna är inte skyldiga att märka slutprodukten om förekomsten av genetiskt modifierat material understiger ett visst tröskelvärde (1 % genetiskt modifierat material i ingrediensen i fråga) och beror på oavsiktlig inblandning (därför måste tillverkarna tillhandahålla något bevis för att genetiskt modifierade organismer har undvikits). Sojabönan "Roundup Ready" odlas inte i EU men importeras av många. Även om denna sojaböna främst används i foder förekommer ingredienser framställda från den också i många förädlade livsmedelsprodukter. Sverige importerade år 2000 omkring 6633 ton sojabönor. De största exportörerna av sojabönor till Sverige är Brasilien och USA. "Bt-176" majs har odlats i mycket begränsad omfattning i EU sedan Under 2000 importerade Sverige 3280 ton hela majskorn (inklusive utsäde) och ton behandlad majs. Importerna skedde till största delen från EU-länderna, främst Frankrike. Icke desto mindre hade 1698 ton (52 %) av de hela majskornen och 2143 ton (14 %) av den behandlade majsen sitt ursprung i USA. Hittills har inga produkter som består av eller innehåller levande genetiskt modifierade organismer godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel. Tio produkter som framställts från genetiskt modifierade växter har godkänts i Europa med EGT L 107, , s EGT L 31, , s. 69 7

8 motiveringen att de i huvudsak motsvarar befintliga livsmedel 8, nämligen olja som framställts från sex sorters genetiskt modifierad raps, livsmedel och livsmedelsingredienser som framställts från de genetiskt modifierade majssorterna MON810, MON809, T25 och Bt11/Northrup2044. På grund av de facto moratoriet för genetiskt modifierade organismer har inga sådana organismer, eller produkter som härrör från sådana organismer, godkänts i Europa sedan oktober Å andra sidan odlas det i Nordamerika, Sydamerika och i Kina flera olika sorters genetiskt modifierad soja och majs, och produkter framställda från dessa importeras sannolikt till Europa. 5. DE VIKTIGASTE RESULTATEN 5.1. Lagstiftning Sverige har ingen materiell lagstiftning om livsmedel framställda från genetiskt modifierade organismer, utöver förordning (EG) nr 258/97 och förordning (EG) nr 1139/98, ändrad genom förordning (EG) nr 49/2000 och förordning (EG) nr 50/2000. Bestämmelser om kontrollen av efterlevnaden av dessa förordningar, påföljder, avgifter och överklaganden finns i paragraferna 24-28, 29a, 30 och 35 i livsmedelslagen (SFS 1971:511). Enligt 14 livsmedelsförordningen (SFS 1971:807) får sådana nya livsmedel som avses i förordning 258/97 bara saluhållas i landet om de släppts ut på marknaden i enlighet med förordningens bestämmelser. Det finns ingen särskild lagstiftning om användning av påståenden som "fri från genetiskt modifierade organismer". De allmänna bestämmelserna om redlighet vid märkning gäller. Dessa bestämmelser fastställs i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:15) om ändring av föreskrifterna (SLVFS 1993:19) om märkning och presentation av livsmedel. Påståenden som "fri från genetiskt modifierade organismer" och liknande tycks inte förekomma på den svenska marknaden Behöriga myndigheter Den huvudsakliga behöriga svenska myndigheten i frågor som gäller genetiskt modifierade livsmedel är Livsmedelsverket, en statlig myndighet inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Livsmedelsverket är den centrala tillsynsmyndigheten för frågor som gäller livsmedel. Myndigheten utfärdar normer och föreskrifter, gör utredningar och inspektioner och tillhandahåller information. Sexton personer inom Livsmedelsverket arbetar direkt med frågor som rör GMO-livsmedel, i större eller mindre grad. Fyra personer arbetar i det offentliga laboratoriet (se avsnitt 5.4), två toxikologer vid avdelningen för forskning och utveckling ägnar en tredjedel av sin tid åt riskbedömning av GMO-livsmedel och andra nya livsmedel. Även två näringsexperter och två mikrobiologer kan delta vid riskbedömning om så krävs. Tre personer (varav en jurist) arbetar med tillämpning av regler och en inspektör utför kontroller av genetiskt modifierade livsmedel (se avsnitt 5.3). En handläggare och en jurist arbetar med nya regler inom området. 8 Tillämpning av det förenklade förfarandet enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 258/97 8

9 Bedömning av GMO-livsmedel före saluföring Livsmedelsverket utsågs till behörigt organ i Sverige när det gäller att bedöma nya livsmedel i enlighet med förordning (EG) nr 258/97. Hittills har ingen ansökt om godkännande för ett nytt livsmedel i Sverige. Efter att ha fått en första utvärderingsrapport utarbetad av en annan medlemsstat ber Livsmedelsverket att få de fullständiga handlingarna som lämnats in av den sökande enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 258/97. Sammanfattningen av den första utvärderingsrapporten sänds på remiss till andra myndigheter med relevanta sakkunskaper, till universitet och till organisationer som företräder livsmedelsindustrin, detaljhandeln och konsumenterna. Livsmedelsverket har vidarebefordrat synpunkter och motiverade invändningar till en del bedömningar. Det påpekades att om de fullständiga handlingarna mottas sent blir det svårt att lämna synpunkter inom 60 dagar, såsom föreskrivs i förordning (EG) nr 258/ Kontroll av genetiskt modifierade livsmedel I Livsmedelsförordning (SFS 1971:807, 38 ) föreskrivs vem som ansvarar för tillsynen. Livsmedelsverket inspekterar större anläggningar för livsmedelsproduktion (cirka 600 anläggningar) medan de 289 kommunala myndigheterna utför livsmedelskontroller i alla andra anläggningar för hantering av livsmedel (cirka anläggningar) (se avsnitt 5.3 nedan) Andra behöriga organ för genetiskt modifierade organismer Jordbruksverket (under Jordbruksdepartementet) är den behöriga myndigheten när det gäller avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (direktiv 90/220/EEG som kommer att upphävas och ersättas med direktiv 2001/18/EG den 17 oktober 2002). Anmälningar om utsättning av genetiskt modifierade organismer bedöms i samråd med Naturvårdsverket (under Miljödepartementet) och Gentekniknämnden (under Justitiedepartementet). I Sverige beviljades 84 tillstånd för avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön för forsknings- och utvecklingsändamål och för annat ändamål än att släppa ut dem på marknaden (del B i direktiv 90/220/EEG). Sverige beviljade ett tillstånd för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierad potatis som inte var avsedd att användas som livsmedel. Detta beslut är inte slutligt, eftersom det finns ett europeiskt de facto moratorium för genetiskt modifierade organismer. Jordbruksverket ansvarar för kontroll av fältförsök med genetiskt modifierade organismer (t.ex. raps, sockerbetor, potatis, äppelgrundstammar, backtrav), i enlighet med de tillstånd som beviljas enligt del B i direktiv 90/220/EEG. Varje fält inspekteras minst en gång om året för att se till att odlingen är isolerad och förstörs. Under senare år har antalet fältförsök med genetiskt modifierade organismer tenderat att minska. Statens utsädeskontroll (under Jordbruksdepartementet) deltar i regleringen av genetiskt modifierat utsäde och testade 69 utsädespartier av raps från januari till augusti Analyserna gjordes av ett privat laboratorium och inget av resultaten visade på förekomst av genetiskt modifierat utsäde (under detektionsnivån på 0,01 %). Arbetsmiljöverket (under Näringsdepartementet) ansvarar för innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Hittills har inga anmälningar om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroroganismer för produktion av livsmedel tagits emot (enligt direktiv 90/219/EEG). 9

10 5.3. Kontroll av genetiskt modifierade livsmedel Livsmedelsverkets verksamhet Livsmedelsverket utövar tillsyn över större livsmedelstillverkare som potentiellt skulle kunna använda råvaror som innehåller genetiskt modifierat material. För att informera kommunerna anordnade Livsmedelsverket under 1997 två kurser om nya livsmedel och publicerade 1998 en vägledning om reglerna om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser. Information har också lagts ut på deras webbplats. Dessutom kan Livsmedelsverket på förfrågan från en kommunal tillsynsmyndighet ge råd. Ett material om genetiskt modifierade organismer som skall stödja kommunerna i deras tillsynsarbete håller på att utarbetas. Fyra personer inom Livsmedelsverket arbetar med dessa frågor och sammanträder varje vecka. Det gäller en statsinspektör, en byrådirektör och två kemister från det offentliga laboratoriet Tidigare kontrollverksamhet Livsmedelsverket började kontrollera genmodifierade livsmedel 1999, då man gjorde en kvalitativ analys av de produkter som fanns på den svenska marknaden i syfte att få en översikt över läget. Rapporten offentliggjordes med namnen på de berörda tillverkarna. Livsmedelsindustrin såg allvarligt på detta. Inga andra åtgärder vidtogs. År 2000 gjordes en ny kartläggning av produkter som avidentifierades (varumärke och leverantör). En kvantitativ analys gjordes på 96 prov från marknaden. I 65 prov kontrollerade man om de innehöll Roundup Ready soja och i 31 prov om de innehöll Bt176 majs. Genetiskt modifierat material upptäcktes i 35 prov. I 10 av dessa prov översteg mängden genetiskt modifierat material 1 %. Inga åtgärder vidtogs. Ytterligare en kartläggning gjordes Då besökte man 13 företag och intervjuade ytterligare 8 företag per telefon. Det främsta syftet var att utarbeta riktlinjer för ytterligare provtagning, inbegripet rättsliga åtgärder, under En ingående kontrollista användes för att utreda tillverkarnas internkontroll. Man tog 10 prov på majs- och sojaprodukter från två anläggningar, så att Livsmedelsverkets laboratorium kunde utföra en kvantitativ analys. Två av proven, ett från vardera anläggningen, innehöll genetiskt modifierat material under 1 %. Livsmedelsverkets inspektör kontrollerade dokumentationen på dessa anläggningar och konstaterade att förekomsten av genetiskt modifierat material var oavsiktlig Kontroll av genetiskt modifierade livsmedel under 2002 Livsmedelsverket planerar verksamheten tillsammans med laboratoriet och juridiska rådgivare med utgångspunkt i resultaten från tidigare år. En kontrollista har upprättats och gäller bland annat identifiering av den ingrediens som eventuellt innehåller genetiskt modifierade organismer, kontroller, rutiner för dokumentation, certifikat, analyser, spårbarhet, märkning och ansvarsfördelning i företaget på dessa områden. Livsmedelsverkets laboratorium planerar att under 2002 göra kvantitativa analyser av 300 prov av råvaror och sammansatta livsmedel. Från detaljhandeln och från de anläggningar som Livsmedelsverket har tillsyn över kommer 150 prov att tas som komplement till kontrollen av dokument. Andra prov kommer att användas för uppföljning av positiva resultat och undersökning av misstänka råvarupartier. En dokumentkontroll av företagens interna kontroller kommer att utföras vid 19 anläggningar. En uppföljning av positiva prov planeras och kan medföra rättsliga åtgärder. 10

11 Inspektionsbesök Den inspektör som ansvarar för kontrollen har en 4-årig högskoleutbildning i miljö- och hälsoskydd och har dessutom utbildats av byrådirektören vid Livsmedelsverkets tillsynsavdelning. Inspektionsgruppen från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor följde Livsmedelsverkets inspektör vid två besök, som ingick i inspektionsprogrammet Som vid alla inspektioner som gäller genetiskt modifierade organismer hade anläggningarna fått meddelande om dem på förhand. En tjänsteman från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd var också närvarande. Inspektören följde den omfattande kontrollistan (se avsnitt ) och undersökte företagets interna kontrollrutiner. Vid behov bad Livsmedelsverkets inspektör att få se styrkande dokument för att på platsen kunna verifiera de uppgifter som företaget hade lämnat. Skriftliga anteckningar gjordes. Avslutande möten anordnades för att informera företaget om de viktigaste resultaten och om vilka åtgärder som skulle vidtas. En rapport utarbetas inom tre veckor, undertecknas av inspektören, chefen för Livsmedelsverkets enhet för inspektion och samordning och skickas till företaget samt i vissa fall även till kommunerna. Vid behov uppmanas företaget att skicka in en handlingsplan inom tre veckor. Inspektion av en tillverkare av oljor och fetter För det första inspekterades en stor tillverkare av oljor och fetter. Företagets kvalitetschef, en teknisk produktchef och en utvecklingsansvarig var närvarande. De berättade för Livsmedelsverkets inspektör att företaget använder sojabönor från USA och Brasilien, majsolja från stärkelseindustrin inom EU och raps som odlats i EU. Leverantörerna av sojabönor och majs uppmanas lämna intyg om att produkterna inte innehåller GMOprodukter och detta kontrolleras vid varje leverans. Dessutom har företaget utfört en revision av sojabönsleverantörerna och analysresultaten har kontrollerats. Liknande revisioner av majsleverantörerna planeras. Vid leverans av raps tas prov från varje parti, proven blandas och varje år skickas blandade prov för analys till ett privat laboratorium. Livsmedelsverkets inspektör hade redan vid ett tidigare besök anmärkt på det faktum att om ett laboratorieprov skulle visa på förekomst av genetiskt modifierade organismer skulle det inte vara möjligt att skilja ut det positiva partiet ur hela lagret av raps. Ingen plan fanns för hur man skulle agera i sådana fall. Allmänt sett var företagets dokumentation god och man var väl medveten om sina skyldigheter på detta område. Livsmedelsverkets inspektör var nöjd med denna situation. Inga prov togs. Inspektion av en tillverkare av mejeriprodukter För det andra inspekterade Livsmedelsverket en stor tillverkare av glass, margarin och yoghurt, med många sojabaserade produkter. Företagets kvalitetschef, en tillverkningschef och en processingenjör var närvarande. Inspektören fick veta att endast certifierade, ekologiskt odlade sojabönor används. Riktlinjerna för tillverkare av ekologiska produkter torde utesluta användning av genetiskt modifierat material. I vanliga fall används sojabönor med certifikat från två organisationer i USA. Dessutom tar företaget stickprov från varje sojaparti och skickar dem för analys till ett privat laboratorium. Företaget följer upp alla eventuella positiva resultat. Livsmedelsverkets inspektör var nöjd med denna situation. I en separat lagerbyggnad tog Livsmedelsverkets inspektör två stickprov från sojabönorna. Från vart och ett av de två olika partierna fylldes två påsar på ungefär 100 gram med bönor. Påsarna märktes och tillslöts. Ett prov från varje parti lämnades på företaget medan inspektören tog med det andra provet. Livsmedelsverkets inspektör fyllde i en rapport över 11

12 provtagningen och lämnade en kopia åt företaget. Provet skulle personligen överlämnas till Livsmedelsverkets laboratorium av inspektören Kommunernas verksamhet Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder utför livsmedelskontroller vid alla andra anläggningar som hanterar livsmedel än de som kontrolleras av Livsmedelsverket (avsnitt 5.3.1). Det finns ungefär livsmedelsanläggningar i Sverige som kontrolleras av kommunerna (t.ex. livsmedelsfabriker, partihandlare, detaljhandlare, restaurangföretag, importörer). Ungefär 1000 inspektörer arbetar med livsmedelskontroll i kommunerna. Inom kommunerna finns det inte någon särskild personal för kontroll av genetiskt modifierade livsmedel. Kommunerna har ett stort mått frihet och är inte skyldiga att avlägga rapport till Livsmedelsverket, med undantag för en årsrapport om kontrollverksamheten. I denna rapport ingår dock inte nödvändigtvis uppgifter om verksamhet som gäller genetiskt modifierade organismer. Kommunerna kan kontakta Livsmedelsverket om de har frågor och Livsmedelsverket sprider information via sin webbplats, som kommunernas personal har tillgång till. Livsmedelsverket känner till två "GMO-kartläggningar" som utförts av kommunerna Malmö och Stockholm. Dessa kommuner har 1 miljon invånare av totalt 8,9 miljoner. Livsmedelsverket känner inte till att det skulle ha gjorts andra kartläggningar i någon annan kommun. Efter begäran av inspektionsgruppen från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor frågade Livsmedelsverket Göteborg (den näst största kommunen i Sverige med 0,5 miljoner invånare) men fick veta att ingen verksamhet som har att göra med genetiskt modifierade organismer bedrivs Kartläggning utförd av Stockholms kommun Stockholms miljöförvaltnings rapport "Provtagning av livsmedel innehållande majs eller soja för att undersöka förekomst av GMO - genetiskt modifierade organismer" har analyserats av inspektionsgruppen från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor. Rapporten överlämnades till Livsmedelsverket den 24 april 2001 och gällde en kartläggning som utfördes Vid denna kartläggning togs 106 prov ur dagligvaruhandeln i Stockholm och de analyserades av ett privat laboratorium. Spår av genetiskt modifierat material upptäcktes i 16 prov, varav fyra låg över gränsen på 1 % (de respektive proven innehöll 1,5 % genmodifierad majs, 5 %, 35 % och 50 % genmodifierad soja). På märkningen av dessa varor fanns inga uppgifter om att de innehöll genmodifierade organismer. Inga åtgärder vidtogs förutom att rapporten skickades till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket samlade in uppgifter om de fyra varor som innehöll över 1 % genetiskt modifierade organismer. De varor som innehöll 35 % respektive 50 % genetiskt modifierade organismer var slutprodukter som importerats direkt från USA. Varorna i fråga följde inte heller den svenska lagstiftningen om att svenska skall användas på märkningen. Inga åtgärder vidtogs och de varor som innehöll mindre än 1 % genetiskt modifierade organismer undersöktes inte närmare för att se om förekomsten var oavsiktlig eller inte. Stockholms kommun har diskuterat att 2002 göra en ny kartläggning om förekomsten av genetiskt modifierade organismer i livsmedel. Planerna på detta diskuterades vid ett möte med Livsmedelsverket. Kommunerna Stockholm och Malmö håller kontakt med varandra per telefon eller fax om frågor som rör genetiskt modifierade organismer (2-3 gånger/år). 12

13 Kartläggning utförd av Malmö kommun Inspektionsgruppen från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor besökte kommunen Malmö, som är Sveriges tredje största stad (0,26 miljoner invånare). Malmö utövar tillsyn över 1700 anläggningar (bland annat en stor importör och 45 livsmedelstillverkare). Under 2001 köpte kommunen 53 varor som innehöll majs och/eller soja i en affär. Varorna analyserades av ett privat laboratorium. Av de 53 proven förekom genetiskt modifierade organismer i fyra. Tre av dem innehöll mindre än 1 % genetiskt modifierade organismer, medan det fjärde innehöll 7 %. Den sistnämnda produkten undersöks för närvarande närmare av Livsmedelsverket, eftersom den anläggning varan härrörde från står under Livsmedelsverkets tillsyn. De andra varorna med under 1 % genetiskt modifierade organismer undersöktes inte närmare för att ta reda på om förekomsten var oavsiktlig eller inte. Medan inspektionsgruppen från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor besökte staden, tog Malmö kommun tillfället i akt och anordnade ett besök hos en stor importör av soja- och majsråvaror. Som vanligt kontrollerade inspektören renligheten, hygienen, skadedjursbekämpningen och underhållet av byggnaderna. Genetiskt modifierade organismer ingår inte i dessa inspektioner. Malmö har fått finansiering för att kunna utföra en kartläggning till om förekomsten av genetiskt modifierade organismer i livsmedel under Man väntar för närvarande på råd från Livsmedelsverket innan man fattar beslut om hur kartläggningen skall utföras Lidköpings kommun Inspektionsgruppen från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor besökte även Lidköpings kommun ( invånare). Av de 250 anläggningar som står under kommunens tillsyn använder tio material som potentiellt kan innehålla genetiskt modifierade organismer. I Lidköping görs det inga kontroller avseende genetiskt modifierade organismer och livsmedelsinspektören i Lidköping känner inte till tillsynen och lagstiftningen på detta område. Inspektören hade tillgång till vägledningen om nya livsmedel och nämnde möjligheten att kontakta Livsmedelsverket i frågor som gäller genetiskt modifierade organismer Laboratorier Livsmedelsverkets laboratorium Det biokemiska laboratoriet vid Livsmedelsverkets avdelning för forskning och utveckling är det nationella referenslaboratoriet för analyser av genetiskt modifierade organismer. Vid detta laboratorium utförs analyserna för de kartläggningar som Livsmedelsverket gör. I år planeras 300 kvantitativa analyser av livsmedelsprodukter och dessutom kommer 50 analyser av foderprodukter att göras för Jordbruksverket. Hittills har endast ett prov analyserats för ett privat företags räkning. Kvalitativa och kvantitativa PCR-analyser utförs på alla slags matriser (slutliga produkter eller råvaror). Referensmaterialen tillhandahålls vanligen av Institute for Reference Materials and Measurements (IRMM). Förekomst av DNA testas genom artspecifik PCR. Screening görs genom PCR-detektion av CaMVp35S. Det finns prober för identifiering av de viktigaste GMO-förekomsterna med hjälp av kvantitativa analyser: sojabönan Roundup Ready och majssorterna Bt11, Bt176 och MON810. Man använder också kvalitativa 13

14 amplifieringar för att identifiera majsprodukterna Starlink och GA21 (den senare genom att använda NOS-terminator-primers), två produkter som inte är tillåtna i Europa. Personalen är utbildad och erfaren. En förste kemist och en kemist, båda med doktorsexamen, arbetar såväl med utveckling av metoder som med rutinanalyser. De assisteras av två laboratorieassistenter. Laboratoriet är utrustat med en realtids-pcrmaskin för kvantitativa analyser och lokalernas utformning är ändamålsenlig. Laboratoriets arbete utförs i enlighet med de allmänna kompetenskraven för provnings- och kalibreringslaboratorier (ISO 17025). Det inspekterades i februari 2002 av SWEDAC inför ackreditering av metoder för isolering av DNA och kvantifiering av sojabönan Roundup Ready samt majssorterna Bt11, Bt176 och pmon810. Laboratoriet kommer att ackrediteras i juni Det har deltagit i flera GMO-provningsjämförelser som anordnats av det brittiska Institute of Food Research (Norwich, Storbritannien) och FAPAS. Laboratoriet kommer också att delta i en valideringsstudie av en kvantitativ metod för T25 majs som genomförs av Gemensamma forskningscentret i Ispra. De deltar aktivt i möten som anordnas inom det europeiska nätverket för laboratorier som arbetar med genetiskt modifierade organismer Privat laboratorium Inspektionsgruppen besökte det privata laboratorium som har utfört analyserna för Stockholms och Malmö kommuner. DNA-extraktioner och kvalitativa analyser utförs av detta laboratorium, medan kvantifiering vid behov utförs på ett annat laboratorium. Laboratoriet utför analyser per vecka de flesta för den privata sektorn och resultaten är klara inom fem dagar. Laboratoriets arbete utförs i enlighet med de allmänna kompetenskraven för provnings- och kalibreringslaboratorier (ISO 17025) och kommer att ackrediteras av SWEDAC för två kvalitativa metoder (CaMVp35s och NOS-terminator) inom en snar framtid. Laboratoriet har deltagit i en provningsjämförelse anordnad av FAPAS. Laboratoriet är utrustat med en konventionell och en realtids-pcr-maskin och lokalerna har utformats på ett ändamålsenligt sätt. 6. SLUTSATSER 6.1. Lagstiftning (1) I Sverige regleras livsmedel som innehåller, består av eller framställs från genetiskt modifierade organismer av EU-lagstiftningen. Det finns ingen särskild lagstiftning för användning av påståenden som "fri från genetiskt modifierade organismer" och sådana påståenden tycks inte förekomma på den svenska marknaden Behöriga myndigheter (2) Bedömning före saluhållande och en del av kontrollen av genetiskt modifierade livsmedel sköts av ett och samma behöriga organ, nämligen Livsmedelsverket, som är välorganiserat och har erforderlig personal. Oberoende av Livsmedelsverket har också kommunerna vissa skyldigheter när det gäller kontroll av genetiskt modifierade livsmedel. Andra frågor som gäller genetiskt modifierade organismer (avsiktlig utsättning i miljön, fältförsök och provning av genetiskt modifierat utsäde) hör till andra 14

15 behöriga myndigheter, som i likhet med Livsmedelsverket är underställda Jordbruksdepartementet Kontroll av genetiskt modifierade livsmedel (3) Från 1999 har olika offentliga kartläggningar av den svenska marknaden utförts. Dessa har visat att en del av produkterna på marknaden innehåller genetiskt modifierat material och att de inte var korrekt märkta. Tillsyn i syfte att verkligen kontrollera efterlevnaden av lagen inleddes först i år. (4) Livsmedelsverkets kontroller under 2002 är välorganiserade, grundas på tidigare kartläggningar och utförs av en mycket kompetent inspektör. Kontrollerna består av dokumentkontroll och provtagning. Kontrollerna gäller dock endast en del av marknaden, eftersom Livsmedelsverket endast ansvarar för större livsmedelstillverkare. (5) Kommunerna är skyldiga att kontrollera alla livsmedelsanläggningar som inte kontrolleras av Livsmedelsverket, även importörer och livsmedelsfabriker. Endast i två kommuner (Stockholm och Malmö, som representerar 1/9 av den svenska befolkningen) utfördes en kartläggning på basis av provtagning i detaljhandeln. Även om vissa överträdelser upptäcktes vidtogs inga åtgärder. (6) Verksamheten utfördes självständigt av Livsmedelsverket och två kommuner. Övriga kommuner har inte rapporterat några aktiviteter rörande GMO-kontroll till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket håller nu på och utarbetar ett material för att stödja kommunernas verksamhet när det gäller genetiskt modifierade organismer, och vissa kommuner väntar på råd från Livsmedelsverket. Man har för avsikt att arbeta tillsammans, men samarbetet har inte inletts än Laboratorier (7) Det offentliga laboratoriet är välutrustat, har erforderlig personal och är kompetent att utföra kvantitativa och kvalitativa analyser samt att utveckla metoder. (8) Det besökta privata laboratoriet är välutrustat, har erforderlig personal och är kompetent att utföra kvalitativa analyser Allmän slutsats De offentliga kontrollerna vad gäller efterlevnaden av EU-lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer inleddes först i år. Kontrollerna är väl organiserade och underbyggs av lämplig analytisk kapacitet, men täcker inte hela marknaden. De svenska behöriga myndigheterna är medvetna om detta och har planer på ett projekt för att förbättra situationen. 7. AVSLUTANDE MÖTE Den 19 april 2002 hölls ett avslutande möte med företrädarna för den centrala behöriga myndigheten Livsmedelsverket och för Jordbruksdepartementet. Vid detta möte redogjorde inspektionsgruppen för de viktigaste resultaten och slutsatserna av inspektionsbesöket. Företrädarna för de behöriga myndigheterna godtog dessa resultat och slutsatser. 15

16 8. REKOMMENDATIONER Till de behöriga myndigheterna i Sverige De behöriga myndigheterna i Sverige bör även i fortsättningen stödja utvecklingen av tillsynsverksamheten så att hela den svenska marknaden täcks och så att de tillgängliga nationella och kommunala resurserna kan utnyttjas optimalt. Som svar på denna rekommendation bör en handlingsplan skickas till kommissionen inom två månader efter det att slutrapporten har överlämnats. I denna handlingsplan bör de behöriga myndigheterna tydligt ange vilka åtgärder de kommer att vidta till följd av denna rekommendation och när. 9. TILLÄGG Den behöriga myndighetens svar på kommissionens rekommendationer Den behöriga svenska myndigheten anger i sitt svar på den preliminära rapporten att kommissionens rekommendation att Sverige skall fortsätta att utveckla kontrollaktiviteter för att täcka hela den svenska marknaden och effektivt utnyttja resurser centralt och på kommunal nivå, är i linje med Livsmedelsverkets planering. Ett brev till kommunerna kommer att skickas i augusti 2002 där den tillsynsmetodik som utvecklats av Livsmedelsverket beskrivs. 16